Examensarbete i datavetenskap Message Block En undersökning av potentiella prestandavinster mellan SMB 2.1 och SMB 3. i ett befintligt nätverk Författare: Johan Karlsson & Magnus Luu Handledare: Patrik Brandt Examinator: Jacob Lindehoff Termin: VT13 Ämne: Examensarbete inom datavetenskap Nivå: B Kurskod: 1DV41E
Abstrakt Examensarbetet behandlar en jämförelse av Message Block 3. och föregångaren 2.1 i ett befintligt nätverk. Jämförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestående av fyra operativsystem:,, och. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nätverksprestanda mellan två datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3. på prov. I Test 1 ansågs SMB 3. prestera sämre än SMB 2.1, för att bekräfta resultaten kontaktades Jose Barreto på Microsoft. Barreto påstod att programvarorna Defender och Firewall kunde ge upphov till störningar och prestandaminskningar. Test 2 och Test 3 utfördes därför med tidigare nämnda programvaror avaktiverade. Resultaten var som tidigare varierande men kan mycket väl bero på andra faktorer som exempelvis dåligt uppdaterade nätverkskortsdrivrutiner. Abstract The dissertation addresses the comparison of Message Block 3. and its predecessor SMB 2.1 on an existing network. The comparison was performed in four laboratory environments consisting of four operating systems: 2 R2,, and. A total of four tests were performed: Feasibility Study, Test 1, Test 2 and Test 3. The feasibility study was conducted to test the network performance between two computers while the other tests put SMB 2.1 and 3. to the test. In Test 1 SMB 3. was considered to underperform in difference to SMB 2.1, to confirm the results Jose Barreto at Microsoft were contacted. Barreto stated that the two software applications Defender and Firewall could cause interference and performance reductions. Test 2 and Test 3 was therefore performed with the previously mentioned software disabled. The results were as previously varied but may well be due to other factors such as poorly updated network card drivers. Nyckelord Message Block, SMB, SMB2.1, SMB 2.1, SMB3, SMB 3.. Tack Vi vill tacka Jose Barreto på Microsoft Corporation och Seth Lindholm på Koneo AB för att de tog sig tid att besvara våra frågor. I
Innehåll 1 Introduktion 1 1.1 Inledning 1 1.2 Tidigare forskning 1 1.3 Förstudie 1 1.4 Test 1 2 1.5 Syfte och frågeställning 2 1.6 Begränsning 3 1. Målgrupp 3 2 Teknisk bakgrund 4 2.1 Grundläggande termer 4 2.2 Defender 4 2.3 Firewall 4 2.4 Message Block 5 2.5 TCP/IP-modellen 5 2.6 Transmission Control Protocol 6 2. NTttcp 6 2. ImDisk Virtual Disk Driver 6 2.9 LAN Speed Test 6 2.1 Wireshark 2.11 Relaterad forskning 3 Metod 3.1 Laborationsmiljöer 3.2 Genomförande 9 3.2.1 Förstudie 9 3.2.2 Test 1 1 3.2.3 Test 2 1 3.2.4 Test 3 11 3.3 Analys 11 3.4 Tillförlitlighet 11 4 Resultat 13 4.1 Förstudie 13 4.2 Test 1 14 4.3 Test 2 16 4.4 Test 3 19 5 Analys 24 5.1 Förstudie 24 5.2 Test 1 24 5.3 Test 2 24 5.4 Test 3 25 5.5 Testerna 25 6 Diskussion 26 6.1 Problemlösning 26 6.2 Metod & Resultat 2 II
Avslutning 2.1 Slutsats 2.2 Förslag till fortsatt forskning 2 Referenser 29 Bilagor I Bilaga A Fullständiga resultat från Förstudie I Bilaga B Fullständiga resultat från Test 3 XIII III
1 Introduktion Kapitlet innehåller inledning, tidigare forskning, förstudie och problemformulering. Även syftet med uppsatsen, begränsning och målgrupp kommer att avhandlas. Examensarbetet handlar om prestandaskillnaden, filöverföringshastigheten, mellan SMB 2.1 och SMB 3. i en homogen miljö, beträffande operativsystemen:,, och. 1.1 Inledning Användningen av en centraliserad lagring för filer och andra resurser är i dag vanligt i både företagsmiljö som hemmiljö. Använder datorn som operativsystem används kommunikationsprotokollet Message Block (SMB) för att bland annat dela filer till och från en server, exempelvis vid delade kataloger, som är det vanligaste sättet att använda Message Block på [1]. I en personlig e-postkonversation med Seth Lindholm, IT-konsult på Koneo Kalmar svarar han att ett företagsnätverk nästan uteslutande är ett stjärnnätverk och att det är vanligt med gigabit Ethernet, särskilt vid nyinstallation men att det också förekommer 1/1-megabit-nätverk. Det är också viktigt att tänka på att hårdvaran och kablaget är Gigabit ready [29]. Den allra senaste versionen av Message Block är SMB 3.. På Microsoft TechNet menar Microsoft och deras medarbetare Jose Barreto, medlem i Microsofts File Team tillika Principal Program Manager för Message Block, att SMB 3., för både klient för så väl server har uppdaterats med flera nya funktioner och prestandaoptimeringar som gör att Maximum Transmission Unit (MTU) är aktiv som standard vilken utgör förbättrat prestanda i större sekventiella överföringar [4]. Vidare rekommenderar Barreto att uppdatera till den senaste versionen av Message Block för att kunna dra nytta av de senaste egenskaperna: största skalbarheten, bästa prestandan, högsta tillgängligheten och den säkraste Message Blockimplementationen []. I Test 1 som beskrivs nedan i avsnittet Test 1 pekar dock resultaten på att SMB 3. kanske inte bättre än sin föregångare. SMB 2.1 presterar snäppet bättre och särskilt i en miljö där operativsystemen och används. Det verkar också finnas en viss ostabilitet mellan de äldre och nyare versionerna av operativsystemen, exempelvis mellan och där SMB 2.1 används. 1.2 Tidigare forskning Vetenskaplig forskning och artiklar kring den senaste versionen av Message Block är ovanligt, däremot tillhandahåller Microsoft TechNet mycket innehållsrik information om såväl SMB 3. som SMB 2.1. Där finns även teknikbloggar skrivna av utvecklare och anställda på Microsoft. När det kommer till tidigare examensarbeten så har författarna funnit inspiration och idé från examensarbetet: SMB: En prestandajämförelse mellan SMB1 och SMB2 [3]. Det bör däremot tilläggas att arbetet inte är någon vidareutveckling på tidigare nämnda examensarbete och inte heller är examensarbetena utförda på liknande vis. 1.3 Förstudie En förstudie utfördes för att mäta överföringshastigheten mellan två datorers nätverkskort. Med andra ord är resultaten från ett lägre lager i TCP/IP-modellen, än vad 1
