Befolkningen Statistik 2016:4

Befolkningen 2015 Statistik 2016:4

Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis och på årsbasis samt uppgifter gällande varje årsskifte om befolkningens storlek och sammansättning. Denna publikation innehåller uppgifter om befolkningsstrukturen vid årets slut, d.v.s. befolkningens fördelning på kön, ålder, kommun, språk, födelseort och medborgarskap, och om befolkningsrörelsen under året, d.v.s. födda, döda, in- och utflyttade samt vigslar och skilsmässor. För att ge en bredare bild av befolkningen och dess förändringar görs också vissa jämförelser över tiden och med omvärlden. 1.11.2016 För upplysningar: Kenth Häggblom Tel. 018-25497 ISSN 1455 3147

Förord Den här rapporten redovisar befolkningens utveckling och struktur under 2015. Även befolkningsdata och strukturförändringar i ett längre perspektiv behandlas. Det görs även vissa jämförelser med omvärlden. Avsikten med publikationen är både att presentera detaljerad befolkningsstatistik och att ge en helhetsbild av den åländska befolkningens sammansättning och utveckling. Rapporten innehåller såväl uppgifter som har publicerats tidigare under året, bland annat på ÅSUBs webbplats, som statistik som har tagits fram speciellt för den här publikationen. Årets rapport följer i stora drag samma disposition som förra årets, befolkningsrörelsen presenteras först varefter utvecklingen inom befolkningsstrukturen beskrivs. ÅSUBs statistikchef Kenth Häggblom har haft huvudansvaret för sammanställningen av rapporten och kan även stå till tjänst med ytterligare upplysningar. Högskolepraktikant Django Palmer har gjort större delen av tabell- och diagramuppdateringarna. Även statistiker Gerd Lindqvist har deltagit i arbetet med publikationen Mariehamn i oktober 2016 Katarina Fellman Direktör

Innehåll 1. Sammanfattning... 7 2. Beskrivning av statistiken... 10 3. Befolkningsrörelsen... 12 3.1 Födda... 18 3.2 Avlidna... 22 3.3 Flyttningen... 26 4. Befolkningsstrukturen... 34 4.1 Ålder... 35 4.2 Födelseort... 40 4.3 Språk... 48 4.4 Medborgarskap... 52 4.5 Befolkning från utomnordiska länder... 55 4.6 Civilstånd... 57 4.7 Religionssamfund... 58 5. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen... 59 Tabeller Tabell 1. Ålands befolkningsstruktur och -rörelse 2015... 7 Tabell 2. Befolkningsrörelsen 1971 2015... 13 Tabell 3. Befolkningsrörelsen i kommunerna 2015... 15 Tabell 4. Befolkningsrörelsen i kommunerna under en tioårsperiod 2006 2015... 17 Tabell 5. Födda efter kön, år, moderns ålder och moderns civilstånd 1991 2015... 18 Tabell 6. Födda efter region, kön, moderns ålder och moderns civilstånd 2015... 18 Tabell 7. Fruktsamhet i olika åldersgrupper 2000 2015... 19 Tabell 8. Födslar samt levande födda efter ordningsnummer 1991 2014... 19 Tabell 9. Födda efter moderns födelseland och ålder 2015... 20 Tabell 10. Aborter efter kvinnans ålder 2000 2015... 21 Tabell 11. Avlidna efter region, ålder och kön 2015... 22 Tabell 12. Avlidna efter ålder och kön 1991 2015... 23 Tabell 13. Förväntat antal levnadsår efter kön och ålder 2001 2005 och 2010 2014... 23 Tabell 14. Avlidna efter dödsorsak och kön 2012 2014... 24 Tabell 15. Avlidna efter dödsorsak, ålder och kön 2014... 25 Tabell 16. Flyttningsrörelsen 1971 2015... 27 Tabell 17. In- och utflyttning efter flyttningsland 2015... 28

Tabell 18. In- och utflyttning efter ålder och flyttningsland 2015... 30 Tabell 19. Flyttningsrörelsen i kommunerna 2015... 31 Tabell 20. Flyttning inom Åland 2015... 32 Tabell 21. Flyttning mellan regionerna 2015... 32 Tabell 22. Flyttning efter kommun och ålder 2015... 33 Tabell 23. Kommunernas befolkning efter kön 31.12.2015... 34 Tabell 24. Befolkning efter ålder och kön 31.12.2015... 35 Tabell 25. Befolkningen efter ålder 1990 2015... 36 Tabell 26. Kommunernas befolkning efter ålder 31.12.2015... 38 Tabell 27. Befolkning efter födelseland 31.12.2000 31.12.2015... 41 Tabell 28. Befolkning efter födelseort och ålder 31.12.2015... 43 Tabell 29. Kommunernas befolkning efter födelseort 31.12.2015... 45 Tabell 30. Befolkning efter födelseort 1990 2015... 47 Tabell 31. Befolkning efter språk 1990 2015... 48 Tabell 32. Befolkning efter språk 31.12.2000 31.12.2015... 49 Tabell 33. Befolkning efter språk och kön 31.12.2015... 49 Tabell 34. Befolkning efter språk och kommun 31.12.2015... 50 Tabell 35. Befolkning efter språk och födelseland 31.12.2015... 51 Tabell 36. Befolkning efter medborgarskap 31.12.2000 31.12.2015... 53 Tabell 37. Kommunernas befolkning efter medborgarskap 31.12.2015... 54 Tabell 38. Befolkning efter medborgarskap, födelseland och språk 31.12.2015... 55 Tabell 39. Befolkning född utanför Norden efter kön, ålder, boenderegion, födelseland, språk och medborgarskap 2000 2015... 56 Tabell 40. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön 31.12.2015... 57 Tabell 41. Befolkning efter religionssamfund, kön och ålder 31.12.2015... 58 Tabell 42. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen 2015... 60 Tabell 43. Befolkningsrörelsens inverkan på åldersstrukturen 2015... 61

Figurer Figur 1. Folkökning 2000 2015, Åland, Finland och Sverige... 7 Figur 2. Inflyttning efter ursprungsland 2000 2015... 8 Figur 3. Utflyttning efter destinationsland 2000 2015... 8 Figur 4. Befolkning född utanför Norden efter födelseland 2000 2015... 9 Figur 5. Födda efter moderns födelseort och ålder 2015... 9 Figur 6. Befolkningsförändring 1971 2015... 12 Figur 7. Födda och döda 1971 2015... 12 Figur 8. Födelse- och flyttningsnetto 1971 2015... 13 Figur 9. Folkökning 1971 2015, Åland, Finland och Sverige... 14 Figur 10. Befolkningsförändringen efter kommun 2015... 14 Figur 11. Befolkningsförändringen efter kommun 2006 2015... 16 Figur 12. Födda efter moderns ålder 1991 2015... 18 Figur 13. Födda efter region och moderns födelseort 2015... 20 Figur 14. Antal aborter efter kvinnans ålder 2000 2015... 21 Figur 15. Avlidna efter ålder och kön 2015... 22 Figur 16. Andel av de avlidna kvinnorna och männen som hade fyllt 80 år 1991 2015... 23 Figur 17. Dödsorsaker efter kön, årsmedeltal 2000 2004, 2005 2009 och 2010 2014... 25 Figur 18. In- och utflyttade 1971 2015... 26 Figur 19. Inflyttning efter ursprungsland 1990 2015... 26 Figur 20. Flyttning till och från Åland 2015... 27 Figur 21. Flyttningsnetto för Åland efter område 2015... 29 Figur 22. Flyttningsnetto efter kön 2001 2015... 29 Figur 23. Nettoflyttning efter ålder 2015... 30 Figur 24. Flyttningen till och från skärgården 2015... 31 Figur 25. Nettoflyttning efter region och ålder 2015... 33 Figur 26. Invånare efter region och kön 2000 och 2015... 34 Figur 27. Befolkning efter ålder 2015... 35 Figur 28. Befolkning som har fyllt 65 år 1990 2015... 36 Figur 29. Andel under 15 år samt 65 år och äldre på Åland, i Finland och i Sverige 2000 och 2015... 37 Figur 30. Befolkning efter födelsedecennium 2000 och 2015... 37 Figur 31. Försörjningskvot för invånare 0 19 år efter kommun 2015... 39 Figur 32. Försörjningskvot för invånare 65 år och äldre efter kommun 2015... 39 Figur 33. Försörjningskvot totalt efter kommun 2015... 39 Figur 34. Befolkning efter födelseland 2015... 40 Figur 35. Förändring av befolkningen efter födelseort 2015... 40 Figur 36. Befolkning efter födelseland och kön 2015... 42

Figur 37. Befolkning född utanför Åland efter födelseort och ålder 2015... 42 Figur 38. Befolkning född på Åland efter födelseregion och ålder 2015... 43 Figur 39. Kvarboende, utflyttade och inflyttade i årskullarna 1951 2015, läget 2015... 44 Figur 40. Andel invånare per kommun som är födda utanför Åland 2015... 45 Figur 41. Andel invånare per kommun som är födda på Åland efter födelseort 2015... 46 Figur 42. Befolkning efter region och födelseort 2000 och 2015... 46 Figur 43. Andel av befolkningen född utom Norden 2000 och 2015 på Åland samt i Finland och Sverige... 47 Figur 44. Befolkning med andra språk än svenska 1990 2015... 48 Figur 45. Andel icke-svenskspråkiga efter språk och ålder 2015... 51 Figur 46. Utländska medborgare 2000 2015... 52 Figur 47. Utländska medborgare efter kön 2015... 52 Figur 48. Personer med dubbelt medborgarskap 2005 och 2015... 54 Figur 49. Befolkning född utanför Norden efter födelseort 1990 2015... 55 Figur 50. Kvinnor och män efter ålder och civilstånd 2015... 57 Figur 51. Befolkningsrörelse efter språk 2015... 59 Figur 52. Befolkningsrörelse efter födelseland 2015... 60 Figur 53. Befolkningsrörelse efter åldersgrupp 2015... 61

