Vägledning till Regler för den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige och Kött från Sverige

Vägledning till Regler för den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige och Kött från Sverige Syftet med den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige är att underlätta för konsumenterna att välja livsmedel och växter med svenskt ursprung, och på så sätt bidra till en levande landsbygd och ökad produktion av livsmedel i Sverige. Denna vägledning riktar sig till märkesanvändare och ska fungera som ett stöd i tolkningen av reglerna. Vanlig frågor lyfts upp och med hjälp av exempel visas hur reglerna ska tolkas. Innehåll 1. Allmänna krav... 3 1.1 Märkesanvändare utan egen förädling/packning... 3 1.2 Märkesanvändare med egen förädling och produktion åt annan märkesanvändare... 3 1.3 Produktionsanläggningar som enbart levererar märkta produkter åt annan märkesanvändare... 3 2. Åtagande under avtalstiden... 3 2.1 Ansökan om märkesanvändning på produkterna innan lansering... 3 3. Svenska råvaror i produkterna... 4 3.1 Animaliska produkter... 4 3.1.1 När ska Från Sverige respektive Kött från Sverige märket användas... 4 3.2 Vegetabiliska produkter och prydnadsväxter... 5 3.3 Sammansatta produkter... 5 3.3.1 Information om svenska ingredienser... 5 3.3.2 I produkter som består av en blandning av max två råvaror ska råvarorna vara svenska... 6 3.3.3 Beräkning av produktens sammansättning... 6 3.4 Dryck... 7 3.5 Fast Food kedja... 7 3.5.1 Kedjeägda fast food restauranger... 7 4. Förädling och förpackning... 8 4.1 Märkesanvändare utan egen tillverkning... 8

5. Primärproduktion... 8 5.1 Krav i primärledet... 8 5.2 Särskilda villkor... 9 5.3 Leverantörsförsäkran... 9 6. Revision... 9 7. Avgift... 10 8. Vanliga frågor och svar... 10 8.1 Ansökan... 10 8.2 Krav på certifiering... 12 8.3 Avtal och avgifter... 13 8.4 Ingredienser och råvaror... 14 8.5 Kött från Sverige... 16 8.6 Märkning... 17 8.7 Tillverkning... 17 8.8 Kontroll och uppföljning... 17

1. Allmänna krav Märkesanvändare är företag som marknadsför produkter med märket Från Sverige alternativt Kött från Sverige. Det är märkesanvändaren som ska ha ett avtal med SvAB, både när det gäller företag med eller utan produktion. Exempelvis behöver inte en producent som tillverkar produkter åt en detaljhandelskedja under kedjans eget varumärke ha ett avtal med SvAB. Men vill samma producent även tillverka produkter under sitt eget varumärke så måste producenten ha ett eget avtal med SvAB som avser de produkter som producenten tillverkar åt sig själv. 1.1 Märkesanvändare utan egen förädling/packning Märkesanvändaren ska se till att de företag som tillverkar produkter åt märkesanvändaren har ett tredjepartscertifierat kvalitetssystem som omfattar spårbarhet och livmedelsäkerhet. Det finns flera sådana certifieringar och det lägsta kravet är IP Livsmedel. Andra exempel är ISO 22000, BRC Food, FSSC 22000. 1.2 Märkesanvändare med egen förädling och produktion åt annan märkesanvändare De produktionsanläggningar som producerar både åt annan märkesanvändare och under eget varumärke ska ha ett eget avtal med SvAB för de produkter de producerar och säljer under eget varumärke. Det är märkesanvändarens ansvar att se till att reglerna följs av det producerande företaget. 1.3 Produktionsanläggningar som enbart levererar märkta produkter åt annan märkesanvändare De produktionsanläggningar som enbart producerar märkta produkter åt en annan märkesanvändare ska inte ha ett avtal med SvAB. Det är enbart märkesanvändaren som ska ha ett avtal med SvAB. Det är märkesanvändarens ansvar att se till att reglerna följs av det producerande företaget. 2. Åtagande under avtalstiden 2.1 Ansökan om märkesanvändning på produkterna innan lansering Det är viktigt att ansöka om märkning av nya produkter innan de lanseras. Ansökan sker via hemsidan www.frånsverige.se och det är märkesanvändaren som ska ansöka om att få använda märkningen på nya produkter. Det är viktigt att märkesanvändaren ser till att företags- och produktinformationen är uppdaterad och korrekt.

