Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG

A N PA S S N I N G T I L L F Ö R Ä N D R AT K L I M AT I N O R R B O T T E N Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG

LÄNSSTYRELSEN i Norrbottens län har, liksom alla andra läns styrelser i landet, i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Ett uttalat mål är att skapa strategier för anpassning till ett förändrat klimat på såväl kommunal som regional nivå. Den här rapporten är framtagen av konsultföretaget Thyréns på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, för att beskriva förväntade klimatförändringar och deras konsekvenser i Arjeplog kommun. Syftet är att ge kommunen en grund för att arbeta med att minska de risker och ta vara på de möjligheter som klimatförändringarna medför. Uppgifterna i rapporten baseras dels på tidigare rapporter, dels på en workshop som hölls med Arjeplog kommun den 15 oktober 2012, och dels på erfarenheter från klimatanpassning i andra kommuner. Titel: Klimatförändringar i Arjeplog kommun Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå Telefon: 010-225 50 00 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten Konsult: Maria Larsson, Tyréns AB Grafisk produktion: Plan Sju kommunikation AB ISSN: 0283-9636 Rapport nr 4/2013

Innehåll 1 INLEDNING... 4 1.1 Hur hanterar vi konsekvenserna av klimatförändringarna?... 4 1.2 Stöd från Länsstyrelsen...4 2 SAMMANFATTNING... 5 3 SANNOLIKHETER OCH ANTAGANDEN... 6 3.1 Klimatscenarier och utsläppsscenarier.... 6 3.2 Regionala variationer... 6 4 KLIMATET I ARJEPLIG IDAG OCH I FRAMTIDEN... 8 4.1 Dagens förutsättningar... 8 4.2 Framtida klimat... 8 4.2.1 I tidsperspektivet 2021 2050... 10 4.2.2 I tidsperspektivet 2069 2098... 10 4.2.3 Nollgenomgångar i förändrat klimat....11 5 GENERELLA KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR... 14 5.1 Översvämning... 14 5.2 Erosion.... 15 5.3 Ras, skred och slamströmmar... 16 5.4 Vegetation.... 16 6 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLEN OCH MÄNNISKOR... 17 6.1 Kommunens ansvar och möjligheter... 17 7 KOMMUNIKATIONER... 18 7.1 Konsekvenser specifikt för Arjeplogs kommun.... 18 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 18 7.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 20 7.2 Behov av åtgärder.... 21 8 BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖER... 22 8.1 Konsekvenser specifikt för Arjeplogs kommun.... 22 8.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 22 8.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 22 8.2 Behov av åtgärder.... 23 9 TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM............................... 24 9.1 Konsekvenser specifikt för Arjeplogs kommun.... 25 9.1.1 Sårbarheter i dagens klimat... 25 9.1.2 Risker i ett förändrat klimat... 25 9.2 Behov av åtgärder.... 26 9.2.1 Dricksvattenförsörjning.... 26 9.2.2 Avloppshantering.... 26 9.2.3 Elförsörjning... 27 10 HÄLSA... 28 10.1 Smittspridning... 28 10.2 Extremtemperaturer... 28 10.3 Behov av åtgärder.... 28 11 NÄRINGSLIV... 29 11.1 Konsekvenser specifikt för Arjeplogs kommun.... 29 11.1.1 Risker i ett förändrat klimat... 29 11.1.2 Behov av åtgärder... 29 REFERENSER... 30 3

1. Inledning MEDELTEMPERATUREN på jorden har hittills ökat med 0,8 grader sedan förindustriell tid. Hur duktiga vi människor än blir på att minska utsläppen av växthusgaser så kommer tempera turen att fortsätta att öka i flera årtionden framöver, med olika konsekvenser för människor, natur, samhällen och näringsliv. Enligt FN:s klimatpanel bör vi försöka hålla temperaturökningen till högst 2 grader för att konse kvenserna inte ska bli riktigt allvarliga, men med rådande utsläppstrender ser det ut att bli betydligt mer, kanske uppåt 4 grader under det här århundradet. De övergripande konsekvenserna av temperaturhöjningen på jorden förväntas vara: n Fler och mer extrema värmeböljor n Fler och mer extrema händelser av stora nederbördsmängder n Fler och mer extrema händelser av torka n Höjd havsnivå n På vissa ställen mer extrema vindar n Försurning av världshaven 1.1 HUR HANTERAR VI KONSEKVENS ERNA AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Klimatförändringarna pågår. Ovanstående konsekvenser kan redan konstateras och de påverkar samhällen, människor och natur på olika sätt. För att undvika stora negativa konsekvenser i ett förändrat klimat bör kommuner och andra samhällsviktiga aktörer redan nu analysera sårbarheter och risker. De bör också titta på vilka möjligheter ett förändrat klimat kan innebära. Därefter är det lämpligt att kommuner och andra göra en strategi för hur de kan hantera riskerna och ta vara på möjligheterna. 1.2 STÖD FRÅN LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar sedan 2009 med det av Riksdagen beslutade uppdraget anpassning till ett förändrat klimat. Samtliga länsstyrelser i landet har fått i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till klimatförändringarna. Det övergripande syftet är att anpassa samhället till långsiktiga klimatförändringar och extrema väderhändelser för att minska samhällets sårbarhet. Väsentliga delar i arbetet är att identifiera de sektorer där behov av anpassning finns, klarlägga vilka behov som föreligger, utarbeta kunskapsunderlag, samt att upprätta strategier för anpassningsarbetet. 4

