BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA

BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA Vad ska vi göra? Tornhagsskolan den 17 mars 2017 Vi ska arbeta med om hur kroppens försvar, transporter, energi, kontroll och fortplantning fungerar. Hur behåller man bra hälsa? Hur samarbetar kroppens olika delar så att varje cell får vad den behöver? Din kropp är byggd av organ som arbetar tillsammans i organsystem med sina uppgifter. Du får chans att utveckla 8 förmågor som du ser i betygsmatrisen. Jämför med din egen matris i Fronter och planera vilka du behöver prioritera den här terminen. Alla gör det gula (hälsoperspektivet och sex/fortplantningen). Av de röda väljer du två av de fyra funktionerna. Energi (mat och andning) räknas som två. 1

Innehåll Vad ska jag kunna på provet?... 3 Studieteknik: Hur vet du att du kan det här?... 3 Skolverkets kunskapskrav... 4 Uppgift 1 Begreppen... 5 Uppgift 2 Experimentet... 7 Uppgift 3 Hälsa... 9 Uppgift 4 Cellstaden arbetar... 9 Uppgift 5 Blodet och transporterna... 10 A. Sammanfattningen... 10 B. Filmer om transporterna... 10 C.10 frågor... 10 D. Transportutmaningen... 11 Uppgift 6 Försvaret... 12 A. Film om försvaret... 12 B. 10 frågor... 12 C Försvarsutmaningen... 12 Uppgift 7 Energin... 13 A Sammanfattningarna... 13 B. Filmer om energi... 13 C. 10 frågor om energi... 14 D. Matens väg - 14 delar... 15 E. Tarmluddets skönhet... 16 E. Energiutmaningen... 17 Uppgift 8 Hjärnan och kontrollen... 18 B. Filmer om kontrollen... 18 Uppgift 9 Fortplantning och sex... 20 A. Vad vet du sedan tidigare?... 20 B. 10 frågor om sex... 21 C. Sex i människans kultur... 21 Checklistan... 22 2

Vad ska jag kunna på provet? 1 De förmågor som vi arbetar med står här nedan. Kunskapskraven finns på nästa sida. 2-3 saker bedöms och är underlag för betyget 1. En diskussion om hälsa och sömn. Samma sak här: Se i Fronter om du ska satsa på den. Du själv tar ansvar för att anmäla dig till den om du ska vara med. (Mål 1.1-1.2) 2. Ett experimentet. Rapporten där du visar att du kan planera, genomföra och utvärdera av en undersökning om kroppen. Du måste göra experimentet om du saknar de förmågorna i din Frontermatris eller om du vill höja dig. Se Fronter. (Mål 2.1-2.6) 3. Ett prov med kryssfrågor. De kommer från sammanfattningarna, och begreppen. Och så två frågor som klassen gärna får formulera tillsammans med mig: a. Du ska använd biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen. (Mål 3.1). Frågan ska handla om att förklara två av de livsnödvändiga funktioner försvar, transporter, energi till cellerna samt kontroll b. Du ska föra underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på samband som rör människokroppens byggnad och funktion. (Mål 3.2.) Ett förslag på fråga är: Vad är god hälsa? Du ska resonera i flera led och motivera med begrepp och modeller som hör till ämnet. Hot mot hälsan och konsekvenser av det? Hjälpmedel: Begrepp och bilder från häftet. Studieteknik: Hur vet du att du kan det här? 1. Arbeta med checklistan. 2. Repetera sammanfattningar, frågor, arbetsblad, filmer och anteckningar från lektioner. 3. Testa mot checklistan igen. 1 Så här står det I kursplanens centrala innehåll 1. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. 2. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. 3. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. 4. Experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport. Arbetsformer Genomgångar, studi.se-filmer, diskussioner och arbete med arbetshäfte. Ett experiment om kroppen ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i en rapport. Du har finns chans att få diskussionen bedömd. Studiemateriel är Grundboken eller Fokusboken, och digitalbok. Powerpoint-anteckningar finns på Fronter. Ansvar för studierna efter egen förmåga. 3