Komplettering av nya produkter och/eller nya kategorier görs via SvABs webbverktyg. Det går bra att när som helst addera eller ta bort produkter och kategorier. Skulle någon felmärkning eller annan avvikelse från Reglerna uppdagas är det viktigt att informera SvAB utan dröjsmål. Bilaga 2 (Rapport om avvikelse och felmärkning) ska fyllas i och skickas in till SvAB. 3. Svenska råvaror i produkterna Strävan är att råvaror ska vara svenska och gränsen är minst 75% svenskt i sammansatta produkter. När det gäller kött-, fjäderfä-, ägg-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara så ska det alltid vara 100% svenskt. Dessutom ska alla ingående svenska råvaror/ingredienser och den färdiga produkten vara tillverkad och packad i Sverige. 3.1 Animaliska produkter Alla djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige. Var uppmärksam på ingredienser och sammansatta ingredienser som ingår i produkter som ni vill märka med Märket. Alla de animaliska råvaror som ingår ska vara svenska. Det finns undantag för vissa animaliska ingredienser som max får utgöra 3% av produkten bortsett från vattnet (3.5.3 b). I sammansatta produkter som exempelvis korv och blodpudding ska minst 75% av ingående ingredienser vara svenskt. Exempel 1; Bacon Bacon som kommer från grisar som är födda och uppfödda och slaktade i Sverige men där själva produkten bacon är förädlad utanför Sverige. Denna produkt kan inte märkas med märkningen Kött från Sverige. Den kan inte heller ingå som en ingrediens i en annan produkt som man vill märka med Från Sverige/Kött från Sverige märket. Produkt 3.1.1 När ska Från Sverige respektive Kött från Sverige märket användas Fågel Hela och bearbetade köttprodukter (inkl inälvsmat). Köttdetaljer (inkl. inälvsmat) av nöt, gris, lamm och häst. Märkning Från Sverige X Märkning Kött från Sverige X Exempel på produkt Kycklingfilé eller grillad kyckling Fläskkarré Charkuterier X Frysta köttbullar

(inkl. inälvsmat) av nöt, gris, lamm och häst. Färdiga rätter (Gäller även om färdigrätten innehåller kött) X Fryst färdig rätt som består av köttbullar med potatismos, lingonsylt och ärtor Ärtsoppa med fläsk Potatis Vegetabiliska X produkter Dryck X Öl Fisk och skaldjur X Insjökräftor Fast food kedja X För köttkomponenten i en måltid tex korv eller hamburgare 3.2 Vegetabiliska produkter och prydnadsväxter Odling ska ha skett i Sverige. Denna regel avser såväl rena råvaror eller om produkten ingår som en ingrediens i en sammansatt produkt. I sammansatta produkter krävs att minst 75% är svenskt. Det får alltså ingå importerade vegetabiliska ingredienser men de får högst utgöra 25% av de ingående ingredienserna. Exempel 2; Müsli med frukt & russin Ingredienser är havregryn, kornflingor, rågflingor, vete, russin 10%, ananaspuffar 4%, melonbitar 3%. Här uppgår de importerade ingredienserna russin, ananaspuffar och melonbitar till 17% vilket är under gränsen för sammansatta produkter. De övriga ingredienserna havregryn, korn och rågflingor måste då utgöra resterande del svenska ingredienser. 3.3 Sammansatta produkter Minst 75% av ingående ingredienser måste vara svenskt och 100 % av animalisk råvara måste vara svensk. Exempel 3; Korv med lagrad ost Minst 75% måste vara svenskt dessutom måste alla animalisk råvara vara svensk, det gäller alltså både kött och ost. 3.3.1 Information om svenska ingredienser Vilka ingredienser som är svenska får gärna, men behöver inte, anges på förpackningen. Information kan ske via företagets hemsida, app eller i anslutning till produkten. (3.5.4)