Message Block opererar på. En mer ingående beskrivning om hur förstudien genomfördes återfinns i kapitlet Genomförande under avsnittet Förstudie. Fullständiga resultat återfinns i kapitlet Resultat under avsnittet Förstudie. Kortfattat mättes samtliga resultat upp till omkring 9. 1.4 Test 1 Test 1 utfördes för att kontrollera hur stor överföringshastighetsskillnaden är mellan SMB 2.1 och SMB 3., mätt i megabit per sekund. Kortfattat genomförandes Test 1 på följande vis: en fil på antingen 5 MB, 2 MB eller 1 GB som laddades upp till en SMB-utdelning på en server från en klient. Filen laddas ned och tas sedan bort för att undvika caching. Proceduren upprepas sammanlagt fem gånger för att undvika tillfälligheter. En mer ingående beskriv om hur Test 1 och även Test 2 och Test 3 genomfördes återfinns i kapitlet Genomförande. Resultaten är varierande men som tidigare nämnt verkar SMB 2.1 prestera lite bättre än sin efterträdare. Resultatet återfinns i kapitlet Resultat under avsnittet Test 1. 1.5 Syfte och frågeställning I Test 1 pekades det på att prestanda, mätt genom överföringshastigheten är något högre och lite stabilare i SMB 2.1 än SMB 3.. Visar resultaten för SMB 3. motsatsen till vad Microsoft påstår och agiterar? Senaste versionen av Message Block är bland annat uppdaterat med prestandaförbättringar och marknadsförs som bättre än sin föregångare []. Examensarbetet syftar därmed att finna svaret eller svaren på varför SMB 2.1 har högre prestanda än SMB 3. samt om huruvida ett företag kan göra någon prestandavinst i form av ökad överföringshastighet i sitt befintliga nätverk vid uppdatering från SMB 2.1 till SMB 3.. Efter att ha bett Barreto i en personlig e-postkonversation kommentera Test 1 upplyste han om att resultaten kan bero på programvarorna Defender och Firewall [3]. Därför kommer ett uppföljningstest, Test 2 att genomföras med samma testparametrar som Test 1 dock med de tidigare nämnda programvarorna avaktiverade. Detta för att kontrollera om dessa har någon inverkan på prestandan i SMB 3. som Barreto påstår. Ytterligare ett test, Test 3, genomfördes också det med de båda programvarorna Defender och Firewall avaktiverade men med andra testparametrar. Således kommer det inte vara en fil utan flera filer som ytterligare en filstorlek, 2 kb som är mindre än de i föregående tester. Test 3 avser att ge ytterligare ett perspektiv på hur SMB 3. påverkas vid uppladdning och nedladdning av flera filer. Frågor som kommer att besvaras är: Varför visar resultaten angående SMB 3. i Test 1 motsatsen till vad Microsoft påstår? Sker en prestandaökning hos SMB 3. genom avaktivering av de båda programvarorna Defender och Firewall? Sker det en prestandaökning hos SMB 3. om antalet filer och dess storleker blev större respektive fler? Skulle ett företag göra någon slags prestandavinst i ökad överföringshastighet i sitt befintliga nätverk vid användning av SMB 3.? 2
1.6 Begränsning Laborationsmiljöerna använder enbart operativsystem från Microsoft, dessa är följande: och för klienter och och för servrarna. Klienten och servern i varje test är direktanslutna och således används ingen router, switch eller hubb. 1. Målgrupp Examensarbetet riktar sig främst mot IT-tekniker på exempelvis små till mellanstora företag, men även till teknikkunniga hemanvändare eller till allmänt teknikintresserade personer. 3
2 Teknisk bakgrund Kapitlet tar bland annat ta upp grundläggande termer för att ge läsaren en bättre förståelse av vad som menas med vissa termer samt bakgrundsinformation kring Message Block och även programvaror som kommer att användas under testerna kring protokollet. 2.1 Grundläggande termer En klient avser en fysisk dator med exempelvis operativsystemen eller som används för att exempelvis ansluta till en server. En server avser en fysisk dator med exempelvis operativsystemen eller, vars uppgift är att betjäna andra datorer, exempelvis en klient. En stack är en typ av datastruktur, ett sätt att lagra information och kan liknas vid ett kösystem där flera objekt står i kö. Objekten inuti stacken kan inte nås utan att det första objektet måste tas bort, exempelvis för att komma åt det tredje objektet i stacken måste först det första objektet tas bort och placeras längst bak i stacken och sedan det andra objektet, denna metod kallas för LIFO (Last In, First Out). 2.2 Defender Defender är ett antisabotageprogram som skyddar datorn mot bland annat säkerhetshot orsakade av sabotageprogram likt, spionprogram och andra oönskade program, samt tillhandahåller skanning och förenklad borttagning av sabotageprogram. Defender består av Microsoft Antimalware Engine, Defender Real- Time Protection och Defender Definitions. Microsoft Antimalware Engine är ett verktyg för att identifiera och ta bort sabotageprogram och använder en definitionsdatabas med kännetecken från kända sabotageprogram. Defender Real-Time Protection är en funktion som övervakar registret och filsystemet på datorn genom att använda agenter som övervakar så kallade Auto-Start Extensibility Points som är applikationer, konfigurerade att starta automatisk ihop med datorn, exempel på dessa program är bland annat Internet Explorer-tillägg och konfigurationsinställningar, systemkonfigurationsinställningar och installerade tjänster, drivrutiner och -tillägg. Defender Definitions är en databas som innehåller information om sabotageprogram. Informationen från databasen används för att ta bort sabotageprogram [2]. Antisabotageprogram har en viss prestandapåverkan på en dator och kan föranleda att enkla uppgifter som exempelvis filkopiering tar dubbelt så lång tid [25]. Barreto skriver i en e-postväxling att Defender är en extra komponent i stacken och kan på så vis påverka exempelvis en filöverföring. Barreto tillägger att det inte är rättvist att jämföra operativsystem med Defender mot operativsystem utan Defender. 2.3 Firewall Firewall är en inbyggd, värdbaserad och tillståndskänslig brandvägg som har medföljt varje operativsystem sedan XP Service Pack 1 och 23 Service Pack 1. Brandväggen "droppar" inkommande trafik som 4