4. Skolverkets kunskapskrav Moment Betyget E Betyget C Betyget A Att samtala och diskutera frågor om hälsa, sjukdom och sexualitet. 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt ett i huvudsak fungerande sätt Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Att ha kunskap om biologiska sammanhang och att och använda biologins begrepp, modeller och teorier 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att föra resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet Att genomföra systematiska undersökningar 3.2 Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. 2.4 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 4

1. Gör förtestet. 2. Träna på begreppen. 3. Gör eftertestet. Uppgift 1 Begreppen Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Utveckling: Avsnitt Ord kan Förklaring intro Hjärnan och kontrollen Transporterna Organell Cell Vävnad Organ organsystem Mitokondrie Symptom Virus Resistenta bakterier Nervcell Autonom Centrala nervsystemet Perifera nervsystemet Hormon Centra Signalämne Belöningssystem Beroendesjukdom Hjärta Kretslopp Artär Ven Kapillär Blodplasma Blodkroppar Venpump Del i en cell. Till exempel cellkärna och mitokondrie. Byggsten i levande organismer. Cellen är i sin tur uppbyggd av organeller, t ex cellkärna och mitokondrier. Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form. Till exempel hud, hjärta eller hjärna. Ett organ består av vävnader och celler. Flera organ som tillsammans fixar en uppgift. Exempel: Transporterna fungerar av att hjärta, blodkärl och blod samarbetar. Den organell som producerar energi.. Här sker för cellandningen. Ett tecken på sjukdom. Till exempel att man får feber, snuva eller utslag. Ett smittämne som är mycket mindre än bakterier och som bara kan föröka sig inuti levande celler. Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot den sortens medicin. Ett hot mot hälsan i världen. Cellen som bygger upp hjärnan och nervsystemet Självständig. Hjärnan och ryggmärgen. Alla nerver ute i kroppen. Ett kemiskt ämne som påverkar cellerna. De bildas i körtlar. Område i hjärnas yttersta bark som tar hand om lika saker, t ex syn och känseln. Kemiska ämnen som för signaler vidare från en nervcell till en annan. Till exempel serotonin och dopamin (Nobelpris 2001). Har till uppgift att belöna oss göra oss beroende av sådant som är viktigt för överlevnad. Till exempel att äta, dricka, ha sex och motionera. När belöningssystemet kidnappas. Muskel med fyra rum som pumpar blodet cellerna Ett slutet system med hjärta, blod och blodkärl. Blodkärl som leder blodet från hjärtat. Blodkärl som leder blodet tillbaka hjärtat. Mycket små blodkärl i kroppens vävnader som kommer nära cellerna. En gulaktig del av blodet, närmare bestämt 55 % av blodet. Innehåller mest vatten och transporterar vattenlösliga närings- och avfallsämnen. Annat namn för blodceller. 45 % av blodets innehåll. Det finns tre sorter; röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Sättet med vener och muskler som blodet kommer tillbaka till hjärtat. 5