1. Sammanfattning Ålands befolkning ökade med 67 personer 2015 och var 28 983 personer vid årets slut. Tillväxten var betydligt mindre än 2014 och även lägre än 2000-talets medelnivå. Satt i relation till folkmängden var ökningen 0,2 procent, vilket var mindre än i Sverige och för första gången på nästan 20 år också en lägre ökningstakt än för Finland. Antalet män ökade något mera än antalet kvinnor på grund av att det föddes flera pojkar än flickor. Kvinnorna är nu bara ett drygt tiotal flera än männen. Figur 1. Folkökning 2000 2015, Åland, Finland och Sverige Procent 1,5 1,0 0,5 Sverige Åland Finland 0,0 2000 2005 2010 2015 Tabell 1. Ålands befolkningsstruktur och -rörelse 2015 Befolkningsstrukturen 31.12 Befolkningsrörelsen Antal Procent Antal Procent Antal Invånare 28 983 100,0 Födda 275 Kön Region Döda 285 Kvinnor 14 498 50,0 Mariehamn 11 461 39,5 Födelsenetto -10 Män 14 485 50,0 Landsbygden 15 391 53,1 Inflyttade 889 Ålder Skärgården 2 131 7,4 Utflyttade 815-14 4 691 16,2 Födelseort Flyttningsnetto 74 15-64 18 269 63,0 Åland 18 773 64,8 Folkökning 64 65+ 6 023 20,8 Finland 5 568 19,2 Korrigering 3 Språk Sverige 2 398 8,3 Hela förändringen 67 Svenska 25 527 88,1 Övr. Norden 92 0,3 Finska 1 363 4,7 Utom Norden 2 005 6,9 Vigslar 118 Övriga 2 093 7,2 Okänt 147 0,5 Skilsmässor 77, Statistikcentralen Minskad inflyttning, ökad utflyttning En mindre orsak till den svagare befolkningstillväxten 2015 var att antalet avlidna steg med över 30. Den största ökningen av avlidna skedde för män mellan 70 och 90 år, men det dog också flera kvinnor i 60 70-årsåldern. Antalet födda var något lägre än 2014. Huvudförklaringen till den låga tillväxten 2015 är att flyttningsöverskottet sjönk kraftigt på grund av att inflyttningen minskade med 50 personer samtidigt som utflyttningen ökade med drygt 110. 7

Det var främst de inflyttade från Sverige som blev färre och minskningen gäller både personer födda i Sverige och återflyttande ålänningar. Dessa grupper utgjorde vardera närmare 45 procent av de som flyttade från Sverige till Åland. Inflyttningen från Finland var oförändrad och flyttningen från utomnordiska länder ökade med 20 personer. Trots minskningen låg dock inflyttningen på en hög nivå och har under de senaste decennierna varit större bara fyra gånger. Figur 2. Inflyttning efter ursprungsland 2000 2015 Personer 600 500 400 300 200 100 Sverige och övr. Norden Finland Övr. länder 0 2000 2005 2010 2015 Utflyttningen var däremot rekordstor och översteg första gången 800 personer. Ökningen skedde i förhållande till Finland, plus 70 personer, och till utomnordiska länder, plus 40, medan flyttningen till Sverige var i stort sett oförändrad. Den ökade flyttningen till Finland bestod främst av personer som tidigare har flyttat in därifrån. Den större flyttningen till länder utanför Norden kan främst hänföras till personer som är födda i icke-nordiska länder, men antalet personer födda på Åland som valde att lämna Norden ökade också. Figur 3. Utflyttning efter destinationsland 2000 2015 Personer 500 400 300 200 100 Sverige och övr. Norden Finland Utom Norden 0 2000 2005 2010 2015 Fortsatt ökning av invånare födda i Sverige och utanför Norden Det var bara flyttningen i förhållande till utomnordiska länder som gav ett nämnvärt överskott. Detta syns i befolkningsstrukturen på så sätt att invånarna med födelseort utanför Norden ökade med ytterligare 100 stycken och nu är 2 000. Detta är över sju procent av befolkningen, vilket kan jämföras med att andelen födda utanför Norden är knappt sex procent i Finland och närmare femton procent i Sverige. Invånarna med Sverige som födelseland ökade med ett fyrtiotal. Flyttningen i förhållande till Sverige gav visserligen ett underskott, men det var personer födda på Åland som stod för denna minskning, medan 8

flera sverigefödda flyttade till Åland än härifrån. De som är födda i Finland minskade med 30 personer. Denna grupp har en sådan åldersstruktur att det årliga antalet avlidna är betydande, något som 2015 inte kunde kompenseras fullt ut av flyttningsrörelsen. De infödda ålänningarna blev 40 färre under året på grund av att utflyttarna var flera än återflyttarna. Av befolkningen som är född utanför Norden kommer 25 procent från Baltikum, över 40 procent från övriga Europa och drygt 20 procent från Asien. Bland de baltiska inflyttade är könsfördelningen jämn, medan det råder manlig majoritet bland de som är födda i övriga Europa och kvinnorna är i flertal bland de som kommer från Asien. Figur 4. Befolkning född utanför Norden efter födelseland 2000 2015 Personer 2 000 1 500 1 000 Baltikum Övr. Europa Asien och Oceanien 500 0 2000 2005 2010 2015 Afrika Amerika Utomnordiska inflyttade står för en sjättedel av barnafödandet Två tredjedelar av de som är födda utom Norden är mellan 20 och 50 år. De har därmed en betydligt yngre profil än de som är inflyttade från Finland, där 60 procent är över 50 år. De som är födda i Sverige ligger däremellan med tyngdpunkten i åldrarna 30 60 år. Totalt är andelen inflyttade störst i åldrarna 30 39 år, där de utgör 46 procent av invånarna jämfört med 35 procent av hela befolkningen. Den stora andelen inflyttade syns också bland de nyblivna mödrarna. Nästan hälften av barnen som föddes 2015 har en mamma som är född utanför Åland, 21 procent i Finland, 12 procent i Sverige och 16 procent utanför Norden. Figur 5. Födda efter moderns födelseort och ålder 2015 Personer 60 40 20 0 15-24 25-29 30-34 35-39 40-49 Åland Utanför Åland 9

2. Beskrivning av statistiken Befolkningsstatistiken omfattar uppgifter om såväl befolkningsrörelsen som befolkningens storlek och struktur. Syftet med denna publikation är att ge en utförlig bild av Ålands befolkning under 2015 samt att ge ett bredare perspektiv på befolkningsstrukturen och -rörelsen genom att göra vissa jämförelser över tiden samt med Finland och Sverige. De flesta tabeller i denna publikation innehåller uppgifter som gäller hela Åland, men relativt många uppgifter redovisas också per kommun och region. Uppgifter om befolkningens struktur och dess förändringar presenteras i de flesta fall både som absoluta tal och i procent. Vissa av befolkningsrörelseuppgifterna anges också som relationstal per 1 000 personer. ÅSUB kan vid behov stå till tjänst med andra eller mera detaljerade befolkningsuppgifter än de som finns i denna rapport. Befolkningsstatistik publiceras också på ÅSUBs hemsida, www.asub.ax, både som mera lättöverskådliga exceltabeller och som pc-axis databaser som tillåter användaren att själv plocka fram just de uppgifter som man själv önskar. Källor och kvalitet Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Befolkningsstatistiken grundas på de uppgifter som finns i befolkningsregistret och de anmälningar om förändringar som inkommer dit. Källan för uppgifterna om befolkningsstrukturen är det utdrag ur befolkningsregistret som Ålands landskapsregering och ÅSUB årligen köper från Befolkningsregistercentralen. Siffrorna om befolkningsrörelsen baseras på uppgifter som Statistikcentralen har tagit fram utgående från förändringsuppgifter från Befolkningsregistercentralen. Från och med 2012 har ÅSUB haft tillgång till ett individbaserat material om befolkningsrörelsen, vilket förbättrar möjligheten att ta fram statistik om flyttningar, födda och avlidna. Befolkningsstatistiken håller en god kvalitet, vilket framgår t.ex. av att de uppgifter som kommer fram som ett resultat av ÅSUBs körningar med befolkningsregistret stämmer helt överens med de summerade siffror som Befolkningsregistercentralen själv har tagit fram. Likaså stämmer befolkningsrörelsesiffrorna (inklusive korrigeringar) helt överens med de förändringar av befolkningens storlek som noteras årligen. Några definitioner Befolkning 31.12: De som enligt befolkningsdatasystemet var stadigvarande bosatta i någon åländsk kommun vid denna tidpunkt. Medelbefolkning: Medelfolkmängden för ett år är medeltalet av befolkningen 31 december det aktuella året och befolkningen 31 december föregående år. 10