inte överensstämmer med vare sig datatrafik som sänts som svar på en begäran från datorn, önskad trafik, eller oönskad trafik som har angetts som tillåten datatrafik. Firewall tillhandahåller skydd mot obehöriga användare och program som bygger på oönskad inkommande trafik för att attackera datorer [21]. En aktiverad brandvägg kan påverka datorns nätverksprestanda genom minskad genomströmning eller bandbredd. Effekten är oftast minimal vid inkommande nätverkstrafik som använder TCP-protokollet. Däremot kan brandväggens prestanda påverkas vid hög nätverkstrafik [24]. 2.4 Message Block Message Block är ett kommunikationsprotokoll eller ett så kallat client-server, request-response-protokoll och används vanligen av servrar och klienter för att bland annat dela filer över ett TCP/IP-nätverk [4] och har gjort så sedan -talet [5]. Message Block utvecklades till en början av IBM och övertogs sedan av Microsoft. Under en tid gick Message Block under namnet CIFS men termen SMB började användas igen efter några år. Det bör dock tilläggas att CIFS är en dialekt av Message Block [6], samt en gammal version av SMB som var en del av Microsoft NT 4., 1996 []. SMB 1. led av två allvarliga begränsningar: nätverkslatens och chattiness. Nätverkslatensen kan förklaras genom att SMB 1. egentligen inte var designat för WAN eller nätverk med hög nätverkslatens vilket leder in på chattiness, som innebär att varje förfrågan från en klient krävde ett svar från server, så kallade round-trips []. En uppdatering av Message Block, SMB 2. kom 2 i och med lanseringen av Vista och 2. SMB 2. var den första stora omarbetningen av protokollet och medförde flera förbättringar som exempelvis minskad komplexitet, bättre läsning och skrivning över nätverk med hög latens samt stöd för symboliska länkar [5]. Version 2.1 av Message Block kom i och med lanseringen av och och innehöll bland annat prestanda förbättringar för tidigare nämnda operativsystem samt stöd för större MTU:s, förbättrad energieffektivitet för klienter och stöd för tidigare SMB-versioner [19]. Version 3. kom i och med lanseringen av och. Det var till en början meningen att uppdateringen skulle ha kallats SMB 2.2 men eftersom uppdateringen blev så omfattande i form av ökad tillförlitlighet, tillgänglighet, hantering och prestanda så döptes uppdateringen om till SMB 3.. SMB 3. innehåller flera nya funktioner som inte finns i tidigare version, bland annat SMB Encryption, SMB Transparent Failover, SMB Multichannel och SMB PowerShell [4]. 2.5 TCP/IP-modellen TCP/IP-modellen är en konceptuell modell för datorkommunikation utvecklad av Internet Engineering Task Force (IETF) och är uppdelad i fyra lager: länklagret, internetlagret, transportlagret och applikationslagret. 5
Första lagret: länklagret, verkar de protokoll, exempelvis: OSPF, Ethernet och DSL, på både den logiska och fysiska länken mellan två värdar och kopplar således samman flera enheter i exempelvis ett nätverk. Andra lagret: internetlagret, verkar alla transportprotokoll, exempelvis IPv4, IPv6 och ICMP, med andra ord de protokoll som använder sig av protokollet Internet Protocol (IP) som är ett förbindelselöst protokoll som transporterar data från en värd till en annan. Tredje lagret: transportlagret, tillhandahåller end-to-end-kommunikation och det är två stycken primära protokoll som verkar i transportlagret: Transmission Control Protocol (TCP) och User Datagram Protocol (UDP). TCP beskrivs närmre i nästa avsnitt. Slutligen det fjärde lagret: applikationslagret som innehåller två kategorier av protokoll: användarprotokoll som tillhandahåller tjänster direkt till användare och stödprotokoll som tillhandahåller vanliga systemfunktioner [15]. 2.6 Transmission Control Protocol Transmission Control Protocol är ett förbindelseorienterat transportprotokoll och ett pålitligt end-to-end-protokoll avsett för överföringar mellan datorer [9]. Samtliga versioner av Message Block använder sig av Transmission Control Protocol [1], som också ingår i den så kallade TCP/IP-stacken. I och är TCP/IP-stacken oförändrad och det bör därför inte vara någon skillnad i prestanda eller liknande mellan dessa operativsystem [16]. 2. NTttcp NTttcp är ett flertrådigt, asynkront program som sänder och tar emot data mellan två eller flera slutpunkter, exempelvis mellan två datorers nätverkskort. NTttcp kan mäta nätverksprestandan i bytes per sekund (Bps) och CPU-cykler per byte [2]. Version 5.2 användes under examensarbetet [2]. 2. ImDisk Virtual Disk Driver ImDisk är ett gratisprogram som används för att skapa en virtuell hårddisk, en så kallad RAM drive, i datorns arbetsminne och på så sätt minska åtkomsttiden markant eftersom en fysisk hårddisk med rörliga delar, måste flytta läsarmen över den magnetiska skivan som lagrar datan. En virtuell hårddisk behöver bara veta om minnesadressen och på så sätt komma åt datan mycket snabbare. Genom att använda ImDisk så begränsas ytterligare en flaskhals till att resultatet vid genomförandet skulle påverkas av en fysisk hårddisks läs- och rotationshastighet. ImDisk version 1.6. användes under examensarbetet [13]. 2.9 LAN Speed Test LAN Speed Test är ett verktygsprogram för att mäta hastighet vid bland annat filöverföring och gör så genom att skapa en fil i minnet och överför sedan filen i båda riktningarna, till servern och från servern, utan att påverkas av filcaching. Verktygsprogrammet kommer att användas för att mäta filöverföringshastigheten i megabit per sekund (). LAN Speed Test version 3.4 användes under examensarbetet [14]. 6
2.1 Wireshark Wireshark är ett gratis analyseringsprogram för nätverksprotokoll där man tillåts fånga trafiken som sänds mellan exempelvis en server och en klient [1]. 2.11 Relaterad forskning I två tidigare examensarbeten, var av tidigare nämnda: SMB: En prestandajämförelse mellan SMB1 och SMB2 [3] där laborationsmiljön bestod av operativsystemen Debian och. Henrikssons resultat visade att SMB 2. var betydligt bättre än SMB 1. och påvisade att bristerna i SMB 1. åtgärdats på ett effektivt sätt. Vidare rekommenderar Henriksson att SMB 2. i största mån ska användas framför SMB 1.. Det andra examensarbetet: Jämförelse av nätverksfilsystemsprotokoll i miljö av Barlas, Hagberg och Skedebäck som handlar om nätverksfilsystemsprotokollen SMB/CIFS, SMB 2. och NFSv3 [11]. Deras laborationsmiljö bestod liksom vår, enbart av operativsystemet. Barlas, Hagberg och Skedebäck rekommenderar likt Henriksson att SMB 2. i största mån ska användas eftersom det har högst överföringshastighet och att protokollet hanterar nätverkslatens på ett bra sätt.