2. Sammanfattning KLIMATFÖRÄNDRINGARNA handlar, för Arjeplogs kommuns del, framför allt om att det blir varmare och blötare. Under perioden 2021 2050 kommer årsmedeltemperaturen att vara 1,5 2,5 grader högre än under referensperioden 1961 1990. Årsmedelnederbörden under ett medelår kommer att vara runt 10 procent mer än under referensperioden, med den största ökningen under vintern. Växtsäsongen kommer att vara cirka en månad längre i de lägre delarna av kommunen, och cirka 10 20 dagar längre i fjällen. Det blir 15 25 dagar färre med snö. Under perioden 2069 2098 har årsmedeltemperaturen ökat med 4 5 grader. Vintern påverkas mest, med upp emot 7 grader varmare än under referensperioden. Årsmedelnederbörden har ökat med strax över 20 procent. I fjällen sker en särskilt kraftig ökning av nederbörden. Växtsäsongen förlängs ytterligare och bedöms vara runt två månader längre. Perioden med snö förväntas bli ungefär 1,5 månad kortare. Risk för extrema flöden i älvarna bedöms inte öka, tvärtom kan vårfloden bli lite lägre men mer utdragen och komma tidigare. Det totala flödet kommer dock att öka. Det kommer också att bli risk för höga vattennivåer under hösten på grund av stora nederbördsmängder. Fler flödestoppar kan öka den kontinuerliga erosionen och successivt leda till skador på älvslänter. Kraftiga regn speciellt under höst- och vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad kan också komma att orsaka översvämningar av VA-system och bebyggelse, och skapa problem med erosion, ras, skred och slamströmmar. Redan idag har man i många kommuner uppmärksammat en ökad översvämningsproblematik i samband med kraftig nederbörd på hösten. Hälsan kan påverkas negativt i ett förändrat klimat, till exempel genom en ökad smittorisk och större risk för värmeböljor. Den kan också påverkas positivt genom att hälsoproblem förknippade med kyla minskar. Näringslivet kommer att påverkas av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Den direkta påverkan kan vara i form av till exempel ändrade odlingsförutsättningar eller översvämningar. Indirekt kan företagen påverkas exempelvis genom problem med infrastruktur eller förändrade råvarupriser. Konsekvenserna av ett förändrat klimat beror bland annat på hur väl kommunen lyckas förbereda sig. Med god planering och en strategi för hur man ska hantera risker och ta vara på möjligheter kan man förstärka det positiva och dämpa det negativa. De redovisade klimatförändringarna är baserade på en sannolik utveckling. Olika klimatparametrar har olika grad av sannolikhet. Läsaren bör titta på trender och ungefärliga storleksordningar, snarare än exakta siffror, eftersom det finns osäkerheter kring var nivåerna kring till exempelvis temperatur och nederbörd hamnar. 5

3. Sannolikheter och antaganden Bakom antaganden om klimatförändringarna ligger en bred forskning som berör många områden, som till exempel klimat, ekonomi och politik. De klimatförändringar som presenteras i den här rapporten är hämtade ur SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län (SMHI 2011A). Osäkerheten i resultaten påverkas av: n Val av utsläppsscenarier n Val av global klimatmodell n Val av regional klimatmodell n Naturlig variabilitet Det är också så, att ju mer man zoomar in på lokal nivå, desto större blir osäkerheterna för det område man tittar på. Av den anledningen redovisas inga kommunkartor för klimatförändringarna, utan allt redovisas på länsnivå. Olika scenarier har olika grad av sannolikhet. Att den globala temperaturen stiger på grund av att vi människor släpper ut växthusgaser är mycket sannolikt. Olika konsekvenserna av det är sannolika i olika grad. En del samband, som till exempel hur vindarna påverkas av temperaturhöjningen, är väldigt komplexa och är därför svåra att göra säkra scenarier för. För den som läser rapporten är det viktigt att komma ihåg att de redovisade resultaten baseras på en sannolik utveckling. Exakt hur det kommer att bli är det ingen som vet. Det kan bli mycket större förändringar än vad som redovisas här, men det kan också bli mindre förändringar. Som utvecklingen i världen ser ut just nu lutar det dock åt att det snarare blir värre än vad som redovisas här, eftersom utsläppen av växthusgaser ökar mer än i det scenario som används i rapporten. Arjeplogs förmåga att klara av förändringarna beror bland annat på hur kommunen lyckas anpassa planering och verksamhet till de nya förutsättningarna. Rekommendationen för den som läser är att titta på trender och ungefärliga storleksordningar, snarare än de exakta siffror som redovisas. 3.1 KLIMATSCENARIER OCH UTSLÄPPSSCENARIER För att beskriva hur klimatet utvecklas i fram tiden används klimatscenarier. Klimatscenarierna bygger på olika utsläppsscenarier, det vill säga olika möjliga utvecklingar av utsläppsmängderna av växthusgaser. De olika utsläppsscenarierna tas fram utifrån olika antaganden om till exempel utvecklingen av världsekonomin, befolkningstillväxt, teknikutveckling och inkomstfördelning. Nedanstående diagram visar de olika utsläppsscenarier som FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, arbetar utifrån. Den här rapporten utgår ifrån utsläppsscenario A1B, grön linje i diagrammet. Det är ett medelhögt scenario som förutsätter att utsläppen av växthusgaser når sin kulmen år 2050. Utifrån utsläppsscenarierna gör man olika klimatscenarier, som beskriver hur klimatet kan komma att förändras med anledning av utsläppen av växthusgaser. Figur 2 visar några av IPCC:s olika klimatscenarier. I det scenario som den här rapporten bygger på, A1B, blir den globala temperaturökningen till år 2100 knappt 3 grader. Den globala temperaturökningen fördelar sig inte jämnt över jorden. Den största temperaturökningen förväntas bli närmast nordpolen, se figur 3. Det beror på förstärkningseffekter när snö och is påverkas av uppvärmning, vilket i sin tur påverkar energibalansen på land och till havs. Det blir också ökade värmetransporter till Arktis på grund av en mer syd-nordlig luftcirkulation. (SMHI 2011C) För att få detaljerade beskrivningar av det regionala framtida klimatet används regionala klimat modeller, drivna av den globala modellen, som har en högre upplösning och kan ta hänsyn till förutsättningar i regionen. Den regionala modellen används också som input till den hydrologiska modellen, HBVmodellen, som beskriver förändringar i avrinning och flöden. På så sätt genereras de regionala klimatscenarierna som används för att beskriva Sveriges och Norrbottens klimat i framtiden (SMHI, 2011A). 3.2 REGIONALA VARIATIONER Utfallet av klimatmodelleringar är beroende av vilka utsläppsscenarier och klimatmodeller som används, och hur dessa kombineras. Även den naturliga variabiliteten och de regionala förutsättningarna spelar in. Dessa har en stor betydelse för de regionala variationer som klimatscenarierna visar inom Norrbotten. Klimatscenarier innehåller således flera osäkerheter, både i form av modeller och den naturliga variationen, och för att hantera osäkerheten används ett antal klimatscenarier (i Klimatanalys för Norrbottens län 12 16 stycken) för att få en så bred bild som möjligt. Resultaten varierar mellan klimatscenarierna och inom varje klimatparameter kan spridningen vara stor. Med flera scenarier framträder både de tydligaste trenderna och variationerna, vilket hanteras i tolkningen. Ju mer samstämmigt resultatet i de olika klimatscenarierna är, desto troligare är förändringen. I rapporten anges medianvärdet av de framtagna klimatscenarierna inom respektive klimatfaktor för att underlätta det fortsatta arbetet. För att få en bättre 6