Försvaret Allergi Antibiotika Immunitet Vit blodkropp Vaccin Antikropp Lymfa Överkänslighet mot ämnen. Läkemedel som dödar bakterier eller hindrar dem från att dela sig. När en organism inte är mottaglig för en infektion, är alltså immun. Blodcell som ingår i kroppens försvar. Finns T-, B-cell och makrofager (storätare) Ämne som tränar kroppens försvar. Tillverkas av vita blodkroppar. Upptäcker och indentifierar smittämnen. Vävnadsvätska som går till lymfkörlar för att renas på bakterier och döda blodkroppar. Energin Protein Aminosyror Druvsocker Kväverik molekyl som byggs upp aminosyror. Symbol Y. 20 olika byggstenar i proteiner. De innehåller mycket av grundämnet kväve. Den enklaste kolhydraten. Annat namn är glukos. Enzym Förbränning Glukos Insulin Kolhydrater Långsamma kolhydrater Snabba kolhydrater Vitaminer lungblåsa Ämnesomsättning Ett protein som underlättar och påskyndar kemiska reaktioner i cellerna utan att själv förbrukas. När maten sönderdelas fungerar enzymerna som saxar. Kemiska reaktioner då energirika ämnen (t ex druvsocker och fett) bryts ner för att ge energi. Kallas också för cellandning. Se druvsocker. Ett hormon som utsöndras efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av glukos (druvsocker i blodet). Insulin signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet. Ett samlingsnamn på kemiska ämnen som innehåller grundämnena kol, väte och syre. Exempel är glukos, sackaros, stärkelse och cellulosa i ved. Kolhydrater som ger dig druvsocker under en längre tid. Mat med fibrer har denna effekt. Exempel är grovt bröd och pasta gjort av fullkorn. Kolhydrater som gör att du på kort tid får mycket druvsocker till cellerna. Det gäller till exempel läsk, sylt, kakor, vitt bröd och godis. Ämnen som är livsnödvändiga. De ingår normalt i vår mat och behövs i cellens ämnesomsättning. Där gasutbytet sker i lungorna. Syrgas från luft till blodbanan, koldioxid från blodet till luften. Kallas också alveoler. De kemiska reaktionerna som sker i cellerna. Bland annat cellandningen. Urinämne Avfall från cellerna som lämnar kroppen genom urinen. Symbol är +. Befruktning Graviditet Sammansmältning av en spermie och en äggcell. Då startar utvecklingen av en ny individ, från embryo, till foster och till ett litet barn. Att vara med barn. En kvinna som väntar barn är gravid. Sex och fortplantning könssjukdom Pubertet Reproduktion Spermie Sjukdom som sprids via sex. Till exempel klamydia, kondylom, gonorré och HIV. Period under tonåren då kroppen utvecklas från barn till vuxen och då könsmognaden sker. Betyder återskapa. I det här sammanhanget att få barn. Att nytt liv skapas. Hanlig könscell. Äggcell Honlig könscell. 6

(mål 2.1-2.6) Uppgift 2 Experimentet Du ska göra en egen undersökning av kroppen med naturvetenskaplig arbetsmetod. Här är tre förslag: 1. Pincettgreppet. Vilken betydelse har tummen? Hur skulle livet fungera utan den? 2. Om hjärtat. Hur påverkas pulsen av ansträngning? Hur hänger kondition och puls ihop? 3. Hur stor betydelse har vilopauser? Följ den blå skrivmallen och skriv en naturvetenskaplig rapport. De fyra underrubrikerna skall finnas med. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Samarbeta gärna fram till och med genomförandet. Utvärderingen ska du själv. Det undersökande arbetssättet Den här finns på www.tornhagsno.se 7

1. Vilken nytta har människan av pincettgreppet? Du behöver: Ett par skålar med ärtor eller andra små saker att flytta. Tidtagning. Planering: Hitta på en metod för att jämföra hur snabbt det går att flytta små föremål mellan två skålar. Testa att flytta med tumme och pekfinger och sedan utan att få använda tummen. Skillnad? Till utvärdering: Sök fakta om pincettgreppens evolutionära betydelse för vår art homo sapiens och hominiderna. 2 Hur påverkas pulsen av ansträngning, jämfört mellan om man har bättre eller sämre kondition? Du behöver: Tidtagning, en försöksperson med annan kondition än du själv (bättre eller sämre) och dig själv som försöksperson, tabell för att anteckna pulsen en gång per minut, när pulsen sjunker tillbaka till vilopulsen Planering: Prova ut en metod att mäta puls med så få felkällor som möjligt.. Vilopulsen mäter ni när ni varit lugna i vila 5-10 min. Planera en kraftig ansträngning under minst 5 minuter, riskfritt, så att pulsen når över 160-180 slag/minut. Mät pulsen en gång per minut igen, ända till den gått ner till vilopuls igen. Jämför med en kamrat, som du vet har bättre eller sämre kondition är vad du själv har. Dra slutsats. Din hypotes: Ska handla om hur snabbt man återhämtar sig tillbaka till vilopulsen, i jämförelse mellan en person med bättre/sämre kondition. Till utvärdering: Sök naturvetenskaplig fakta om hjärtats arbete och kondition 3 Hur stor betydelse har vilopauser? Du behöver: Dynamometer. tidtagning, försökspersoner Planeringsförslag: Tryck hårt om dynamometern. Behåll greppet x antal sekunder. Läs av resultatet. Nollställ och upprepa på samma sätt 5 gånger till. Med samma grepp gör likadant igen, men med den skillnaden att du vilar y antal sekunder emellan varje försök. Till utvärderingen: Sök naturvetenskapligt fakta om dynamiskt och statiskt arbete. 8

