Kerstin Holmgren

2004-03-22 Kerstin Holmgren Urval av arbeten där Sötvattenslaboratoriets nationella och regionala provfiskedata från sjöar har använts: Andersson C. H. 2001. Är nuvarande kritiskt kemiska värden relevanta för att bedöma försurningspåverkan på fisk i sjöar? Examensarbete 20 p. Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2001:5. Andersson C. H., M. Appelberg & A. Wilander. 2001. Gränsvärden för försurning ur svenska fiskars perspektiv. I: Årsskrift för miljöövervakningen. Sötvatten 2001: 24-27. Appelberg, M. 1995. The impact of liming on aquatic communities. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.). Liming of acidified surface waters. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg, pp. 283-308. Appelberg, M. 1995. Liming strategies and effects: the Lake Stora Härsjön case study. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.). Liming of acidified surface waters. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg, pp. 339-351. Appelberg, M. 1995. Liming strategies and effects: the Lake Gyslättasjön case study. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.). Liming of acidified surface waters. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg, pp. 353-361. Appelberg, M. 1998. Restructuring of fish assemblages in Swedish lakes following amelioration of acid stress through liming. Restoration Ecology 6: 343-352. Appelberg, M. 2000. Swedish standard methods for sampling freshwater fish with multimesh gillnets. Fiskeriverket Information 2000:1, 30 p. Appelberg, M., H.-M. Berger, T. Hesthagen, E. Kleiven, M. Kurkilahti, J. Raitaniemi & M. Rask. 1995. Development and intercalibration of methods in Nordic freshwater fish monitoring. - Water, Air and Soil Pollution 85: 401-406. Appelberg, M., B. Bergquist & E. Degerman. 1999. Fisk. Sid. 167-239 i Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4921. Appelberg, M., B.C. Bergquist & E. Degerman. 2000. Using fish to assess environmental disturbance of Swedish lakes and streams a preliminary approach. Verhandlungen Internationale Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie 27: 311-315. Appelberg, M. & E. Degerman. 1991. Development and stability of fish assemblages after lime treatment. -Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 48: 546-554. Appelberg, M., E. Degerman & L. Norrgren. 1992. Effects of acidification and liming on fish in Sweden - a review. -Finnish Fisheries Research 13: 77-91. Appelberg, M., E. Degerman & P. Nyberg. 1989. Species composition and relative abundance of the fish fauna in acidified and limed lakes in Sweden. In: Longhurst, J.W.S. (ed.). Acid Deposition. Sources, Effects and Controls. British Library Technical Communications, Oxford, pp 143-160. Appelberg, M., B.-I. Henrikson, L. Henrikson & M. Svedäng. 1993. Biotic interactions within the littoral community of Swedish forest lakes during acidification. Ambio 22: 290-297. Appelberg, M., P.-E. Lingdell & C. Andr n. 1995. Integrated studies of the effects of liming acidified waters (ISELAW-programme). Water, Air and Soil Pollution 85: 883-888. Appelberg, M, H. Schreiber, M. Dahlberg & K. Holmgren. 2000. Fisksamhällets status i fem sjöar i anslutning till avfallsdeponier. Fiskeriverket Informerar 2000:3. Appelberg, M. & T. Svensson. 2001. Long-term effects of liming the ISELAW programme. Water, Soil and Air Pollution 130: 1745-1750. Beier, U. 2001. Habitat distribution and size structure in freshwater fish communities: effects of vendace on interactions between perch and roach. Journal of Fish Biology 59:1437-1454. Beier, U., E. Degerman, B. Bergquist & K. Holmgren. 2002. Vattentypsindelning ur fiskens synvinkel. SVEnska FIskREgioner (SVEFIRE) eller DElimitation of Swedish Ichthyological REgions (DESIRE). Arbetsmaterial (bidrag till projekt Referensnät och ytvattenstationer samt FAME WP1a). Beier, U., Degerman, E., Melcher, A., Rogers, C. & H. Wirlöf. 2007. Processes of collating a European fisheries database to meet the objectives of the European Union Water Framework Directive. Fisheries Management and Ecology 14: 407 416.

