Urval och representativitet
|
|
- Mona Sofia Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1b Urval och representativitet FÖRFATTARE Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Björn Bergquist, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Gunnar Persson, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Kerstin Holmgren, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Anders Wilander (red.), IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 1B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET 105
2 1b Urval och representativitet FÖRFATTARE Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Björn Bergquist, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Gunnar Persson, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Kerstin Holmgren, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Anders Wilander (red.), IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Innehåll Sammanfattning 107 Urvalsprinciper för undersökningsobjekt inom olika delprogram 107 Sjöar 107 Intensivundersökta kalkade sjöar 109 Intensivundersökta referenssjöar 109 Extensivundersökta kalkade sjöar 109 Överdoseringssjöar 109 Sjöar med avslutad kalkning 109 Area och vattenfärg för delprogrammens sjöar 110 Vattendrag 110 Intensivundersökta kalkade vattendrag 111 Intensivundersökta referensvattendrag 111 Extensivundersökta kalkade vattendrag 111 Vattendrag med avslutad kalkning 112 Storlek och vattenfärg för delprogrammens vattendrag 113 Kalkning 113 Kalkningsmetoder 115 Referenser 116 Ange sidorna om du vill skriva ut detta kapitel.
3 Sammanfattning Representativiteten hos IKEU-objekten har aldrig avsetts att vara helt statistisk. Istället har ständigt försök gjorts att göra stratifierade urval så att alla typer av kalkade sjöar och vattendrag kan vara någorlunda representerade. Man kan konstatera att det egentligen är omänskligt att göra ett oantastligt urval när kunskapen om populationen om kalkade objekt framför allt vattendrag har varit begränsad. Därtill kommer att det sampel som ekonomin tillät har varit alldeles för liten för att klara av en sådan uppgift. Spännvidden hos IKEU-objekten täcker ofta större delen av spännvidden för landets kalkade vatten. IKEU-objekten kan där med bedömas vara representativa för Sveriges kalkade sjöar och vattendrag. IEU-programmet har efter hand utvecklats till att omfatta nio delprojekt (inklusive referenser) med olika inriktning. De stora ansträngningar som gjorts vid projektets start och senare revisioner synes enligt genomgången nedan alltså ha givit en acceptabel, representativ bild av förhållandena i de kalkade vattnen. Därmed kan IKEU-objektens undersökningar av framför allt biota användas för att försöka beskriva tillstånd och utveckling i de kalkade vattnen. Urvalsprinciper för undersökningsobjekt inom olika delprogram Vid IKEU-programmets start 1989 ingick 14 kalkade sjöar och 14 kalkade vattendrag. Sjöarna har valts för att kunna beskriva ett genomsnitt av kalkade svenska sjöar. Programmet har medvetet valt att inte välja objekt som kalkats med viss typ av metodik, utan istället förutsättningslöst valt att följa utvecklingen efter kalkning i vid bemärkelse. Urvalet av rinnande vatten har baserats på närhet till utvalda sjöar, tillgång till tidigare data och den geografiska spridningen. Om dessa kriterier har varit tillräckliga för att kunna beskriva ett genomsnitt av svenska kalkade vattendrag har inte kunnat göras (Appelberg & Aldén 1992). Sedan dess har programmet utvecklats i takt med ökad kunskap om svenska kalkade sjöar och vattendrag. Följande avsnitt är en redigerad beskrivning av urvalsprinciper tagen från IKEU s CD för data 2006 (G. Persson)., IKEU-programmet består nu av nio olika delprogram: 1 Intensivundersökta kalkade sjöar 2 Intensivundersökta referenssjöar 3 Extensivundersökta sjöar 4 Överdoseringssjöar 5 Kalkavslutssjöar 6 Intensivundersökta kalkade vattendrag 7 Intensivundersökta referensvattendrag 8 Extensivundersökta kalkade vattendrag 9 Kalkavslutsvattendrag Urval och representativitet för dessa redovisas i följande avsnitt. Det ursprungliga IKEU-programmet omfattande intensivundersökta kalkade sjöar och vattendrag samt valda okalkade referenser. Programmet utvecklades därefter sommaren 2005 till