3 Metod Kapitlet innehåller laborationsmiljön, genomförande, analys och tillförlitlighet. Den experimentella metoden används vid mätningen av överföringshastigheten mellan SMB 2.1 och SMB 3. samt vid förstudien. Testerna utförs i en kontrollerad miljö där resultaten samlas in, sammanställs, analyseras och presenteras i efterföljande kapitel. 3.1 Laborationsmiljöer Laborationsmiljön består vid varje tillfälle av två stycken sammankopplade enheter: en server och en klient. Båda enheterna är av märket Dell modell 15. Med två stycken 3,4 GHz Intel Xeon-processorer, 2 GB arbetsminne och hårddiskarna är av märket Seagate ST332LC SCSI Disk, modell Cheetah 1K. med en lagringskapacitet på 3,4 GB. Nätverkskorten är av märket Intel modell PRO/1 MT. Kabeln mellan servern och klienten är en partvinnad Ethernet-kabel av typen CAT 5e. För operativsystemen och användes iso-filerna en_windows_server_2_r2_standard_enterprise_datacenter_and_web_with_sp1_x64 _dvd_6161 och en_windows enterprise_with_sp1_x64_dvd_6221. Standardversionen för användes. Hårddiskens drivrutinsversion är 6.1.6.1635 från 26-6-21 levererad av Microsoft och signerad av Microsoft. Nätverkskortets drivrutin är.4.1., från 2-5-2 levererad av Microsoft och signerad av Microsoft. För operativsystemen och användes iso-filerna en_windows_server x64_dvd_9154 och sv_windows x64_dvd_915422. Hårddiskens drivrutinsversion är 6.2.92.1634 från 26-6-21 levererad av Microsoft och signerad av Microsoft. Nätverkskortets drivrutin är.4.13. från 21-3-23 levererad av Microsoft och signerad av Microsoft. Samtliga operativsystem är 64-bitar och iso-filerna återfinns under sökvägen L:\Virtual Labs\Files\MSDNAA\Operating Systems i nätverket hos Linnéuniversitetet Kalmar. Oberserva att operativsystemen och dess drivrutiner är de ursprungliga från följande filer, varifrån servrarna och klienterna har skapats. Med andra ord har inga uppdateringar installerats från varken Microsoft eller någon av hårdvarutillverkarna. Laborationsmiljöerna tydliggörs i fyra olika färger: röd, grön, lila och blå och i varje laborationsmiljö består av en server och en klient. Vilken version av Message Block som används samt vilka operativsystem som används på servern och klienten förtydligas lättast genom tabell 1 och figur 1. Operativsystem SMB 2.1 SMB 2.1 SMB 2.1 SMB 3. Tabell 1: tabell över laborationsmiljöerna och Message Block-version.
Figur 1: bild över laborationsmiljöerna. 3.2 Genomförande I varje laborationsmiljö, på både servern och klienten kommer programmet ImDisk installeras och konfigureras. Programmen LAN Speed Test och Wireshark installeras enbart på klienten. På serverns virtuella disk kommer en SMB-utdelning att skapas och från klientens virtuella disk kommer LAN Speed Test sedan ladda upp och ladda ner testfilerna. De bägge virtuella diskarna på både servern och klienten är 3 GB stor med enhetsbokstaven E. Varje test genomförs fem gånger och den uppladdade filen kommer efter genomförd nedladdning att raderas från utdelningen för att undvika eventuell caching. Enbart Test 2 och Test 3 genomfördes med Defender och Firewall avaktiverade, till skillnad från Test 1. För att avaktivera Defender, på de operativsystemen som har det inbyggt, användes kommandot [22]: sc config windefend start = disabled För att avaktivera Firewall på samtliga operativsystem användes kommandot [23]: netsh advfirewall set allprofiles state off 3.2.1 Förstudie Filen NTttcp.exe placeras på båda datorerna: servern och klienten. Programmet körs från kommandotolken och på datorn som är sändare exekveras syntaxen som inleds med NTttcps.exe, programnamnet slutar på s och IP-adressen till den motsatta och mottagande datorn först. På den motsatta och mottagande datorn exekveras samtidigt syntaxen med NTttcpr.exe, programnamnet slutar på r samt sin egen IP-adress. Proceduren utförs två gånger och sedan utförs den åt motsatt håll, också två gånger. Vilken syntax som används beror på om exempelvis server eller klienten är sändare eller mottagare, synkron eller asynkron, antalet trådar och så vidare. Flera syntaxer användes för att mäta överföringshastigheten mellan servern och klienten och vice 9
versa. Nedan visas två generaliserade exempel på syntaxer som är sändare eller mottagare, synkron eller asynkron samt en mer ingående förklaring av syntaxen och dess värden: NTttcps.exe m <trådar>,*,<ip-adress> -l <storlek> > <sökväg> NTttcrs.exe m <trådar>,*,<ip-adress> -l <storlek> a <buffertar> > <sökväg> Huruvida NTttcp slutar på ett s eller ett r avgör om klienten eller servern agerar sändare (s, sender) eller mottagare (r, receiver). Växeln m och dess värde innebär antalet trådar som ska användas, värden som användes var 1, 5 och 1. Asterisken * innebär att datorns alla processorer ska användas. Nästa värde är en IP-adress och syftar på den motsatta datorn. Växeln l och dess värde innebär storleken för varje buffert, värden som användes var 64KB och 12KB. Växeln a och dess värde innebär att dataöverföringen sker asynkron och med antalet buffertar, värden som användes var 2 och 6. För synkron dataöverföring behövs ingen växel då synkront är default med defaultvärdet 2. Defaultvärdet 2 buffertar används i varje syntax och skrivs således inte med. Sökvägen som användes var: C:\TestSender.txt [2]. Följande exempel visar en server som sändare med operativsystemet med IP-adressen och nätmasken 1.1.1.2/2 och en klient som mottagare med operativsystemet med IP-adressen och nätmasken 1.1.1.4/2. Syntaxen använder fem trådar, där alla processorer används, till mottagande datorns IPadress med en buffertstorlek på 12 kb och vars dataöverföring är asynkron med två buffertar för sändaren och sex buffertar för mottagaren och som sparas till sökvägen C:\TestSender.txt: NTttcps.exe m 5,*,1.1.1.4 l 12KB a 2 > C:\TestSender.txt NTttcpr.exe m 5,*,1.1.1.4 l 12KB a 6 > C:\TestSender.txt 3.2.2 Test 1 Parametrarna som används i Test 1 är en fil som antingen är 5 MB, 2 MB eller 1 GB stor, laddas upp till servern och laddas sedan ner igen. Filen tas sedan bort från utdelningen och proceduren upprepas sammanlagt fem gånger. Filstorlek 5 MB 2 MB 1 GB Antal filer 1 1 1 Tabell 2: tabell över Test 1:s filstorlekar och antalet filer. 3.2.3 Test 2 Samma parametrar (se tabell 2) används i Test 2 som i Test 1: en fil som antingen är 5 MB, 2 MB eller 1 GB stor, laddas upp till servern och laddas sedan ner igen. Enda skillnaden är som tidigare nämnt är att Firewall och Defender är avaktiverade. Filen tas sedan bort från utdelningen och proceduren upprepas sammanlagt fem gånger. 1