FIGUR 1. Globala utsläppsscenarier, framtagna av IPCC. (IPCC 2007) FIGUR 2. Globala klimatscenarier enligt IPCC. (IPCC 2007) FIGUR 3. Temperaturökning i olika delar av världen för tre olika utsläpps scenarier och för två olika tidsperioder. (IPCC 2007) bild av spridning i resultat hänvisas till SMHI (2011A). Eftersom resultaten från de olika klimatscenarierna har en viss spridning, och de nedan tolkade värdena redovisar medianvärdet för respektive klimatfaktor, så bör de absoluta värdena tolkas med försiktighet, och större fokus bör som sagt ges till långsiktiga trender. De absoluta värdena redovisas dock för att få en uppfattning om förändringarnas storlek. 7

4. Klimatet i Arjeplog idag och i framtiden I detta kapitel sammanfattas hur klimatet i Övertorneå kan komma att förändras och se ut i tidsperspektiven 2021 2050 och 2069 2098 jämfört med nuvarande klimat, representerat av perioden 1961 1990 (tabell 1). För vidare läsning om klimatmodelleringar och resultaten hänvisas till SMHI:s rapport (SMHI 2011A). 1961 1990. Förändringarna är tolkade från kartor, och kan därmed innehålla en mindre feltolkning. Beskrivningar av förändringar av de olika klimatfaktorerna har hämtats från SMHI (2011A). 4.1 DAGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Arjeplog är en inlandskommun som ligger i länets fjällområden. Arjeplog präglas, särskilt i de nordvästra delarna, av de höga latituderna och fjällandskapet. Årstiderna märks tydligt, med både bistra vintrar och, trots det nordliga läget, varma somrar. Årsmedeltemperaturen i Arjeplog är ca -3,0 till -1,5 C. Mest nederbörd faller under sommarmånaderna och minst i februari. Av den totala årsnederbörden om 450 1050 mm faller cirka 50 procent som snö och största snödjupet under vintern är i fjälltrakterna upp till 130 cm, i medeltal (SMHI, 2011A). Genom kommunen går en av länets stora älvar, Piteälven samt flera andra vattendrag, bland annat älvarna Laisälven och Skellefteälven. Piteälven är en av de få stora älvarna i länet som är oreglerad, inte heller Laisälven är reglerad. Avrinningen under vintern är mycket låg i hela länet då nederbörden som regel magasineras i snötäcket. Under våren (mars maj) ökar avrinningen något i och med att snösmältningen startar vilket leder till höga flöden i samband med vårfloden. Den största avsmältningen sker dock under sommaren i fjälltrakterna (SMHI, 2011A). 4.2 FRAMTIDA KLIMAT I framtiden kommer klimatet i Arjeplog att utvecklas mot att bli både varmare och blötare. De tydligaste förändringarna i statistiken är att medeltemperaturerna för både år och årstider kommer att höjas flera grader under århundradet. Detsamma gäller nederbörden, som kommer att öka över året. Arjeplog är en stor kommun, med stora topografiska variationer som gör att klimatet varierar kraftigt. Detta gör att även klimatförändringarna varierar geografiskt. Nedan presenteras de mest betydande förändringarna i de olika tidsperspektiven, och samtliga förändringar för de undersökta klimatfaktorerna sammanfattas i tabell X nedan. Siffrorna som redovisas är medianvärde av modelleringar och spannet visar variationen inom kommunen. Förändringar i de olika tidsperspektiven jämförs med referensperioden FIGUR 4. Beräknad förändring i årsmedelnederbörd (Δmm) i Norrbotten i tidsperspektivet 2021 2050 i förhållande till perioden 1961 1990. I det vita området saknas data. 8

Klimatfaktorer 1961 1990, 2021 2050, 2069 2098 TABELL 1. Sammanställning av undersökta klimatfaktorer för referensperioden 1961 1990, samt perioderna 2021 2050 och 2069 2098. Sammanställningen är gjord efter tolkning av främst kartor i SMHI:s rapport Klimatanalys för Norrbottens län. (SMHI 2011A) I beskrivningarna redovisas observerade värden för perioden 1961 1990, medan de två andra perioderna i de flesta fall beskriver förändringar (markerat med Δ). Symbolen Δ indikerar att klimatfaktor för respektive tidsperiod relateras till period 1961-1990. Klimatfaktor Enhet 1961-1990 2021-2050 2069-2098 Medeltemperatur år C resp. Δ C -3,0 till -1,5 1,5 2,5 4,0 5,0 Medeltemperatur vinter C resp. Δ C <-14 2,5 3,5 5,5 till >7,0 Medeltemperatur vår C resp. Δ C -6,0 till 0,0 1,5 2,0 3,5 4,5 Medeltemperatur sommar C resp. Δ C 4,0 12 1,0 2,0 3,0 3,5 Medeltemperatur höst C resp. Δ C -6,0 till 0,0 1,5 2,5 4,0 5,0 Växtsäsongens längd Dagar resp. Δdagar <80 130 10 30 40 90 Värme Dygnsmedeltemp högst C 16,0 20,2 16,0 20,2 16,0 22,6 Kyla Dygnsmedeltemp lägst C <-32 till -31-32 till -27-24 till -19 Graddagar kylning* C*dygn 0 10 0 10 0 20 Graddagar uppvärmning** C*dygn 5200 5800 4400 5800 3600 5600 Nollgenomgångar (1960 1990, 2011 2040, 2071 2100)*** Dagar 86,4 86,6 85,3 Årsmedelnederbörd mm resp. Δmm 450 1050 45 105 105 till >210 Medelnederbörd vinter mm resp. Δmm 100 260 4 20 8 40 Medelnederbörd vår mm resp. Δmm <100 160 4 12 20 36 Medelnederbörd sommar mm resp. Δmm 180 320 0 8 8 20 Medelnederbörd höst mm resp. Δmm 160 320 8 16 24 40 Största 1-dygnsnederbörden mm <28 33 28 36 28 39 Största 7-dygnsnederbörden mm 55 80 60 85 65 90 Antal dygn per år med nederbörd >10 mm Maximalt antal dygn i följd per år utan nederbörd (<1 mm) Antal dagar med snö Dygn resp. Δ dygn Dygn resp. Δ dygn Dygn resp. Δ dygn 10 19 3 4 5 11 <15 23 <15 25 <15 23 175-225 -5 till -25 <-45 Maximalt vatteninnehåll i snön mm, anges i % 5 till -5 % -5 till -25 % *Graddagar kylning. Beräkningen görs så att för de dagar då dygnsmedeltemperaturen överstiger 20 C bidrar den dagens temperatur med en graddag för varje C överstigande 20 C. Dessa summeras sedan över året. **Graddagar uppvärmning. Måttet baseras på att byggnaders värmesystem ska värma upp byggnader till 17 C. Resterande energibehov antas tillkomma från solinstrålning samt från värme alstrad av personer och elektrisk utrustning i byggnaderna. Antalet graddagar beräknas enligt de dagar då dygnsmedeltemperaturen underskrider ett valt tröskelvärde, som varierar för olika årstider. Dessa graddagar summeras sedan över året. ***Nollgenomgångar beskrivs som antalet dagar då temperaturen två meter över marken har varit både över och under 0 C under samma dygn. Här har andra beräkningsperioder används, se årtal inom parantes. Värdena är framtagna för Arvidsjaur. 9