att omfatta extensivundersökta kalkade sjöar och vattendrag. Minskande syradeposition gjorde att avslutning (anpassning) av kalkning blev aktuell i flera sjöar och vattendrag; därför kompletterades programmet 2007 med kalkavslutsobjekt. Överkalkning har skett i många sjöar, men effekter av denna var dåligt känd och IKEU-programmet kom 2006 att omfatta ett antal överdoseringssjöar. Sjöar Inledningsvis redovisas representativiteten för IKEUsjöarna som helhet i jämförelse med kalkade sjöar. Därefter presenteras förhållandena mellan de olika delprogrammens sjöar. IKEU-sjöarna täcker väl det intervall i storlek som merparten av målsjöarna har (figur 1). Depositionen av sulfat (torrt + vått nedfall) under perioden varierade mellan 44 mekv/m 2, år i Stora Härsjön i sydväst till 19 i Nedre Särnamannasjön (Persson & Wilander 2004). Depositionen i IKEU-sjöarna spänner alltså väl över det intervall som gäller för Sverige med undantag för den nordvästliga delen av landet. Jämförelser kan göras med databasen för vattenkemi för Ur den har sorterats sjöar som enligt T. Haag s databas är kalkade. Frekvensfördelningen för medianvärdena för dessa sjöar är avsatta i graferna nedan tillsammans med minimum-, median och maximumvärden för IKEU-sjöarna (figur 2). Av figuren framgår att IKEU-sjöarna väl täcker de vattenkemiska förhållandena i de kalkade sjöarna, såsom dessa är redovisade i databasen för Vidare syns bristen på data för de flesta parametrar. Så gott 1B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET 107
4 Figur 1. Sjöareal och avrinningsområdens areal för målsjöar. Frekvensfördelning. Inlagda är minimum, median och maximumvärden för IKEU-sjöar. Figur 2. Frekvensfördelning för några vattenkemiska parametrar i kalkade sjöar för 2004 och som jämförelse minimum, median och maximumvärden för IKEU-sjöarna Antalet anger sjöar med rapporterade värden till kalkdatabasen. N=1717 N=1498 N=1015 N=71 N=72 N= B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET
5 som helt saknas värden för t.ex. sulfat (n=28) och ännu färre rapporterade värden finns för närsalterna. Senare i år kan data från målsjöundersökningen hösten 2007 användas för att jämföra med de IKEUsjöarna. Det ger då en bättre bild av representativiteten. 1 Intensivundersökta kalkade sjöar Vid det ursprungliga valet av sjöar inom IKEU:s intensivprogram användes följande urvalsgrunder: varje sjö skulle representera en grupp kalkade vatten med typisk karaktär (gruppindelning baserades på omsättningstid, djup, area och färgtal, samt fyra olika typer av fisksamhällen) sjöarna skulle också representera typiska kalkningsobjekt i de aktuella regionerna sjöarna skulle ha egenskaper som ger bredast möjliga information om kalkningseffekter sjöarna skulle ha en bred geografisk spridning Vid starten 1989 ingick totalt 14 kalkade sjöar i programmet. Upprämmen och Rödingträsket har senare utgått, och ersatts med den lilla fjällsjön Nedre Särnamannasjön År 2005 tillkom Nässjön och Blanksjön. Eftersom syftet med programmet var att följa den långsiktiga utvecklingen i kalkade vatten var de valda sjöarna kalkade 2 15 år före programmets start Intensivundersökta referenssjöar Sjöbeskrivningar/basdata för 17 sjöar inom två naturvårdsverksprogram används för att beskriva miljöutvecklingen i landet och utgöra referens till kalkade vatten. Sjöurvalet gjordes ursprungligen för att representera olika regioner i Sverige, speciellt vad gäller luftförorening och försurning av känsliga sjöar. Det ursprungliga nationella miljöövervakningsprogrammet reducerades till 13 sjöar vid en programrevision För att tillgodose kalkningsverksamhetens behov av referenser tillfördes Övre Särnamannasjön 1993 och Örvattnet samt Lillesjö Jutsajaure utgick Även Årsjön, en länge använd sur referens i kalkavslutningsprogrammet har här placerats bland referenserna vilket ger 17 sjöar. 