Beier, U., E. Degerman, B. Sers, B. Bergquist & M. Dahlberg. 2007. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten utveckling och tillämpning av VIX. Fiskeriverket Informerar 2007: 5, 59 sidor. Publicerad på Fiskeriverkets hemsida (www.fiskeriverket.se). Bergquist, B.C. 1991. Extinction and natural recolonization of fish in acidified and limed lakes. Nordic Journal of Freshwater Research. 66: 50-62. Bergquist, B.C. 1995. Supplementary measures to aquatic liming. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.). Liming of acidified surface waters. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg, pp. 399-422. Bergquist, B. 2005. Påverkansbedömning för nationella referensvattendrag. Slutrapport Avtal Nr 216 0434 (Diarienr. 721-6502-04 Mm). Skickad till Naturvårdsverket 2005-12-04. Bergquist, B. & M. Appelberg. 2005. Förslag till yttrande angående Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter om mätmetoder och redovisning av mätresultat m.m. avseende fiskvatten (Dnr 729-6359-04Mm). Yttrande skickat till Naturvårdsverket 2005-03-31. Bergquist, B, T. Axenrot, M. Carlstein & E. Degerman. 2005. Utveckling av kvantitativ metodik för båtelfiske i större vattendrag pilotprojekt. Slutrapport Miljöövervakningsprojekt: Avtalsnummer 216 0540 (NV Dnr: 721-1413-05Mn). Skickad till Naturvårdsverket 2005-12-20. Bergquist, B. & M. Dahlberg. 2B:4. 2009. Fisksamhällen i kalkade IKEU-vattendrag och okalkade referensvattendrag. Sid. 473-499 i: Munte, J. & A. Jöborn (redaktörer). Utvärdering av IKEU 1990-2006. Syntes och förslag. Naturvårdsverket Rapport 6302. Bergquist, B. 2010. Fiskundersökningar i Skärån inom Söderåsens nationalpark 1997 2009. PM 2010-04-26, Skickat till Oddvar Fiskesjö, Nationalparksförvaltningen för Söderåsens nationalpark i Skåne, 11 sidor. Bergstrand, E. 1982. The diet of four sympatric whitefish species in Lake Parkijaure. Report of the Institute of Freshwater Research, Drottningholm 60: 5-14. Bergstrand, E. 1990. Changes in the fish and zooplankton communities of Ringsjön, a Swedish lake undergoing man-made eutrofication. Hydrobiologia 191: 57-66. Bergquist, B. 2006. Så påverkade är referensvattendragen. Sötvatten. Årsskrift från Miljöövervakningen 2006: 32-37. Dahlberg, M. 2001. Fisk som miljöövervakare. I: Årsskrift för Miljövervakningen. Sötvatten 2001: 28-31. Dahlberg, M. 2001. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år 2000. Fiskeriverket Informerar 2001:4, 72 p. Dahlberg, M. 2001. Bedömningsgrunder för fisk ett system för att bedöma miljöpåverkan med hjälp av fisk. Vann 36(4B): 401-407. Dahlberg, M. 2002. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken 2001. Årsrapport för 2001. Fiskeriverket Informerar 2002: 4. Dahlberg, M. 2003. Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslabortoriets provfiskesjöar år 2002. Årsrapport för 2002. Fiskeriverket Informerar 2003:4. 86 + 34 s. Dahlberg, M. 2005. Resultat från Sötvattenlaboratoriets sjöprovfisken år 2004. PM från Sötvattenslaboratoriet, maj 2005, 12 sidor + en bilaga per provfiskad sjö. (Informationen finns även på www.fiskeriverket.se). Dahlberg, M. 2006. Resultat av provfisket i Öre sjö 2005. Sammanställning skickad till Öre sjö FVOF 2006-03-22. Dahlberg, M. 2006. Resultat av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 2006-04-12. Publicerad som pdf-dokument på www.fiskeriverket.se, 206 sidor. Skickades 2006-06-12, till Gunnar Persson (IMA) och Naturvårdsverket (Håkan Marklund, Theresia Lindfors, Torbjörn Svensson och Ulrika Stensdotter). Dahlberg, M. 2006. Resultat av provfisket i Bornsjön 2005. Sammanställning i Maj 2006. Skickad till Stockholm Vatten (Lennart Kvarnström och Gunnar Schön) i mitten av maj. Dahlberg, M. 2006. Resultat av provfisket i Fardume träsk 2006. Sammanställning skickad till Håkan Wickström (Sötvattenslaboratoriet), Peter Landegren och Rolf Gydemo (Länsstyrelsen i Gotlands län), 2006-12-15, 17 sidor. Dahlberg, M., U. Beier, B. Bergquist & J. Fölster. 2006. Trender hos fiskbestånd i okalkade vattendrag i relation till kemisk återhämtning. Del i slutrapportering av Trender i fiskförekomst i okalkade vatten i relation till kemisk återhämtning, Överenskommelse enligt Naturvårdsverkets diarienummer 235-4684-06 Nv. Skickat till Naturvårdsverket 2006-12-01.