FIGUR 5. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke i perioden 2021 2050 jämfört med medelvärdet för perioden 1961 1990. I det vita området saknas data. FIGUR 6. Beräknad förändring i årsmedeltemperatur (Δ C) i tidsperspektivet 2069 2098 jämfört med medelvärdet för perioden 1961 1990. I det vita området saknas data. 4.2.1 I tidsperspektivet 2021 2050 Temperatur Under perioden 2021 2050 kommer klimatförändringarna att bli tydliga i Arjeplog. Under perioden kommer årsmedeltemperaturen att ha ökat med 1,5 2,5 C, med viss variation i kommunen. Vintern är den årstid som påverkas mest, med en ökning på upp till 3,5 C. Övriga årstiderna får en något mindre temperaturökning. De allra kallaste dygnsmedeltemperaturerna ökar med upp till 4 5 C de närmsta 40 åren. Den största ökningen är i de lägre delarna av kommunen. Nederbörd Samma mönster gäller för nederbörden, som under året kommer att öka med runt 10 procent, den största ökningen sker på vintern medan sommaren har en mindre förändring. Nederbörden ökar som mest i fjällen och där främst under hösten. Den kraftiga nederbörden kommer att öka i framtiden, men fram till 2021 2050 är förändringen liten, med runt tre millimeter för 1-dygnsnederbörden och runt fem millimeter för 7-dygnsnederbörden. En dygnsmedelnederbörd på >10 mm betyder att ett kraftigt regn faller över området. Idag händer detta cirka 10 19 dagar/år, vilket förväntas att öka med 3 4 dagar/år. I dagsläget kan inte klimatmodellerna hantera den typ av korta, intensiva regn som orsakar översvämningar i städernas VA-system, utan ovan beskrivna kraftiga nederbörd får användas som en indikation även på den förändringen. Växtsäsong, snöperiod och tjäle En förändring som är direkt kopplad till temperatur är växtsäsongens längd, som kommer att öka med runt en månad främst i de lägre delarna av kommunen och runt 10 20 dagar i fjällen. Samtidigt kommer det också bli färre dagar med snö, dagens 200 225 dagar minskar med 15 25 dagar i fjälltrakterna och med lite mindre i de lägre områdena, 5 15 dagar. Den förändrade snötäckningen tillsammans med högre temperaturer gör att perioden med tjäle blir kortare, då tjälen försvinner tidigare på våren. Tjäldjupet behöver dock inte blir mindre, eftersom den isolerande snön delvis försvinner och därmed kan tjälen fördjupas. 4.2.2 I tidsperspektivet 2069 2098 Temperatur Förändringarna som visar sig i modelleringsresultaten för den tidigare perioden blir än tydligare under den senare delen av seklet, 2069 2098. Temperaturerna fortsätter att höjas, och årsmedeltemperaturen kommer under perioden att öka med 4 5 C, jämfört med referensperioden. Vintern påverkas som tidigare mest, med upp mot 7 C höjning. Nu kommer också förändringarna att bli tydligare på de extrema händelserna och den högsta dygnsmedeltemperaturen förväntas öka med ett par grader och förändringen syns i hela kommunen. De kallaste temperaturerna påverkas ännu mer och kommer att bli runt 10 grader varmare, om inte mer. Särskilt i fjällen märks en stor påverkan på de riktigt kalla dagarna. 10

FIGUR 7. Beräknad förändring i årsmedelnederbörd (Δmm) i Norrbotten i tidsperspektivet 2069-2098 i förhållande till perioden 1961 1990. I det vita området saknas data. FIGUR 8. Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke i perioden 2069 2098 jämfört med medelvärdet för perioden 1961 1990. I det vita området saknas data. Nederbörd Även förändringarna i nederbörd fortsätter. Årsmedelnederbörden ökar med strax över 20 procent, och på vintern och våren är ökningen ännu större, runt 30 procent. Nederbörden ökar dock under alla årstider. I fjällen sker en särskilt kraftig ökning av nederbörden, med över 210 mm på sina ställen. Extrem nederbörd förväntas öka, både kortare och längre regn. 1-dygnsnederbörden ökar med runt 5 6 mm och 7-dygnsnederbörden med runt 10 mm i genomsnitt. Antalet dagar med ett kraftigt regn över området, dygnsmedelnederbörd på >10 mm, ökar med 5 11 dagar under perioden jämfört med referensperioden. I fjällområdet ökar antalet dagar med kraftig nederbörd med upp till 11 dagar, i de lägre områden färre dagar. Den längsta perioden utan nederbörd blir inte längre, så risken för torka bedöms inte öka i kommunen. Växtsäsong, snöperiod och tjäle De kraftiga temperaturhöjningarna innebär att växtsäsongen förlängs ytterligare och förväntas under perioden ha ökat med runt två månader, vilket innebär en förlängning med ungefär 50 procent jämfört med referensperioden. Perioden med snö fortsätter att minska och bedöms under århundradets sista 30 år vara ungefär 1,5 månad, eller mer, kortare än i dag. Det maximala vatteninnehållet i snön förväntas minska med 5 15 procent. Perioden med tjäle blir kortare, men tjäldjupet bedöms dock snarare öka än minska. 4.2.3 Nollgenomgångar i förändrat klimat* Nollgenomgångar Nollgenomgångar definieras i rapporten som antalet dagar då temperaturen två meter över marken har varit både över och under 0 C under samma dygn. Nollgenomgångar har betydelse för bland annat vägnät, broar och vinter väghållning. Väderprognosdistrikt Norrbotten Som grund för en beskrivning av klimatet i Norrbottens län med avseende på nollgenomgångar har vi använt en indelning i tre regioner i likhet med SMHI:s indelning i väderprognosdistrikt: kustland, inland och fjälltrakter. Vidare representeras de tre regionerna av två observationsplatser vardera, en sydlig och en nordlig för kustlandet och inlandet, respektive en västlig och en östlig för fjälltrakterna. Genom denna sekundära indelning får man fram vissa olikheter i temperatur klimatet inom de tre regionerna. Observationsplatser Värden för temperatur och nollgenomgångar har tagits fram för sex observationsplatser som bedömts kunna representera de olika delarna av länet. Platserna har valts enligt följande: n Norrbottens läns kustland: En i söder vid kusten Luleå; en i norr mera inåt land Överkalix n Norrbottens läns inland: En i söder Arvids jaur; en längre norrut Gällivare n Norrbottens läns fjälltrakter: En i den västra relativt maritimt påverkade delen Katterjåkk; en i den östra mer kontinentala delen Nikkaluokta * SMHI-rapport nr 2010-88 Nollgenomgångar i Norrbottens län nu och i framtiden en klimatstudie. Ej Tyréns utredning. 11