3 Extensivundersökta kalkade sjöar De 26 sjöar som valts för extensiv provtagning skulle i stor utsträckning representera kalkade sjöar i allmänhet vilket åstadkoms genom att i ett första steg slumpvis välja sjöar ur hela populationen av kalkade sjöar följt av vidare val baserade på lämplighet. Metoden innebär att relativt lite kringdata kan finnas för vissa sjöar. Urvalet baserades på en databas innehållande alla målsjöar, alla åtgärdssjöar samt kombinerade åtgärds- och målsjöar. Bland målsjöarna (inkl. mål+åtgärdssjöar) valdes slumpmässigt 150 st och bland rena åtgärdssjöar 100 st för slutligt urval till 21 målsjöar och 5 åtgärdssjöar. Bland dessa slumpvalda sjöar valdes en grupp med ph-mål 5,6 bland vilka slutgiltigt 6 st skulle väljas. Två sjöar med ph-mål 6,3 skulle också väljas men inga sådana fanns i urvalet. I det vidare urvalet skulle relativt små sjöar prioriteras så att sjöstorleken inom IKEU matchade sjöstorleken i populationen av kalkade sjöar. Slutligen skulle ev. välundersökta sjöar i slumpurvalet prioriteras speciellt vad gäller provfisken. Minst en extensivundersökt sjö borde finnas i varje vattendistrikt med försurning. 4 Överdoseringssjöar De 10 sjöar som valts för undersökning av ev. biologiska effekter av höga kalkdoser och kalkhalter samt högt ph och buffertkapacitet har i första hand sökts bland rena åtgärdssjöar med hög alkalinitet, i andra hand bland kombinerade åtgärds- och målsjöar. Eftersom överdoserade sjöar ofta är små och används för att utjämna kalktillförsel till nedströms liggande målobjekt har sjöar mindre än genomsnittet accepterats i denna grupp. Urvalet har gjorts framför allt bland sjöar med hög registrerad buffertförmåga (alkalinitet>0,3 mekv/l) och hög arealspecifik kalkdosering (i mån av datatillgång). Bland sjöarna valdes 25 st ut för slutligt val, Bland dessa nedprioriterades sådana med extremt hög vattenfärg och/eller mycket variabelt ph (i mån av datatillgång). Sjöar som sannolikt varit försurade före kalkning prioriterades upp liksom sådana med tidigare mätdata och god tillgänglighet. 5 Sjöar med avslutad kalkning I mitten av 1990-talet diskuterades vilka effekter en avbruten kalkning kunde få. Få experiment för att studera detta fanns att tillgå och för att följa effekterna avslutades kalkningen i 2 välundersökta sjöar (Långsjön och Trehörningen) i Åvaåns vattensystem söder om Stockholm. En aldrig kalkad sur referenssjö (Årsjön) ingick också i undersökningen. I dessa sjöar har löpande provtagningar gjorts sedan dess. Bägge sjöarna har relativt hög halt av organiskt material (humusämnen) vilket bör innebära att de naturligt är svagt sura. Nuvarande reduktion av kalkningen har 1B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET 109
6 aktualiserat studier av denna typ i fler sjöar och ytterligare 4 sjöar har inkluderats i programmet. De ligger i Mellansverige och har surhetskänsliga organismer, bl.a. mört, elritsa, röding och öring. Storlek, omsättningstid och vattenfärg bildar en gradient inom gruppen. Det begränsade antalet både av sjöar och år medför att de inte redovisas vid jämförelser med sjöar i andra delprogram. Däremot finns utvärderas de i de vattenkemiska avsnitten för IKEU-sjöar. Area och vattenfärg för delprogrammens sjöar De sjöar som valts för undersökningar inom IKEU:s delprogram har valts med delvis olika urvalskriterier. Som en följd av detta varierar de olika gruppernas egenskaper något, vilket påverkar sjöarnas egenskaper och biologiska samhällen. Sjögruppernas egenskaper med avseende på storlek och vattenfärg framgår av tabell 1. En tydligare bild ger boxgraferna i figur 3. Gruppen av intensivundersökta kalkade sjöar har den största ytan tätt följd av gruppen av intensivundersökta referenssjöar. De extensivundersökta sjöarna har något mindre och mycket homogen storlek. Överdoseringssjöarna är minst, vilket följer av deras användning som utjämnande kalkmagasin för nedströmssjöar. En liten sjöstorlek följer bl.a. att många fiskarter inte kan leva i sådana sjöar. Vattnets färg är en viktig karaktär och av stor betydelse för försurningskänsligheten. Dessutom påverkas biota av bruna humusämnen. Fördelningen för vattenfärg inom de olika delprojektens sjöar framgår av tabell 2. Av boxgraferna framgår fördelningen bättre (figur 4). Vattenfärgen mäter humushalten i sjöarna och här framgår att de intensivundersökta IKEU-sjöarna är något humusrikare än referenserna. Betydligt högre humushalter finns i extensivsjöarna där minst 50 % av sjöarna har halter som överstiger de båda första gruppernas medianvärden. Vattenfärgen i överdoseringssjöarna är låg och liknar den i referenssjöarna. Vattendrag Liksom för IKEU-sjöarna