www.pwc.se Rådgivningsrapport Utvärdering av närvårdsarbetet i Östhammars kommun Anders Törnqvist Östhammars kommun Landstinget i Uppsala län
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. UPPDRAG... 3 1.2.1. Uppdraget och överenskommelsen... 3 1.2.2. Närvårdens organisation... 3 1.2.3. Närvårdsarbetets resultat... 3 1.2.4. Ekonomi... 4 1.2.5. Uppdrag till huvudmännen som knyter an till närvårdsutvecklingen... 4 1.2.6. Framtidsperspektivet... 4 1.3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 4 2. BAKGRUND... 6 3. NÄRVÅRDENS UPPDRAG... 7 3.1. VÅRDPROCESSER KRING ÄLDRE... 7 3.2. BARN- UNGDOM... 7 3.3. PSYKIATRI I SAMVERKAN... 8 3.4. BEROENDEFRÅGOR... 8 3.5. IAKTTAGELSER ANGÅENDE NÄRVÅRDENS UPPDRAG... 9 4. ORGANISATIONEN AV NÄRVÅRDSARBETET... 10 4.1. IAKTTAGELSER ANGÅENDE ORGANISERING OCH ARBETSSÄTT... 12 4.1.1. Styrgruppen... 12 4.1.2. Chefsgruppen... 12 4.1.3. Arbetsgrupperna... 13 4.1.4. Närvårdskoordinatorn... 14 4.1.5. Ledningsgruppen för Närvårdsenheten... 14 4.1.6. Det medicinska rådet - samrådsgruppen... 14 5. NÄRVÅRDSARBETETS RESULTAT... 15 5.1. ÄLDRE... 15 5.1.1. Kommentar... 16 5.2. BARN OCH UNGA... 17 5.2.1. Kommentar... 19 5.3. PSYKIATRI I SAMVERKAN... 19 5.3.1. Kommentar... 20 5.4. BEROENDEFRÅGOR... 21 5.4.1. Kommentar... 22 5.5. NÄRVÅRDSENHETEN... 22 5.5.1. Verksamhet och avtal... 22 5.5.2. Bemanning, kompetens och ledning... 23 5.5.3. Patienter/brukare... 24 5.5.4. Ekonomi... 26 5.6. UPPDRAG TILL HUVUDMÄNNEN SOM KNYTER AN TILL NÄRVÅRDSUTVECKLINGEN... 27 5.6.1. Bättre liv för sjuka äldre... 27 5.6.2. PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa... 27 5.6.3. Riktlinjer i missbruksvården - RIM... 28 5.6.4. Övriga uppdrag/projekt... 28 6. NÄRVÅRDSARBETETS EFFEKTER... 30 6.1. BRUKARNA... 30 1 av 34
6.2. FOLKHÄLSA... 30 6.3. EKONOMI... 31 6.4. ORGANISATION... 32 6.4.1. Primärvården... 32 6.4.2. Specialistsjukvården... 32 6.4.3. Landstinget... 33 6.4.4. Kommunen... 33 6.5. KOMPETENS... 33 7. FRAMTID. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 34 2 av 34
1. Inledning 1.1. Bakgrund Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län kom den 3 juni 2010 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Överenskommelsen bygger på fem grundläggande perspektiv; brukar-, folkhälso-, ekonomiskt-, organisatoriskt-, samt kompetensperspektiv. I överenskommelsen slås fast att närvård innebär att invånarna i Östhammars kommun ska kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omvårdnad nära där de bor eller vistas utom den vård som behöver akutsjukvårdens specifika kompetens och resurser. En viktig del i utvecklingen av närvården var inrättandet av en närvårdsenhet i Östhammars kommun. Närvårdsenheten drivs av Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län i samverkan och startade verksamheten i april 2011. Verksamheten vid enheten regleras i ett avtal mellan Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län. 1.2. Uppdrag Mitt uppdrag har bestått i att utvärdera resultatet av arbetet med närvårdsöverenskommelsen från den 3 juni 2010. Enligt uppdragsbeskrivningen ska utvärderingen även omfatta närvårdsenhetens verksamhet. Syftet med utvärderingen är bidra till att ytterligare utveckla närvårdsarbetet i Östhammars kommun. Utvärderingen begränsas därmed till att inte omfatta närvårdsarbetets uppdrag, organisering och resultat i övriga delar av länet. De områden som enligt uppdragsbeskrivningen ska omfattas av utvärderingen beskrivs kortfattat nedan. 1.2.1. Uppdraget och överenskommelsen Inom detta område ska utvärderingen ge en beskrivning av nuläget avseende vilka verksamheter som omfattas av överenskommelserna och även bl a ge svar på hur överenskommelsen efterlevts och hur uppföljning och rapportering till ansvariga nämnder fungerat. 1.2.2. Närvårdens organisation Roll- och ansvarsfördelning i närvårdsarbetet ska belysas och analyseras. Funktionaliteten i strukturer, aktiviteter och samverkan mellan organisatoriska enheter belyses. 1.2.3. Närvårdsarbetets resultat Närvårdsarbetets resultat och i möjligaste mån effekter ska analyseras och bedömas. Resultat och effekter analyseras från olika perspektiv; kommunens, landstingets (primärvård, specialistsjukvård, akutsjukvård m m). Utvärderingen görs i relation till närvårdsarbetets uppdrag och målsättningar. 3 av 34
1.2.4. Ekonomi Här ska fokuseras på närvårdsarbetets kostnader och om kostnadsfördelningen mellan kommunen och landstinget ligger i nivå med vad som förväntades i överenskommelsen och kan anses vara rimlig. Analyser och bedömningar görs av de ekonomiska effekter närvårdsarbetet har medfört inom olika verksamhetsområden för respektive huvudman. 1.2.5. Uppdrag till huvudmännen som knyter an till närvårdsutvecklingen En inventering och sammanställning genomförs av uppdrag - med anknytning till utvecklingen av närvården - som lämnats till kommunen och landstinget. Översiktlig analys och bedömning görs av uppdragens påverkan på utvecklingen av närvården. 1.2.6. Framtidsperspektivet Utifrån analyserna och bedömningarna inom ovanstående områden lämnas synpunkter och tydliga rekommendationer avseende den framtida utvecklingen av närvården. Rekommendationerna ska ta sin utgångspunkt i kommuninvånarnas bästa och beröra organisatoriska och ekonomiska aspekter såväl som former för samverkan och verksamhetsutveckling. 1.3. Tillvägagångssätt Underlag för utvärderingen har varit tillgängliga uppgifter och statistik från Östhammars kommun och landstinget. Det rör sig bland annat om verksamhetsstatistik, budgetunderlag, verksamhetsplaner, årsredovisningar, tjänsteskrivelser och olika utredningar. Utöver detta har även ett antal intervjuer genomförts med tjänstemän. Intervjuer har gjorts med: Tinna Cars Björling, f d närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Maria Westerlund, chef Östhammars vårdcentral Landstinget i Uppsala län Birgitta Leiman, enhetschef habiliteringen Landstinget i Uppsala län Yvonne Wahlbeck, sektionschef IFO Östhammars kommun Helen Joelsson, enhetschef boendestöd Östhammars kommun Ida Eklöf, f d närvårdskoordinator Östhammars kommun Maud Johansson, närvårdskoordinator Östhammars kommun Helena Molarin, områdeschef Socialförvaltningen Östhammars kommun Anette Eriksson, enhetschef närvårdsenheten Östhammars kommun Christina Hansson, socialförvaltningen Östhammars kommun 4 av 34