Tidsperioder Vår referensperiod (nuläget) definieras som klimatet under de senaste cirka 15 åren (1995/96 2009/10) mot vilken sedan tre framtidsperioder (2011 2040, 2041 2070, 2071 2100) jämförs. Som ytterligare jämförelse presenteras även statistik från den nuvarande meteorologiska normal perioden 1961 1990. Tabellförklaring Tabell A C visar antalet nollgenomgångar (dygn) för de sex observationsplatserna för de tre framtidsperioderna. Resultatet har justerats för skillnaden under referensperioden mellan de observerade och de från klimatmodellerna beräknade värdena, för att transformera modellresultatens grövre upplösning till förhållandena på respektive observationsplats. Värdet inom parentes visar ökning/minskning av antalet nollgenomgångar jämfört med den beräknade referensperioden. Resultat Resultat har tagits fram för helår och per säsong tremånadersperioder enligt följande angivelser i tabellerna: Luleå uppvisar ett markant lägre antal nollgenomgångar i framtiden, ca 3 dygn färre på årsbasis 2011 2040, 7 dygn färre 2041 2070 och 9 dygn färre 2071 2100, jämfört med referensperioden. Detta hänger samman med att framtidens mildare vintrar leder till kortare issäsong vid Bottenvikskusten, vilket i sin tur ger ett ökat maritimt inflytande i området. De övriga fem observationsplatserna visar endast mindre förändringar på årsbasis. Tabell A Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2011 2040 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. DJF = vinterperiod december februari MAM = vårperiod mars maj JJA = sommarperiod juni augusti SON = höstperiod september november ÅR = helår PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 25,5 (1,8) 34,5 (-4,2) 0,0* 23,6 (-0,9) 83,5 (-3,4) Överkalix 19,3 (2,0) 42,6 (-1,7) 0,9* 27,9 (-0,6) 90,7 (-0,4) Arvidsjaur 19,4 (2,1) 40,2 (-1,4) 0,7* 26,2 (-0,6) 86,6 (0,2) Gällivare 14,1 (1,2) 43,2 (-1,0) 2,3 (-0,1) 31,9 (-0,6) 91,6 (-0,3) Katterjåkk 16,1 (1,2) 35,5 (0,2) 0,2 (-0,8) 23,7 (-1,0) 75,7 (-0,2) Nikkaluokta 17,8 (0,9) 44,2 (0,7) 6,0 (-0,9) 36,8 (-0,5) 105,1 (0,4) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. 12

Tabell B Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2041 2070 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 28,4 (4,7) 30,2 (-8,5) 0,0* 21,7 (-2,8) 80,2 (-6,7) Överkalix 23,0 (5,7) 40,6 (-3,7) 0,9* 25,7 (-2,8) 90,3 (-0,8) Arvidsjaur 22,9 (5,6) 38,2 (-3,4) 0,7* 24,3 (-2,5) 86,2 (-0,2) Gällivare 17,6 (4,7) 42,0 (-2,2) 2,2 (-0,2) 30,1 (-2,4) 92,0 (0,1) Katterjåkk 19,4 (4,5) 35,5 (0,2) 0,0 (-1,0) 21,7 (-3,0) 76,0 (0,1) Nikkaluokta 20,8 (3,9) 44,8 (1,3) 4,8 (-2,1) 35,4 (-1,9) 106,1 (1,4) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. Tabell C Beräknat genomsnittligt antal nollgenomgångar (dygn per år respektive 3-månaderssäsong) för perioden 2071 2100 (justerat till att gälla respektive observationsplats genom jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden för referensperioden). Värdena inom parentes anger ökning/minskning i förhållande till referensperioden. PLATS DJF MAM JJA SON ÅR Luleå flygplats 30,2 (6,5) 27,2 (-11,5) 0,0* 20,3 (-4,2) 77,7 (-9,2) Överkalix 25,5 (8,2) 38,1 (-6,2) 0,9* 24,4 (-4,1) 89,0 (-2,1) Arvidsjaur 25,8 (8,5) 35,9 (-5,7) 0,7* 22,7 (-4,1) 85,3 (-1,1) Gällivare 20,1 (7,2) 40,1 (-4,1) 2,2 (-0,2) 28,4 (-4,1) 90,9 (-1,0) Katterjåkk 22,0 (7,1) 33,8 (-1,5) 0,0 (-1,0) 20,6 (-4,1) 75,3 (-0,6) Nikkaluokta 23,4 (6,5) 43,5 (0,0) 4,3 (-2,6) 34,4 (-2,9) 105,8 (1,1) * Värdet är uppskattat beroende på att klimatmodellberäkningarna gav värdet 0,0 redan för referensperioden; därmed erhölls inte något värde på förändring som kunde bedömas relevant för de justerade framtidsvärdena. 13