Uppgift 3 Hälsa MMS Vägen till god hälsa www.studi.se beskriver människans hälsa med minnesregeln MMS, som står får Matvanor, Motion och Sömn. a. Se filmerna och sammanfatta vad de menar att hälsa är. b. Gör gärna quizen till filmerna, om det är ett bra sätt för dig att lära dig om hälsa. c. Diskutera och tänk efter, vad tycker ni själva att god hälsa är? Vad grundar ni det på? Vad har www.studi.se missat? d. Förbered er att diskutera hälsa. Frågeställningar och fler källor än de ovan finns på www.tornhagsno.se och i uppgiften om Socker och fetma som också ligger på nätet. Betyget A för Mål 1.1 1.2 Att diskutera 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Uppgift 4 Cellstaden arbetar Förberedelse: Se studi.se-filmen om djurcellen och sedan filmen om Cellstaden som finns på www.tornhagsno.se. Bilden visar en cell i genomskärning. Vilka uppgifter har organellerna? I arbetet med energi ska vi fokusera på mitokondrien. Vad händer där? 9

Uppgift 5 Blodet och transporterna A. Sammanfattningen Grundbok s. 186 och framåt. Fokusboken s. 156 och framåt. B. Filmer om transporterna Se på filmerna och träna på quizen, om det är ett bra sätt för dig att lära begrepp och hur kroppen fungerar. C.10 frågor Blodet går runt i kroppen Fokus 157/ Grundbok 186 1. Vilka är blodets tre viktigaste uppgifter? 2. Vilken väg rinner blodet genom stora kretsloppet? 3. Vilken väg rinner blodet genom stora kretsloppet? Blodkropparna är blodets celler 158/188 4. Vilken uppgift har de röda blodkropparna? 5. Vilken uppgift har de vita blodkropparna? 6. Beskriv vad som händer när ett sår slutar blöda. Blodkärlen 162-163 / 192-193 7. Vad kallas med ett annat namn stora kroppspulsådern? 8. Varför har artärerna tjockare väggar än venerna? 9. Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler? 10. Vad gör muskelpumpen? 10

D. Transportutmaningen Förklara för någon som aldrig funderar på hur ens eget transportsystem fungerar. Använd begrepp och modeller. Du hittar svaren i fokusboken s 156-163, i grundboken s 187-192, i studifilm om Blod och hjärta och i genomgången från lektionen. a. Färga de blodkärl och den del av hjärtat som innehåller syrerikt blod. Använd röd färg. b. Gör likadant med den del av blodomloppet som innehåller syrefattigt blod. Använd blå färg. c. Markera med pilar åt vilket håll blodet cirkulerar. Börja från hjärtat. (Grundbok s 191, fokus s 161.) d. Skriv namn på delarna 1-10. e. Vilka blodkärl leder blodet ut från hjärtat? f. Vilka blodkärl leder blodet fram till kroppens alla vävnader? g. Vilka blodkärl leder blodet tillbaka till hjärtat? h. Vad händer när blodet passerar lungorna? i. Vad händer när blodet passerar tunntarmen? j. Vad händer när blodet passerar njurarna? k. Vad händer när blodet passerar kroppens celler? 8. Kapillär Som kommer i kontakt med cellerna. Den är ca 1 mm lång och 0,01 mm i diameter. 11