Kenneth Lindholm, socialchef Östhammars kommun Niklas Rommel, Landstingsdirektörens stab Landstinget i Uppsala län Stig Hyddmark, läkare Närvårdsenheten Östhammar Cecilia Ulleryd, närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Kerstin Björck-Jansson, ordförande socialnämnden Östhammar och ordförande i politiska styrgruppen för närvårdsarbetet i Östhammars kommun Inga Alm, ordförande i norra länsdelsberedningen Under arbetets gång har avstämningsmöten hållits med styrgrupp och chefsgrupp. Intervjuade personer har haft möjlighet att lämna synpunker på ett utkast till rapporten. 5 av 34
2. Bakgrund Närvård är ett samlingsbegrepp för den samverkan som bedrivs inom hälso- och sjukvård, social omsorg, mellan kommunen och landstinget. Huvudsyftet med närvårdsarbetet är att, genom bestående samverkan och kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete, säkra att invånarna i Östhammars kommun skall kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård, vård och omsorg, nära där de bor eller vistas. Samverkansarbetet bygger på de fem grundläggande perspektiven; individ, folkhälsa, ekonomi, organisation och kompetens. Samverkansarbetet sker inom de fyra prioriterade områdena barn och unga, psykiatri i samverkan, beroendefrågor och vårdprocesser kring äldre. Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län kom den 3 juni 2010 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Överenskommelsen bygger på fem grundläggande perspektiv; brukar-, folkhälso-, ekonomiskt-, organisatoriskt-, samt kompetensperspektiv. I överenskommelsen slås fast att närvård innebär att invånarna i Östhammars kommun ska kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omvårdnad nära där de bor eller vistas utom den vård som behöver akutsjukvårdens specifika kompetens och resurser. En viktig del i utvecklingen av närvården var inrättandet av en närvårdsenhet i Östhammars kommun. Närvårdsenheten drivs av Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län i samverkan och startade verksamheten i april 2011. Verksamheten vid enheten regleras i ett avtal mellan Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län. 6 av 34
3. Närvårdens uppdrag Av överenskommelsen från den 3 juni 2010 beskrivs den önskvärda utvecklingen inom de fyra områdena vårdprocesser kring äldre, barn- ungdom, psykiatri i samverkan och beroendefrågor. 3.1. Vårdprocesser kring äldre Inom vårdprocesser kring äldre beskrivs följande önskvärda utveckling: Att en närvårdsavdelning inrättas på Östhammars vårdcentrum med kommunen som driftansvarig. Att kostnadsfördelningen beslutas till 60 procent för landstinget och 40 procent för kommunen för det första året, varefter ny bedömning görs utifrån ett kontrollstationsförfarande där kostnadsutveckling, beläggning, målgrupp etc analyseras. Denna bedömning görs i slutet av varje verksamhetsår. Att närvårdsavdelningen är i drift senast den 1 januari 2011. Att omgående påbörja en gemensam utredning kring verksamhetens omfattning, behov av personalkompetenser, inskrivningskriterier m m. Att påbörja arbetet med framtagande av strategier för en gemensam rehabiliteringsorganisation. Att utveckla gemensamma kompetensstrategier. Att gemensamt ansöka om stimulansmedel inom målområden; rehabilitering, demens, nutrition samt förebyggande folkhälsoarbete för äldre. Att vidare analysera och lämna förslag på utvecklingsområden gällande målgruppen äldre. Att vidare utreda och analysera olika former för samverkan i vårdprocessen kring multisjuka äldre i kommunen. Att fastställa ett nytt SAH-avtal. 3.2. Barn- ungdom Följande önskvärda utveckling beskrivs inom området barn och unga: Att utreda möjligheten till inrättande av ytterligare en familjecentral. Att särskilt uppmärksamma barn och barnfamiljer i riskzonen för drogmissbruk, våld, kriminalitet och psykisk ohälsa. 7 av 34
Att en överenskommelse om samverkan inom barn och ungdomsområdet utarbetas mellan kommunen och landstinget under 2010. Att införa nätverksmöten för vårdcentraler, MVC, BVC, socialtjänst, förskola, barnhabiliteringen samt BUP på de fem olika tätorterna inom Östhammars kommun. Att utveckla en gemensam kompetensstrategi. 3.3. Psykiatri i samverkan Av överenskommelsen framgår följande beträffande psykiatri i samverkan: Att tillämpa implementeringsplanen som framtagits vid ACT-kursen fr o m hösten 2010 tillsammans med Landstingets entreprenör och andra samverkansparter. I planen ingår bl a olika aktiviteter för att förstärka resursgruppen runt brukaren. Att fortsätta implementeringen av integrerad psykiatri bl a genom att utforma en överenskommelse angående vård- och stödkedja under år 2010. Att utveckla en gemensam kompetensstrategi. Att huvudmännen tillskapar erforderliga personalresurser inom området. Att utarbeta en överenskommelse kring betalningsansvar gällande HVBplaceringar och öppenvård ex enligt LRV och LPT. Att arbeta för en samordning av verksamheterna i gemensamma lokaler. 3.4. Beroendefrågor För beroendefrågor beskrivs följande önskvärda utveckling: Att utarbeta riktlinjer som utgår från evidensbaserade arbetsmetoder. Att under 2010 utarbeta en överenskommelse samt vårdkedja kring beroendefrågor. Att samverkan ska ske mellan kommunen, samtliga vårdcentraler och beroendepsykiatrin. Att samverkansparterna ska delta i basutbildning i beroendefrågor bl a inom ramen för Rim-projektet. 8 av 34
3.5. Iakttagelser angående närvårdens uppdrag Följande kan noteras beträffande överenskommelsen: Överenskommelsen innehåller både konkreta mål/uppdrag, ex vis att inrätta närvårdsavdelning som är i drift vid viss tidpunkt och mer långsiktiga utvecklingsområden, ex vis påbörja arbetet med, särskilt uppmärksamma. Vissa av målen/uppdragen är tidssatta. Exempel finns på mål/uppdrag som är svåra att bedöma om de genomförts eller ej, exempelvis att tillskapa erforderliga personalresurser inom området. Överenskommelsen slöts år 2010. Jag rekommenderar att en översyn sker av överenskommelsen dels på grund av att flera av uppdragen kan betraktas som genomförda, dels med hänsyn till förändringar i utvecklingsbehov som kan ha uppstått under de senaste åren. 9 av 34