5. Generella konsekvenser av klimatförändringar De direkta konsekvenserna för Norrbottens del kan sammanfattas i att det blir varmare och blötare. Det leder bland annat till översvämningar, erosion, ras, skred och slamströmmar, vilket det här kapitlet redovisar. Beskrivningen av naturolyckor i ett förändrat klimat utgår främst från Statens Geotekniska institutets, SGI:s, rapport Norrbottens län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor (2011-12-15). I rapporten behandlas stabilitetsproblem i form av erosion, raviner, skred, ras och slamströmmar samt översvämningar och risker till följd av dessa. Sammanställningen utgår främst från tidigare genomförda undersökningar av SGI och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Nedan redovisas endast de risker som är relevanta för Övertorneå kommun. För mer information om geologiska förutsättningar, naturolyckor, riskbedömningar m m hänvisas till SGI:s rapport. 5.1 ÖVERSVÄMNING Översvämning definieras som att vatten täcker ytor av land utöver den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav (Räddningsverket, 2000). Översvämning längs vattendrag och sjöar innebär att mer vatten tillförs vattendragen än de kan leda bort. De överströmmade markområdena kan inte ta upp eller dränera bort vattnet om de redan är vattenmättade. Översvämning kan även drabba hårdgjorda bebyggda områden vid kraftig nederbörd. Översvämningar beror på en kombination av förutsättningar och händelser. Ett områdes känslighet för ökade vattenflöden beror framförallt på hur vattenföringen i närliggande vattendrag förändras, men även markens infiltrationskapacitet, omgivande markanvändning och höjdförhållanden är viktiga (Räddningsverket, 2000). Meteorologiska parametrar som påverkar är nederbördens storlek, intensitet och varaktighet, samt temperatur och vindförhållanden. I Norrbotten uppstår höga flöden och mindre översvämningar regelbundet i samband med vårfloden. Höga flöden kan också förekomma under andra delar av året, som vid längre, sammanhängande regn under sommar och höst. Marken är då ofta redan mättad efter långvariga regn (till exempel 7-dygnsnederbörd) eller snösmältning vilket ger hög avrinning och snabba flödesökningar i vattendragen. I Norrbotten är exempelvis isproppar en vanlig orsak till översvämningar. (SMHI, 2011A, Räddningsverket, 2000, SGI, 2011). Konsekvenser i Arjeplogs kommun Översvämningar i Arjeplog kan ske både längs vattendragen och i urbana områden. Att flöden och nederbörd ökar indikerar att även översvämningsrisken kan öka, men klimatscenarierna visar att 100-årsflödena i kommunens både små och stora vattendrag långsiktigt kommer att minska. Inte heller de största flödena i Piteälven bedöms öka. Exakt var och hur översvämningsrisker i kommunen uppkommer kan denna utredning inte visa i detalj. I bilaga 2 visas vilka områden som kan översvämmas vid en dimensionerande nivå (det allra högsta flöde som statistiskt kan inträffa, ungefär en gång på 10 000 år) i Piteälven. Områden översvämmas främst runt Hornavan och Uddjaure. Piteälven och andra vattendrag Vattenföringen i ett vattendrag varierar både inom och mellan år, men följer generellt sett ett tydligt säsongsmönster med det högsta flödet på våren i samband med snösmältningen och lägst flöde under vintern, när nederbörden faller som snö (SMHI, 2011A). Piteälven är den största älven i kommunen och specifika modelleringar har gjorts för denna. Modelleringar har inte gjorts för Laisälven och Skellefteälven. Modelleringarna visar att säsongsdynamiken i Piteälven förändras under det här århundradet. Under perioden 2021 2050 inträffar vårfloden något tidigare än i dag medan höga flöden kan förväntas under en längre period under våren. Höst- och vinterflöden förväntas också öka. Förändringarna blir ännu tydligare i slutet av seklet (2069 2098), vårtoppen och de maximala flödena minskar något under den perioden (figur 9). Årsmedelvattenföringen i Piteälvens mynning förväntas öka med upp till 10 procent till mitten av seklet, och med upp till runt 20 procent fram till 2098. Årsmedelvattenföringen avser den totala tillrinningen och vattenföringen i avrinningsområdet, det vill säga det vatten som tillkommer från uppströms avrinningsområden tillsammans med tillrinningen från respektive delavrinningsområde (den lokala tillrinningen). Ökningen i vattenföring är således inte given att vara lika stor i hela vattendraget, men en viss ökning bör ske även i Arjeplog. Förutom medelvattenföring påverkas också de mer extrema flödena. I Piteälven syns en minskning av 100-årsflödet de första åren, för att vid mitten av seklet 14

FIGUR 9. Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för Piteälvens mynningspunkt för den totala vattenföringen. Svart kurva visar medelvattenföringen för varje dag på året under perioden 1963 1992 och det grå fältet visar 75 percentilen och 25 percentilen för varje dags maximala resp. minimala värde under året. Den röda kurvan och det ljusröda fältet visar motsvarande för den beräknade framtida perioden, till vänster 2021 2050 och till höger 2069 2098. Från SMHI (2011A). öka igen till ungefär dagens situation. Efter mitten av seklet minskar flödet åter för att runt 2098 vara 10 15 procent lägre än idag. Den minskade snömagasineringen påverkar vattenflödet och 100-årsvattenföringen väntas minska i de flesta punkter längs älvarna. Påverkan på den dimensionerande nivån har inte ingått i SMH I:s arbete. Den lokala årsmedeltillrinningen, som ger en bild av hur flöden i främst små vattendrag påverkas, förväntas i Arjeplog kommun öka med 5 10 procent under 2021 2050 och med 15 20 procent fram till slutet av seklet. I resultaten syns en tydlig ökning under alla årstider utom sommartid, då istället en klar minskning kan väntas. Samtidigt som den lokala årsmedeltillrinningen ökar kommer det lokala 100-årsflödet att förändras under århundradet. Under 2021 2050 visar modelleringarna på både ökade och minskade flöden i kommunen, som varierar mellan att minska med 5 procent och öka med 10 procent. Sista delen av århundradet kommer de lokala 100-årsflödena att minska med upp till 10 procent i de södra delarna av kommunen samtidigt som de ökar med upp till 10 procent i vissa delar av fjällen. Samma mönster följer den totala 100-årstillrinningen i kommunen, det vill säga det ackumulerade flödesbidraget från uppströms avrinningsområden. Det här kan ge en bild av hur Skellefteälven och Laisälven utvecklas, vilket således troligen är mot lägre 100-årsflöden. 5.2 EROSION Erosion innebär förlust av material från stranden och botten i vattendrag och längs kuster i ett specifikt område. Klimatförändringarna förväntas medföra en ökad årsmedelnederbörd och medelvattenföring i älvarna liksom i andra vattendrag, vilket generellt kommer att innebära en ökad erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. Man ska även vara medveten om att en av de vanligaste orsakerna till erosion, såväl vid kusten som längs med vattendrag, ofta är framkallade av mänsklig aktivitet. Genom att anlägga erosionsskydd, pirer och invallningar skyddar man det lokala området men ofta förflyttas erosionsproblematiken till ett annat område nerströms. Det är viktigt att vara medveten om att de åtgärder man gör för att stabilisera, till exempel en sträcka utmed ett vattendrag, oundvikligen kommer att ändra balansen så att ett närliggande område drabbas av erosion. Raviner är vanliga i länet längs såväl större som mindre vattendrag, exempelvis längs Piteälven. Ravinutveckling påverkas främst av höga flöden, vilka ger vattenindränkta jordlager, samt intensiva regn sommartid som lokalt ger temporär kraftig erosion. I Norrbottens län finns områden där ravinutvecklingen kommer att öka beroende på ökad nederbörd och därmed ökad avrinning. Problem relaterade till ravintillväxt kan bli oförändrade eller till och med öka i delar av länet. Konsekvenser i Arjeplogs kommun I bilaga 2 visas en karta över områden med förutsättningar för erosion och låg markstabilitet, översvämningar samt riskobjekt. På kartan har områden med utförda förstudier av stabilitetsförhållanden markerats med gul eller orange färg. För de markerade områdena gäller att det inte kan säkerställas att stabiliteten är tillfredsställande. Här behöver en översiktlig stabilitetskartering genomföras. Röd markering visar områden som inte har kunnat bevisas ha tillräcklig stabilitet vid översiktliga stabilitetskarteringar. Erosionsförutsättningar i älvarna har endast invente- 15