Uppgift 6 Försvaret A. Film om försvaret Se filmen och gör quizet. B. 10 frågor Blodet och kroppens försvar Fokusboken s164-165/ Grundboken s194 1. Vad händer i lymfan och lymfkörtlarna? 2. När blir man immun mot en sjukdom? 3. Beskriv vad som händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen. Försvaret kan behöva hjälp 166/196 4. Till vilken grupp mediciner hör penicilin? 5. Hur kan vaccin göra att man bir immun mot en sjukdom? 6. Varför kan serum verka så snabbt? Allergi 167/198 7. Ge tre exempel på besvär man kan få av allergi. 8. Varför kan man bli allergisk? Beskriv vad som händer i blodet då. 9. Beskriv allergisk reaktion med begreppen anitgen, slemhinna histamin och mastcell. (Bara i grundboken) 10. Vad är det för skillnad på vaccinering och serumbehandling? C Försvarsutmaningen Använd försvarets begrepp och förklara med egna ord:. a) Din kropps yttre skydd mot smittämnen är hud och slemhinnor. Om bakterier och virus ändå ta sig förbi är det blodet som försvarar kroppen inifrån. Förklara hur det sker. b) En del av oss blir allergiska. Vad händer? 12

Uppgift 7 Energin A Sammanfattningarna Grundbok s. 216 och framåt. Fokusboken s. 180 och framåt. Grundbok s 204 och framåt Fokusboken s 170 och framåt. B. Filmer om energi Se på filmerna och träna på quizen, om det är ett bra sätt för dig att lära begrepp och hur kroppen fungerar. 13

C. 10 frågor om energi Varför behöver du äta? Fokus 171/ Grundbok 204-205 1. Varför är det extra viktigt att personer som växer äter olika sorters mat? 2. Vilka näringsämnen ger bränsle till cellernas förbränning i mitokondrierna? 3. Vilka näringsämnen används som byggnadsmateriel. 4. Vilken uppgift har enzymerna? Ostsmörgåsens väg Fokus 172-173/ Grundbok 206-207 5. Para ihop kroppsdelen med rätt vätska. Dra streck mellan begreppen. Munnen Magsäcken Tolvfingertarm Tunntarm galla tarmsaft saliv magsaft 6. Tunntarmen är uppbyggd på ett speciellt sätt för att kunna ta upp näringsämnen så effektivt som möjligt. Beskriv hur det går till. Varför måste du andas? 181 / 216 7. Cellen förbränner druvsocker och fett för att få För cellens förbränning behövs också Vid förbränningen bildas som avfall. 8. Varifrån kommer det syre som behövs i cellerna och hur lämnar det kroppen? Från näsa till lunga? 182 / 218 9. Luften du andas i n kan vara torr och kall. Men den luft du som kommer ner i lungorna är ändå oftast ren, varm och fuktig. Hur kan den vara det? 10. Var i lungorna byter de röda blodkropparna ut koldixoid mot syre? Förklara bilden. 14