Ålder: En persons ålder i hela år den 31.12. För flyttning efter ålder anges dock åldern vid flyttningstidpunkten. Språk: Det språk som finns registrerat i befolkningsregistret. Ett barns språk anmäls av föräldrarna samtidigt med barnets namn och kvarstår oförändrat om inte en separat anmälan om ändring görs. Befolkningsförändringar under året: Förändringar, om vilka uppgifter har kommit in senast i januari följande år. Födda: Levande födda. Fruktsamhet: Fruktsamhet efter åldersgrupp avser antalet levande födda barn som fötts av kvinnorna i en viss åldersgrupp per tusen kvinnor i medelfolkmängden i samma åldersgrupp. Bruttoreproduktionstalet visar det genomsnittliga antalet flickor en kvinna föder med beaktande av de aktuella fruktsamhetstalen. Nettoreproduktionstalet visar samma sak men med beaktande av dödligheten bland kvinnor i fruktsam ålder. Dödsorsak: Baseras på dödsattester och en internationell klassificering av sjukdomar. Korrigeringar: Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret för att detta skall stämma överens med verkligheten. T.ex. en flyttning som har ägt rum 2014, men av någon anledning inte registrerats då, kan rättas till genom att en korrigering görs 2015. Korrigeringar räknas inte med till det aktuella årets befolkningsrörelse, eftersom de utgör förändringar som har inträffat tidigare år. Landskommuner: Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården: Kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman - Exakt 0 enheter (st) 0 Mellan 0 och 0,5 enheter. Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. Uppgifter saknas, är för få till antalet eller för osäkra för att anges Ytterligare definitioner och förklaringar kan fås från ÅSUB. En mera utförlig beskrivning av befolkningsstatistiken finns på ÅSUBs hemsida. 11

3. Befolkningsrörelsen Ålands befolkning växte med 67 personer år 2015. Ökningen var betydligt mindre än de senaste åren. Kvinnorna blev 29 flera och männen ökade med 38. Figur 6. Befolkningsförändring 1971 2015 Det föddes 275 barn, sju färre än 2014 och något under årsgenomsnittet för 2000- talet. Antalet avlidna var 285, över 30 flera än 2014. Därmed blev födelsenettot negativt, d.v.s. de döda var 10 flera än de födda. Figur 7. Födda och döda 1971 2015 Personer 400 300 200 Födda Döda 100 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Kraftigt minskat flyttningsöverskott Inflyttningen minskade med femtio personer, medan utflyttningen var mer än 110 personer större än 2014. Flyttningsöverskottet krympte därför från nästan 240 personer till 74. De inflyttade var 889 och de utflyttade 815. Summan av befolkningsrörelsen, födelseöverskott plus flyttningsöverskott, blev 64 personer, men med posten korrigering på 3 personer blev den totala förändringen 67. Vigslarna var tre flera än 2014, medan skilsmässorna ökade med 27. Tabell 2 visar befolkningsrörelsen i sammandrag från 1971 och framåt. I tabellens nedre del visas uppgifterna som relationstal, per 1 000 personer av medelfolkmängden. Befolkningsökningen 2015 blev 2,2 per 1 000 personer, eller 0,2 procent, vilket är den lägsta siffran på 20 år. På ÅSUBs webbplats (www.asub.ax) finns en databastabell med uppgifter om befolkningsrörelsen för varje enskilt år 1971 2015. 12

Tabell 2. Befolkningsrörelsen 1971 2015 1971-1980 Årsmedeltal 1981-1991- 1990 2000 2001-2010 2011 2012 2013 2014 2015 Födda 283 297 305 279 285 292 287 282 275 Döda 220 232 260 249 277 323 269 251 285 Födelsenetto 63 66 45 30 8-31 18 31-10 Inflyttning 536 442 479 840 955 885 861 939 889 Utflyttning 402 333 420 654 622 708 714 702 815 Flyttningsnetto 135 108 59 186 333 177 147 237 74 Folkökning 198 174 105 216 341 146 165 268 64 Korrigering 14 8 13 7 7 1-1 -18 3 Hela förändr. 212 182 118 223 348 147 164 250 67 Vigslar 106 104 110 118 113 141 118 115 118 Skilsmässor 32 34 43 54 53 63 54 50 77 Per 1 000 personer av medelfolkmängden Födda 12,8 12,6 12,1 11,0 10,1 10,3 10,0 9,8 9,5 Döda 10,0 9,8 10,3 9,8 9,8 11,4 9,4 8,7 9,8 Födelsenetto 2,9 2,8 1,8 1,2 0,3-1,1 0,6 1,1-0,3 Inflyttning totalt 24,3 18,7 19,0 33,1 33,9 31,1 30,1 32,6 30,7 Utflyttning totalt 18,2 14,1 16,6 25,8 22,1 24,9 25,0 24,4 28,2 Flyttningsnetto 6,1 4,6 2,3 7,3 11,8 6,2 5,1 8,2 2,6 Folkökning 9,0 7,4 4,1 8,5 12,1 5,1 5,8 9,3 2,2 Hela förändr. 9,6 7,7 4,7 8,8 12,3 5,2 5,7 8,7 0,1 Vigslar 4,8 4,4 4,4 4,7 4,0 5,0 4,1 4,0 2,3 Skilsmässor 1,4 1,4 1,7 2,1 1,9 2,2 1,9 1,7 4,1 Man kan notera att under perioden 2001 2010 var folkökningen större än 1971 1980 i absoluta tal, men mindre per 1 000 personer eftersom folkmängden var betydligt större på 2000-talet. Figuren visar att flyttningsöverskottet har fått en allt större betydelse för befolkningstillväxten. Under 1900-talets sista decennier utgjorde flyttningsnettot 60 70 procent av ökningen, men på 2000-talet har andelen stigit till 90 procent. Figur 8. Födelse- och flyttningsnetto 1971 2015 Personer 400 300 200 100 0-100 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Flyttnings - netto Födelsenetto På de följande sidorna presenteras befolkningsrörelsestatistik för kommunerna. Mera detaljerad statistik om födda finns på sidan 16 och om dödsfallen på sidan 20. Ett avsnitt med utförligare statistik om flyttningsrörelsen börjar på sidan 24. 13

Åland hade mindre ökning än Finland och Sverige Åland har under 2000-talet i allmänhet haft en snabbare befolkningstillväxt i förhållande till invånarantalet än Sverige och Finland. Detta beror på ett större relativt flyttningsöverskott, medan födelseöverskottet på senare år oftast har varit lägre än i Finland och Sverige. De fyra senaste åren har dock ökningstakten varit lägre än i Sverige och 2015 var den också lägre än för Finland. Figur 9. Folkökning 1971 2015, Åland, Finland och Sverige, SCB Befolkningstillväxt i sju kommuner Befolkningstillväxten 2015 skedde i huvudsak i Jomala och Lemland. Invånarantalet minskade mest i Lumparland. Fem kommuner hade födelseöverskott och nio flyttningsöverskott. Befolkningen ökade med nästan 120 personer på landsbygden, men minskade med närmare 20 i Mariehamn och drygt 30 i skärgården. Mariehamn och skärgården hade födelseunderskott. I staden vägdes det delvis upp av ett flyttningsöverskott, men i skärgården visade flyttningen ett nollresultat. Landsbygden hade överskott både vad gäller nativiteten och flyttningen. I förhållande till invånarantalet, hade Jomala och Saltvik det största antalet födda, medan inflyttningen toppades av Lemland. Figur 10. Befolkningsförändringen efter kommun 2015 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn -25 0 25 50 75 100 Personer 14

Tabell 3. Befolkningsrörelsen i kommunerna 2015 Kommun Flyttning Föd.- Inflytt- Utflytt- Flytt.- Folk- Korri- Hela inom Vig- Skils- Födda Döda netto ning ning netto ökn. gering förändr. kommun slar mässor Antal Brändö 2 9-7 37 34 3-4 - -4 18 2 2 Eckerö 8 10-2 75 73 2-3 3 34 3 5 Finström 21 27-6 185 193-8 -14 2-12 124 9 3 Föglö 2 12-10 28 32-4 -14 - -14 32 1 1 Geta 5 4 1 41 37 4 5 1 6 30 4 1 Hammarland 16 15 1 131 134-3 -2 7 5 107 6 5 Jomala 64 23 41 345 296 49 90-2 88 165 30 3 Kumlinge 2 5-3 6 14-8 -11 - -11 17 1 - Kökar 1 6-5 19 16 3-2 -1-3 26 1 - Lemland 21 14 7 193 157 36 43 5 48 68 6 5 Lumparland 1 3-2 10 29-19 -21 1-20 14 1 - Saltvik 27 22 5 111 111-5 -1 4 68 4 1 Sottunga - 1-1 1 3-2 -3 1-2 1 - - Sund 7 13-6 68 63 5-1 -3-4 35 1 6 Vårdö 1 7-6 29 21 8 2-2 13-1 Mariehamn 97 114-17 999 991 8-9 -10-19 1 559 49 44 Landskomm. 178 171 7 1 279 1 213 66 73 13 86 752 69 33 -Landsbygden 170 131 39 1 159 1 093 66 105 13 118 645 64 29 -Skärgården 8 40-32 120 120 - -32 - -32 107 5 4 Åland 275 285-10 2 278 2 204 74 64 3 67 2 311 118 77 Per 1 000 personer av medelfolkmängden Brändö 4,2 19,0-14,8 78,0 71,7 6,3-8,4 - -8,4 37,9 4,2 4,2 Eckerö 8,5 10,6-2,1 79,8 77,7 2,1-3,2 3,2 36,2 3,2 5,3 Finström 8,3 10,7-2,4 73,2 76,4-3,2-5,5 0,8-4,7 49,1 3,6 1,2 Föglö 3,5 21,1-17,5 49,1 56,1-7,0-24,6 - -24,6 56,1 1,8 1,8 Geta 10,1 8,0 2,0 82,5 74,4 8,0 10,1 2,0 12,1 60,4 8,0 2,0 Hammarland 10,4 9,8 0,7 85,3 87,2-2,0-1,3 4,6 3,3 69,7 3,9 3,3 Jomala 14,2 5,1 9,1 76,8 65,9 10,9 20,0-0,4 19,6 36,7 6,7 0,7 Kumlinge 6,1 15,2-9,1 18,2 42,6-24,3-33,4 - -33,4 51,7 3,0 - Kökar 4,0 23,8-19,8 75,4 63,5 11,9-7,9-4,0-11,9 103,2 4,0 - Lemland 10,9 7,2 3,6 99,8 81,2 18,6 22,2 2,6 24,8 35,2 3,1 2,6 Lumparland 2,4 7,2-4,8 24,1 69,8-45,7-50,5 2,4-48,1 33,7 2,4 - Saltvik 14,8 12,1 2,7 61,0 61,0-2,7-0,5 2,2 37,4 2,2 0,5 Sottunga - 10,0-10,0 10,0 29,9-19,9-29,9 10,0-19,9 10,0 - - Sund 6,8 12,6-5,8 65,9 61,0 4,8-1,0-2,9-3,9 33,9 1,0 5,8 Vårdö 2,3 16,1-13,8 66,5 48,2 18,3 4,6-4,6 29,8-2,3 Mariehamn 8,5 10,0-1,5 87,4 86,7 0,7-0,8-0,9-1,7 136,3 4,3 3,8 Landskomm. 10,3 9,9 0,4 73,7 69,9 3,8 4,2 0,7 5,0 43,3 4,0 1,9 -Landsbygden 11,2 8,6 2,6 76,3 71,9 4,3 6,9 0,9 7,8 42,5 4,2 1,9 -Skärgården 3,7 18,5-14,8 55,5 55,5 - -14,8 - -14,8 49,5 2,3 1,9 Åland 9,6 9,9-0,3 79,1 76,6 2,6 2,2 0,1 2,3 80,3 4,1 2,7 Not: Siffrorna för regionerna och hela Åland inkluderar flyttning inom regionerna respektive inom Åland Över 2 300 personer flyttade inom sin hemkommun. Livligast var den interna flyttningen i Mariehamn, där nästan 14 procent av befolkningen bytte bostad inom kommunen, medan siffran i landsbygds- och skärgårdskommunerna var runt fyra fem procent. 15