Det är viktigt att tänka på att presentationen för konsument är tydlig och inte vilseledande. Se EG 1169/2011, Livsmedelsverkets vägledning till informationsförordningen och Li:s märkningshandbok för mer information. (3.5.4) 3.3.2 I produkter som består av en blandning av två råvaror ska råvarorna vara svenska Observera att om produkten består en blandning av två råvaror ska dessa vara 100% svenska (3.3.4) Salt, tillsatser, aromer enzymer får vara importerade. Exempel 4; Vetemjöl med mjölbehandlingsmedel Vetemjöl som innehåller mjölbehandlingsmedel uppfattas av konsumenten som en råvara och 100% av mjölet ska vara svenskt (3.3.4) Exempel 5; Frysta ärtor och morötter Ärtorna och morötterna måste vara 100% svenska. (3.3.4) 3.3.3 Beräkning av produktens sammansättning Beräkningen ska baseras på vikten hos ingående ingredienser med undantag för vatten (3.5.3). Beräkningsmodellen syftar till att koppla förbrukningen av svensk råvara till nyttjande av resurser i det svenska lantbruket. Därmed motsvarar inte resultatet alltid mängden svenskt i den konsumtionsfärdiga produkten. Den totala andelen svenskt ska anges i webbverktyget när produkten registreras för märkning. Räknesnurra Räknesnurran är enbart till för att användas när företag ska se om en produkt uppfyller kraven på 75% svenskt och att gränsen för 3% animaliska ingredienser inte överskrids. När andelen svenskt ska beräknas så ska vatten inte tas med i beräkningen. Ni behöver inte bifoga beräkningarna för produkterna när ni ansöker om att få använda märket Från Sverige/Kött från Sverige. Räknesnurran är avsedd som en hjälp för att se om andel svenskt är tillräckligt hög för att uppfylla reglerna. Det kan vara bra att spara ner en ifylld räknesnurra per produkt för att ha den informationen sparad i er egen verksamhet. Exempel 6; Kardemummabulle När andelen svenskt ska beräknas så ska beräkningen ske på alla ingående ingredienser bortsett från vattnet. Så det är exempelvis mjölet, mjölkpulver, margarin, socker, kardemumma, jäst som ska tas med och av dessa ingredienser ska

minst 75% vara svenskt. Beräkningarna görs på vikten av de ingående ingredienserna vilket innebär att beräkningarna ska utgå ifrån deg/smet och inte färdig produkt. Exempel 7; Jordgubbsglass Ingredienser: Skummjölk, grädde (35%), socker, jordgubbar (4%), äggula, naturlig arom, stabiliseringsmedel fruktkärnmjöl, pektin. Alla ingående animaliska råvaror ska vara svenska, det vill säga skummjölk, grädde och ägg. Däremot kan jordgubbarna vara importerade om andelen svenskt uppgår till minst 75% exkluderat jordgubbarna. Så länge man kommer upp i 75% svenska ingredienser så kan resterande 25% utgöras av vegetabiliska råvaror som inte uppfyller kriterierna om svenskt och kvalitetskraven i kapitel 5. Observera att beräkningarna görs på vikten av ingående ingredienser. Exempel 8; Drickyoghurt Drickyoghurt med extra mjölkprotein. Extra protein som består av isolerat mjölkprotein behöver inte ha svenskt ursprung, den ingrediensen kan ingå i de 3% ingredienser av animaliskt ursprung som kan bestå av importerade ingredienser. Dock får dessa ingredienser tillsammans inte uppgå till mer än 3%. (3.5.3 b) 3.4 Dryck Dryck ska vara tillverkad av 100% svensk råvara och vattnet ska komma från en svensk vattentäkt. Humle som används i öltillverkning får vara importerad. Exempel 9; Sockerdricka Sockerdricka innehåller socker, kolsyrat vatten och tillsatser. Sockret i produkten måste vara 100% svenskt och vattnet måste komma från en svensk vattentäkt. 3.5 Fast Food-kedja 3.5.1 Kedjeägda fast food-restauranger Kedjeägda Fast food-restauranger kan ansökan om att få använda märket Kött från Sverige på köttkomponenter i en tillredd och färdig måltid som serveras direkt till konsument. Exempelvis korv och hamburgare. Köttkomponenten ska uppfylla de krav som ställs i kapitel 3 och 4, det vill säga i korthet alla animaliska råvaror ska komma från djur som är födda, uppfödda, slaktade i Sverige. I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt. Kött-, fjäderfä-, ägg-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara ska vara helt och hållet svenskt. Alla råvaror och produkter ska ha tillverkats och packats i Sverige.