D. Matens väg - 14 delar Den här uppgiften sammanfattar studifilmerna. Du parar ihop beskrivning med del från rutan till höger.. Jämför med ww.studi.se eller fokusbokens 172-173 eller 206-207 i grundboken. 1 Här börjar den mekaniska sönderdelningen. Maten tuggas och blandas med saliv. Saliv innehåller enzymet amylas som spjälkar (sönderdelar) kolhydrater kemiskt. Delen som också används för att prata heter är 2. Producerar saliv så att maten blöts ner och går att svälja. 3.Är 25 cm och här pressar maten vidare ner till lagringen. 1 Delarna Mun Spottkörtlar Matstrupe Magsäck 12-fingertarm Lever Gallblåsa bukspottkörtel Tunntarm Tjocktarm Ändtarm Analöppning/anus 5 Första delen av tunntarmen heter så här för att den är lång som 12 fingrars bredd. Här mynnar matspjälkningsvätskor från två andra organ. 4. Proteinerna bryts ner av enzymet pepsin. Saltsyra sänker ph-värdet dödar bakterier. Maten lagras, du håller dig mätt längre. 6 Producerar galla, som finfördelar fett. Fungerar ungefär som diskmedel på fett när du diskar. Körteln heter 7. Den här lilla blåsan lagrar galla tills du äter fet mat, då gallan behövs. Den heter och bra att ha om man äter fet mat. 8. Producerar bukspott som innehåller enzymer som bryter ner kolhydrater, fetter och protein. 12 1 meter lång och suger upp vatten och återanvänder det. Om du har diarré har det här organet inte kunnat göra sitt jobb. Födan pressas fram genom tarmens rörelser. Bakterier tillverkar K-vitamin. 13. Sista lagret innan ändan nås. 9 Nu börjar det hända grejer. Här finns tarmsaft som fortsätter nedbrytningen. Insidan är kraftigt veckad och på dess yta finns tarmludd. Den är väldigt vacker i mikroskop. Den totala ytan skulle täcka golvet i en stor lägenhet. Allt är nu nedbrutet. Blod- och lymfkärl tar upp näringen som då transporteras till dina celler. 14 The exit. Hålls stängd av en spänd ringmuskel. När den slappnar av lämnar avföringen kroppen. Plopp! Konstruktionen med ringmuskler finns för övrigt runt ögats pupill och i magsäckens båda ändar. Men det är en helt annan historia. 15

E. Tarmluddets skönhet Figur 1 Från grundbokens sidan 206 En av de vackraste strukturerna i kroppen är nog tarmluddet, eller villi, som det heter på latin. Studera gärna ett mikroskopiskt preparat av tunntarmen från en människa. Sök reda på tarmludd och försök att hitta andra delar som körtlar och muskler. a) Om du vill:: Rita av vad du ser och sätt ut beteckningar. Markera var tarminnehållet en gång passerade. b) Vilken betydelse har muskellagren? 16

E. Energiutmaningen Förklara hur näringsämnena i en pizza och syret du andas in omsätts till energi i cellernas mitokondrier. Använd matkemins begrepp: Kolhydrater Stärkelse - druvsocker Protein aminosyror Fett glycerol fettsyror. Bilden nedan är en modell för det som händer vid kapillär och cell. 17

A Sammanfattningen Uppgift 8 Hjärnan och kontrollen Grundboken sidan 230 och framåt. Fokus sidan 191-205. B. Filmer om kontrollen Se filmen om nervsystemet i första hand och gör quizet. C.10 frågor Vi reagerar på intryck Fokus 191/ Grundbok 230 1. Para ihop rätt begrepp med sträck Elektriska signaler självständig Kemiska signaler nerver Autonom hormon 2. Varför är det viktigt att en del funktioner i kroppen är autonoma, alltså självständiga? Nervsystemet 192-193 / 231-232 3. Vilka två organ ingår i det centrala nervsystemet 4. Rita en nervcell och sätt delarna. Visa med pilar i din bild var på nervcellen signalen går in och ut. 18

Hormonerna 194-195 / 234-235 5. Hormoner bildas i. Hormoner transporteras med hjälp av. Hormoner skickas med hastighet. Tankar och känslor 200-201 / 240-241 6. Hjärnans evolution. I vilka steg har människans hjärna utvecklats? Först kom Den styr Sedan utvecklades Den styr Till sist kom Tack vare den kan människan Minnen lagras på många olika ställen 202-203 / 242-243 7. Olika områden i hjärnbarken har hand om olika saker. Vilka är hjärnas olika centra nummer 18-23. 8. Om studieteknik: Se rutan till höger. Hur kan du göra för att komma minnas bättre? Hjärnans kemi 204-205 / 244-245 9. Skriv namn på två av hjärnans signalämnen. 10. Vilken nytta har vi av belöningssystemet i känslohjärnan? C Utmaningen Sammanfatta och förklara hur kontrollen fungerar, för någon som inget vet än. 19