beskrivs vattendragens representativitet fört i relation till alla kalkade vattendrag och därefter redovisas förhållandena mellan delprojektens vattendrag. Storleken på vattendragens avrinningsområden har betydelse för vattenföring och kan därmed påverka biota. Storleksfördelningen för IKEU-vattendragen framgår av figur 5. Figuren visar att merparten av IKEU-vattendragen har mindre avrinningsområden är landets kalkade målvattendrag. Detta motsäger det resultat som Persson & Wilander (2004) rapporterade 2004, något som kan bero på ändringar i hur målområden definieras; en sammanslagning av mindre målområden har skett. Att data redovisas för ett fåtal vattendrag beror på att de för närvarande inte lätt kan identifieras som kalkade. Identiteter är fortfarande mycket bättre organiserade för sjöar än för vattendrag. Depositionen av sulfat (torrt + vått nedfall) under Tabell 1. Fördelning av sjöyta i de olika delprogrammens sjöar. Sjöyta (ha) IKEU-intensiv Referens intensiv IKEU-extensiv IKEU-överdos Alla sjöar Medelvärde Median Minimum Antal/grupp Figur 3. Sjöyta. Fördelning av i de olika delprogrammens sjöar. Boxplottar som nedifrån ger 25, 50 (median) och 75 percentiler. 10 och 90 percentiler visas som morrhår B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET
7 perioden varierade mellan 43 mekv/ m 2, år i Lillån till 15 mekv/m 2,år i Arån (Persson & Wilander 2004). Liksom för sjöarna kan den spännvidden anses täcka depositionen i landet. Beträffande vattenkemi har data för några parametrar valts för att beskriva representativiteten. Som jämförelse har data för slumpvis valda kalkade vattendrag från riksinventeringen 2000 använts (figur 6). 6 Intensivundersökta kalkade vattendrag Det ursprungliga vattendragsprogrammet omfattade 7 vattendrag, i huvudsak valda på grund av att undersökningar tidigare genomförts i dessa. Till år 1994 genomfördes en omfattande revidering av vattendragsprogrammet varvid flera vattendrag uteslöts och bland de som behölls flyttades vissa provtagnings lokaler. I det nya programmet för rinnande vatten ingick inledningsvis totalt 15 kalkade vattendrag av vilka 12 fortfarande kvarstår. År 2005 tillkom sex ytterligare vattendrag. Urvalsgrunderna för vattendragen i 1994 års program var: att vattendragen skulle vara fördelade över sex olika naturgeografiska regioner. att inom varje region skulle tre vattendrag som representerar var sin kalkningsmetod ingå (uppströms sjökalkning, doserare och våtmarkskalkning). att avrinningsområdet skulle domineras av skogsmark att avrinningsområdets storlek låg i intervallet km 2 att öring ingick i fiskfaunan och att provtagningslokalerna dominerades av hårdbottnar Med utgångspunkt från de tre sistnämnda kriterierna upprättades en urvalsbas som omfattade 240 kalkade vattendrag. För att få ett objektivt och representativt urval gjordes sedan ett slumpmässigt urval av vattendrag där en representant för varje kalkningsmetod slumpades ut inom varje region. På grund av att det inte fanns lämpliga representanter för alla kalkningsmetoder inom alla geografiska regioner kom tyvärr programmet att omfatta endast 15 vatten drag mot planerade 18 vattendrag. Exempelvis var den alpina regionen bara representerad av ett vattendrag. 7 Intensivundersökta referensvattendrag Mätningar i 15 okalkade referensvattendrag startade De skulle användas inom IKEU-programmet som referens till de kalkade vattendragen samt för att beskriva utvecklingen beträffande surhet/försurning och klimat. Urvalet av vattendrag gjordes ursprungligen för att representera olika regioner i Sverige på liknande sätt som de intensivundersökta kalkade vattendragen och omfattade då 15 vattendrag. Detta minskades senare till 11. För att tillgodose kalkningsverksamhetens behov av fler referenser tillfördes ytterligare 6 referens vattendrag Hammarbäcken, en länge använd referens i kalkavslutningsprogrammet placerades inledningsvis bland referenserna, men har sedan förts över till kalkavslutningsprogrammet. 8 Extensivundersökta kalkade vattendrag De 26 vattendrag som valts för extensiv provtagning skulle i stor utsträckning representera kalkade Tabell 2. Fördelning av värden för vattenfärg (mg Pt/l; omräknat från absorbans) i de olika delprogrammens sjöar Vattenfärg (mgpt/l) IKEU-intensiv Referens intensiv IKEU-extensiv IKEU-överdos Alla sjöar Medelvärde Median Minimum Maximum Figur 4. Fördelning av värden för vattenfärg (mg Pt/l; omräknat från absorbans) i de olika delprogrammens sjöar. 1B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET 111