4. Organisationen av närvårdsarbetet Nedanstående skiss beskriver schematiskt hur närvårdsarbetet är organiserat. Politisk styrgrupp Chefsgrupp Arbetsgrupp barn och unga Arbetsgrupp beroendefrågor/rim Arbetsgrupp psykiatri i samverkan Arbetsgrupp vårdprocesser kring äldre Den politiska styrgruppen består av tre ledamöter utsedda av Landstingets hälsooch sjukvårdsstyrelse och tre ledamöter utsedda av socialnämnden i Östhammars kommun. Ordförande i styrgruppen är socialnämndens ordförande i Östhammars kommun. Vid styrgruppens sammanträden deltar också socialchefen i Östhammars kommun, närvårdsstrategen från landstinget och närvårdskoordinatorn för Östhammars kommun samt även en adjungerad ledamot från barn- och utbildningsnämnden. Styrgruppens uppgift är att besluta om prioriteringar, analysera och utvärdera närvårdsarbetet. Styrgruppens protokoll tillställs socialnämnden i Östhammars kommun och Landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse. Chefsgruppen ska bereda ärenden åt den politiska styrgruppen och förmedla prioriterade och definierade förbättringsförslag till arbetsgruperna. Chefsgruppen ska också förmedla de frågor som behöver politiska ställningstagande till styrgruppen och även vara ett forum för informationsutbyte och rapportering från respektive huvudmans verksamheter. Chefsgruppen består till största delen av chefer från huvudmännens berörda verksamheter. Under år 2013 bestod chefsgruppen av följande personer/funktioner: Maria Westerlund, Chef, Vårdcentralen Östhammar LUL Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Närvård norra länsdelen, LUL Geli Lytter, IFO-chef Östhammars kommun Lena Stigsdotter, Verksamhetschef, Geriatriken, LUL Birgitta Leiman, Enhetschef, Habiliteringen LUL AnneLee Larsson, Verksamhetschef, Elevhälsa Östhammars kommun Eva Smith, Samordningschef, psykiatridivisionen LUL Sara Elfstrand/ Per Beaff, Enhetschef Närpsykiatri HÄTÖ 10 av 34
Kenneth Lindholm, Chef, Socialförvaltningen Östhammars kommun Birgitta Svantesson, Verksamhetschef barn och förskola Östhammars kommun Margareta Borgström Administrativ chef, Socialförvaltningen Östhammars kommun Christina Hansson, Vård och omsorgschef Östhammars kommun Ida Eklöf/Maud Johansson, Närvårdskoordinator Östhammars kommun Sammankallande för chefgruppens möten är närvårdskoordinatorn. Arbetsgruppernas uppgift är att utveckla närvårdsarbetet utifrån prioriteringar angivna i överenskommelsen och uppdrag från den politiska styrgruppen. Deltagarna är valda utifrån sin specifika kompetens inom berörda verksamhetsområden och prioriterade förbättringsuppdrag 1. Sammansättningen i arbetsgrupperna kan därmed variera över tid. Organisationen för Närvårdsenheten som inrättades under år 2011 kan schematiskt beskrivas enligt nedan. Ledningsgrupp för Närvårdsenheten Medicinskt råd Närvårdsenheten Ledningsgruppen för Närvårdsenhetens uppgift är att fatta övergripande beslut om Närvårdsenheten, vara beredande åt den politiska styrgruppen för närvårdsarbetet och fungera som gemensam ledning för verksamheten. Ledningsgruppen består av kommunens socialchef, närvårdsstrategen vid landstinget, kommunens vård- och omsorgschef, chef för vårdcentralen i Östhammar, enhetschef för Närvårdsenheten, verksamhetschefen för vård och omsorg i kommunen samt närvårdskoordinatorn. Det medicinska rådet från och med januari 2014 benämnt samrådsgrupp har till uppgift att lösa praktiska verksamhetsnära frågor och utforma rutiner för verksamheten. Det medicinska rådet (samverkansgruppen) består av enhetschef för Närvårdsenheten, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), läkaren på enheten och närvårdskoordinatorn. 1 En förteckning över deltagarna i de olika arbetsgrupperna finns i bilaga. 11 av 34
Närvårdskoordinatorns uppdrag finns beskrivet i en överenskommelse mellan landstinget och kommunen. Överenskommelsen beskriver mer övergripande vad som ingår i uppdraget. 4.1. Iakttagelser angående organisering och arbetssätt Genomläsning av protokoll och synpunkter under intervjuerna ger följande intryck: 4.1.1. Styrgruppen Jag uppfattar styrgruppen som välfungerande utifrån den beskrivna uppgiften, nämligen att besluta om prioriteringar, analysera och utvärdera närvårdsarbetet. Jag bedömer att styrgruppen fokuserar på vad som ska åstakommas och uppföljning av detta. Jag tror dock att utvecklingen av närvården kan bli än mer effektiv om styrgruppen formulerar tydliga och strukturerade uppdrag till arbetsgrupperna. Uppdragen bör dock formuleras i termer av vad som ska åstadkommas för att ge utrymme för hur genomförandet ska ske till verksamhetsledet. Närvården omfattar och berör många verksamhetsområden såsom vård och omsorg, skola, folkhälsofrågor m m, det kan därför övervägas om styrgruppen ska tillföras ytterligare representation från flera kommunala verksamhetsområden. På så sätt kan också kopplingen till kommunstyrelsen och det kommunövergripande strategiska beslutsfattandet bli starkare. Två gånger per år får styrgruppen en rapportering från arbetsgruppernas arbete. Varje år sammanfattas det samlade närvårdsarbetet i en årsredovisning som delges respektive huvudman. Rapportering sker idag till socialnämnden i Östhammars kommun respektive Landstingets Hälso- och sjukvårdsstyrelse. Att närvårdsarbetet sammanfattas i en årsredovisning är ett utmärkt sätt att kommunicera aktiviteter och resultat såväl till de direkta aktörerna inom närvårdsområdet (arbetsgrupper m m ) som till ledningen för respektive huvudman. För att förbättra kopplingen mellan närvårdsarbetet och kommunens övergripande planering rekommenderar jag att rapportering framdeles sker även till kommunstyrelsen. En plan för kommande års verksamhet görs också som övergripande beskriver det arbete som ska utföras av arbetsgrupperna. Planen skulle kunna utvecklas till att mer tydligt och konkret beskriva de uppdrag som ska genomföras. 4.1.2. Chefsgruppen Chefsgruppen ska bereda ärenden åt den politiska styrgruppen och förmedla prioriterade och definierade förbättringsförslag till arbetsgruperna. Chefsgruppen ska också förmedla de frågor som behöver politiska ställningstaganden till styrgruppen och även vara ett forum för informationsutbyte och rapportering från respektive huvudmans verksamheter. Jag uppfattar att chefsgruppen inte fungerar som en ledningsgrupp i bemärkelsen att den tolkar och förmedlar uppdragen från styrgruppen. Chefsgruppen är mer att se som en grupp för utbyte av information. Under intervjuerna framkommer att uppdraget för chefsgruppen uppfattas vara otydligt. Gruppens storlek (tretton personer enligt förteckning i närvårdens årsberättelse 2013) innebär också att många frågor som tas upp inte berör alla vilket för deltagarna kan skapa känslor av ifrågasättande av sitt uppdrag/sin uppgift i grup- 12 av 34
