Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1
Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt- Lungfonden Tack! 2
3
Hos många (flertalet) människor innebär ett hjärtstopp (dvs att hjärtat stannar) ett naturligt slut på en massiv arbetsinsats 4
Hearts too good to die 5
Hur fungerar hjärtat? 6
Ett normalt hjärta är uppbyggt för att kunna leverera blod till olika organ 2 365 000000 gånger (75 år; 60 slag/min) 7
8
9
10
11
Varför stannar hjärtat? 12
Tänkbara orsaker Genomblödning Muskelfunktion Elektrisk funktion 13
14
15
16
Dilaterad kardiomyopati (DCM) Vanligaste kardiomyopatin 10-20 % av all hjärtsvikt 17
Hypertrofisk kardiomyopati Hypertrofi av vänster kammare Hög frekvens hereditär typ (35-50 %) 18
Vad händer i hjärtat och hjärnan när hjärtat stannar? 19
20
21
22
Vad kan sjukvården göra när hjärtat stannar? 23
Tid är räddad hjärtmuskel Kampen mot klockan Den gyllene timmen 24
En rörlig hjärtinfarktenhet vid handläggandet av hjärtinfarkt Pantridge JF et al Lancet 1967 Målsättning: Att för första gången visa att det är möjligt att behandla hjärtstopp utanför sjukhus 25
26
27
28
29
30
31
32
Figure 2 33
34
35
Figure 3 36
37
38
39
Instickställe A. Brachialis A. Radialis A. Femoralis 40
Ballongvidgning och stent i stenos 41
42
PCI mot RCA Före Efter 43
Kylbehandling på Södersjukhuset Snabb infusion av kall saltlösning Måltemp: 32,5-33,5 gr. C Kyldräkt Sedering Kontrollerad ventilation Muskelrelaxantia 44
ICD (Implanterbar defibrillator) 45
Vad kan du som närstående göra när hjärtat stannar? 46
47
Kedjan som räddar liv Varningssignaler och tidigt larm (för att förhindra hjärtstopp) Tidig HLR (för att vinna tid) Tidig defibrillering (för att starta hjärtat) Vård efter hjärtstopp (för att bevara god livskvalité) 48
49
% 10 8 6 4 2 8 Betydelsen av tidigt larm för överlevnad 6 4 3 1 0 0-2 3-4 5-6 7-8 >8 Tid mellan hjärtstopp och larm (min) 50
Tidig HLR 51
52
53
54
55
56
Överlevnad % 20 Andel patienter vid liv efter en månad 17 15 10 7 5 2 0 Ej B-HLR B-HLR > 2 min B-HLR 2 min 57
Tidig defibrillering 58
Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % 80 70 60 50 40 30 20 Nuläge 10 0 0-2 5-6 9-10 13-14 17-18 21- min 59
Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % 80 70 60 50 40 30 20 Defibrillering räddningstjänst Nuläge 10 0 0-2 5-6 9-10 13-14 17-18 21- min 60
Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % 80 70 60 50 40 30 20 Utbildade lekmän first responders Defibrillering räddningstjänst Nuläge 10 0 0-2 5-6 9-10 13-14 17-18 21- min 61
Andelen patienter som kan överleva i relation till tid till defibrillering Levande % 80 70 60 50 40 30 20 Defibrillering i hemmet/sms??? Utbildade lekmän first responders Defibrillering räddningstjänst Nuläge 10 0 0-2 5-6 9-10 13-14 17-18 21- min 62
Heartstart 4000SP Feedback Module Compression sensor 63
64
Hur ser det ut idag? 65
Problem Patienterna dröjer och ringer inte ambulans vid varningssymptom (bröstsmärtor, andnöd) Vid hjärtstopp dröjer vittnet med att larma 66
67
Fördröjningstid Patient Anhörig Sjukvården 68
Andel patienter som får livräddaringripande före ambulansens ankomst % 80 70 60 71 68 50 40 30 40 33 20 10 0 Alla Bevittnade 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 69
% 12 10 Andel patienter som lever 1 månad efter hjärtstopp 10,4 8 6 4 4,8 2 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 70
Cerebral funktion hos de som överlever Dryga 9 av 10 har en god/acceptabel cerebral funktion 71
Exempel på ett lyckat projekt 72
73
74
SAMS Saving More Lives in Sweden Samutlarmning, ambulans, räddningstjänst och polis Hjärt- Lungfonden 75
76
77
Om hjärtat stannar vad gör du då? Medvetslös, ingen andning Ring 112 Starta HLR; 30 bröstkompressioner; 2 luftinblåsningar I framtiden kommer många att använda hjärtstartare 500 liv räddas idag Det kan blir många fler Vi har alla ett ansvar 78
Tack 79