8 Figur 5. Kalkade vattendrags avrinningsområden. Frekvensfördelning för kalkade vattendrag och minimum, median och maximumvärden för IKEU-vattendrag. vattendrag i allmänhet vilket åstadkoms genom att i ett första steg slumpvis välja relativt många möjliga vattendrag följt av vidare val baserade på lämplighet. Metoden innebär att relativt lite kringdata kan finnas om vissa vattendrag. Urvalet baserades på en databas med 1800 kalkade vattendrag. Bland vattendragen valdes 90 st vattendrag för slutligt val av 26 vattendrag. Ur detta första urval valdes en grupp med ph-mål 6,5 ur vilken slutligen 6 vattendrag skulle ingå i programmet. Bland vattendrag med mål-ph 7,3 valdes slutligt 2 st. I det vidare urvalet prioriterades vattendrag med relativt små ytor uppströms målpunkt eller målsträcka så att urvalet (inklusive intensivprogrammets vattendrag) skulle bli proportionellt mot målpunkternas avrinningsområden i den kalkade vattendragspopulationen. Slutligen eftersträvades att extensivvattendragen skulle ha en länsvis fördelning som motsvarade populationen av kalkade vattendrag. 9 Vattendrag med avslutad kalkning När effekterna av avbruten kalkning började undersökas i två sjöar i Åvaområdet (se delprogram 5) startades motsvarande studier i fjällvattendragen Hammarbäcken och Djursvasslan i Lofsdalen. År 2006 gjordes undersökningar nedströms en stängd doserare i Örvallsbäcken och undersökningarna fortgår nu på 2 stationer på olika avstånd från doseraren. En referenspunkt uppströms har också tillförts referensprogrammet. Äldre data finns från Örvallsbäcken. Figur 6. Vattenkemiska förhållanden. Frekvensfördelning för slumpvis utvalda kalkade vattendrag och lägsta, median och högsta värde för IKEU-vattendrag. Vattendrag från riksinventeringen N=304 N=304 N=225 N= B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET
9 Storlek och vattenfärg för delprogrammens vattendrag De vattendrag som valts för undersökningar inom IKEU:s delprogram har valts med delvis olika urvalskriterier. Som en följd av detta varierar de olika gruppernas egenskaper något vilket påverkar vattendragens egenskaper och biologiska samhällen. Här visas vattendrags gruppernas egenskaper i två viktiga avseenden: vattendragens storlek och deras vattenfärg (tabeller 3 och 4). En tydligare bild visar boxgraferna för vattendragens avrinningsområden (figur 7). För alla intensivundersökta vattendrag anges avrinningsområdets yta uppströms den vatten kemiska provtagningspunkten. För de extensivundersökta vattendragen anges målområde, oftast identiskt med SMHI:s hela avrinningsområde. Extensivvattendragens avrinnings områden är därför inte jämförbara med de övrigas. Av tabell 3 och figur 7 framgår framför allt att de intensivundersökta vattendragen är mindre än de kalkade. Ca 75% av referensvattendragen har mindre ytor än medianstorleken för intensiv undersökta IKEU-vattendrag. Vattenfärgen i de olika delprogrammens framgår av tabell 4. Vattenfärgen i IKEU-programmens vattendrag visas dessutom som boxgrafer i figur 8. Vattenfärgen mäter humushalten i vattendragen och här framgår att såväl medel- som medianvattenfärg är mycket lika i de fyra vattendragsgrupperna. Referensvattendragen har något mer varierande färg än övriga grupper. Humushalten är högre i vattendragen (ofta ca 2ggr) än i sjöarna men de extensivundersökta kalkade sjöarna har färg i nivå med vattendragen. Kalkning Kalkningens intensitet i IKEU-vattnen kan jämföras med de data som sammanställdes av T. Haag Frekvensfördelningen för kalkade sjöar och vattendrag har ett stort spann, något som bl.a. kan bero på att våtmarkskalkningar sker med stora doser medan sjökalkning kan ge goda resultat med små doser i mindre påverkade områden av Sverige. Kalkningar av IKEU-vattnen (sammanställt av B. Bergquist) visar att de väl täcker landets spännvidd beträffande kalkningsdoser (figur 9). Bland de olika IKEU-vattnen finns uppenbarligen sådana som har en onödigt hög kalkdos. Tabell 3. Avrinningsområden för IKEU-vattendrag. Fördelning av värden i de olika delprogrammens vattendrag. Avrinningsområde vid mätpunkt* (km 2 ) IKEU-intensiv Referens intensiv IKEU-extensiv* Alla vattendrag Medelvärde 47,6 30,3 82,3 55,5 Median 36,7 27,0 33,6 33,1 Minimum 12,7 3,1 5,6 3,1 Antal/grupp Figur 7. Avrinningsområden. Fördelning av i de olika delprogrammens vattendrag. Boxplottar som nedifrån ger 25, 50 (median) och 75 percentiler. 10 och 90 percentiler visas som morrhår. 1B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET 113