Dahlberg, M. & B. Bergquist. 2005. Redovisning av Sötvattenslaboratoriets provfisken i vattendrag år 2004. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 2005-11-29. Publicerad 2006 som pdf-dokument på www.fiskeriverket.se, 32 sidor sammanfattning + 82 sidor bilagor. Skickad till Naturvårdsverket 2006-02-06. Dahlberg, M. 2007. Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar 2006. 10 sidor + bilagor för årligen provfiskade sjöar. Materialet är publicerat på www.fiskeriverket.se och information om detta skickades till Naturvårdsverket 2007-05-29. Dahlberg, M. 2008. Resultat från standardiserat nätprovfiske i Värlingen. Rapport skickad till uppdragsgivaren Ingemar Goldkuhl (Multiserv AB) 2008-11-05, 11 sidor. Dahlberg, M. & B. Bergquist. 2008. Redovisning av Sötvattenslaboratoriets elfisken i vattendrag år 2006. IKEU-programmets vattendrag och Nationella miljöövervakningsprogrammets referensvattendrag. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorieum 2008-06-07, 54 sidor + bilagor för enskilda vattendrag. Publicerat på fiskeriverkets hemsida (http://www.fiskeriverket.se/download/18.2cd9c4ad11a113f131a80001460/2005-2006_s.pdf). Dahlberg, M. 2010. Provfiske i Hjärtsjön. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 36-2010, Skickat till fiskerättsägare Lars Alvarsson, 2010-04-01, 8 sidor. Dahlberg, M. 2010. Provfiske i Siggeforasjön. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 38-2010, Skickat till fiskerättsägare Fredrik Bergström och Bo Harrysson, 2010-04-01, 8 sidor. Dahlberg, M. 2010. Provfiske i Stor-Arasjön. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 39-2010, Skickat till fiskerättsägare Kurt-Åke Ådén, Sten-Olov Berg, Ture Gärebo, Mats Grönlund och Olov Norrgren, 2010-04-01, 8 sidor. Dahlberg, M. 2010. Provfiske i Valasjön. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 40-2010, Skickat till fiskerättsägare Hans Gradin, Markus Jonsson och Lennart de Wall, 2010-04- 01, 8 sidor. Dahlberg, M. 2010. Provfiske i Västra Solsjön. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 35-2010, Skickat till fiskerättsägare Bengt Albinsson och Willy Eliasson, 2010-04-01, 8 sidor. Degerman, E., M. Appelberg & P. Nyberg. 1992. Effects of liming on the occurrence and abundance of fish populations in acidified Swedish lakes. Hydrobiologia 230: 201-212. Dahlberg, M. 2010. Provfiske i fem överkalkningssjöar. Resultat från standardiserade provfisken sommaren 2009. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 37-2010, Skickat till Tobias Vrede och Gunnar Persson (SLU) 2010-06-22, 18 sidor. Dahlberg, M. 2010. Provfiske i Ången, Bjälken och Mellan-Marviken år 2010. PM Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, Diarienummer: 123-2010, Skickat till Leena Tuomola (Länsstyrelsen i Södermanlands län), 2010-12-03, 14 sidor. Degerman, E., J. Hammar, P. Nyberg & G. Svärdson. 2001. Human impact on the fish diversity in the four largest lakes of Sweden. Ambio: 522-528. Degerman, E., P. Nyberg & M. Appelberg. 1988. Estimating the number of species and relative abundance of fish in oligotrophic Swedish lakes using multi-mesh gillnets. Nordic Journal of Freshwater Research 64: 91-100. De Leeuw, J.J., L.A.J. Nagelkerke, W.L.T. van Densen, K. Holmgren, P.A. Jansen & J. Vijverberg. 2003. Biomass size distributions as a tool for characterising lake fish communities. Journal of Fish Biology 63: 1454-1475. Filipsson, O. 2003. Begränsat fiske gav större fiskar i en fjällsjö. Fiskeriverket Informerar 2003:7, 23 sidor. Filipsson, O., J. Hammar & E. Degerman. 2006. Fallstudie Nätfiskeförbud i en fjällsjö. PM till Fiskeriverket, 2006-01-18. Fölster, J., C. Andrén, K. Bishop, I. Buffam, N. Cory, W. Goedkoop, K. Holmgren, R. Johnson, H. Laudon & A. Wilander. 2007. A new environmental quality criterion for acidification in Swedish lakes an application of studies on the relationship between biota and water chemistry. Water, Air and Soil Pollution Focus 7: 331-338. DOI 10.11007/s11267-006-9075-9. Hjelm, S. & H. Carlsson. 2001. Hur mår fisken i sjön Molnbyggen? Sammanställning av undersökningar 1999-2000. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-8045-8.