pen. I de frågor där gruppen inte har mandat att fatta beslut uppfattar jag att frågan tas hem till respektive organisation för diskussion och ställningstagande vilket bör vara i linje med gruppens uppdrag. Av intervjuer och även av protokollsgenomgången förstärks intrycket av behovet av en tydligare mötesstruktur. Gruppens arbete skulle kunna effektiviseras och bli tydligare genom en tydlig dagordning med vidhängande handlingar, att uppdrag till arbetsgrupperna formuleras enligt en gemensam struktur och att de beslut som fattas av gruppen tydligt framgår av protokoll. Chefsgruppens sammansättning kan också övervägas. De personer som sitter i chefsgruppen ska ha mandat från respektive organisation/verksamhet att fatta beslut inom de områden som närvårdsarbetet omfattar. Om en tydligare mötesstruktur etableras kan också antalet deltagare i gruppens möten minskas och deltagande sker enbart när för respektive deltagare relevanta områden tas upp. 4.1.3. Arbetsgrupperna Arbetsgrupperna sammanträder vanligtvis ca 5-6 gånger per år. Undantag är äldregruppen som under år 2013 sammanträdde två gånger och barn- och ungdomsgruppen som träffades tio gånger under 2013. Genom intervjuer och dokumentstudier uppfattar jag fyra sätt för hur arbetsgrupperna har fått sina uppdrag: 1. Gruppen hade uppdrag med sig in vid starten. Ex vis Bättre liv för sjuka äldre var en ingång till äldregruppens uppdrag. 2. Uppdrag har formulerats av den politiska styrgruppen, d v s uppdrag inom områden där politiken vill se en önskvärd utveckling. 3. Gruppen identifierar själva genom deltagarnas professionella verksamhetskunskap utvecklingsområden. 4. Nationella satsningar. Ex vis PRIO-satsningen. Av intervjuerna framgår att flera efterlyser en ökad tydlighet i arbetsgruppernas uppdrag. Vikten av att deltagarna har mandat att fatta beslut inom de uppdrag som gruppen har lyfts också fram i flera intervjuer. Givetvis kan situationer uppstå när en fråga måste tas hem till respektive huvudman för diskussion och beslut på annan nivå, men arbetsgruppen bör i så stor utsträckning som möjligt ha rådighet över de uppdrag den har att utföra. Arbetsgruppernas storlek och sammansättning berördes också i intervjuerna. Synpunkter har framkommit på att flera av arbetsgrupperna uppfattas vara för stora och att arbetet därmed kan bli tungrott. Det är heller inte säkert att deltagarna från respektive organisation fått med sig vad som förväntas av dem och vilket uppdrag man har. Jag uppfattar således ett behov av ett tydliggörande av mandat och ansvarsfördelning för arbetsgrupperna och dess deltagare. Under intervjuerna framkommer också synpunkter på en förbättrad struktur inför och på möten, med kallelser och handlingar, protokollförda möten och tydliga beslut. Arbetsgruppernas sammansättning förändras över tid och det är även av detta skäl viktigt att deltagarna har ett tydligt uppdrag från respektive organisation och att det 13 av 34
är klargjort hur kommunikation och rapportering till respektive huvudman ska göras. Arbetsgrupperna redovisar två gånger per år sitt arbete för styrgruppen. Flera efterlyser en tydlig beställning på vad som ska rapporteras och hur den rapporteringen ska se ut. 4.1.4. Närvårdskoordinatorn Närvårdskoordinatorns uppdrag bör klargöras och dokumenteras i ett formellt avtal mellan landstinget och kommunen. Ett tydligt uppdrag medför att förväntningarna på vad som närvårdskoordinatorn ska göra och åstadkomma kan kommuniceras till olika aktörer i närvårdsarbetet. Därmed klargörs roll- och ansvarsfördelning mellan i första hand samordnare för arbetsgrupperna och närvårdskoordinatorn. Närvårdskoordinatorns organisatoriska placering bör också övervägas. Då närvårdsfrågorna berör många områden inom det kommunala verksamhetsområdet bör en organisatorisk placering direkt underställd kommunstyrelsen övervägas. Närvårdskoordinatorn kan därmed utgöra en mer direkt länk till kommunövergripande frågor jämfört med den nuvarande situationen. 4.1.5. Ledningsgruppen för Närvårdsenheten Ledningsgruppen för närvårdsenheten har till uppgift att fatta övergripande beslut om Närvårdsenheten, vara beredande åt den politiska styrgruppen för närvårdsarbetet och fungera som gemensam ledning för verksamheten. Utifrån genomgång av minnesanteckningar/protokoll och uppgifter från intervjuerna är min bedömning att gruppen fungerat väl i förhållande till uppdraget. Gruppen hade i synnerhet under Närvårdsenhetens första tid många praktiska frågor att hantera och lösa. Därför var det särskilt viktigt att deltagarna i ledningsgruppen hade mandat och beslutsmässighet i dessa frågor. I takt med att verksamheten utvecklats och rutiner etablerats så uppfattar jag att frågorna som hanteras av ledningsgruppen förändrats. Då det är två intressenter i verksamheten bedömer jag dock att ett organ även fortsättningsvis behöver finnas för att lyfta vissa verksamhetsnära frågor och att gruppens medlemmar är beslutsmässiga i sådana frågor, hänsyn bör därför tas till förändringen i ansvarsfördelning mellan primärvården och hälsa och habilitering. 4.1.6. Det medicinska rådet - samrådsgruppen Det medicinska rådet från och med januari 2014 benämnt samrådsgrupp har till uppgift att lösa praktiska verksamhetsnära frågor och utforma rutiner för verksamheten. Behovet av en grupp utöver ledningsgruppen för närvårdsenheten kan övervägas men måste avgöras av ansvariga för verksamheten. Genom att rutiner och arbetssätt utformas och blir etablerade så kanske det medicinska rådets (samrådetsgruppens) funktion och uppgifter kan hanteras inom ramen för ledningsgruppens arbete. 14 av 34
5. Närvårdsarbetets resultat 5.1. Äldre Arbetsgruppen för äldre har sammanträtt fem gånger under år 2011, fem gånger under år 2012 och två gånger under år 2013. I överenskommelsen från 2010 formulerades följande uppdrag avseende vårdprocesser för äldre. Resultat och status redovisas i tabellen. Uppdrag En närvårdsavdelning inrättas på Östhammars vårdcentrum med kommunen som driftansvarig. Kostnadsfördelningen beslutas till 60 procent för landstinget och 40 procent för kommunen för det första året, varefter ny bedömning görs utifrån ett kontrollstationsförfarande där kostnadsutveckling, beläggning, målgrupp etc analyseras. Denna bedömning görs i slutet av varje verksamhetsår. Närvårdsavdelningen är i drift senast den 1 januari 2011. Omgående påbörja en gemensam utredning kring verksamhetens omfattning, behov av personalkompetenser, inskrivningskriterier m m. Påbörja arbetet med framtagande av strategier för en gemensam rehabiliteringsorganisation Utveckla gemensamma kompetensstrategier. Gemensamt ansöka om stimulansmedel inom målområden; rehabilitering, de- Resultat Närvårdsenheten startade i april 2011. Kostnadsfördelningen kvarstår. Av intervjuerna framgår att fördelningen bedöms som rimlig. Närvårdsenheten startade i april 2011. Genomfört i samband med starten av närvårdsenheten. Överenskommelsen om somatisk rehabilitering mellan landstinget och kommunen gick ut 31 december 2011. En ny länsövergripande överenskommelse har arbetats fram och implementerats under år 2013. Styrgruppen för närvård och chefsgruppen har formulerat en uppdragsbeskrivning avseende gemensamma kompetensstrategier. Utvecklingen inom olika verksamhetsområden stimuleras i dag mera genom 15 av 34