3.2.4 Test 3 Parametrarna i Test 3 skiljer sig lite i jämförelse med Test 1 och Test 2. Ytterligare en filstorlek finns med på 2 kb. Filerna som laddas upp och ned varierar beroende på filstorleken. Antalet filer som varje filstorlek använder beskådas lättast nedan i tabell 3. Filstorlek 2 kb 5 MB 2 MB 1 GB 1 1 1 2 Antal filer 1 1 5 - Tabell 3: tabell över Test 3:s filstorlekar och antalet filer. 1 5 1-3.3 Analys Resultatet från förstudien sparades i txt-filer, värdena konventerades sedan från megabytes per sekund (MBps) till megabit per sekund (). Test 1, Test 2 och Test 3 som sparades i en så kallad comma-separated values-fil, inga värden behövde konventeras. Samtliga resultat sammanställdes sedan i diagram som presenteras i kapitelet Resultat. De fullständiga resultaten för Förstudie och Test 3 återfinns som bilaga i kapitlet Bilagor. 3.4 Tillförlitlighet Eftersom det praktiskt taget är omöjligt att isolera Message Block på grund av att protokollet arbetar i TCP/IP-modellens fjärde lager: applikationslagret och således använder protokollen TCP och IP för att sända data mellan exempelvis en server och en klient. Som tabell 1 visar så används alltid den senaste versionen av Message Block beroende på vilka operativsystem som används. Exempelvis kan SMB 3. enbart användas mellan och. Mellan 2 R2 och så är det SMB 2.1 som används. Det går med andra ord inte att en överföring mellan och ska använda SMB 2.1. Ytterligare två verktyg har används för att säkerställa vilken version av Message Block som använts samt att det verkligen är Message Block som används, dessa är Wireshark och PowerShell. Wireshark har övervakat varje överföring men däremot visar Wireshark inte någon skillnad på SMB 2.1 och SMB 3.. Ytterligare används inte Wireshark under testerna utan enbart under förberedelsen och för att på så vis inte påverka resultaten. För att kontrollera SMB 3. i den blå laborationsmiljön har PowerShell-kommandot [12]: Get-SmbConnection använts för att bekräfta användningen av SMB 3.. Det bör även tilläggas att det inte går att avaktivera SMB 2.1 eller 2. i och för då avaktiveras samtidigt SMB 3., detta eftersom de delar på samma stack [1]. Vid varje test genereras det nya filer med filändelsen: dat, detta är en generisk filändelse för datafiler som används av olika program och applikationer som saknar ett 11
universellt format men kan vanligtvis öppnas av det program som genererat filen [2]. LAN Speed Test skriver filen med den valda filstorleken till serverns SMB-utdelning, rensar cachen, läser tillbaka filen, rensar cachen igen och tar sedan bort filen [26]. För att säkerställa reliabilitet utförs testerna fem gånger för att undvika och minimera tillfälligheter i resultaten. Testernas validitet är dock svårare att fastställa då detta hade krävt att ännu fler, motsvarande tester hade behövts utföras, samt en utvärdering av liknande program som mäter överföringshastigheten och som har möjligheten att skapa filer för att sedan kunna ladda upp och ned dessa. 12
4 Resultat Kapitlet innehåller två utvalda resultat från Förstudie, det fullständiga resultatet från Test 1, fullständiga resultat från Test 2 samt utvalda resultat från Test 3 där Defender och Firewall var avaktiverade. De fullständiga resultaten för Förstudie och Test 3 återfinns i kapitlet Bilagor. 4.1 Förstudie Resultaten i de båda diagrammen är likartade, även de resultat som återfinns i Bilaga A. Den enda märkbara skillnaden är ytterst liten och mellan (sändare) och, till skillnad från och. 1 9 6 5 4 3 2 1 Diagram 1: Asynkron dataöverföring som sändare av fem trådar á 12 kb. Test 1 95,34 95,312 95,296 95,392 95,32 95,36 9,54 6,536 Test 2 95,344 95,36 95,392 95,344 95,2 95,312 9,4,16 Ett liknande resultat kan också observeras i nedanstående diagram. Här mellan (mottagare) och. 1 9 6 5 4 3 2 1 Diagram 2: Asynkron dataöverföring som mottagare av fem trådar á 12 kb. Test 1 95,232 9,336 95,34 6,34 95,312 95,16 95,34 95,416 Test 2 95,22 9,34 95,34,192 95,344 95,416 95,36 95,36 13
4.2 Test 1 I testet med den 5 MB stora filen presterar den röda laborationsmiljön bäst utom vid ett tillfälle då det ligger lika med det lila testet. SMB 2.1 används i båda laborationsmiljöerna. Den blå laborationsmiljön tangerar den gröna laborationsmiljön förutom vid ett tillfälle då den blå laborationsmiljön presterar lite sämre än det gröna, därmed presterar den blå laborationsmiljön och SMB 3. sämst. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 3: uppladdning av en 5 MB stor fil. Vid nedladdning av den 5 MB stora filen åstadkommer alla laborationsmiljöerna nästan likvärdiga resultat, däremot placerar sig den blå laborationsmiljön lite lägre än de andra. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 4: nedladdning av en 5 MB stor fil. I testet med den andra filstorleken på 2 MB åstadkommer återigen den röda laborationsmiljön bättre resultat vid uppladdning. Den blå laborationsmiljön åstadkommer nästan ett likvärdigt resultat gentemot den gröna laborationsmiljön men presterar ändå lite sämre. 14
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 5: uppladdning av en 2 MB stor fil. Vid nedladdning av den 2 MB stora filen åstadkommer den röda laborationsmiljön betydligt bättre än samtliga laborationsmiljöer. Den blå laborationsmiljön kommer däremot på tredje plats av de fyra laborationsmiljöerna, men den lila laborationsmiljön tangerar den blå vid det fjärde testet. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 6: nedladdning av en 2 MB stor fil. I testet med den 1 GB stora filen är resultaten lite småspretiga vid uppladdning av filen. Den röda laborationsmiljön åstadkommer ett bättre resultat på fyra av fem tester. Den lila laborationsmiljön åstadkommer ett bättre resultat än det röda på det femte testet. Den blå laborationsmiljön presterar ett bättre resultat än den gröna laborationsmiljön och vid två tillfällen bättre än den lila laborationsmiljön. Över lag är det väldigt dåliga uppladdningshastigheter, nästan dubbelt så lågt som under tidigare tester. 15