rats i älvar där MSB har gjort översvämningskarteringar. Piteälven har undersökts i Piteå och Älvsbyns kommuner, men inte för Arjeplog. I Piteälven finns förutsättningar för erosion på någon sida av älven i princip längs hela sträckan genom både Älvsbyn och Piteå kommun. Den ökade årsmedelnederbörden och medelvattenföringen i Piteälven liksom andra mindre vattendrag kommer generellt att innebära en ökad erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. Förhållandena i Arjeplog saknas det information för. 5.3 RAS, SKRED OCH SLAMSTRÖMMAR Markens stabilitet påverkas negativt, med en större fara för ras och skred, av en ökad nederbörd genom att ett ökat vattentryck i markens porer minskar jordens hållfasthet. Ökad nederbörd kan också leda till ökad avrinning samt flöden och vidare erosion som påverkar släntstabiliteten. Intensiva regn och vattenmättade jordlager ökar också benägenheten för skred i moränmark och slamströmmar. Då detta är att vänta i ett förändrat klimat så kan också sannolikheten för ras, skred och slamströmmar öka. Klimatförändringar ökar riskerna för ras och skred inom områden med otillfredsställande stabilitet för dagens förhållanden. Det innebär också att det kan finnas ytterligare områden med slänter som under nya förhållanden inte har tillräcklig stabilitet. I SGI:s studie visas att det är rimligt att anta en försämring av säkerheten på mellan 5 procent och 30 procent beroende på vilka förhållanden som antas och hur de varieras. Områden som idag anses vara stabila, utifrån de rekommendationer som finns, kan behöva åtgärdas om samma säkerhetsnivå ska gälla. Skred och ras utlöses ofta av erosion som sin tur ökar vid ökade flöden. Som sammanställningarna utifrån SMHI:s rapport ovan visar så kommer storleken på höga flöden i vattendragen (100-årsflöden) att minska, vilket kan indikera att skred och ras som utlöses vid sådana händelser minskar. Konsekvenser i Arjeplogs kommun Förutsättningar för moränskred och slamströmmar finns i branta och/eller långa slänter och raviner i samtliga av länets kommuner. Arjeplog är en av kommunerna med särskilda förutsättningar, det vill säga större risk. Det finns en klar erosionsrisk längs med sjöstränderna i Arjeplog. I de två stora sjöarna Hornavan och Uddjaure kan höga vågor uppkomma som leder till erosion av stränderna på samma sätt som vid kuster. 5.4 VEGETATION Den högre medeltemperaturen medför att klimatet förändras och växtsäsongen blir längre. Nya arter kommer att dyka upp i kommunen medan andra försvinner. Trädgränsen klättrar högre upp på fjällsidorna. Om det blir fyra grader varmare skulle det innebära att temperaturklimatet flyttar sig någonstans mellan 50 till 80 mil, det vill säga cirka 15 mil per grad. För varje grads ökning i medeltemperaturen flyttar sig temperaturklimatet också uppåt längs fjällsluttningar med någonstans mellan hundra och hundrafemtio meter. Medeltemperaturen i Arjeplog ökar med 2,5 grader till 2050, vilket motsvaras av dagens Härjedalen och 5 grader till 2098, vilket motsvaras av dagens Värmland. 16

6. Konsekvenser för samhällen och människor Naturolyckor och andra effekter av klimatförändringarna får i sin tur olika indirekta konsekvenser för samhälle och människor. Den här rapporten redovisar konsekvenser för: n Kommunikationer (kap 7) n Bebyggelse och kulturmiljöer (kap 8) n Tekniska försörjningssystem (kap 9) n Hälsa (kap 10) n Näringsliv (kap 11) I kapitel 7 11 beskrivs inledningsvis hur samhällen och människor kan påverkas på systemnivå. Därefter kommer underrubrikerna: n Sårbarheter i dagens klimat n Risker och möjligheter i ett förändrat klimat n Behov av åtgärder 6.1 KOMMUNENS ANSVAR OCH MÖJLIGHETER Kommunen har ansvar enligt bland annat Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och Miljöbalken (SFS 1998:808) att planlägga samhället med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämningar och erosion. Även i Kommunallag (SFS 1991:900), Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), Skadeståndslagen (SFS 1972:207) samt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) kan hämtas stöd för att arbeta för att förebygga negativa konsekvenser av klimatförändringarna. Klimatförändringarna påverkar alla delar av samhället i olika grad. Vissa verksamheter inom kommunen, som VA och räddningstjänst, påverkas redan med dagens klimat av olika väderhändelser och är direkt berörda av ett förändrat klimat. Andra verksamheter, som omsorg och skola, påverkas i nuläget mest indirekt av problem med infrastruktur och eltillförsel. I ett varmare och blötare klimat kan de dock påverkas på nya sätt, till exempel av värmeböljor. Nedan följer en lista på verksamheter som kan vara mer eller mindre berörda. n Avfallshuvudmän n Beredskaps- och räddningstjänst n Elförsörjning n Fastighetsförvaltning n Finans och försäkring n Fjärrvärmeanläggningar n Fysisk planering n Infrastruktur (flygfält, hamnar, järnvägar och vägar) n Kommunikationssystem (fast tele, mobil tele, TV och radio) n Miljöskydd (koll på bland annat förorenade områden) n Omsorg n Park- och naturområdesförvaltning n Sjukhus och vårdanläggningar n Skolor och barnomsorg n Strategi och utveckling n Vatten- och avloppsanläggningar och nät 17