10 Tabell 4. Vattenfärg (mg Pt/l; omräknat från absorbans). Fördelning av värden för i de olika delprogrammens vattendrag. Vattenfärg (mgpt/l) IKEU-intensiv Referens intensiv IKEU-extensiv Alla vattendrag Medelvärde Median Minimum Maximum Figur 8. Vattenfärg. Fördelning av värden för vattenfärg (mg Pt/l; omräknat från absorbans) i de olika delprogrammens vattendrag. Figur 9. Kalkningsdos (kg/km 2,år). Frekvensfördelning för i landets kalkade sjöar och vattendrag och som jämförelse minimum-, median och maximumvärden för kalkdoser i IKEU-vattnen Sjöar n=3268 Vattendrag n=1497 Tabell 5. Kalkningsmetoder. Sammanställning (%) av för kalkade vatten enligt kalkningsplanering och för IKEU-objekten. (Persson & Wilander 2004). Metod Kalkade sjöar IKEU-sjöar Kalkvattendrag IKEU-vattendrag Sjökalkning Våtmarkskalkning Doserarkalkning B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET
11 Tabell 6. Kalkningsmetoder. Antal använda metoder i intensivundersökta IKEU-objekt. (Data B. Bergquist). Objekttyp IKEU-objekt X-objekt Y-objekt Antal metoder Sjö Blanksjön Sjö Bösjön Sjö Ejgdesjön Sjö Gyltigesjön Sjö Gyslättasjön Sjö Källsjön Sjö Lien Sjö Nedre Särnmanssjön Sjö Nässjön Sjö Stengårdshultasjön Sjö Stensjön Sjö Stora Härsjön Sjö Tryssjön Sjö Västra Skälsjön Vattendrag Arån Vattendrag Blankan Vattendrag Enån Vattendrag Enångersån Vattendrag Haraldsjöån Vattendrag Hovgårdsån Vattendrag Hästgångsån Vattendrag Källsjöån Vattendrag Lillån Vattendrag Ljungaån Vattendrag Rökeå Vattendrag Skuggälven Vattendrag Storselsån Vattendrag Stridbäcken Vattendrag Svanån Vattendrag Sällevadsån Vattendrag Tosthultsån Vattendrag Ådalsån Kalkningsmetoder De viktigaste kalkningsmetoderna som används idag är sjökalkning, våtmarkskalkning och doserarkalkning (tabell 5). Bland IKEU-sjöarna kalkas en större andel med uppströms doserare än bland de kalkade sjöarna; ett exempel är Lien. Även för IKEU-vattendragen är det en liten övervikt för doserare i jämförelse med landets kalkade vattendrag. Många kalkningsområden kalkas idag med flera olika metoder (tabell 6). Med mer än en metod kalkas ca 40% av alla IKEU-sjöar och ca 2/3-delar av IKEU-vattendragen. För de intensivt undersökta IKEU-objekten är Vid IKEU-programmets start kalkades sex sjöar med en metod, vilket kan jämföras med nuvarande tre. Den möjlighet att studera effekter av olika kalkningsmetoder som var ett urvalskriterium finns inte alls numera. Men användningen av flera olika kalkningsmetoder är idag vanlig i de flesta åtgärdsområden och fördelningen av kalkningsmetoderna är sannolikt representativt för målsjöar och -vattendrag. 1B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET 115
12 Referenser Appelberg, M. & Aldén, U Integrerad uppföljning av kalkningens effekter på sjöar och vattendrag en treårsrapport. Inf. Sötvattenslab. Drottningholm Nr Bergquist, B., Wilander, A., Borg, H., Edberg, F., Engblom, E., Andersson, H.C., Reizenstein, M., Appelberg, M. & Svensson, T Kalkade vattendrag miljökvalitet och biologisk mångfald. Naturvårdsverket Rapport 5076 Persson, G. & Wilander, A Utvecklingen av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag. Inst. f. miljöanalys Rapport 2004: B URVAL OCH REPRRESENTATIVITET
Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen
3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
IKEU - Specialprojekt S9. Episoder i vattendrag
- Specialprojekt S9 Episoder i vattendrag 2006 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet 1(13) Syfte Syftet med denna utvärdering är att ge en översiktlig sammanställning
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili m fl September 2003 S t
Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag
Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag av Gunnar Persson & Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys, Box 7050, 750 07 Uppsala. E-mail: Gunnar.Persson@ma.slu.se Anders.Wilander@ma.slu.se
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Pia Kärrhage m fl
2a:2. Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar
2a:2 Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad
IKEU 2008 surstötar i vattendrag
ITM-rapport 182 IKEU 2008 surstötar i vattendrag Cecilia Andrén ITM Kontinuerlig ph-mätning Fredrik Nilsson Länsstyrelsen Västra Götaland Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied
Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU
Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU 2008-07-21 Anders Wilander Inst. för miljöanalys SLU 1 Sammanfattning En litteraturgenomgång av kalkningens effekt på sedimentens syretäring antyder att en
Våtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,
Fisksamhällen i kalkade IKEU-vattendrag och okalkade referensvattendrag
2b:4 Fisksamhällen i kalkade IKEU-vattendrag och okalkade referensvattendrag FÖRFATTARE Björn Bergquist, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Magnus Dahlberg, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet 2B:4
Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet
Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet Hg S Ett strävsamt gammalt par Historien Hg S Ett strävsamt gammalt par I Naturen:
Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning
Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning Anders Wilander Inst. f. miljöövervakning, SLU Version 28-9-19 1 Sammanfattning
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
FISKERIVERKET INFORMERAR
: FISKERIVERKET INFORMERAR Provfiskeresultat År IKEU-programmets vattendrag och Miljöövervakningens referensvattendrag MAGNUS DAHLBERG OCH BJÖRN BERGQUIST Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet 78 9 Drottningholm
Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU
Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan 1995-2003 En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
FISKERIVERKET INFORMERAR
2: FISKERIVERKET INFORMERAR Provfiskeresultat år 1 IKEU-programmets vattendrag och Miljöövervakningens referensvattendrag BJÖRN BERGQUIST MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet 178 93 Drottningholm
Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar
Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar - ett förbättrat underlag för bedömning av IKEUsjöarnas representativitet Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07
Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender
2b:1 Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 2B:1
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag
2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,
Nationell kalkeffektuppföljning
Nationell kalkeffektuppföljning 2010-2011 Uppföljning av första årets provtagning av kalkade sjöar och vattendrag med referenser Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport
Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Episodförsurning. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 160
ITM-rapport 160 Episodförsurning Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag 8 7 ph Ali 200 150 ph 6 5 100 50 Ali µg/l 4 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Kalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Provfiske i Stora Ålagylet
Provfiske i Stora Ålagylet Magnus Dahlberg Mars 2 Foto: Mikael Andersson Följande rapport redovisar resultatet från provfisket som genomfördes i Stora Ålagylet sommaren 29. Sjön ingår i det nationella
2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet
2a:4b Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2A:4B KALKNINGSEFFEKTER PÅ KVICKSILVER I FISK 201 2a:4b
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Kalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Förändringar efter avslutad kalkning
3b Förändringar efter avslutad kalkning FÖRFATTARE Frida Edberg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,
Provfiske i Stora Vrångstjärnet
Provfiske i Stora Vrångstjärnet Magnus Dahlberg Mars 2 Foto: Magnus Dahlberg Följande rapport redovisar resultatet från provfisket som genomfördes i Stora Vrångstjärnet sommaren 29. Sjön ingår i det nationella