Uppgift 9 Fortplantning och sex A. Vad vet du sedan tidigare? 2. Att mensen kommer är ett tecken på könsmognad hos en tjej. 3. Menstruationscykeln regelbunden och en månad lång.. Killens killen ska En tjej 20

B. 10 frågor om sex Grundboken sidan 274 och framåt. Fokus sidan 225 och framåt. Det här kan vi arbeta med på minst två olika sätt: Att själv söka svar med bok, filmer eller www.umo.se, www.rfsu.se eller att vi ägnar en lektion med genomgång och korta filmer. Klassen bestämmer tillsammans. Vad tycker ni? 1. Var sker befruktningen? 2. Vilka preventivmedel är säkra? 3. Vilka är osäkra? 4. Vad säger svensk lag om abort? 5. Vilka sjukdomar kan drabba könsorganen? 6. Hur skyddar man sig mot dem? 7. Vilken risk tar den som får klamydia? 8. Vad är resistenta bakterier? 9. Varför är det bekymmersamt att gonorrébakterier blivit resistenta? 10. Förklara smittskyddslagen och varför den finns. www.umo.se Mål 3.5 C. Sex i människans kultur Syfte: Ett se på sex ur ett historiskt perspektiv. Läs texten Sex i människans kultur Grundboken s 276-277 eller Fokus sidan 228 229. Diskutera 1. Vad var nytt för er i den texten? 2. Något som förvånade? 3. Vilka steg i Kort historik tycker ni har varit viktiga? 4. Hur har man förhindrat graviditeter förr i tiden? 5. Hur tror ni att synen på sex kommer att vara i framtiden? 21

Hälsa Checklistan Jag har sett filmerna om Matvanor, motion och Sömn och kan quizen Jag kan resonera kring hälsa och konsekvenser av olika val. Cellen Jag har sett studi.se-filmen om djurcellen. Och jag vet vad en organell är. Fortplantning och sex Jag kan 17 frågor Vad vet du sedan tidigare Alla 10 frågor om sex. Jag har förstått filmen om befruktning Jag vet vad smittskyddslagen är och varför den finns Det som kommer nu är valbart, utifrån din önskan och förmågor du behöver arbeta med. Kolla i din Frontermatris för biologi så ser du vad du ska prioritera den här terminen. Hälsa Jag har sett filmerna om Matvanor, motion och Sömn och kan quizen Jag kan diskutera (Frontermål 1.1-1.2) och resonera kring hälsa och konsekvenser av olika val. Experimentet i uppgift 2 Jag kan planera ett experiment om kroppen. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är och använder de när jag planerar (Fronter-mål 2.1) Jag kan genomföra ett experiment om kroppen. Jag dokumenterar mitt resultat i tabell- eller diagramform. (Fronter 2.6) Valbart I utvärderingen kan jag jämföra resultatet med frågeställningen och dra slutsats. Den kopplas till biologiska modeller och teorier (Fronter 2.3). Jag kan utvärdera ett experiment om kroppen. Jag funderar på felkällor, jag ger förslag på hur undersökningen kan förbättras (Fronter 2.4). 22

Blodet och transporterna Sammanfattningen Filmer om transporterna 10 frågor och jag vet vad blodomloppet är och hur blodet går genom hjärtat till två kretslopp. Transportutmaningen Försvaret Film om försvaret 10 frågor Försvarsutmaningen Energin (Mat och andning) Sammanfattningarna Du har valt 2 funktioner Filmer om energi Matens väg 14 delar Energiutmaningen Hjärnan och kontrollen Filmer om kontrollen 10 frågor Utmaning om kontrollen 23