I de fall ni köper in en produkt som är märkt Från Sverige så ska producenten av denna produkt säkerställt att regelverket uppfylls. På Från Sveriges hemsida kan ni se vilka företag som är anslutna som märkesanvändare för märkningen Från Sverige och Kött från Sverige. Det ska framgå tydligt för konsumenten vilken produkt på menyn som är märkt Kött från Sverige. Då det finns flera menyer/måltider med köttkomponenter exempelvis olika typer av hamburgare eller korvmenyer så är det viktigt att det framgår vilken måltid som innehåller Kött från Sverige-märkt hamburgare eller korv. Märkningen får inte vara vilseledande eller otydlig för konsumenterna. 4. Förädling och förpackning All förädling och förpackning ska ske i Sverige och det är märkesanvändarens ansvar att säkerställa att all tillverkning, packning och märkning sker på anläggningar som ligger i Sverige och att verksamheten följer Reglerna för den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige. Det gäller alla råvaror/ingredienser som ska ingå i produkten och räknas som andel svensk råvara/ingrediens. Exempel 10; Bacon Bacon från gris som är född, uppfödd och slaktad i Sverige men sedan vidareförädlas och packas utanför Sverige kan alltså inte räknas som svensk för en produkt som ska märkas Från Sverige alt Kött från Sverige. Exempel 11; Jordgubbar Jordgubbar som är odlade och skördade i Sverige men rensade och förpackade utomlands kan inte räknas som svensk för en produkt som ska märkas Från Sverige. 4.1 Märkesanvändare utan egen tillverkning Märkesanvändare som inte har någon egen produktion eller förpackning av produkter kan undantas från kravet på tredjepartscertifiering. Denna dispens ges då av SvAB som också beslutar om det finns förutsättningar för att medge ett undantag från detta krav. (4.2.2) 5. Primärproduktion 5.1 Krav i primärledet De krav som presenteras för de olika näringarna grundar sig på de krav som ställs främst av handeln på odlare och uppfödare i primärproduktionsledet. Dessa krav måste uppfyllas för att råvaran/ingrediensen ska kunna räknas som svensk.

Det är viktigt att i tabellen i regel 5.1.1 se vilka krav som ställs på respektive näring. I de fall där en certifiering är ett krav så följs det upp via certifikat eller via standardägarna eller certifieringsorganens hemsida, exempelvis sigill.se, där certifierade företag ligger publicerade. 5.2 Särskilda villkor För odlare av potatis, frukt, bär, rotfrukter, grönsaker och svamp så medges ett undantag från certifiering i enlighet med IP Sigill Frukt & Grönt om odlarna har en EU-ekologisk eller KRAV certifiering och har en plan för implementering av en standard som innehåller livsmedelssäkerhet senast januari 2018. (4.2.1) 5.3 Leverantörsförsäkran Leverantörsförsäkran är en möjlighet att säkerställa att kraven uppfylls i primärproducentledet. För vilka krav som det är en möjlighet framgår i kolumnen verifieras enligt något av alternativen nedan i tabellen 5.1.1 i Reglerna för den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige. När leverantörsförsäkran är ett sätt att verifiera kraven så ska följande information framgå i en leverantörsförsäkran för att den ska anses som tillräcklig: - Ursprung - Uppgift om vilken branschriktlinje som avses - Vilka råvaror/ingredienser som avses - Kontaktuppgifter till leverantören -Leverantörsförsäkran ska vara underskriven av leverantören Exempel på hur en sådan kan se ut hittar ni här, leverantörsförsäkran (länk). 6. Revision Märkesanvändare ska genomföra årlig egenkontroll enligt bilaga 1. Märkesanvändare ansvarar också för att eventuella legoproducenter genomför egenkontroll. Oberoende stickprovskontroll utförs i SvABs regi med hjälp av certifieringsorgan. Då kontrolleras att företaget lever upp till kriterierna i regelhandboken med hjälp av bilaga 5. Både bilaga 1 och 5 är uppdelade i tre avsnitt för olika verksamheter. Endast det avsnittet som är aktuellt för verksamheten används vid kontrollen.