De flesta kommuner på fasta Åland samt Vårdö har ökat det senaste decenniet Befolkningsutvecklingen i de enskilda kommunerna varierar en hel del mellan åren, varför det är av intresse att se på utvecklingen under en längre tid. Under tioårsperioden 2006 2015 har Ålands befolkning ökat med över 2 200 personer. Landsbygdens befolkning har vuxit med drygt 1 700 och stadens med närmare 700 personer, medan invånarantalet i skärgården har minskat med 200. Minskningen i skärgården beror helt på födelseunderskottet, eftersom lika många har flyttat in som ut under decenniet. Mariehamns tillväxt beror å sin sida helt på flyttningen eftersom nativiteten gav ett litet underskott. I sex landsbygdskommuner blev det ett summerat födelseöverskott under perioden och landsbygden blev den enda region där en del av tillväxten beror på den naturliga befolkningsutvecklingen. Även på landsbygden är det dock flyttningsöverskottet som har stått för den stora delen av tillväxten 2006 2015. Under perioden har tio kommuner haft befolkningsökning, d.v.s. alla kommuner på fasta Åland utom Sund samt dessutom Vårdö. Alla kommuner utom fyra hade flyttningsöverskott. Figur 11. Befolkningsförändringen efter kommun 2006 2015 Jomala, Lemland, Geta och Hammarland har vuxit snabbast på tio år I tabell 4 ser man att den relativa tillväxten under tioårsperioden, d.v.s. per 1 000 personer, har varit störst i Jomala. Därefter följer Lemland, Geta och Hammarland. Den största minskningen har skett i Sottunga och Kökar. Födelsetalet har varit störst i Jomala med ett årsmedeltal på 13,7 födda per 1 000 invånare och lägst i Sottunga med 0,9. Dödstalet har varit högst i Kökar, 18,2 och lägst i Lumparland med 4,5. Jomala och Mariehamn har haft den största relativa inflyttningen, medan Sottunga och Kökar haft den största utflyttningen per 1 000 personer. Det största relativa flyttningsöverskottet har Jomala, Geta och Lemland haft. Om man ser till relationen mellan antal födda och döda, noterar man t.ex. att de födda i Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga under tioårsperioden är mindre än hälften av antalet döda, medan de födda i Lumparland och Jomala var dubbelt så många som de avlidna. 16

Tabell 4. Befolkningsrörelsen i kommunerna under en tioårsperiod 2006 2015 Kommun Procent Föd.- Inflytt- Utflytt- Flytt.- Folk- Korri- Hela Födda/ Inflytt./ Födda Döda netto ning ning netto ökning gering förändr. döda utflytt. Antal Brändö 21 75-54 311 308 3-51 2-49 28,0 101,0 Eckerö 87 113-26 667 632 35 9 1 10 77,0 105,5 Finström 286 238 48 1 788 1 757 31 79 2 81 120,2 101,8 Föglö 32 93-61 304 288 16-45 3-42 34,4 105,6 Geta 48 60-12 363 305 58 46 10 56 80,0 119,0 Hammarland 171 131 40 1 078 984 94 134 19 153 130,5 109,6 Jomala 564 266 298 3 395 2 666 729 1 027 7 1 034 212,0 127,3 Kumlinge 17 45-28 164 175-11 -39 1-38 37,8 93,7 Kökar 13 48-35 207 224-17 -52-1 -53 27,1 92,4 Lemland 206 115 91 1 345 1 143 202 293 3 296 179,1 117,7 Lumparland 35 18 17 201 212-11 6 5 11 194,4 94,8 Saltvik 198 181 17 1 067 993 74 91-1 90 109,4 107,5 Sottunga 1 15-14 76 94-18 -32 4-28 6,7 80,9 Sund 89 104-15 707 680 27 12-12 - 85,6 104,0 Vårdö 31 56-25 244 207 37 12 3 15 55,4 117,9 Mariehamn 1 050 1 083-33 9 180 8 471 709 676 5 681 97,0 108,4 Landskomm. 1 799 1 558 241 11 917 10 668 1 249 1 490 46 1 536 115,5 111,7 -Landsbygden 1 684 1 226 458 10 611 9 372 1 239 1 697 34 1 731 137,4 113,2 -Skärgården 115 332-217 1 306 1 296 10-207 12-195 34,6 100,8 Åland 2 849 2 641 208 21 097 19 139 1 958 2 166 51 2 217 107,9 110,2 Årsmedeltal per 1 000 personer av medelfolkmängden Brändö 4,3 15,2-10,9 63,0 62,4 0,6-10,3 0,4-9,9 Eckerö 9,3 12,0-2,8 71,1 67,3 3,7 1,0 0,1 1,1 Finström 11,4 9,5 1,9 71,6 70,3 1,2 3,2 0,1 3,2 Föglö 5,6 16,2-10,6 52,9 50,1 2,8-7,8 0,5-7,3 Geta 10,1 12,7-2,5 76,7 64,5 12,3 9,7 2,1 11,8 Hammarland 11,5 8,8 2,7 72,7 66,4 6,3 9,0 1,3 10,3 Jomala 13,7 6,5 7,2 82,4 64,7 17,7 24,9 0,2 25,1 Kumlinge 4,8 12,8-8,0 46,7 49,8-3,1-11,1 0,3-10,8 Kökar 4,9 18,2-13,3 78,5 84,9-6,4-19,7-0,4-20,1 Lemland 11,2 6,3 5,0 73,3 62,3 11,0 16,0 0,2 16,1 Lumparland 8,8 4,5 4,3 50,8 53,5-2,8 1,5 1,3 2,8 Saltvik 11,1 10,1 1,0 59,8 55,7 4,1 5,1-0,1 5,0 Sottunga 0,9 13,5-12,6 68,3 84,5-16,2-28,8 3,6-25,2 Sund 8,6 10,1-1,5 68,4 65,8 2,6 1,2-1,2 - Vårdö 7,0 12,7-5,7 55,4 47,0 8,4 2,7 0,7 3,4 Mariehamn 9,4 9,7-0,3 82,2 75,9 6,4 6,1 0,0 6,1 Landskomm. 10,7 9,3 1,4 71,0 63,5 7,4 8,9 0,3 9,1 -Landsbygden 11,6 8,4 3,1 72,9 64,4 8,5 11,7 0,2 11,9 -Skärgården 5,1 14,9-9,7 58,4 58,0 0,4-9,3 0,5-8,7 Åland 10,2 9,4 0,7 75,5 68,5 7,0 7,7 0,2 7,9 Fotnot: Siffrorna för regionerna och hela Åland inkluderar flyttning inom regionerna respektive inom Åland 17