Uppdrag mens, nutrition samt förebyggande folkhälsoarbete för äldre. Analysera och lämna förslag på utvecklingsområden gällande målgruppen äldre. Resultat nationella uppdrag med åtföljande finansiering än genom att ansöka om stimulansmedel för specifika projekt. Pågår inom arbetsgruppen för äldre. Exempelvis har uppdrag formulerats beträffande samordnad individuell planering och rutiner för hembesök av läkare. Inom ramen för arbetet med utvecklingen av vårdcentrum har gruppen under år 2012 och 2013 arbetat med utformning av rutiner för hembesök av läkare för personer i såväl eget som särskilt boende. Under 2013 har telefonuppföljning påbörjats. Arbetsgruppen har också ett uppdrag att arbeta för möjligheten att koppla specialister inom ett antal definierade områden till vårdcentralerna lokalt. Av redovisningarna framgår inte om detta genomförts. Utreda och analysera olika former för samverkan i vårdprocessen kring multisjuka äldre i kommunen. Fastställa ett nytt SAH-avtal. Under år 2011 arbetade gruppen med att utveckla en manual för utökade förebyggande hembesök. Detta genomfördes och avslutades under år 2012. En särskild grupp med representanter från landstinget och kommunen arbetar med att ta fram ett förslag till avtal. Arbetet startade under år 2011. 5.1.1. Kommentar Sett till de uppdrag som formulerades i överenskommelsen så visar sammanställningen ovan att merparten av uppdragen genomförts. Återstår gör dock att fastställa ett nytt SAH-avtal. Två av uppdragen har övergripande formuleringar analysera och lämna förslag på utvecklingsområden och utreda och analysera olika former för samverkan i vårdprocessen vilket innebär att de kan ses som stående uppdrag där inget slutligt resultat kan förväntas eller redovisas. Av antalet sammaträden under åren så kan konstateras att gruppen under år 2013 endast sammanträtt två gånger under januari och februari. Intrycket från intervjuerna är också att gruppens arbete i någon grad avstannat. Några tänkbara orsaker som identifierats under intervjuerna kan vara förändrad personsammansättning 16 av 34
med utbyte av personer i olika funktioner, oklara ansvarsområden beträffande vem som ska driva gruppens arbete, otydlighet i gruppens uppdrag, bristande representation från gruppmedlemmar vid möten. För att gruppen fortsättningsvis ska fungera rekommenderar vi att ansvarfrågan avseende vem som ska leda gruppens arbete löses och att gruppens uppdrag tydliggörs. Gruppsammansättningen bör också ses över så att medverkan i gruppens arbete ses som ett åtagande och inte ett åläggande. 5.2. Barn och unga Av årsredovisningarna framgår att arbetsgruppen sammanträtt sex gånger under 2011, sex gånger under 2012 och tio gånger under år 2013. I årsredovisningarna redogörs översiktligt för gruppens arbete och resultat. Utöver årsredovisningen finns arbetet under år 2013 beskrivet i en rapport från arbetsgruppen. I tabellen nedan sammanfattas resultat och arbete kopplat till uppdragen/målen i överenskommelsen från år 2010. Uppdrag Utreda möjligheten till inrättande av ytterligare en familjecentral i kommunen. Särskilt uppmärksamma barn och barnfamiljer i riskzonen för missbruk för drogmissbruk, våld, kriminalitet, och psykisk ohälsa. Resultat Under år 2011 och 2012 gjordes en uppföljning av familjecentralens arbete. Uppföljningen resulterade i att arbetsgruppen inte fann några förutsättningar för etablerandet av ytterligare en familjecentral i kommunen. I samband med detta avslutades också arbetet med att utreda möjligheterna till fler öppna förskolor i kommunens regi. Utveckling av BUSS+ (barn, ungdom, skola, socialtjänst) i syfte att komplettera befintlig samverkan mellan socialtjänst och skola, BUP, habilitering, närpsykiatri och primärvård. Samverkansmodellen ska omfatta barn och ungdomar från år 6 till gymnasiet. En grupp med representanter från socialtjänst, skola, BUP och habilitering arbetar aktivt med aktuella elevärenden. Arbete pågår med att ta fram en överenskommelse mellan Östhammars kommun och landstinget kring särskilt stöd till barn och unga. Överenskommelsen ska beskriva de olika verksamheternas arbetsgång, insatser och ansvar. Föreläsning om tidig upptäckt och tidiga 17 av 34
Uppdrag Resultat insatser för barn inom autismspektrum har genomförts under våren 2013 för personal inom landstinget och kommunen. Arbetsgruppen har tagit del av och följt arbetet inom PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). Arbete har påbörjats inom några områden. En överenskommelse om samverkan inom barn och ungdomsområdet utarbetas mellan kommun och landsting under 2010. Ett lokalt avtal slöts under år 2012 mellan Östhammars kommun (socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen) och landstinget avseende samverkan till stöd för barn och unga. Under våren 2013 har en ny överenskommelse mellan Östhammars kommun och landstinget beslutats angående samverkan kring barn med neuropsykiatrisk problematik och deras familjer. Syftet med den nya överenskommelsen är att den ska ge ärenden inom neuropsykiatri en tydligare och snabbare hantering. Överenskommelsen gäller from 2013-08-01 tom 2014-08-01, utvärdering kommer genomföras innan avtalet förlängs. Sedan starten har 15-20 ärenden behandlats, merparten har gått vidare till barn och ungdomspsykiatrin resterande till Habiliteringen eller tillbaka till skolan. Införa nätverksmöten för vårdcentraler, MVC, BVC, socialtjänst, förskola, barnhabiliteringen samt BUP på de fem tätorterna inom Östhammars kommun. Utveckla en gemensam kompetensstrategi. Barnhälsoteam finns i kommunens tätorter. Teamen består av förskolechef, specialpedagog, handläggare inom socialtjänsten, BVC-sköterska och vid behov representanter från BUP eller habiliteringen. Teamen träffas två gånger per termin. Styrgruppen för närvård och chefsgruppen har formulerat en uppdragsbeskrivning avseende gemensamma kompetensstrategier. 18 av 34