7. Avgift Märkesanvändare betalar en årlig kontrollavgift på 3000 kr. För företag som omsätter över 25 miljoner kronor tas en rörlig licensavgift ut. Licensavgiften utgör 0,08% av värdet av nettoförsäljningen av märkta produkter. En räknesnurra finns till hjälp för att beräkna licensavgiften. 8. Vanliga frågor och svar 8.1 Ansökan 1. Vilken information om certifieringar behöver jag ange/bifoga i ansökan? Märkesanvändare ska vara certifierade enligt RIP, IP Livsmedel, Svensk Butiksstandard, ISO 22000, BRC Food eller FSSC 22000. Primärproducenter med direktförsäljning av egna oförädlade råvaror som märks med Från Sverige får i stället vara certifierade enligt EU Ekologiskt, KRAV, RIP, IP Sigill Frukt & Grönt, IP Sigill Prydnadsväxter & Plantskola eller Sigill Biodling. Märkesanvändare utan egen tillverkning eller packning (som till exempel märker EMV) kan undantas från kravet på certifiering av den egna verksamheten i överenskommelse med Svenskmärkning. Direkt i ansökningsformuläret kryssar du för vilka certifieringar företaget har för den egna verksamheten som omfattar livsmedelsäkerhet. Ladda därefter upp certifikaten som bilagor och ange giltighetstid. Varje produkt som företaget vill märka ska registreras och godkännas av Svenskmärkning. Den anläggningen som tillverkar produkten samt den producerande anläggningens certifiering ska anges. 2. Måste jag fylla i alla produkter jag vill märka direkt eller går det att komplettera med fler produkter senare? Det går att komplettera med nya produkter på din sida på frånsverige.se. 3. Vårt företag vill märka nya produkter utöver de vi rapporterade i samband med ansökan. Behöver de nya produkterna godkännas av Svenskmärkning innan vi börjar märka? Ja, de behöver godkännas av Svenskmärkning. Ansökan om märkning av nya produkter ska ske i god tid före planerad lansering, och märkning av nya produkter får endast ske efter godkännande från Svenskmärkning.

4. Jag vill komplettera min ansökan med nya företagsuppgifter eller produktuppgifter hur gör jag? Logga in på webbportalen med de användaruppgifter ni valde i samband med ansökan. Välj fliken Företagsuppgifter eller Produkter beroende på vilken typ av information du vill uppdatera. Om du registrerat nya produkter, var noga med att invänta godkännande från Svenskmärkning innan ert företag lanserar de nya produkterna med märket. 5. Vårt företag är inte anslutet till GS1 och vi har därför inget GTIN. Räcker det att vi fyller i artikelnummer? Ja, har företagets produkter inget GTIN fyller du i artikelnummer istället. Om produkterna har ett GTIN måste detta dock anges. 6. Vårt företag tillverkar en produkt i flera olika anläggningar. Hur registrerar jag det i ansökan? Du lägger lättast till nya anläggningar direkt i vyn Lägg till produkt där flera anläggningar per produkt kan anges. Du kan också överblicka och lägga till nya anläggningar under fliken Anläggningar. Alla produktanläggningar som en produkt tillverkas i ska anges när produkten registreras. För varje produktionsanläggning fyller du i anläggningens företagsnamn, ort, tredjepartscertifiering och certifikatets giltighet. 7. Hur lång tar det innan jag får min ansökan granskad? Vi behandlar ansökan inom 3-5 arbetsdagar. 8. När kan vi få tillgång till märket och grafisk manual? När du skickat in ett signerat avtal och ansökan har godkänts får du åtkomst till märket samt grafiska riktlinjer. Du hittar filerna under fliken Dokument i webbportalen. 9. Vilka företag kan ansöka om att bli märkesanvändare?