3.1 Födda Av de 275 födda under 2015 var 143 pojkar och 132 flickor. Andelen pojkar var 52 procent, vilket är den genomsnittliga andelen för de senaste decennierna. Sedan år 2000 har över 4 200 barn fötts, varav 150 flera pojkar än flickor. Av barnen föddes 10 procent av mammor under 25 år, 28 procent av 25 29-åringar, 38 procent av 30 34-åringar samt 24 procent av kvinnor 35 år eller äldre. Jämfört med 2014 och med 2000-talets medeltal var en lägre andel 25 29 år och en större del 35 eller äldre. Skillnader mellan regionerna var små. Tabell 5. Födda efter kön, år, moderns ålder och moderns civilstånd 1991 2015 År Totalt Barnens kön Moderns ålder Moderns civilstånd Flickor Pojkar -19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45+ Gift Ej gift Antal 1991-2000 305 149 156 5 39 112 98 44 8 1 136 170 2001-2010 279 133 146 4 31 80 99 53 12 1 113 166 2011 285 149 136 4 28 80 107 53 13-115 170 2012 292 148 144 1 39 87 94 61 10-90 202 2013 287 138 149 4 32 87 99 53 10 2 125 162 2014 282 134 148 3 27 101 102 41 8-102 180 2015 275 132 143 2 26 76 105 56 10-101 174 Procent 1991-2000 100,0 48,8 51,2 1,7 12,8 36,7 32,0 14,3 2,5 0,3 44,4 55,6 2001-2010 100,0 47,6 52,4 1,4 11,3 28,6 35,3 19,1 4,2 0,5 40,6 59,4 2011 100,0 52,3 47,7 1,4 9,8 28,1 37,5 18,6 4,6-40,4 59,6 2012 100,0 50,7 49,3 0,3 13,4 29,8 32,2 20,9 3,4-30,8 69,2 2013 100,0 48,1 51,9 1,4 11,1 30,3 34,5 18,5 3,5 0,7 43,6 56,4 2014 100,0 47,5 52,5 1,1 9,6 35,8 36,2 14,5 2,8-36,2 63,8 2015 100,0 48,0 52,0 0,7 9,5 27,6 38,2 20,4 3,6-36,7 63,3 Not: Siffrorna för tioårsperioderna är årsmedeltal Figur 12. Födda efter moderns ålder 1991 2015 Antal födda 250 200 150 100 50-30 30-34 35+ 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Tabell 6. Födda efter region, kön, moderns ålder och moderns civilstånd 2015 Region Totalt Barnens kön Moderns ålder Moderns civilstånd Flickor Pojkar -19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45+ Gift Ej gift Mariehamn 97 53 44 1 9 27 35 24 1-42 55 Landsbygden 170 76 94 1 16 47 66 31 9-56 114 Skärgården 8 3 5-1 2 4 1 - - 3 5 Åland 275 132 143 2 26 76 105 56 10-101 174 18

Högst fruktsamhet bland 30 34-åringar Tabell 7 visar den relativa fruktsamheten i olika åldersgrupper (se Beskrivning av statistiken). Åldersgruppen 30 34 år har haft den högsta fruktsamheten under större delen av 2000-talet, men 2014 var den högre för 25 29-åringarna. Tabell 7. Fruktsamhet i olika åldersgrupper 2000 2015 År Kvinnans ålder Summe- Brutto- Netto- 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 rad frukt- reproduk- reproduksamhet tionstal tionstal Antal födda per 1 000 kvinnor i respektive åldersgrupp 2000 7,1 35,2 93,4 113,7 47,6 8,6 1,0 1 539 0,674 0,668 2001 5,6 50,8 120,3 112,0 46,4 13,9-1 753 0,861 0,857 2002 4,2 48,6 107,2 102,0 61,6 7,6-1 660 0,802 0,796 2003 4,1 47,1 99,9 121,6 49,0 4,4-1 640 0,814 0,801 2004 4,0 51,1 90,4 121,9 62,9 18,5-1 752 0,792 0,787 2005 6,4 60,3 101,4 116,3 44,3 12,8 2,1 1 717 0,839 0,820 2006 6,2 42,5 121,0 127,3 61,0 14,6 1,0 1 867 0,867 0,867 2007 6,1 51,5 109,5 145,4 43,0 13,9-1 847 0,917 0,909 2008 4,8 51,8 118,7 112,4 73,0 13,2 1,1 1 881 0,883 0,857 2009 1,2 41,1 95,7 122,7 62,7 13,1-1 694 0,692 0,685 2010 7,0 60,6 120,0 110,4 59,4 8,7-1 834 0,936 0,916 2011 4,7 42,4 105,8 132,4 60,5 12,8-1 801 0,942 0,942 2012 1,2 56,0 116,5 116,4 69,3 10,2-1 847 0,936 0,930 2013 4,8 45,6 117,6 120,7 60,7 10,5 1,8 1 800 0,865 0,860 2014 3,6 38,8 135,8 121,6 47,7 8,5-1 783 0,847 0,841 2015 2,7 37,7 96,2 123,1 64,0 10,8-1 690.... Tabell 8 visar förutom totalantalet födslar också antalet tvillingfödslar och antalet dödfödda samt barnens ordningsnummer för perioden 1991 2014. Siffror för 2015 är inte tillgängliga ännu. Antalet tvillingfödslar har varierat mellan en och nio per år. Inga trillingar har fötts under perioden. Antalet dödfödda är litet, i genomsnitt mindre än ett barn per år. Drygt 40 procent av de barn som föddes 2014 var sin mors första barn. Tabell 8. Födslar samt levande födda efter ordningsnummer 1991 2014 År Födslar Tvilling- Död- Levande födda efter ordningsnummer totalt födslar födda Totalt 1 2 3 4 5+ 1991-2000 300 6 1 305 124 111 51 14 4 2001-2010 274 5 1 279 121 100 42 12 4 2011 281 5 1 285 119 104 49 9 4 2012 288 5 1 292 116 126 40 7 3 2013 284 3-287 136 98 39 12 2 2014 276 6-282 121 109 38 12 2 Not: Siffrorna för tioårsperioderna är årsmedeltal 19

Många inflyttade mammor Drygt hälften av barnen som föddes 2015 har en mamma som är född på Åland. För 21 procent är mamman från Finland, för 12 procent från Sverige och för 16 procent från något utomnordiskt land. Av länderna utanför Norden är Lettland, Estland och Rumänien de vanligaste födelseländerna. Andelen mödrar som är födda på Åland är högst bland de som är under 30, medan de som är födda i Finland och Sverige utgör en högre procent av de 35 år fyllda. En del av de kvinnor som är födda utanför Åland kan vara uppvuxna här eller ha bott här länge, eftersom siffrorna bara visar födelseort. Jämfört med 2014 var mammorna födda på Åland och i Finland något färre 2015, medan antalet med ursprung i Sverige och utanför Norden ökade en aning. Tabell 9. Födda efter moderns födelseland och ålder 2015 Moderns Moderns ålder födelseland Totalt 15-24 25-29 30-34 35-39 40-49 Totalt 275 28 76 105 56 10 Åland 140 14 46 52 20 8 Finland 59 6 12 21 18 2 Sverige och övr. Norden 32 3 9 9 11 - Utom Norden 44 5 9 23 7 - Andelen mammor födda utanför Åland var större i Mariehamn och skärgården än på landsbygden. Det kan noteras att bara en fjärdedel av de nyblivna mammorna i Mariehamn var födda i staden. I skärgården var bara en av de nyblivna mammorna själv född i någon av skärgårdskommunerna. Övriga var inflyttade från fasta Åland eller utomåländska orter. Figur 13. Födda efter region och moderns födelseort 2015 Personer 125 100 75 50 25 0 Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland Utanför Åland 20

Nästan 70 aborter År 2015 utfördes 69 aborter, 3 flera än 2014. Antalet minskade något bland kvinnor över 30 men ökade för de yngre. Abortfrekvensen var högst i åldrarna 20 24 år, 33 per 1 000 kvinnor. Antalet aborter var 251 per 1 000 levande födda. Figur 14. Antal aborter efter kvinnans ålder 2000 2015 Antal 50 40 30 20 10 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 20-29 30+ -19 Tabell 10. Aborter efter kvinnans ålder 2000 2015 År Kvinnans ålder Per 1 000 Totalt -19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 levande födda Antal 2000 59 16 14 7 11 6 5-229 2001 59 15 13 13 6 9 3-208 2002 61 7 12 17 14 8 3-227 2003 70 10 19 7 14 15 4 1 267 2004 59 15 11 13 6 11 3-210 2005 68 14 15 18 5 12 4-254 2006 53 11 14 11 7 6 3 1 180 2007 73 11 16 22 11 10 3-255 2008 68 16 16 14 12 4 6-231 2009 68 10 21 15 11 7 4-255 2010 71 11 23 13 14 5 5-248 2011 73 12 21 18 14 7 1-256 2012 60 9 15 17 7 7 5-205 2013 70 16 25 14 8 6 1-244 2014 66 6 21 13 16 8 2-234 2015 69 9 23 14 12 6 5-251 Antal per 1 000 kvinnor i respektive åldersgrupp 2000 10,0 1) 22,7 2) 21,4 9,5 11,5 6,6 5,4-2001 10,0 1) 21,2 2) 20,0 18,2 6,5 9,7 3,2-2002 10,4 1) 9,7 2) 18,8 23,4 15,9 8,2 3,3-2003 11,9 1) 13,6 2) 29,8 9,4 16,9 14,7 4,4 1,0 2004 10,1 1) 19,8 2) 17,6 17,8 7,4 10,8 3,3-2005 11,7 1) 17,9 2) 24,4 24,7 6,2 12,1 4,3-2006 9,1 1) 13,7 2) 22,9 15,1 8,7 6,2 3,1 1,0 2007 12,5 1) 13,5 2) 26,6 30,5 13,7 10,8 3,0-2008 11,6 1) 19,3 2) 26,8 18,9 14,8 4,5 5,7-2009 11,5 1) 11,9 2) 34,5 19,7 13,6 8,0 3,8-2010 12,0 1) 12,9 2) 36,7 17,0 17,4 5,7 4,8-2011 12,2 1) 14,1 2) 31,8 23,8 17,3 8,0 1,0-2012 10,0 1) 10,7 2) 21,6 22,8 8,7 8,0 5,1-2013 11,6 1) 19,0 2) 35,6 18,9 9,8 6,9 1,1-2014 11,0 1) 7,2 2) 30,2 17,5 19,1 9,3 2,1-2015 11,6 1) 11,5 2) 33,1 18,2 14,1 6,9 5,4-1) Uträknat på 15-49 år 2) Uträknat på 15-19 år. Källa: ÅSUB Befolkning, THL 21