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram : uppladdning av en 1 GB stor fil. Vid nedladdning av 1 GB stora filen är resultaten liknande föregående nedladdningsresultat. Den röda laborationsmiljön åstadkommer bättre, sedan den gröna, blå och slutligen den lila. Den lila laborationsmiljön tangerar dock aldrig den blå laborationsmiljön som den gjorde i föregående nedladdningsresultat. Nedladdningshastigheterna är betydligt högre än uppladdningshastigheterna. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram : nedladdning av en 1 GB stor fil. 4.3 Test 2 I testet med att ladda upp den 5 MB stora filen presterar den röda laborationsmiljön bäst och den lila laborationsmiljön har ett väldigt liknande resultat förutom vid femte testet då den presterar markant sämre än de övriga laborationsmiljöerna. Den gröna och blå laborationsmiljön tangerar nästan varandra förutom vid det andra testet då det gröna åstadkommer ett bättre resultat och den blå laborationsmiljön åstadkommer ett bättre resultat i det tredje testet. Däremot åstadkommer den gröna laborationsmiljön ett bättre resultat vid det femte testet och presterar då bättre än den blå laborationsmiljön. 16
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 9: uppladdning av en 5 MB stor fil. Vid nedladdning åstadkommer den gröna laborationsmiljön sämst resultat medan de övriga tre laborationsmiljöerna har liknande resultat. Den blå laborationsmiljön åstadkommer dock ett lite svagare resultat jämfört med den röda och lila laborationsmiljön. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 1: nedladdning av en 5 MB stor fil. Vid uppladdning av den 2 MB stora filen åstadkommer den röda laborationsmiljön ett bättre resultat gentemot samtliga laborationsmiljöer, den lila laborationsmiljön undantaget vid det tredje testet. Den blå laborationsmiljön åstadkommer ett bättre resultat än den lila laborationsmiljön vid två tillfällen: andra och fjärde testet. Den gröna laborationsmiljön åstadkommer ett sämre resultat förutom vid det femte testet då den når över den blå laborationsmiljöns resultat. 1
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 11: uppladdning av en 2 MB stor fil. Vid nedladdning åstadkommer den röda laborationsmiljön bäst förutom vid det femte testet då resultat sjunker förbi den gröna laborationsmiljön. Den gröna laborationsmiljön ligger lika stabilt som i förstudien medan den lila laborationsmiljön presterar bättre än den blå laborationsmiljön förutom vid det fjärde och femte testet då den blå nästan når ett liknande resultat som den gröna och röda laborationsmiljön medan den lila tappar ordentligt. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 12: nedladdning av en 2 MB stor fil. Vid uppladdning av den 1 GB stora filen är resultaten återigen relativt spretiga. Den blå laborationsmiljön presterar bättre än övriga laborationsmiljöer förutom vid det fjärde testet då den lila laborationsmiljön åstadkommer ett lite bättre resultat. Den röda laborationsmiljön presterar bättre än den lila laborationsmiljön förutom vid det fjärde testet. Den gröna laborationsmiljöns resultat dalar förbi övriga laborationsmiljöerna resultat. 1
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 13: uppladdning av en 1 GB stor fil. Vid nedladdning skiljer sig resultaten knappt någonting åt i jämförelse med förstudien. Den röda laborationsmiljön åstadkommer ett bättre resultat än de övriga laborationsmiljöerna följt av den gröna, blå och lila. Den lila laborationsmiljön åstadkommer dock ett bättre resultat än i förstudien. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 14: nedladdning av en 1 GB stor fil. 4.4 Test 3 Vid uppladdningen av ettusen 2 kb stora filer åstadkommer den blå laborationsmiljön bäst förutom vid ett tillfälle där den gröna laborationsmiljön presterar ett lite bättre resultat än den övriga laborationsmiljöerna. Den röda laborationsmiljön åstadkommer ett relativt spretigt resultat men som vid vissa tester presterar likvärdigt med den blå laborationsmiljön. 19
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 15: uppladdning av ettusen 2 kb stora filer. Vid nedladdning av de ettusen 2 kb stora filerna åstadkommer den röda laborationsmiljön bäst resultat följt av den lila, blå och gröna laborationsmiljöerna. Resultaten är stabila förutom för den blå laborationsmiljön som gör ett lite sämre sista resultat än vid tidigare tester och därmed gör den gröna laborationsmiljön ett bättre sista test. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 16: nedladdning av ettusen 2 kb stora filer. Vid uppladdning av femhundra 5 MB stora filer är överföringshastigheterna väldigt låga för samtliga laborationsmiljöer. Den gröna laborationsmiljön gör vid det första testet bäst ifrån sig för att sedan placera sig på tredje plats under det andra, tredje och fjärde testet och för att slutligen avsluta med att hamna på sista plats. Den lila och blå laborationsmiljön har ett likvärdigt resultat förutom vid första och andra testet där den lila laborationsmiljön har ett knappt övertag. 2
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 1: uppladdning av femhundra 5 MB stora filer. Vid nedladdning är överföringshastigheten lika låg som vid uppladdningen. Den lila laborationsmiljön presterar bäst medan den röda laborationsmiljön presterar sämst. Den gröna och blå laborationsmiljön har ett likvärdigt resultat. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 1: nedladdning av femhundra 5 MB stora filer. Vid uppladdning av fem 2 MB stora filer åstadkommer den lila laborationsmiljön bäst och den röda laborationsmiljön sämst. Resultaten är relativt spretiga och den blå laborationsmiljön presterar bättre än den gröna och röda laborationsmiljön. Den blå laborationsmiljön åstadkommer även ett bättre resultat än den lila laborationsmiljön vid det första testet och ett likvärdigt resultat vid det andra testet. Den gröna laborationsmiljön åstadkommer ett bättre resultat än den blå vid det första testet och sedan vid det femte och sista testet. Den röda laborationsmiljön har betydligt sämre överföringshastigheter jämfört med de övriga laborationsmiljöerna, men kommer ifatt dessa vid femte testet men presterar ändå sämst. 21