Det är varumärkesägaren som ska ansöka om att få använda märket. Företag som enbart producerar produkter under annat varumärke behöver inte ansöka. Företag som ansöker kan vara: Företag som hanterar, packar och/eller tillverkar produkter som ska märkas med ursprungsmärkningen Från Sverige/Kött från Sverige eller Företag som utan egen packning eller tillverkning säljer ursprungsmärkta produkter, till exempel företag som säljer så kallade egna märkesvaror (EMV). 10. Inom vilka kategorier av livsmedel går det att ansöka? Det går att ansöka inom de flesta livsmedelskategorier. Nedan listas de huvudkategorier som Svenskmärkning har definierat och som det går att ansöka inom i dagsläget: Mejeri Ost Ägg Kött Chark Fågel Frukt & grönt Kolonial Dryck Fisk och skaldjur Fryst Färdigmat Prydnadsväxter 8.2 Krav på certifiering 1. Behöver alla märkesanvändare vara tredjepartscertifierade? Märkesanvändare ska vara tredjepartscertifierade enligt lägst IP Livsmedel eller Svensk Butiksstandard. Primärproducenter av oförädlade råvaror som märks med Från Sverige får i stället vara certifierade enligt IP Sigill Frukt & Grönt, IP Sigill Prydnadsväxter & Plantskola eller Sigill Biodling. Märkesanvändare utan egen tillverkning eller packning (som till exempel märker EMV) kan undantas från kravet på certifiering av den egna verksamheten i överenskommelse med Svenskmärkning. 2. Är certifiering enligt RIP tillräckligt för att få använda märkningen Från Sverige? Företag som är certifierade enligt RIP uppfyller kravet på ett system för kvalitetssäkring och särhållning, och får ansöka om märkningsavtal. RIP ägs,

förvaltas och kontrolleras av SMAK. Revision sker en gång per år och cert gäller i 18 månader. Ett hundratal potatisodlare är anslutna. 3. Varför ställs kravet IP Sigill Frukt & Grönt på odlare av matpotatis? Branschen har själv beslutat detta. 8.3 Avtal och avgifter 1. Behöver företag som tillverkar EMV-produkter (egna märkesvaror) till detaljhandelskedjorna/foodservice ha ett avtal med Svenskmärkning AB? Nej, företaget behöver inte ha ett avtal med Svenskmärkning AB. Det är Märkesanvändaren, exempelvis ICA/Coop/Bergendahls, som ska ha avtal med Svenskmärkning. Märkesanvändaren ska också ha ett avtal med företaget som tillverkar EMV där det framgår att regelverket för Från Sverige ska följas i produktionen. 2. Vad kostar det att använda märkningen Från Sverige? Svenskmärkning har två avgifter för märkningen: 1) Kontrollavgift 2) Licensavgift. Kontrollavgift Märkesanvändare ska årligen betala en kontrollavgift på 3000 kr. Vid anslutning efter 30 juni debiteras halva kontrollavgiften. Licensavgift För Märkesanvändare med en total omsättning över 25 miljoner kronor utgår en rörlig licensavgift. Licensavgiften utgör 0,08% av värdet av nettoförsäljningen av märkta produkter från varumärkesägaren och till nästa led. Nettoomsättningen, som utgör bas för beräkningen av licensavgiften på leverantörernas varumärken, definieras enligt följande: Nettoomsättning är bruttoomsättningen (leverantörens listpris) korrigerad för fakturarabatter, efterfakturerade rabatter och fraktkostnader till kund. Nettoomsättningen korrigeras inte för CMA/Fast Sava (samaktiviteter med handeln). Licensavgift uttas minst två gånger per år. Märkesanvändaren ska rapportera försäljning av märkta produkter (på kategorinivå) enligt formulär som Svenskmärkning tillhandahåller. De av märkesanvändarna inrapporterade uppgifterna används endast som underlag för fakturering av licensavgiften och behandlas med sekretess. Om påminnelse behöver utfärdas faktureras en påminnelseavgift samt därefter schablonavgift om underlag för licensavgift inte inkommer till Svenskmärkning efter påminnelse.