3.2 Avlidna Av de 285 personer som dog år 2015 var 144 kvinnor och 141 män. Av kvinnorna som avled var 30 procent 90 år eller äldre mot 16 procent av männen. Av kvinnorna var 13 procent under 65 år jämfört med 14 procent av männen. Figur 15. Avlidna efter ålder och kön 2015 Personer 50 40 30 20 10 0 0-4 5-14 15-29 30-44 45-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Kvinnor Män Betydligt flera avlidna än 2014 Tabell 11 och 12 visar antal avlidna, dels regionvis dels som tidsserier för hela Åland. De avlidna 2015 var flera än de två föregående åren men färre än 2012. Efter 1950 har antalet döda på ett år varit större bara tre gånger. Ökningen från 2014 skedde främst för män mellan 70 och 90 år men också för kvinnor i 60 70- årsåldern. Sedan år 2000 har 3 900 personer avlidit, ett hundratal flera kvinnor än män. Det är endast någon enstaka person under 20 år som dör årligen, år 2015 var det ingen. I åldrarna 20 49 har de avlidna varierat mellan 5 och 15 årligen, men tendensen har varit avtagande de senaste decennierna. Mera detaljerade uppgifter om dödligheten i olika åldrar finns på ÅSUBs hemsida. Tabell 11. Avlidna efter region, ålder och kön 2015 Kön Ålder Region Totalt 0-4 5-14 15-29 30-44 45-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Antal totalt 285 - - 1-19 18 27 24 28 45 57 66 Kön Kvinnor 144 - - - - 9 9 14 8 9 22 30 43 Män 141 - - 1-10 9 13 16 19 23 27 23 Region Mariehamn 114 - - - - 6 7 10 9 12 18 23 29 Landsbygden 131 - - - - 12 10 14 13 14 20 21 27 Skärgården 40 - - 1-1 1 3 2 2 7 13 10 Procent totalt 100,0 - - 0,4-6,7 6,3 9,5 8,4 9,8 15,8 20,0 23,2 Kön Kvinnor 100,0 - - - - 6,3 6,3 9,7 5,6 6,3 15,3 20,8 29,9 Män 100,0 - - 0,7-7,1 6,4 9,2 11,3 13,5 16,3 19,1 16,3 Region Mariehamn 100,0 - - - - 5,3 6,1 8,8 7,9 10,5 15,8 20,2 25,4 Landsbygden 100,0 - - - - 9,2 7,6 10,7 9,9 10,7 15,3 16,0 20,6 Skärgården 100,0 - - 2,5-2,5 2,5 7,5 5,0 5,0 17,5 32,5 25,0 22

Tabell 12. Avlidna efter ålder och kön 1991 2015 År Totalt Kvinnor Män Totalt -19 20-49 50-69 70-89 90+ Totalt -19 20-49 50-69 70-89 90+ Totalt -19 20-49 50-69 70-89 90+ Antal 1991-2000 260 3 14 46 161 37 132 1 4 14 85 27 129 2 10 32 77 9 2001-2010 250 3 9 42 141 55 128 2 4 13 70 40 122 2 5 29 71 15 2011 277 1 4 50 159 63 145 - - 22 72 51 132 1 4 28 87 12 2012 323 1 14 67 161 80 170 1 3 21 79 66 153-11 46 82 14 2013 269 2 5 49 151 62 124 1-15 64 44 145 1 5 34 87 18 2014 251 1 9 51 126 64 133-4 22 64 43 118 1 5 29 62 21 2015 285-6 59 154 66 144-1 31 69 43 141-5 28 85 23 Procent 1991-2000 100,0 1,0 5,3 17,6 61,9 14,1 100,0 1,1 3,3 10,6 64,3 20,8 100,0 1,4 7,4 24,8 59,2 7,2 2001-2010 100,0 1,1 3,6 16,8 56,5 21,9 100,0 1,3 2,9 10,2 54,6 31,1 100,0 1,6 4,3 23,7 58,1 12,2 2011 100,0 0,4 1,4 18,1 57,4 22,7 100,0 - - 15,2 49,7 35,2 100,0 0,8 3,0 21,2 65,9 9,1 2012 100,0 0,3 4,3 20,7 49,8 24,8 100,0 0,6 1,8 12,4 46,5 38,8 100,0-7,2 30,1 53,6 9,2 2013 100,0 0,7 1,9 18,2 56,1 23,0 100,0 0,8-12,1 51,6 35,5 100,0 0,7 3,4 23,4 60,0 12,4 2014 100,0 0,4 3,6 20,3 50,2 25,5 100,0-3,0 16,5 48,1 32,3 100,0 0,8 4,2 24,6 52,5 17,8 2015 100,0-2,1 20,7 54,0 23,2 100,0-0,7 21,5 47,9 29,9 100,0-3,5 19,9 60,3 16,3 Not: Siffrorna för tioårsperioderna är årsmedeltal Vi lever längre Livslängden ökar småningom vilket både tabell 12 och figur 16 visar. T.ex. så var andelen av de avlidna kvinnorna som hade uppnått 80 års ålder 64 procent på 1990-talet, men 69 procent på 2000-talet. För män var motsvarande siffror 37 och 47 procent. I tabell 13 presenteras den förväntade livslängden för femårsperioder för att minska inverkan av årliga variationer. Den beräknas utgående från dödligheten i olika åldrar under respektive period. Från början av 2000-talet till perioden med de senast tillgängliga siffrorna, 2010 2014, har den förväntade livslängden ökat med 0,7 år för kvinnor och 2 år för män. Figur 16. Andel av de avlidna kvinnorna och männen som hade fyllt 80 år 1991 2015 Tabell 13. Förväntat antal levnadsår efter kön och ålder 2001 2005 och 2010 2014 Ålder 2001-2005 2010-2014 Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män 0 80,6 83,6 77,6 82,0 84,3 79,6 15 66,3 69,1 63,4 67,1 69,6 64,6 30 51,7 54,4 48,9 52,4 54,9 50,0 50 32,6 35,2 30,0 33,1 35,2 30,9 65 19,4 21,4 17,1 19,9 21,5 18,2 85 6,1 6,6 5,1 6,3 6,8 5,5 23

Flera män än kvinnor dör av olyckor och våld Statistiken över dödsorsaker visar att cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer tillsammans står för två tredjedelar av dödsfallen. Andra sjukdomar som inte är obetydliga som dödsorsaker är sjukdomar i andnings- och matsmältningsorganen, sjukdomar i nervsystemet samt mentala rubbningar. Infektionssjukdomar orsakar endast några få dödsfall per år. Tabell 14. Avlidna efter dödsorsak och kön 2012 2014 Dödsorsaker Totalt Kvinnor Män 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Antal personer 325 267 255 170 124 134 155 143 121 Infektionssjukd., parasitära sjukd. 2 1 4 - - 2 2 1 2 Tumörer 94 71 60 48 23 29 46 48 31 Endokrina systemets sjukd. 2 3 4 1 1 2 1 2 2 Mentala rubbningar 9 12 8 6 5 4 3 7 4 Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd. 28 28 20 19 16 15 9 12 5 Cirkulationsorg. sjukd. 127 96 109 72 52 57 55 44 52 -därav hjärtsjukdomar 87 60 76 50 32 44 37 28 32 Andningsorganens sjukd. 10 23 22 7 12 11 3 11 11 -därav lunginflammation 2 7 5 1 4 3 1 3 2 Matsmältningsorg. sjukd. 12 9 5 4 6 3 8 3 2 Urogenitalorg. sjukd. 3 1 3 - - 1 3 1 2 Medfödda missbildningar, m.m. 1 1 3 1 1 3 - - - Olycksfall eller yttre våld 25 13 12 7 6 4 18 7 8 -därav självmord 8-4 1-1 7-3 Övrigt 12 9 5 5 2 3 7 7 2 Per 100 000 personer av medelfolkmängden 1 143 934 886 1 192 865 929 1 094 1 003 842 Infektionssjukd., parasitära sjukd. 7 3 14 - - 14 14 7 14 Tumörer 331 248 208 337 161 201 325 337 216 Endokrina systemets sjukd. 7 10 14 7 7 14 7 14 14 Mentala rubbningar 32 42 28 42 35 28 21 49 28 Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd. 98 98 69 133 112 104 64 84 35 Cirkulationsorg. sjukd. 447 336 379 505 363 395 388 309 362 -därav hjärtsjukdomar 306 210 264 351 223 305 261 196 223 Andningsorganens sjukd. 35 80 76 49 84 76 21 77 77 -därav lunginflammation 7 24 17 7 28 21 7 21 14 Matsmältningsorg. sjukd. 42 31 17 28 42 21 56 21 14 Urogenitalorg. sjukd. 11 3 10 - - 7 21 7 14 Medfödda missbildningar, m.m. 4 3 10 7 7 21 - - - Olycksfall eller yttre våld 88 45 42 49 42 28 127 49 56 -därav självmord 28-14 7-7 49-21 Övrigt 42 31 17 35 14 21 49 49 14 Tabell 14 visar avlidna efter dödsorsak i absoluta tal och som relationstal per 100 000 invånare för 2012 2014. Uppgifterna för 2015 är inte klara. Tabell 15 visar uppgifter efter kön och ålder 2014. I figur 17 jämförs tre femårsperioder. Cirkulationsorganens sjukdomar är en vanligare dödsorsak för kvinnor än män. Framförallt förekommer de hos äldre kvinnor, medan de är något vanligare också längre ner i åldrarna hos männen. Tumörer är en vanligare dödsorsak för män men de årliga variationerna är stora. År 2013 dog dubbelt så många män som kvinnor av cancer, men 2014 var kvinnorna och männen ungefär lika många. Olycksfall och våld orsakar vanligen flera dödsfall bland män. År 2014 var tumörer den vanligaste dödsorsaken bland 45 74-åringar och sjukdomar i cirkulationsorganen i åldrarna 75 och över. Detta gäller både kvinnor och män. 24