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 19: uppladdning av fem 2 MB stora filer. Vid nedladdningen av de fem 2 MB stora filerna är överföringshastigheterna bättre än vid uppladdning. Den röda laborationsmiljön åstadkommer bäst resultat vid samtliga tester, följt av den blå, gröna och slutligen den lila. Resultaten är stabila förutom för den lila laborationsmiljön som i det första och andra testet har lite långsammare överföringshastighet än vid de tre sista testerna. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 2: nedladdning av fem 2 MB stora filer. Vid uppladdning av två 1 GB stora filer är det den blå laborationsmiljön som åstadkommer bäst resultat, tätt följt av den lila laborationsmiljön som vid det andra och fjärde testet har likvärdiga resultat som den blå laborationsmiljön. Tredje bäst är den röda laborationsmiljön och slutligen den gröna laborationsmiljön. Överföringshastigheterna är väldigt låga och når inte över 2 och är som lägst knappt 5. 22
6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 21: uppladdning av två 1 GB stora filer. Vid nedladdning av de två filerna åstadkommer den röda laborationsmiljön ett ordentligt mycket bättre resultat än de övriga laborationsmiljöerna. Ett jämt resultat på medan de andra laborationsmiljöernas resultat ligger kring 1-15, där den lila laborationsmiljön presterar näst bäst följt av den gröna och blå laborationsmiljön, vars resultat är relativt likvärdiga men där den gröna åstadkommer ett lite bättre resultat än den blå laborationsmiljön. 6 5 4 3 2 1 - - - - Diagram 22: nedladdning av två 1 GB stora filer. 23
5 Analys Kapitlet innehåller en analys av resultaten från Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3 samt en övergripande analys av de tester som utförts. 5.1 Förstudie Överlagt är samtliga resultat från förstudien likvärdiga och balanserade, sammantaget befinner sig slutresultaten kring 9. De asynkrona resultaten är särskilt likvärdiga till skillnad från de synkrona. Det förekommer en och annan reduktion i resultat, om dock obetydligt sådan. Exempel på dessa sänkningar kan ses i diagram 1 och diagram 2. Gällande de synkrona resultaten som kan beskådas i bilaga A finns flera reduktioner i resultaten och verkar vara helt slumpartade. De flesta resultaten befinner sig likt de asynkrona resultaten kring 9 men reduktionerna är i vissa fall så låga som 9 och är mellan och, både som sändare och mottagare. 5.2 Test 1 Resultaten från Test 1 presterar SMB 3. något sämre än SMB 2.1. SMB 3. presterar sämre i alla tester och placerar sig bäst på tredje plats i tre av sex tester, i de andra tre testerna presterar SMB 3. sämst. Den laborationsmiljö som presterar bäst är den röda laborationsmiljön som består av och, detta i fem av sex tester förutom i diagram 4 där den lila laborationsmiljön presterar bäst. Överföringshastigheterna i den röda laborationsmiljön ligger kring 66 till 15, undantaget i diagram vars resultat varierar mellan 2 och 31. I diagram 4 åstadkommer den blå laborationsmiljön ett lite lägre resultat än de andra laborationsmiljöerna men resultaten är nästan likvärdiga. Dock är det inte så i de andra diagrammen där SMB 3. placerar sig som sämst eller näst sämst. Resultaten från de fem testerna i varje laborationsmiljö är relativt likvärdiga förutom i diagram 6 och. I diagram 6 inleder den blå och lila laborationsmiljön lite lägre, stegrar och når sedan en topp och resultatet går sedan nedåt. Hos den blå laborationsmiljön: 512 till 595 och hos den lila laborationsmiljön: 42 till 512. Den blå laborationsmiljön avslutar sedan strax över 4 och den lila laborationsmiljön strax under 4. Detta sker även i diagram där de fyra laborationsmiljöerna hade ett varierande resultat. 5.3 Test 2 Resultaten från Test 1 reflekteras i resultaten från Test 2, både vid uppladdning och vid nedladdning, undantaget i diagram 13 där SMB 3. presterade bäst av samtliga laborationsmiljöer. Det bör dock tilläggas att det är första gången som SMB 3. åstadkommer ett bättre resultat än SMB 2.1, samt mellan de andra laborationsmiljöerna. Till skillnad från förstudien så är Defender och Firewall avaktiverade och jämför man resultaten mot Test 1 så syns inga större skillnader mellan resultaten, förutom i diagram 11 och 13. I diagram 11 faller den lila och gröna laborationsmiljöernas resultat, den lila laborationsmiljön går från cirka 6 till 45 och den gröna laborationsmiljön går från cirka 53 till 4 och i diagram 24
13 där den blå laborationsmiljöns tredje test var likvärdigt med förstudien medan de andra testerna hade ett högre resultat. 5.4 Test 3 Defender och Firewall var som i Test 2 avaktiverade men till skillnad från Test 2 sker testerna med att flera filer sänds i stället för bara en. I Test 3 utmärker sig SMB 3. genom att göra ett bättre resultat vid uppladdning av filer än vad den tidigare gjort. SMB 3. presterar bäst i sex av tio tester när det kommer till uppladdning. Den blå laborationsmiljön är nästan likvärdig med den lila laborationsmiljön och bägge laborationsmiljöernas resultat placerar sig högt vid uppladdning av filer. Den röda laborationsmiljön presterar dock sämre och det skiljer cirka till 1 mellan det bästa resultatet och det sämsta resultatet förutom i diagram 19 där det skiljer cirka 15 till 19. När det kommer till nedladdning av filer presterar återigen SMB 3. sämst, förutom i diagram 2 då SMB 3. presterar näst bäst i nedladdning av fem stycken 2 MB stora filer. I diagram 22 åstadkommer den röda laborationsmiljön ett mycket bättre resultat än de övriga laborationsmiljöerna, ett jämt resultat på medan de andra laborationsmiljöernas presterar kring 1 till 15. 5.5 Testerna Förstudiens resultat finns inte mycket att säga om, de är likvärdiga och stabila förutom det som redan påpekats i tidigare avsnitt. De övriga testerna rörande SMB 3. visar dock att SMB 3. inte presterar bättre än föregångaren. SMB 3. presterar sämst vid uppladdning och nedladdning av enstaka filer, samt vid nedladdning av flera filer men presterar bättre vid uppladdning av flera filer. Trots att programvarorna Defender och Firewall var avaktiverade skedde ingen märkbar prestandaökning, hos varken SMB 2.1 eller SMB 3.. 25