8.4 Ingredienser och råvaror 1. Varför gör Från Sverige skillnad på råvaror och ingredienser? Vad är skillnaden? Vi har valt att använda de två begreppen för att göra det möjligt att beskriva vad man som konsument kan förvänta sig av en produkt som är märkt med Från Sverige. Märkningen lovar 100% svensk kött-, fisk-, skaldjur-, ägg- och mjölkråvara. Det vill säga om importerade ingredienser med animaliskt ursprung behöver användas, så går det bra om de inte går in under definitionen för Råvara. Definitionen gäller oavsett om tillverkningen skett i Sverige eller utomlands. Ingrediens: Varje ämne eller produkt inklusive aromer, livsmedelstillsatser och livmedelsenzymer, och varje beståndsdel i en sammansatt ingrediens som används vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som finns kvar i den färdiga varan, om än i annan form; restprodukter ska inte anses vara ingredienser. Råvara: Med råvara avses produkt från skog, jordbruk eller vattenbruk som är helt obehandlad eller behandlad endast genom tvättning, delning/styckning, separering, torkning, värmebehandling, frysning, tining. Samt ingredienser som med vatten kan återskapas till den ursprungliga råvaran. Exempel: Råvara Mjölk, kärnmjölk, vassle, grädde oavsett fetthalt och proteinhalt samt pulver från dessa råvaror Kött, ister, talg, inälvor Ägg, äggvita, äggula samt pulver från dessa råvaror Ej råvara Vassleprotein, syrakultur, laktos mm Gelatin, fjälster, löpe, köttextrakt Lysosym, albumin, lecitin mm Socker, sirap Mjöl, kli Torkade kryddor Glukos-frukossirap, druvsocker, fruktsocker, maltsocker Gluten, modifierad stärkelse Kryddextrakt, aromer, salt Tillsatser, enzymer Jäst

2. Vad gäller för importerade vegetabiliska råvaror respektive ingredienser? Importerade vegetabiliska råvaror, till exempel mango, kan inte märkas (3.2.1). Om en importerad vegetabilisk råvara, som mango, ingår i en produkt som är en blandning av två råvaror, exempelvis en fryst fruktblandning med svenska hallon och mango, så kan produkten inte märkas (3.3.4). Om en importerad vegetabilisk råvara, som mango, ingår i en sammansatt produkt, som exempelvis fruktyoghurt, kan produkten märkas om produkten består av minst 75% svenska råvaror (3.3.1). 3. Vad gäller för ingredienser med animaliskt ursprung som inte produceras i Sverige, till exempel fjälster? Alla råvaror med animaliskt ursprung ska vara svenska, däremot får ingredienser med animalisk ursprung användas med upp till 3%. Motivet är att vissa ingredienser som behövs för att ge produkten särskilda egenskaper inte finns att tillgå med svenskt ursprung, exempelvis fjälster, mjölkprotein och vassleprotein. Mjölkpulver, vasslepulver och gräddpulver är råvaror och måste ha svenskt ursprung. 4. Kan en produkt som är märkt med Från Sverige/Kött från Sverige tillverkas utanför Sverige men innehålla svenska råvaror? Nej. Slutprodukten ska vara tillverkad och packad i Sverige för att få märkas med märkningen. 5. Vi planerar att märka en produkt med Från Sverige/Kött från Sverige men kommer inte att ange på förpackningen vilka råvaror som är från Sverige. Är det tillåtet? Ja det är tillåtet. Märkesanvändaren måste redovisa vilka råvaror som kommer från Sverige men det behöver inte ske på produkten. Det kan till exempel redovisas på företagets hemsida, webbshop eller via en app. 6. Varför ska inte alla ingredienser vara svenska i en produkt som är märkt Från Sverige/Kött från Sverige? Syftet med Från Sverige är att underlätta för konsumenter att välja livsmedel och växter med svenskt ursprung, och på så sätt bidra till en levande landsbygd och en ökad produktion av livsmedel i Sverige. Strävan är att alla råvaror ska vara svenska och gränsen är minst 75% svenskt. Kött-, ägg-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara ska alltid vara 100% svensk.