Tabell 15. Avlidna efter dödsorsak, ålder och kön 2014 Dödsorsaker Ålder Totalt 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Antal personer totalt 255-3 5 28 39 61 119 Tumörer 60-1 2 15 20 14 8 Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd. 20 - - 1-1 6 12 Cirkulationsorg. sjukd. 109 - - - 4 7 26 72 -därav hjärtsjukdomar 76 - - - 2 3 16 55 Andningsorganens sjukd. 22 - - - 2 7 4 9 Olycksfall eller yttre våld 12-1 2 5-2 2 -därav självmord 4 - - - 2 1 1 - Övrigt 32-1 - 2 4 9 16 Kvinnor 134-1 2 10 19 26 76 Tumörer 29-1 1 5 12 7 3 Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd. 15 - - 1 - - 4 10 Cirkulationsorg. sjukd. 57 - - - 1 2 12 42 -därav hjärtsjukdomar 44 - - - 1 1 8 34 Andningsorganens sjukd. 11 - - - 1 3 1 6 Olycksfall eller yttre våld 4 - - - 3 - - 1 -därav självmord 1 - - - - 1 - - Övrigt 18 - - - - 2 2 14 Män 121-2 3 18 20 35 43 Tumörer 31 - - 1 10 8 7 5 Nervsystemets och sinnesorg:s sjukd. 5 - - - - 1 2 2 Cirkulationsorg. sjukd. 52 - - - 3 5 14 30 -därav hjärtsjukdomar 32 - - - 1 2 8 21 Andningsorganens sjukd. 11 - - - 1 4 3 3 Olycksfall eller yttre våld 8-1 2 2-2 1 -därav självmord 3 - - - 2-1 - Övrigt 14-1 - 2 2 7 2 Antalet dödsfall av tumörer har ökat med tiden för båda kön, men för den senaste femårsperioden sjönk antalet något för kvinnor. Cirkulationsorganens sjukdomar visade en sjunkande tendens under början av 2000-talet, men ökade igen för perioden 2010 2014. Man bör beakta att ovanligt många personer dog under 2012, vilket bidrar till att höja siffrorna för ett flertal dödsorsaker. Figur 17. Dödsorsaker efter kön, årsmedeltal 2000 2004, 2005 2009 och 2010 2014 Personer 80 60 40 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tumörer Cirkulationsorg. Andra sjukdomar el. Olycksfall eller våld sjukdomar orsaker 2000-2004 2005-2009 2010-2014 25

3.3 Flyttningen Inflyttningen var nästan 890 personer 2015, vilket var 50 färre än året före. Utflyttningen blev rekordstor, 815 personer. Kvinnorna var i majorietet av såväl de inflyttade som de utflyttade. Flyttningens volym såväl som sammansättning från 1971 2015 framgår av tabell 16. Figur 18. In- och utflyttade 1971 2015 Personer 1 000 800 Inflyttade Utflyttade 600 400 200 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Inflyttningen från utomnordiska länder ökade ytterligare Av de inflyttade 2015 kom nästan 350 från Finland, vilket är lika många som 2014. Från Sverige och övriga Norden flyttade drygt 340 personer in, en minskning med 70. Dessa båda grupper stod vardera för 39 procent av de inflyttade. Från utomnordiska länder flyttade 200 personer till Åland 2015, vilket var en ökning med 20 och den största siffran hittills. De utgjorde 23 procent av alla inflyttade. Figur 19. Inflyttning efter ursprungsland 1990 2015 Personer 500 400 300 200 100 Sverige och övr. Norden Finland Övr. länder 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Utflyttningen till Finland ökade med 70 personer och flyttningen till utomnordiska länder med 40. Till Sverige flyttade ungefär lika många som 2014. När det gäller flyttningen till Finland bestod ökningen främst av personer som tidigare har flyttat in därifrån. Den större flyttningen till länder utanför Norden kan främst hänföras till personer som är födda i icke-nordiska länder, men antalet personer födda på Åland som valde att lämna Norden ökade också. 26

Minskande flyttningsnetton Flyttningsöverskottet gentemot Finland blev bara fem personer, medan migrationen i förhållande till Sverige och övriga Norden gav ett underskott på 45 personer. Det utomnordiska överskottet var drygt 100 personer, något mindre än året före. Figur 20. Flyttning till och från Åland 2015 Tabell 16. Flyttningsrörelsen 1971 2015 In-/utflyttningsland 1971-1980 Antal Årsmedeltal 1981-1991- 1990 2000 2001-2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inflyttning totalt 536 442 479 840 955 885 861 939 889 Finland 339 226 241 324 320 353 324 347 345 Sverige, övr. Norden 181 196 204 391 486 363 389 412 343 Övr. länder 16 20 33 125 149 169 148 180 201 Utflyttning totalt 402 333 420 654 622 708 714 702 815 Finland 196 159 165 243 247 252 277 269 340 Sverige, övr. Norden 201 165 234 381 345 382 380 384 388 Övr. länder 5 9 20 31 30 74 57 49 87 Flyttningsnetto 135 108 59 186 333 177 147 237 74 Finland 144 67 76 82 73 101 47 78 5 Sverige, övr. Norden -21 31-30 10 141-19 9 28-45 Övr. länder 12 11 13 94 119 95 91 131 114 Procent Inflyttning Finland 63,2 51,2 50,4 38,6 33,5 39,9 37,6 37,0 38,8 Sverige, övr. Norden 33,7 44,3 42,7 46,5 50,9 41,0 45,2 43,9 38,6 Övr. länder 3,0 4,5 6,9 14,9 15,6 19,1 17,2 19,2 22,6 Utflyttning Finland 48,7 47,7 39,3 37,1 39,7 35,6 38,8 38,3 41,7 Sverige, övr. Norden 50,1 49,5 55,9 58,2 55,5 54,0 53,2 54,7 47,6 Övr. länder 1,2 2,8 4,8 4,7 4,8 10,5 8,0 7,0 10,7 27

Inflyttning från 44 länder De nästan 890 personer som flyttade till Åland kom från 44 olika länder varav 21 utomeuropeiska. Förutom från Finland och Sverige som dominerar inflyttningen, kom det flest personer från Rumänien, Lettland, Storbritannien och Libanon. Över tre fjärdedelar av inflyttningen kom från nordiska länder, 16 procent från övriga Europa och 7 procent från andra världsdelar. Av flyttningen från Europa utom Norden kom två tredjedelar från länder som har blivit EUmedlemmar 2004 eller senare och över en fjärdedel från de gamla EU-länderna. Över 40 procent av de som flyttade in från Sverige 2015 var födda på Åland, men av de inflyttade från Finland var mindre än 20 procent återflyttare. Den minskade inflyttningen från Sverige gällde både sverigefödda och återflyttare. Tabell 17. In- och utflyttning efter flyttningsland 2015 Land Inflyttning Utflyttning Netto Land Inflyttning Utflyttning Netto Totalt 889 815 74 Norden 688 728-40 Asien 47 9 38 Finland 345 340 5 Filippinerna 2 1 1 Sverige 334 371-37 Indien 1-1 Danmark 3 6-3 Irak 1-1 Island - - - Japan 1-1 Norge 6 11-5 Iran 3-3 Sri Lanka 1-1 Övriga Europa 140 66 74 Thailand 11 8 3 Belgien - 1-1 Turkiet 2-2 Bosnien o Hercegovina 2-2 Kazakstan 1-1 Estland 15 16-1 Libanon 18-18 Frankrike 2 3-1 Syrien 2-2 Grekland 1-1 Vietnam 1-1 Italien 5 2 3 Kina 2-2 Irland 1-1 Jordanien 1-1 Lettland 28 14 14 Litauen - - - Afrika 4-4 Malta 3-3 Nigeria 1-1 Nederländerna 3 2 1 Kenya 3-3 Polen 5-5 Portugal 2-2 Amerika 8 9-1 Rumänien 39 2 37 Canada 2-2 Ryssland 1-1 Chile 1-1 Kroatien 4-4 USA 4 8-4 Spanien 4 5-1 Chile 1-1 Storbritannien 20 14 6 Venezuela - 1-1 Tyskland 2 7-5 Ukraina 2-2 Oceanien 1-1 Österrike - - - Australien 1-1 Serbien 1-1 Okänt 1 3-2 EU28 815 785 30 Infödda ålänningar flyttade främst till Sverige Utflyttningen på drygt 700 personer gick till 18 olika länder, varav endast 4 utomeuropeiska. Av utflyttningen gick nästan 90 procent till Norden, 8 procent till övriga Europa och 2 procent till icke-europeiska länder. Av de som flyttade 28