Provfiske i Härbillingen
Provfiske i Härbillingen Magnus Dahlberg Mars 1 Foto: Jon Duberg Följande rapport redovisar resultatet från provfisket som genomfördes i Härbillingen sommaren 9. Sjön ingår i det nationella programmet
Planering av våtmarkskalkning
Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html
Inverkan av kalkning på metaller i sjöar
2a:4a Inverkan av kalkning på metaller i sjöar FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Teresia Wällstedt, IMA, Institutionen för vatten och miljö,
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Sötvattenslaboratoriets del i utredningar utförda åt Naturvårdsverket inom IKEU-programmet
Sötvattenslaboratoriets del i utredningar utförda åt Naturvårdsverket inom IKEU-programmet Detta PM har legat till grund för den rapport som IKEU-gruppens projektledare Gunnar Persson (SLU/IMA) lämnat
Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län
MEDDELANDE NR 25:21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995-21 Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län 1995 21 MEDDELANDE NR 25: 21 2 VATTENKEMI I 25 KALKNINGSPÅVERKADE
ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Åtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Mälarens grumlighet och vattenfärg
Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Åvaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:10 Åvaåns vattenkvalitet 2000-2012 Publiceringsdatum 2013-11-25 Sedan 1985 har Institutet för tillämpad miljöforskning (1985-1998) Länsstyrelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen bedrivit vattenkemisk
Skillnad i surhet och försurning mellan sjöar 1-4 ha och sjöar 4-10 ha
Skillnad i surhet och försurning mellan sjöar 1-4 ha och sjöar 4-10 ha av Jens Fölster och Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys SLU Box 7050 SE 750 07 Uppsala 2006 Rapport 2006:24 Skillnad i
Bällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017
Datum 2018-05-18 Johan Ahlgren 010-225 33 33 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Sjöinventeringen 2005 En synoptisk vattenkemisk undersökning av Sveriges sjöar
Sjöinventeringen 2005 En synoptisk vattenkemisk undersökning av Sveriges sjöar Anders Wilander och Jens Fölster Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050 750 07 Uppsala Rapport 2007:16 Sjöinventeringen
PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005
PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005 Specialprojekt inom ramen för IKEU Bur med flodkräftor Foto: Per Adolphson Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet PM 2005-12-07 Patrik Bohman, Bengt-Åke Jansson,
Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Försurningssituationen i rinnande vatten
Försurningssituationen i rinnande vatten Västra Götaland Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2002:21 Förord Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten hösten 2001. Undersökningen
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007
Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Kalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Manual Nationella Kalkdatabasen
Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera
1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Åtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Kalkningsavslut. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 161
ITM-rapport 161 Kalkningsavslut Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag 0,8 0,6 Trehörningen Långsjön Stensjön Årsjön ANC mekv/l 0,4 0,2 0,0-0,2 1977 1981
FISKERIVERKET INFORMERAR
3: FISKERIVERKET INFORMERAR Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år. Årsrapport för MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 178 93 Drottningholm Tel:
Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?
Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av
Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU
Institutionen för vatten och miljö GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU Karin Wallman, Marcus Sundbom SLU, Vatten och miljö: Rapport 17:1 Institutionen för vatten och miljö Referera gärna
Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU
5 Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,