Om det fanns krav på 100% svenska ingredienser skulle det utesluta många produkter. Tack vare dessa regler kan exempelvis en müsli med svenska cerealier och russin (som inte kan odlas i Sverige) märkas, liksom en fruktyoghurt som består av 90% svensk mjölk och 10% importerad frukt. 7. Vårt företag producerar ett bröd som vi vill märka med Från Sverige. Hur ska vi gå till väga för att räkna ut andelen svenskt? Beräkningarna på andelen svenskt ska baseras på vikten av ingående ingredienser. Ni ska alltså utgå ifrån deg eller smet och inte den färdiga produkten. Vatten ska inte tas med i beräkningarna. Om torkade ingredienser används ska den rekonstituerade vikten användas till beräkningarna. Det kan exempelvis vara mjölkpulver som ska räknas som mjölk eller lökpulver som räknas som färsk lök. Därmed motsvarar inte resultatet alltid mängden svenskt i den konsumtionsfärdiga produkten. Som hjälp att beräkna andelen svenskt finns en räknesnurra. Den hittar ni under dokument i webbportalen. Beräkningarna behöver inte skickas in till Svenskmärkning men vi rekommenderar att ni sparar beräkningarna för er interna verksamhet. 8.5 Kött från Sverige 1. Kan vi använda Kött från Sverige direkt om vi i dagsläget märker produkterna med Svenskt Kött märket? Nej, ni måste ansöka om att få använda märkningen Kött från Sverige, det gör ni via vår hemsida frånsverige.se. När avtalet är signerat och inskickat till Svenskmärkning, och ni har fått ett godkännande, så går det bra att börja använda märkningen på av oss godkända produkter.. 2. Vilka kriterier gäller för Kött Från Sverige? De båda märkena Från Sverige och Kött från Sverige grundar sig i samma regelverk. Kött från Sverige ska användas på kött och charkuterier av nöt, lamm, gris och häst. I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt. Beräkningen görs på vikten av ingående ingredienser och alla ingredienser ska tas med i beräkningarna. All animalisk råvara ska alltid vara 100% svensk. 3. Kan vi både använda märket Kött från Sverige och märket Svenskt kött på produkterna?

Nej, inte samtidigt på en produkt. Men på olika produkter, under en övergångsperiod kan båda märkningarna användas på företagets produkter då Svensk kött märkningen fasas ut. Dock måste producenten ha avtal med både Svenskmärkning AB och Svenskt kött. 4. Vårt företag har tidigare varit anslutet till Svenskt kött och vill nu märka produkterna med Kött från Sverige. Varför har ni krånglat till reglerna så mycket? Nu kan flera kategorier av livsmedel ursprungsmärkas och det är viktigt för trovärdigheten att produkterna innehåller en viss mängd svenska råvaror. Det är anledningen till att kriterierna är mer omfattande. 8.6 Märkning 1. Behöver ni godkänna att förpackningarna är korrekt märkta? Nej, det är Företagets ansvar att säkra att produktens märkning följer märkeslagstiftningen. 8.7 Tillverkning 1. Mitt företag köper in tärnade nötköttstärningar och potatistärningar för tillverkning av pytt i panna. Leverantören har mailat mig att det är svenska råvaror. Räcker det eller behöver jag fråga något mer? I avsnitt 5 i Regelhandboken finns krav som ska uppfyllas av råvaror som används till märkta produkter. Där finns också förslag på hur dessa krav kan verifieras. I detta specifika fall ska leverantören visa ett giltigt certifikat för IP Sigill Frukt & Grönt eller Global G.A.P. När det gäller nötköttet räcker en leverantörsförsäkran. 8.8 Kontroll och uppföljning 1. Hur kommer kontrollen gå till? Stickprovskontroller görs hos företag som använder märket eller är legoproducenter. Syftet med kontrollen är att verifiera att märkta produkter lever upp till Regelverket Från Sverige. Kontrollen utförs av certifieringsorgan på uppdrag av Svenskmärkning AB. Vid kontrollen används checklistan i bilaga 5. Företaget har 14 arbetsdagar på sig att korrigera eventuella avvikelser. Certifieringsorganen kontaktar företag som ska få en stickprovsrevision. Företagen behöver alltså inte själva beställa revision. Företag ska också årligen genomföra en egenkontroll enligt bilaga 1. Företag som anlitar legoproducentera ska säkra upp att legoproducenterna känner till och följer Regelverket Från Sverige samt att de utför en årlig egenkontroll.

2. Vad kostar kontrollen? Stickprovskontrollerna finansieras gemensamt med hjälp av den kontrollavgift på 3000 kronor som anslutna företag årligen betalar. De företag som får stickprovskontroll behöver alltså inte betala extra för detta. Kostnader som tillkommer till följd av uppföljning av avvikelser som ej korrigeras inom utsatt tid tillkommer företaget. 3. Vi har upptäckt en felmärkning på en märkt produkt som gör att regelverket inte följs, vad gör vi? Kontakta Svenskmärkning AB utan dröjsmål och åtgärda om möjligt avvikelsen. Fyll även i avvikelserapporten i bilaga 2 och skicka in den till Svenskmärkning AB för bedömning av eventuella ytterligare åtgärder eller sanktioner.