5.2.1. Kommentar Arbetsgruppen Barn och unga har i förhållande till de uppdrag som formulerades i överenskommelsen har slutfört eller har pågående aktiviteter på samtliga punkter. Två uppdrag att utreda möjligheten till inrättande av ytterligare en familjecentral i kommunen samt införa nätverksmöten för vårdcentraler, MVC, BVC, socialtjänst, förskola, barnhabiliteringen samt BUP på de fem tätorterna inom Östhammars kommun är genomförda och verksamhet är i det senare fallet etablerad. Ett uppdrag en överenskommelse om samverkan inom barn och ungdomsområdet utarbetas mellan kommun och landsting under 2010 har inte arbetats fram under 2010 utan en överenskommelse slöts dels under 2012 avseende samverkan till stöd för barn och unga under våren, dels under våren 2013 angående samverkan kring barn med neuropsykiatrisk problematik. När det gäller överenskommelsen från 2012 avseende samverkan till stöd för barn och unga har arbetsgruppen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur arbetet mer konkret ska bedrivas. Ett uppdrag att särskilt uppmärksamma barn och barnfamiljer i riskzonen för missbruk för drogmissbruk, våld, kriminalitet, och psykisk ohälsa är av mer övergripande karaktär och kan ses som ett stående uppdrag till arbetsgruppen. Av intervjuer och dokumentation får jag intrycket att arbetsgruppen är välfungerande. Arbetsgruppen har relativt få deltagare som har mandat och är beslutsmässiga inom området. De uppdrag som gruppen arbetar med genereras i huvudsak genom att deltagarna inom sina respektive verksamhetsområden identifierar problem som behöver lösas och där samverkanslösningar fordras. 5.3. Psykiatri i samverkan Av årsredovisningarna framgår att arbetsgruppen sammanträtt tre gånger år 2010 fem gånger under år 2011, sex gånger under 2012 och sex gånger under år 2013. I tabellen nedan sammanfattas resultat och arbete kopplat till uppdragen/målen i överenskommelsen från år 2010. Uppdrag Tillämpa implementeringsplanen som framtagits vid ACT-kursen fr o m hösten 2010 tillsammans med Landstingets entreprenör och andra samverkansparter. I planen ingår bl a olika aktiviteter för att förstärka resursgruppen runt brukaren. Resultat Arbetet med att kartlägga och beskriva den lokala modellen för samverkan och integrerad psykiatri blev klart i september 2012 och uppdraget avslutades. Dokumentet avser samverkan utvecklad för personer med psykiska funktionsnedsättningar som har kontakt med psykiatrin och har kommunalt stöd. Tydliga mätbara mål sätts varje år och uppföljning sker två ggr per år då målen utvärderas och förbättringar av dokumentet genomförs. 19 av 34
Uppdrag Fortsätta implementeringen av integrerad psykiatri bl a genom att utforma en överenskommelse angående vård- och stödkedja under år 2010. Utveckla en gemensam kompetensstrategi. Huvudmännen tillskapar erforderliga personalresurser inom området. Utarbeta en överenskommelse kring betalningsansvar gällande HVBplaceringar och öppenvård ex enligt LRV och LPT. Arbeta för en samordning av verksamheterna i gemensamma lokaler. Resultat Samarbetet utifrån modellen, som fått namnet Vård- och stödsamordning i Östhammars kommun med förkortning VoSS, fortsätter. Tjänsten stöd i återhämtning i Östhammars kommun finns beskriven. Under år 2011 påbörjades arbetet med att skapa rutiner för samverkan kring gemensamma, långsiktiga kompetensstrategier med fokus på fortbildning och metodutveckling. Under år 2012 arbetade gruppen med lokala kompetensstrategier kopplade till länsprojektet Brukarstyrd kompetensutveckling. Efter projektet fanns inget intresse att gemensamt fortsätta kompetensutvecklingen. Under våren 2012 samlokaliserades kommunens boendestöd med Närpsykiatri HÄTÖ AB. 5.3.1. Kommentar Under hösten år 2009 och våren 2010, d v s innan överenskommelsen slöts, genomfördes en inventering av pågående samverkansformer och ett förslag till lokalt samverkansavtal togs fram efter förebild från Partille och Mölndal. Under år 2010 fortsatte arbetet med att implementera en integrerad psykiatri genom fortsatt utformning av en överenskommelse om en vård- och stödkedja. Tjänsten stöd i återhämtning i Östhammars kommun finns beskriven. Uppdragen som formulerades i överenskommelsen från år 2010 pågår eller har i några fall avslutats. Ett uppdrag huvudmännen tillskapar erforderliga personalresurser inom området måste ses mer som en ambition eller ett mål och inga konkreta aktiviteter har rapporterats angående detta. Inte heller beträffande uppdraget att utarbeta en överenskommelse kring betalningsansvar gällande HVB- 20 av 34
placeringar och öppenvård ex enligt LRV och LPT har något resultat dokumenterats. Utöver de uppdrag som formulerats i överenskommelsen påverkar den nationella psykiatrisatsningen som startade år 2012 uppdragen i arbetsgruppen. Under våren 2013 har arbetsgruppen gjort en uppföljning av överenskommelsen om samverkan kring psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län. Resultatet av uppföljningen har blivit underlag för en reviderad upplaga av överenskommelsen. Den reviderade överenskommelsen har bildat underlag för en lokal handlingsplan. I den lokala handlingsplanen ingår följande uppdrag för arbetsgruppen: Utveckla en skriftlig policy för det hälsofrämjande arbetet Uppdatera riktlinjer och rutiner gällande ansvar vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel Analysera området för att definiera vilka lokala riktlinjer och rutiner som behöver utvecklas Inventera/kartlägga behov av föreläsningar och utbildning samt samordna dessa vid behov Under hösten 2013 har arbetsgruppens fokus varit på att diskutera och att leta fram dokument utifrån de nya uppdragen i handlingsplanen. Min bedömning är att den nationella psykiatrisatsningen medfört att gruppens uppdrag blivit tydligare och att arbetet nu genom handlingsplanen bedrivs mer konsekvent. Jag uppfattar också att det även inom denna grupp kan vara nödvändigt att förväntningarna på gruppdeltagarna och deras mandat tydliggörs från respektive huvudman. 5.4. Beroendefrågor Av årsredovisningarna framgår att arbetsgruppen sammanträtt sex gånger under år 2011, sex gånger under 2012 och fem gånger under år 2013. I tabellen nedan sammanfattas resultat och arbete kopplat till uppdragen/målen i överenskommelsen från år 2010. Uppdrag Utarbeta riktlinjer som utgår från evidensbaserade arbetsmetoder. Under 2010 utarbeta en överenskommelse samt vårdkedja kring beroendefrågor. Resultat Under år 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett vårdprogram för att förbättra primärvårdens initiala omhändertagande av patienter med missbruk/riskbruk/beroende. Ett vårdprogram skapades under 2012 och information och implementering av programmet har pågått under år 2013. Under 2011 påbörjades arbetet med att ta fram en lokal handlingsplan som beskriver ansvarsfördelningen mellan kommun, landsting och frivård. Hand- 21 av 34