6 Diskussion Kapitlet innehåller diskussioner kring problemlösning och resultat samt en metodreflektion. 6.1 Problemlösning Arbetet inleddes med flera problem och frågetecken. En del av problemen bestod av otillräckliga vetenskapliga artiklar om Message Block-protokollet samt att informationen som fanns att tillgå om protokollet kom från utvecklare på Microsoft och således kan anses vara subjektiv. Det bör också tilläggas att eftersom den senaste versionen av Message Block, 3., är så pass ny så var den huvudsakliga informationen skrivet av medarbetare från Message Block-utvecklargruppen. Det var därför särskilt angeläget att verkligen utföra testerna flera gånger samt att variera filernas storlek och antal för att verkligen åskådliggöra skillnaderna mellan de två olika versionerna av Message Block. Den andra delen av problemet: tidsomfattningen. Testerna var tidskrävande eftersom dem utfördes manuellt och krävde övervakning samt att efter varje test skulle filerna tas bort från utdelningen så att dessa inte cachades. Proceduren upprepades sammanlagt fem gånger och den mest tidskrävande av omgångarna var Test 3, då åtskilliga filer skulle laddas upp och ned. De fyra olika laborationsmiljöerna: röd, grön, lila och blå har använts till att åskådliggöra vissa skillnader och verktyg, exempelvis PowerShellkommandon och Wireshark, som ytterligare har kunnat bekräfta vilken version av Message Block som använts. Det uppstod även ett verifikationsproblem i Wireshark då programmet inte visade vilket protokoll som användes - mer än SMB 2.. Om problemet låg hos utvecklarna av Wireshark eller om det bara inte hade blivit uppdaterat för att visa SMB 3. låter vi vara osagt. I laborationsmiljön bestående av och kunde vi använda PowerShell-kommandon för att verifiera vilket protokoll som användes men inte Wireshark. I de andra laborationsmiljöerna gick det inte att använda PowerShellkommandon utan enbart Wireshark. Problemet var tidskrävande och krävde hög noggrannhet eftersom det var nödvändigt att avaktivera antingen SMB 1. eller SMB 2. för att kontrollera om det var rätt protokoll som användes med hjälp av PowerShellkommandon och Wireshark. Laborationsmiljöerna var ihopkopplade så att det endast gick att undersöka samt utvärdera, Message Block-protokollet mellan en server och en klient. Det är prestandan, överföringshastigheten som mättes från en enhet till en annan och sedan tillbaka. Skulle testerna utförts i en större miljö på exempelvis en arbetsplats eller en skola så hade aspekterna kring prestandan blivit betydligt fler och mer komplicerade då eventuella routrar, switchar och trådlösa accesspunkter hade behövts ta i beaktning. En komponent som hade kunnat ändras, bytts eller utvärderats ytterligare är mätverktyget. Det fanns väldigt få mätverktyg att välja mellan, vilket också var ett inledande problem. Om det hade funnits flera mätverktyg så hade det krävs ytterligare tid att utvärdera dessa och det skulle hamna under förslag till fortsatt forskning eller framtida arbeten. Skulle vi fått liknande resultat om vi använt andra mätverktyg? Förmodligen, hade de nog varit det och det hade också varit nödvändigt att utföra dessa flera gånger efter varandra för att utesluta tillfälligheter och störningar i resultaten. 26
6.2 Metod & Resultat Den experimentella metoden var oundviklig för att utföra testerna. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det inte var möjligt att fullständigt isolera Message Blockprotokollet samt att det kan ha funnit en viss yttre påverkan under testerna. Det kan vara allting från hårdvaran på servrarna och klienterna: hårddiskarna, processorerna, arbetsminnena, till kablaget, störningar i den fysiska miljön, exempelvis dålig kylning och värmeutveckling. Mjukvarurelaterade fel kan också ha haft en inverkan på testerna och resultaten, exempelvis: uppdatering och nätverkskortsdrivrutiner med mera. För att definiera validiteten i testerna har mätinstrumentet LAN Speed Test används för att mäta överföringshastigheterna samt ladda upp och ned filerna från Message Block-utdelningen, samla in resultaten för analys och utvärdering. Reliabiliteten på testernas definieras också av LAN Speed Test, varje test har utförts fem gånger och på så vis har resultaten kunnat bli så pass stabila och tillförlitliga som de kunnat med tanke på oförmågan att isolera Message Block-protokollet samt de yttre omständligheterna. Fokus har legat på överföringshastigheten och vissa resultat har varit spretiga men att SMB 3. skulle vara sämre än sin föregångare stämmer nog inte. Den röda laborationsmiljön med och presterade något bättre än den röda laborationsmiljön med och. Som tidigare nämnt kan detta ha med eventuella uppdateringar och nätverkskortsdrivrutiner. och har varit med i flera år och till skillnad från och så har dessa under åren blivit underhållna med uppdateringar och optimeringar. 2
Avslutning Kapitlet innehåller slutsats och förslag till fortsatt forskning. Syftet med arbetet var att jämföra Message Block 2.1 och 3. och för att ta reda på om SMB 3. presterar sämre än sin föregångare. Varför visar resultaten på motsatsen till vad Microsoft påstår? Skulle en prestandaökning av SMB 3. ske genom avaktivering av programvaror Defender och Firewall? Skulle prestandan hos SMB 3. öka om antalet filer och filernas storlek bli större respektive fler? Skulle ett företag någon slags prestandavinst i ökad överföringshastighet i sitt befintliga nätverk vid användning av SMB 3...1 Slutsats Som tidigare nämnt i föregående kapitel så har resultaten varit spretiga men att SMB 3. skulle prestera sämre stämmer antagligen inte utan de varierande resultaten handlar om drivrutiner, särskilt de drivrutiner som nätverkskorten använder. Därför kan det vara bra att se över att dessa drivrutiner är de mest optimerade man kan ha för sin utrustning, just för att undvika eventuella flaskhalsar och störningar. Kanske är det så att det är det man ser i resultaten angående SMB 3.. Vad som gäller Defender och Firewall så verkar de inte ha haft någon påverkan då resultaten har varit i princip oförändrade. Värt att uppmärksamma är dock att SMB 3. utmärkte sig vid uppladdning av flera och större filer. Ett företag gör antagligen ingen prestandavinst utan annan utrustning hade behövts användas, exempelvis Fibre Channel eller InfiniBand. Man bör inte heller glömma bort att SMB 3. kommer med flera uppdateringar som eventuellt kan vara intressanta ett företags verksamhet, mer än just överföringshastigheten..2 Förslag till fortsatt forskning Förslag till fortsatt forskning eller framtida arbeten kan det vara intressant att titta på andra sätt att mäta eller andra mätverktyg, SMB 3. nya funktioner som exempelvis SMB Encryption och SMB Transparent Failover. Alternativt större och mer komplexa nätverk och även använda programmet WANem för att simulera bland annat nätverkslatens, paketförlust och korruption. 2