7. Kommunikationer Klimatförändringarnas påverkan på transportsystemen kommer enligt Klimat- och Sårbarhetsutredningen att bli betydande. Den ökande nederbörden och höga flöden för med sig en ökad risk för översvämningar, bortspolning av vägar- och järnvägar, skadade broar och allmänt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur kommer innebära färre vägskador orsakade av tjäle medan värme- och vattenbelastningsrelaterade skador kommer att öka. Väg- och järnvägsnätet i Norrbotten är att beteckna som glest vilket innebär en ökad sårbarhet eftersom omledningsmöjligheterna vid skador är få. Skador vid viktiga knutpunkter för kommunikation kan dessutom få stora konsekvenser på en regional nivå. Det innebär att anpassningar eller åtgärder bör prioriteras i dessa punkter. 7.1 KONSEKVENSER SPECIFIKT FÖR ARJEPLOGS KOMMUN 7.1.1 Sårbarheter i dagens klimat Översvämning av vägar och järnvägar De kommunala vägarna i Arjeplogs kommun är koncentrerade till huvudorten Arjeplog och Laisvall (se figur 10 och 11). Genom huvudorten går även den statliga vägen 95 vilket gör staden till en viktig knutpunkt för de regionala transporterna. I figur 12 visas översvämningskarteringen vid högsta dimensionerande flöde samt det område som identifierats i en förstudie av markstabilitet (se mer i avsnitt 7.1.2). Översvämningskarteringen visar att delar av vägnätet inom Arjeplog riskerar att ställas under vatten vid ett dimensionerande flöde. Även samhället Mellanström som ligger söder om FIGUR 10. Utbredning av det kommunala vägnätet i Arjeplog (Källa: Trafikverket, 2012) 18 FIGUR 11. Utbredning av det kommunala vägnätet i Laisvall (Källa: Trafikverket, 2012)

FIGUR 12. Översiktlig översvämningskartering vid högsta dimensionerande flöde samt det område i huvudorten Arjeplog som identifierats vid en förstudie av markstabilitet. Inom området går såväl kommunala som statliga vägar. FIGUR 13. Översiktlig översvämningskartering vid högsta dimensionerande flöde för samhället Mellanström. Inom området går enskilda samt statliga vägar. Uddjaure riskerar att översvämmas vid höga flöden. Översvämningskarteringen vid högsta dimensionerande flöde visar även att ett flertal av Trafikverkets vägar (609, 615, 617 och 641) drabbas vid en eventuell översvämning (se figur 13). Det kan få betydande konsekvenser på framkomligheten och tillgängligheten i den här delen av kommunen. Eftersom Mellanström är en viktig knutpunkt i vägnätet är den utsatt för en större risk. Det åligger dock Trafikverket och inte kommunen att vidta åtgärder för att minska riskerna och anpassa vägarna kring Mellanström för ett ändrat klimat. Ras, skred och erosion Större delar av huvudorten Arjeplog har identifierats i en förstudie av ras- och skredrisker genomförd av MSB (se figur 12). En stabilitetskartering föregås alltid av en förstudie vars syfte är att inventera och redovisa vilka områden som ska ingå i karteringen. Endast bebyggda områden studeras. (MSB, 2010). Stabilitetsutredningar behöver göras för de utvalda områdena i Arjeplog för att kunna peka ut områden inom förstudieområdet där det finns risk för skred. Längs med Piteälven kan det finnas risk för ras och skred till följd av älvens fysiska påverkan på 19

FIGUR 14. Riskområden för moränskred och slamströmmar. Högst frekvens av dessa typer av markrörelser finns i fjällkedjan, men även inlandet har topografiska förutsättningar för moränskred och slamströmmar (Källa: SGI, 2007) slänter. Det kan även finnas förutsättningar för ras och skred i andra delar av kommunen som hittills inte kartlagts. Generellt finns en risk för moränskred och slamströmmar i hela fjällkedjan (se figur 14). Slamströmmar och moränskred uppkommer i grov, vattenmättad morän i branta slänter. 7.1.2 Risker i ett förändrat klimat Eftersom det kommunala vägnätet är begränsat inom två orter kommer eventuella skador på dem främst att få en lokal påverkan. Risken för översvämning samt ras och skred anses vara relativt stor med avseende på orternas närhet till större vattenförekomster. Sårbarheten för det kommunala vägnätet i Arjeplog gentemot ras och skred är därmed att beteckna som medelstor. Dessutom anses risken stor för avbrott på ett antal statliga vägar inom kommunen, bland andra väg 95, 609, 615, 617 och 641. Översvämning av vägar och järnvägar Beräkningarna av framtida dimensionerande flöden i vattendragen indikerar att nivåerna minskar. Det beror främst på ett mindre snötäcke men också på grund av ökande avdunstning i ett varmare klimat. Det lokala 100-årsflödet, i mindre vattendrag och åar, väntas minska mot slutet av århundradet i de södra delarna av kommunen samtidigt som de ökar i vissa delar av fjällen. Överlag indikerar det att översvämningsrisken vid stora flöden minskar. Däremot väntas den totala årsmedeltillrinningen öka och vi kommer se en förskjutning mot allt större flöden på hösten. Detta kan innebära att översvämningarna under senare delen av året ökar jämfört med dagens klimat. Såväl ett förändrat nederbördsmönster samt ökade nederbördsmängder under höst, vinter och vår, med uppemot cirka 40% för Arjeplogs kommun, kan komma att öka riskerna för översvämning i såväl mindre som större vattendrag. Detta kan i sin tur få stora konsekvenser på vägnätet med bortspolade vägar och avbrott i kommunikationerna som följd. Ett varmare klimat innebär att vårfloden sannolikt kommer minska samt att den inträffar tidigare på året. Det kan komma att innebära mindre vägskador i samband med vårfloden. Samtidigt kan vi komma att se snabbare snösmältning på våren vilket även fortsättningsvis kan orsaka stora vårfloder. De största översvämningarna i fjällälvar, såsom Piteälven, inträffar när såväl den lokala vårfloden (hemfloden) och fjällfloden kommer samtidigt. Med ett varmare klimat och tidigare snösmältning kan risken öka för att de två floderna sammanfaller, vilket i så fall skulle öka risken för översvämningar i de större vattendragen. Samhället Mellanström har pekats ut som ett riskområde för översvämning vid höga flöden. Lokaliserad mellan två större sjöar är den särskilt utsatt gentemot höga vattennivåer på båda sidor av samhället. Höga nivåer orsakade av vinduppdrivna vågor kan potentiellt bli ett större problem med tanke på att frekvensen av höga vindstyrkor väntas öka. I och med att vägnätet genom just Mellanström knyter samman stora delar av kommunen är den utsatt för en större risk. Ras, skred och erosion Som nämnts tidigare förväntas årsmedelvattenföringen i Piteälven öka med upp till 20% fram till slutet av århundradet. Den största skillnaden sker på hösten med fler och högre flödestoppar. Det kan innebära att erosionen längs älvbrinkarna vid kontinuerlig erosion orsakat av höga flödestoppar ökar vilket i sin tur kan leda till en ökad frekvens av ras- och skred. Det kan även finnas förutsättningar för ras och skred i andra delar av kommunen som hittills inte kartlagts. I ett klimat där allt mer nederbörd faller som regn istället för snö kan förekomsten av moränskred och slamströmmar öka. Slamströmmar och moränskred utlöses av intensiva regn vilka förväntas öka i ett 20