Holmgren, K. 1999. Between-year variation in community structure and biomass-size distribution of benthic fish communities. Journal of Fish Biology 55: 535-552. Holmgren, K. 2001. Biomass-size distribution of the aquatic community in limed, circum neutral and acidified reference lakes. -Water, Soil and Air Pollution 130: 1751-1756. Holmgren, K. 2001. Variation i rekrytering av abborre och mört i kalkade, sura och neutrala sjöar sedan 1980-talet. Vann 36(4B): 433-440. Holmgren, K. 2002. Miljöövervakning av fisk i sjöar. I: Årsskrift för miljöövervakningen. Sötvatten 2002: 32-34. Holmgren, K. 2002. Recovery of fish in acidic lakes? P. 19 in Wright, R.F. & M.C. Lie (editors). Workshop on models for biological recovery from acidification in a changing climate. 9-11 September 2002 in Grimstad, Norway. Workshop report. NIVA Rapport 4589-2002. Holmgren, K. 2002. Erfarenheter av temperaturloggar i sjöar inom Integrerad KalkningsEffekt- Uppföljning och nationell miljöövervakning. Rapport 2002:19. Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala. ISSN 1403-977X. Holmgren, K. 2003. Omitted spawning in compensatory-growing perch. Journal of Fish Biology 62: 918-927. Holmgren, K. 2003. Är små svenska sjöar påverkade av fiske? - Exempel från Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) och nationell miljöövervakning. Fiskeriverket Informerar 2003:8, 28 s. Holmgren, K. 2003. Sjöprovfisket i Tuottarjaure och Apmeljaure. Sid. 34-42 I: Wilander, A. (redaktör). Skyddad natur. En undersökning av två sjöar och deras utloppsbäckar i Padjelanta 2002. Rapport 2003: 11. Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala. ISSN: 1403-977X. Holmgren, K. 2007. Fiskfaunans variation inom och mellan sjöar med olika provfiskefrekvens. Slutrapport av Del 1 enligt Överenskommelse Nr 216 0632, dnr 721-3912-06Mm (Utvärdering av resultat från sjöar som provfiskas vart tredje år i relation till sjöar med årliga provfisken). Skickad till Naturvårdsverket (Håkan Marklund) 2007-01-17, 21 sidor. Holmgren, K. 2007. Fiskfaunans variation inom och mellan sjöar av olika karaktär. Fiskeriverket Informerar 2007: 1, 44 sidor. Publicerad på Fiskeriverkets hemsida (www.fiskeriverket.se). Holmgren, K. 2009. 2A:5. Trender i IKEU-sjöarnas fiskfauna och jämförelser med okalkade referenssjöar. Sid. 215-238 i: Munte, J. & A. Jöborn (redaktörer). Utvärdering av IKEU 1990-2006. Syntes och förslag. Naturvårdsverket Rapport 6302. Holmgren, K. & I. Buffam. 2005. Critical values of different acidity indices as evaluated by fish communities of Swedish lakes. Verhandlungen Internationale Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie 29(2): 654-660. Holmgren, K. & M. Appelberg. 2000. Size structure of benthic freshwater fish communities in relation to environmental gradients. Journal of Fish Biology 57: 1312-1330. Holmgren, K. & M. Appelberg. 2001. Effects of environmental factors on size-related growth efficiency of perch, Perca fluviatilis. Ecology of Freshwater Fish 10:247-256. Holmgren, K. & J. Fölster. 2006. Trender i fisksamhällen i försurade sjöar i relation till kemisk återhämtning. Del i slutrapportering av Trender i fiskförekomst i okalkade vatten i relation till kemisk återhämtning, Överenskommelse enligt Naturvårdsverkets diarienummer 235-4684-06 Nv. Skickat till Naturvårdsverket 2006-10-24. Holmgren, K, A. Kinnerbäck, S. Pakkasmaa, B. Bergquist & Beier, U. 2007. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Informerar 2007: 3, 54 sidor. Publicerad på Fiskeriverkets hemsida (www.fiskeriverket.se). Holmgren, K. & J. Fölster. 2010. Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar - ett förbättrat underlag för bedömning av IKEUsjöarnas representativitet. Institutionen för vatten och miljö, SLU. Rapport 2010:11, 27 sidor. Kinnerbäck, A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket Informerar 2001:2. Kinnerbäck, A. 2005. Kommentarer om provfisken i Buasjön 1983 och 2004. PM skickat till Anders Olsson, Buasjöns FVO, 2005-01-20. Kinnerbäck, A. 2006. Kommentarer till provfisket i Stora Hästefjorden 2005. Skickat till Stora Hästefjordens FVO (Alf Joelsson) 2006-02-20.