Cardiopulmonary resuscitation in Sweden yesterday, today and tomorrow Doktorand: Anneli Strömsöe Huvudhandledare: Johan Herlitz Bihandledare: Åsa Axelsson Katarina Göransson Leif Svensson
Ca 5000 per år behandlas för hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige 30% defibrillerbar rytm 70% HLR innan ambulans ankomst Ca 500 per år överlever
Utbildningsregistret för HLR 1983 Variabler: o variant av utbildning i HLR o yrkeskategori o arbetsplats
Nationellt register för hjärtstopp 1990 Variabler: o kön, ålder, plats, orsak till hjärtstopp o o-/bevittnat, HLR innan ambulans ankomst o först förekommande hjärtrytm o tider o behandling före/efter ambulans ankomst o överlevnad
Studie 1 Syfte Att beskriva utbildningen i HLR i ett 25-årigt perspektiv och de livräddarinsatser som gjorts på personer som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus
Studie 1 2 miljoner utbildade livräddare i HLR i Sverige (1983-2007)
Studie 1 Bevittnat/ej bevittnat HLR innan ambulans
Studie 1 Sammanfattning Utbildningen i HLR har resulterat i cirka två miljoner utbildade livräddare 1983-2007 som i sin tur är associerat med en ökning av bystander-hlr
Studie 2 Syfte Att beskriva karakteristik och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till befolkningstätheten i Sverige
Studie 2 Hypotes Ett samband finns mellan befolkningstäthet och karakteristik/överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus Datainsamling: 2008-2009
Studie 2
Studie 2 Kardiell etiologi HLR före ambulans ankomst Tid från larm ambulans ankomst Överlevnad 1 månad % % Median [minut] % Befolkningstäthet <12 73 73 10 11 Befolkningstäthet 12-26 70 67 9 10 Befolkningstäthet 26-70 69 67 9 9 Befolkningstäthet >70 65 64 8 10 P-värde 0.0015 0.038 <.0001 NS
Studie 2 Sammanfattning Ingen signifikant skillnad mellan befolkningstäthet och överlevnad Signifikanta skillnader karakteristik - i glesbygd sågs ökad kardiell etiologi, ökad HLR innan ambulansens ankomst samt ökad tid från larm till ambulans ankomst
Studie 3 Syfte Att beskriva skillnader och likheter mellan rapporterad och ej rapporterad data i valda län i Sverige (Dalarna, Skåne och Västra Götaland)
Studie 3 Hypotes Rapporterad data skiljer sig från data som ej är rapporterad Datainsamling: 2008-2010
Studie 3 Av totalt n=3198 hjärtstopp utanför sjukhus var 25% (n=800) ej rapporterat till registret
Studie 3 Sammanfattning Av totalt n=3198 hjärtstopp utanför sjukhus (Dalarna, Västra Götaland och Skåne) var n=800 (25%) ej rapporterat till registret Ej rapporterade patienter var äldre, hade i lägre frekvens erhållit HLR innan ambulansens ankomst men hade en högre överlevnad
Studie 4 Syfte Att beskriva hjärtstopp som skett utanför sjukhus i Sverige över tid under ett 20-årigt perspektiv Datainsamling: 1992-2001 samt 2011
Studie 4 Bevittnat/ej bevittnat
Studie 4 Tid
Studie 4 % 80 70 60 HLR innan ambulans ankomst 71 63 50 40 30 20 40 22 10 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Year Bystander witnessed Non witnessed
Studie 4 % Överlevnad 1 månad 35 30 31,6 25 20 15 10 12,7 10,7 5 4,8 1,0 2,9 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Year All VF/VT Non VF/VT
Studie 4 CPC-score % 100 80 83 n = 813 (alla rytmer) 60 40 20 0 11 4 1 0,4 1 2 3 4 5
Studie 4 Sammanfattning Överlevnaden ökade från 4.8% (1992) till 10.7% (2011) framförallt bland patienter med defibrillerbar rytm samt bland dem som lades in på avdelning
Studie 5 Syfte Att beskriva hur många patienter som överlevt efter hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige samt uppskatta ytterligare antal liv som kunde räddats om tiden till räddningsinsats minskats Datainsamling: 2008-2010
Studie 5 Sammanfattning Om fördröjning från hjärtstopp till larm HLR defibrillering på samtliga patienter reducerades till <2 min (larm & HLR) samt <8 min (defibrillering), skulle ytterligare 300-400 liv kunna räddas i Sverige (utöver de 500 liv som räddas idag)