Uppdrag Samverkan ska ske mellan kommunen, samtliga vårdcentraler och beroendepsykiatrin. Samverkansparterna ska delta i basutbildning i beroendefrågor bl a inom ramen för Rim-projektet. Resultat lingsplanen fastställdes och antogs under 2013. Under 2011 påbörjades arbetet med att skapa en överenskommelse mellan kommunen och landstinget om omhändertagande och avgiftning inför vidare behandling. Diskussionerna om detta har fortsatt inom ramen för RIMarbetet (riktlinjer i missbruksvården) angående behovet av en tillnyktringsenhet eller motsvarande. En utbildning kring de evidensbaserade screeningsverktygen AUDIT och DUDIT genomfördes under 2012. Medverkade gjorde personal från primärvården och kommunen. 5.4.1. Kommentar Beroendegruppen har påbörjat och genomfört aktiviteter inom samtliga av uppdragen. När det gäller uppdraget att utarbeta riktlinjer som utgår från evidensbaserade arbetsmetoder så har ett vårdprogram arbetats fram som är antaget av kommunen men ännu inte av Primärvården. Gruppens arbetsområde är till stora delar sammankopplade med RIM-projektet vilket innebär att det kan vara svårt att skilja på vad som görs och åstadkoms inom ramen för närvårdsarbetet och RIM-projektet. Jag uppfattar från intervjuerna att ett tydliggörande av gruppens uppdrag är nödvändigt för det fortsatta arbetet. Det finns en viss osäkerhet i vad som förväntas åstadkommas inom ramen för närvårdsarbetet. Uppdrag, förväntningar och mandat bör också klargöras för de deltagare som ska delta i gruppens arbete. 5.5. Närvårdsenheten 5.5.1. Verksamhet och avtal Närvårdsenheten startade verksamheten i april 2011. Starten av enheten föregicks av ett utrednings- och analysarbete som utmynnande i att ett avtal slöts i januari 2011 mellan Östhammars kommun och landstinget. Avtalet reglerar verksamhetsinnehållet vid enheten. I korthet innehåller avtalet följande: Närvårdsenheten ska vara en för kommunen och landstinget gemensam verksamhet med 18 vårdplatser. Vårdplatserna ska utnyttjas flexibelt utifrån de behov som uppstår. 22 av 34
Vård och omsorg ges både utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten inriktar sig primärt till äldre multisjuka och omfattar ej barn och unga under 17 år. Närvårdsenheten ska användas för invånare i Östhammars kommun som är i behov av: o Utredning, diagnostik, inleda/ompröva medicinsk behandling inom allmänmedicin. o Medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och som inte behöver specialistsjukvårdens resurser. o Vård i livets slutskede/palliativ vård och sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården (SAH). o Rehabilitering utifrån det ansvar primärvården och kommunen har i överenskommelsen mellan Östhammars kommun och landstinget2. o Utredning av vård- och omsorgsbehov. o Uppföljning efter utskrivning från slutenvården. Östhammars kommun är arbetsgivare för samtlig personal utom läkarresursen och läkarsekreteraren. Den politiska styrningen av närvårdsenheten utövas av styrgruppen för närvård. En ledningsgrupp med två representanter från vardera kommunen och landstinget ansvarar för att verksamheten utvecklas i linje med innehållet i avtalet. En råd bestående av kommunens MAS och representant för primärvården inrättas som stöd till enhetschefen för hantering av verksamhetsnära frågor. Landstinget svarar för 60 procent och kommunen för 40 procent av enhetens kostnader det första året. Utvärdering och ny bedömning av finansiering och budget görs årligen inför påföljande år. Bedömningen görs av styrgruppen. Kommunen ska årligen lämna en verksamhetsberättelse till den politiska styrgruppen. Avtalet gäller fram till 2014-02-28 med förlängning i tre år om inte uppsägning sker minst ett år innan avtalet utgång. 5.5.2. Bemanning, kompetens och ledning Bemanningen uttryckt i antal årsarbetare uppgår till: 1,0 läkare 0,25 läkarsekreterare 2 Överenskommelse mellan landstinget i Uppsala län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner om somatisk rehabilitering av personer som är 17 år och äldre. 2008-10- 01. 23 av 34
1,0 enhetschef 7,25 sjuksköterskor (dag- och helgtjänster) 2,02 sjuksköterskor (natt) 11,35 undersköterskor (dag- och helgtjänster) 1,92 undersköterskor (natt) 0,5 sjukgymnast 0,5 arbetsterapeut Enhetens arbete leds av enhetschefen. En ledningsgrupp finns inrättad vars uppgift är att fatta övergripande beslut om verksamheten och vara beredande till styrgruppen. Därutöver finns också det medicinska rådet som består av enhetschefen, närvårdsenhetens läkare, kommunens MAS och närvårdskoordinator för hantering av praktiska frågor och rutiner vid enheten. 5.5.3. Patienter/brukare 5.5.3.1. Produktion Verksamheten startade 1 april 2011. Det är därmed inte möjligt att använda helårsuppgifter för år 2011 för jämförelser och analyser av utvecklingen. Avseende 2011 finns uppgifter för kvartal 4 tillgängliga. I figuren nedan ses antalet producerade vårddagar fördelat på om vård givits enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) eller Socialtjänstlagen (SoL). 6000 Antal vårddagar 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvartal 4 3 502 3 549 732 1 796 1 716 584 2011 2012 2013 - enligt HSL - enligt SoL Under 2012 och 2013 har ca 5 300 vårddagar producerats. Ungefär två av tre patienter har vårdats utifrån HSL och en tredjedel utifrån SoL. En viss underskattning av antalet patienter och antal vårddagar avseende SoL-patienter kan finnas då de patienter som tas in via akuten läggs in som sjukvårdspatienter även om orsaken till 24 av 34