Kinnerbäck, A. 2006. Resultat från provfisken i Galvsjön 2003, Örvallssjön 2004 och Villsjön 2005. PM från Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet, mars 2006, 17 p. Skickad till Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-03-24. Kinnerbäck, A. 2009. Resultat från provfisket i Florsjön 2008. PM skickat till Margareta Örn Liljedahl (Söderhamns kommun) 2009-04-29, 12 sidor. Langeland, A. (ed.). 2001. Size-based tools for managing freshwater fish communities. Final Report: April 2001. EC contract No. FAIR CT 96-1957. Nyberg, P. 1988. Reclamation of acidified Arctic char (Salvelinus alpinus (L.)) lakes in Sweden by means of liming. -Verh. Internat. Verein. Limnol. 23: 1737-1742. Nyberg, P. 1995. Liming strategies and effects: the Lake Västra Skälsjön case study. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.). Liming of acidified surface waters. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg, pp.327-338. Persson, G. & M. Appelberg. 2001. Evidence of lower productivity in long term limed lakes as compared to unlimed lakes of similar ph. -Water, Soil and Air Pollution 130: 1769-1774. Svanbäck, R., P. Eklöv, R. Fransson & K. Holmgren. 2007. Intraspecific competition drives multiple species trophic polymorphism in fish communities. Oikos 117: 114-124. doi: 10.1111/j.2007.0030-1299.16267.x. Winfield, I.J., R. Rösch, M. Appelberg, A. Kinnerbäck & Martti Rask. 1998. Recent introductions of the ruffe (Gymnocephalus cernuus) to Coregonus and Perca lakes in Europe and an analysis of their natural distributions in Sweden and Finland. Journal of Great Lakes Research 24: 235-248. Åkerblom, L. 2001. Effekter av lakvatten från avfallsdeponier hur avspeglas miljöpåverkan på fiskens olika organisationsnivåer? Examensarbete 20 p. Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2001:1. Urval av arbeten där enkät-data från Sötvattenslaboratoriets databaser över fiskartsförekomster har använts: Andersson C. H. 2001. Är nuvarande kritiskt kemiska värden relevanta för att bedöma försurningspåverkan på fisk i sjöar? Examensarbete 20 p. Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2001:5. Andersson C. H., M. Appelberg & A. Wilander. 2001. Gränsvärden för försurning ur svenska fiskars perspektiv. I: Årsskrift för miljöövervakningen. Sötvatten 2001: 24-27. Appelberg, M., B. Bergquist & E. Degerman. 1999. Fisk. Sid. 167-239 i Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4921. Appelberg, M., S. Ridderborg & U. Beier. 2004. Riksfiskinventering 96. En nationell inventering av den svenska fiskfaunan 1996. Fiskeriverket Informerar 2004:1, 75 sidor. Lundberg, R., 1899. Om insjöfiskarnas utbredning. Meddelanden från kongl. Lantbruksstyrelsen 58(10). 87s. Rask, M., Appelberg, M, Hesthagen, T., Tammi, J., Beijer, U. & Lappainen, A. 2000. Fish Status Survey of Nordic Lakes - Species Composition, Distribution, Effects of Environmental Changes. -TemaNord 2000:508. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Reizenstein, M. 2002. Fiskfaunans utveckling under 1900-talet i sjöar inom Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Examensarbete 20 p. Rapport 2002:12. Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala. ISSN 1403-977X. Sandqvist, U. 2002. Dyster utveckling för ål. Miljötrender Nr 1-2/2002: 10-11. Schreiber, H., O. Filipsson & M. Appelberg. 2001. Fisksamhället i förindustriell tid en jämförande studie av fiskförekomst nu och då. Slutrapport till Naturvårdsverket 2001-05-01. Schreiber, H., O. Filipsson & M. Appelberg. 2003. Fisk och fiske i svenska insjöar 1860-1911 en analys av fiskfaunan då och dess förändring under 1900-talet. Fiskeriverket Informerar 2003:1, 83 sidor. Tammi, J., M. Appelberg, U. Beier, T. Hesthagen, A. Lappalainen & M. Rask. 2003. Fish status survey of Nordic lakes: effects of acidification, eutrophication and stocking activity on present fish species composition. Ambio 32: 98-105.