besöket på akuten var att tillgodose ett socialt behov, exempelvis en dement man kommer till akuten för att hustrun inte orkar. Men om patienten blir inneliggande en längre tid så tas dock ett beslut enligt SoL. Tabellen nedan visar antalet och andelen personer som vårdats uppdelat på HSL och SoL. Antal personer 2011 (kv 4) 2012 2013 Enligt HSL 64 (65 %) 422 (79 %) 404 (82 %) Enligt SoL 35 (35 %) 115 (21 %) 91 (18 %) Totalt 99 537 495 Andelen personer som vårdats enligt SoL är betydligt mindre är andelen producerade vårddagar enligt SoL. Det innebär att den genomsnittliga vårdtiden är väsentligt längre för patienter som ligger inne enligt SoL jämfört med HSL-patienter. Medelvårdtiderna framgår i tabellen nedan. Medelvårdtid 2011 (kv 4) 2012 2013 (dagar) Enligt HSL 11,1 8,3 8,8 Enligt SoL 16,7 15,6 18,9 Totalt 13,1 9,9 10,6 Medelvårdtiden för patienter som vårdats enligt SoL har ökat mellan 2012 och 2013 och är mer än dubbelt så lång som medelvårdtiden för patienterna som vårdats enligt HSL. I genomsnitt vårdas en patient ca tio dagar på närvårdsenheten. Inskrivna från 2011 2012 2013 Utskrivna till Inskrivna från Utskrivna till Inskrivna från Utskrivna till Eget boende 59 54 368 303 350 311 Sjukhus 16 6 70 42 62 39 Säbo 10 20 63 112 50 84 Inom enheten 7 7 24 24 19 18 Avliden 9 42 32 Totalt 92 96 525 523 481 484 Antalet patienter har minskat något mellan 2012 och 2013. Flertalet av patienterna kommer från eget boende och skrivs också ut till eget boende. Av statistiken går det också att utläsa att fler patienter skrivs ut till ett särskilt boende än som kommer från ett sådant. Vidare framgår att färre patienter skrivs ut till sjukhus än skrivs in. 25 av 34
600 Orsaker till inskrivning. Antal inskrivna 2012 2013 500 400 17 2 53 31 22 11 19 26 39 21 12 Övrigt Uppföljning efter slutenvård Utredning vård o omsorg 300 Rehabilitering 200 288 297 Sviktplatser Vård i livets slutskede/palliativ vård Medicinsk behandling 100 Utredning, diagnostik 101 76 0 De främsta orsakerna till inskrivning är medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och utredning, diagnostik, inleda/ompröva behandling inom allmänmedicin. Ungefär tre av fyra patienter skrivs in av dessa anledningar. Ganska många patienter (ca 60-80) skrivs också in för utredning av vård- och omsorgsbehov och för rehabilitering. 5.5.4. Ekonomi I avtalet mellan kommunen och landstinget sägs att landstinget ska svara för 60 procent av enhetens kostnader och kommunen för 40 procent. Utvärdering och bedömning ska göras inför varje kommande verksamhetsår. I tabellen nedan visas enhetens kostnader och intäkter för de två senaste åren. Intäkter 2012 2013 Budget Redovisat Avvikelse Budget Redovisat Avvikelse Landstingets 11 328 10 310 1 018 11 498 10 288 1 210 bidrag Kommunens 7 682 7 273 409 7 797 7 736 61 bidrag Övriga intäkter 62-62 Intäkter totalt 19 010 17 583 1 427 19 295 18 086 1 209 Kostnader Personalkostnader 13 381 13 660-279 13 411 14 173-762 Övriga kostnader 5 629 3 923 1 706 5 884 3 913 1 971 Kostnader totalt 19 010 17 583 1 427 19 295 18 086 1 209 26 av 34
Sammanställningen visar att kommunen och landstinget har finansierat verksamheten i enlighet med fördelningen i avtalet. Det framgår också att verksamheten bedrivits väl inom ramen för budgeterade medel, överskott i förhållande till budget redovisas för båda åren. 5.6. Uppdrag till huvudmännen som knyter an till närvårdsutvecklingen Nedan görs en sammanställning av uppdrag - med anknytning till utvecklingen av närvården - som lämnats till kommunen och landstinget. 5.6.1. Bättre liv för sjuka äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med SKL i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Statsbidrag har inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Satsningen omfattar följande områden: - God demensvård - God vård i livets slutskede - Preventivt arbetssätt - God läkemedelsanvändning - Sammanhållen vård och omsorg. SKL ansvarar för samordning av insatserna genom bland annat Ledningskraft, nätverk och seminarier för erfarenhetsutbyte samt återföring av resultat från utvecklingsarbetet. Arbetet är nära kopplat till SKL:s prioriterade område Bättre liv för sjuka äldre och har därmed starkt politiskt stöd och engagemang. De uppdrag som arbetsgruppen för äldre arbetat med har sitt ursprung i den nationella satsningen. 5.6.2. PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Satsningen PRIO ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg Regeringen satsar 870 miljoner kronor per år för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. I en handlingsplan lyfter de fram ett antal strategiskt prioriterade områden och insatser som utgör grunden för regeringens satsning 2012-2016. Syftet är att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen fokuserar under perioden på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psy- 27 av 34
kisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Det är ett brett spektra som ska täckas in med både förebyggande arbete och ta hand om dem som drabbas av psykisk ohälsa. Tanken är att stödja målgrupperna i vardagen och ge dem tillgång till rätt vård och omsorg. En viktig beståndsdel är en överenskommelse från 2012 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. I arbetet ingår ett utvecklingsarbete för att implementera samordnad individuell plan (SIP) för barn och unga under 18 år. Arbetsgruppen för barn och unga har följt arbetet runt PRIO och fastställt en handlingsplan med prioriterade områden inom vilka arbete har påbörjats. 5.6.3. Riktlinjer i missbruksvården - RIM RIM-projektet är Uppsala läns regionala kraftsamling för förbättring av missbruksoch beroendevården. December 2007 sattes projektet i rullning på initiativ av länets socialchefer och landstinget som en följd av bl a Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Beroendegruppens arbete är till stora delar sammankopplat med RIM-projektet. 5.6.4. Övriga uppdrag/projekt Regionförbundet Uppsala län ansvarar för en rad projekt som berör närvårdsområdet. Arbetsgruppernas deltagare är i hög grad involverade i dessa projekt vilket innebär att det finns en tydlig koppling till närvårdsarbetet. Några exempel: Kunskapscentrum Samla, utveckla och sprida kunskap och metoder om föräldraskap vid utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter och barnens situation och stödbehov i dessa familjer. Plattformsprojektet Utveckling av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården, som stöd i att utveckla en evidesbaserad praktik. Barn och unga i samhällets vård Stödja kommunerna i arbetet med en evidensbaserad praktik, med fokus på uppföljning av barn placerade i dygnsvård. Barn i missbruksmiljöer 28 av 34