till Sverige var hälften födda på Åland, men för de som flyttade till Finland och utomnordiska länder var andelen bara en fjärdedel. Överskott i förhållande till såväl Europa utom Norden som till resten av världen Åland hade ett överskott i flyttningsrörelsen i förhållande till 36 olika länder, men i de flesta fall var överskottet bara en eller några få personer. Rumänien, Libanon och Lettland stod för de största överskotten. I förhållande till Europa utanför Norden blev överskottet över 70 personer och gentemot övriga världsdelar drygt 40. Underskott blev det däremot i förhållande till Sverige och till övriga Norden, närmare 40 personer respektive ett knappt tiotal. Flyttningen Åland Finland gav ett plus på fem personer. Figur 21. Flyttningsnetto för Åland efter område 2015 Personer 75 50 25 0-25 -50 Finland Sverige Övriga Norden Baltikum Övriga Europa Övriga världsdelar In-/utflyttningsområde Överskott av män i flyttningen till och från Sverige Under perioden 2001 2015 har flyttningsrörelsen gett ett samlat överskott på mer än 2 800 personer, drygt 1 350 kvinnor och över 1 450 män. Flyttningen till och från Finland har gett ett betydligt större överskott av kvinnor än män. Flyttningen i förhållande till Sverige och övriga Norden har gett ett överskott av män men ett litet underskott av kvinnor. Flyttningen mellan Åland och utomnordiska länder har bidragit med ett lika stort nettotillskott av kvinnor och män. Figur 22. Flyttningsnetto efter kön 2001 2015 Personer 800 600 400 200 Kvinnor Män 0-200 Finland Sverige + Norden Övr. världen In-/utflyttningsland 29

Störst flyttningsöverskott för 20 39-åringar Flyttningen år 2015 gav Åland ett nettotillskott i de flesta åldrar. Det främsta undantaget var 15 19-åringarna som minskade p.g.a. större utflyttning än inflyttning. Såväl in- som utflyttningen var störst i åldern 20 29 år, vilket delvis kan bero på att man skriver sig på studieorten. Av de 890 inflyttarna var 160 under 20 år, drygt 380 var 20 29 år och nästan 340 stycken 30 eller äldre. Jämfört med 2014 minskade inflyttningen och också nettot i åldrarna under 30 år. Figur 23. Nettoflyttning efter ålder 2015 Personer 60 40 20 0-20 -40-60 -80 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65+ Tabell 18. In- och utflyttning efter ålder och flyttningsland 2015 Åldersgrupp Flyttning från/till Procent Totalt Finland Sverige Övriga Övriga av totala Norden länder flyttningen Inflyttning 889 345 334 9 201 100,0 0-9 88 17 35 1 35 9,9 10-19 76 41 18-17 8,5 20-29 383 164 157 4 58 43,1 30-39 162 55 56 2 49 18,2 40-49 81 22 29 1 29 9,1 50-59 51 23 16 1 11 5,7 60-69 31 15 14-2 3,5 70+ 17 8 9 - - 1,9 Utflyttning 815 340 371 17 87 100,0 0-9 64 34 16 1 13 7,9 10-19 148 50 82 3 13 18,2 20-29 341 131 188 9 13 41,8 30-39 123 52 38 4 29 15,1 40-49 58 29 20-9 7,1 50-59 43 19 17-7 5,3 60-69 29 20 7-2 3,6 70+ 9 5 3-1 1,1 Nettoflyttning 74 5-37 -8 114 0-9 24-17 19-22 10-19 -72-9 -64-3 4 20-29 42 33-31 -5 45 30-39 39 3 18-2 20 40-49 23-7 9 1 20 50-59 8 4-1 1 4 60-69 2-5 7 - - 70+ 8 3 6 - -1 30

Över hälften av inflyttningen tillföll Marieamn På denna och de två följande sidorna visas mera detaljerade uppgifter om flyttningsrörelsen i kommuner och regioner. Mariehamn tog emot närmare 60 procent av inflyttningen från Finland och utomnordiska länder liksom drygt hälften av flyttningen från Sverige (inkl. övriga Norden). Tabell 19. Flyttningsrörelsen i kommunerna 2015 Kommun Inflyttning från Utflyttning till Nettoflyttning Tot. Åland Fin- Sve. Övr. Tot. Åland Fin- Sve. Övr. Tot. Åland Fin- Sve. Övr. land + övr värld. land + övr värld. land + övr värld. Nord. Nord. Nord. Brändö 37 6 18 7 6 34 17 10 6 1 3-11 8 1 5 Eckerö 75 41 10 19 5 73 55 8 8 2 2-14 2 11 3 Finström 185 123 16 25 21 193 145 17 18 13-8 -22-1 7 8 Föglö 28 17 2 5 4 32 14 5 5 8-4 3-3 - -4 Geta 41 32-7 2 37 33 2 2-4 -1-2 5 2 Hammarland 131 91 13 14 13 134 93 21 14 6-3 -2-8 - 7 Jomala 345 249 34 41 21 296 228 26 39 3 49 21 8 2 18 Kumlinge 6 5 1 - - 14 8 3 3 - -8-3 -2-3 - Kökar 19 3 9 4 3 16 8 4 4-3 -5 5-3 Lemland 193 157 16 18 2 157 117 18 18 4 36 40-2 - -2 Lumparland 10 3-4 3 29 22-6 1-19 -19 - -2 2 Saltvik 111 87 12 10 2 111 87 4 15 5 - - 8-5 -3 Sottunga 1 1 - - - 3 2-1 - -2-1 - -1 - Sund 68 52 7 6 3 63 46 4 12 1 5 6 3-6 2 Vårdö 29 19 5 5-21 16 3 1 1 8 3 2 4-1 Mariehamn 999 503 202 178 116 991 498 215 236 42 8 5-13 -58 74 Landskomm. 1 279 886 143 165 85 1 213 891 125 152 45 66-5 18 13 40 -Landsbygden 1 159 835 108 144 72 1 093 826 100 132 35 66 9 8 12 37 -Skärgården 120 51 35 21 13 120 65 25 20 10 - -14 10 1 3 Åland 2 278 1 389 345 343 201 2 204 1 389 340 388 87 74-5 -45 114 Not: Siffrorna för regionerna och hela Åland innehåller flyttning inom regionerna respektive inom Åland Skärgården hade underskott gentemot fasta Åland, överskott mot omvärlden För t.ex. skärgården kan man notera att inflyttningen från övriga Åland var över 40 personer, från Finland 35, från Sverige plus övriga Norden drygt 20 samt från utomnordiska länder ett drygt tiotal. Flyttningen i förhållande till övriga Åland gav underskott, medan skärgården fick ett överskott från den utomåländska migrationen, varför slutsaldot blev noll. Figur 24. Flyttningen till och från skärgården 2015 31

Tabell 20 visar den interna åländska flyttningen för de enskilda kommunerna och tabell 21 flyttningen mellan regionerna. I den senare tabellen är flyttningen mellan olika kommuner i samma region eliminerad. Landsbygden gjorde en nettovinst på fyra personer vardera i förhållande till Mariehamn och skärgården, medan staden vann tio personer på skärgårdens bekostnad. Hammarland 91 46 40 5 93 51 37 5-2 -5 3 - Jomala 249 188 55 6 229 147 71 11 20 41-16 -5 Kumlinge 5 2 2 1 8 4 4 - -3-2 -2 1 Kökar 3 2 1-8 5 3 - -5-3 -2 - Lemland 157 99 54 4 117 84 30 3 40 15 24 1 Lumparland 3 2 1-22 13 8 1-19 -11-7 -1 Saltvik 87 33 51 3 87 34 53 - - -1-2 3 Sottunga 1-1 - 2 2 - - -1-2 1 - Sund 52 22 27 3 46 22 23 1 6-4 2 Vårdö 19 8 11-16 5 5 6 3 3 6-6 Mariehamn 504-474 30 498-478 20 6 - -4 10 Åland 1 390 498 827 65 1 390 504 835 51 - -6-8 14 Not: Siffrorna för hela Åland innehåller flyttning inom regionerna respektive inom Åland Tabell 20. Flyttning inom Åland 2015 In-/utflyttnings- Inflyttning från Utflyttning till Nettoflyttning Marie- Lands- Skär- Marie- Lands- Skär- Marie- Lands- Skär- kommun Totalt hamn bygden gården Totalt hamn bygden gården Totalt hamn bygden gården Brändö 6 5 1-17 5 11 1-11 - -10-1 Eckerö 41 19 21 1 55 30 25 - -14-11 -4 1 Finström 123 53 64 6 145 77 65 3-22 -24-1 3 Föglö 17 3 8 6 14 9 5-3 -6 3 6 Geta 32 16 16-33 16 17 - -1 - -1 - Tabell 21. Flyttning mellan regionerna 2015 Utflyttningsregion Inflyttningsregion Marie- Lands- Skär- Åland hamn bygden gården Mariehamn. 478 20 498 Landsbygden 474. 24 498 Skärgården 30 28. 58 Åland 504 506 44. Flyttningsöverskott för barn i alla regioner, störst i skärgården Siffror om flyttningsrörelsen efter ålder på kommun- och regionnivå, visar intressanta skillnader. För barn under 15 år blev det ett litet överskott i alla regioner, störst i skärgården. Gruppen 15 24 år hade ett betydande flyttningsunderskott i skärgården och på landsbygden, men ett litet överskott i Mariehamn. För invånarna i åldrarna 25 49 var det mest markanta att landsbygden hade ett stort flyttningsöverskott och staden ett underskott. Flyttningen av 50 64-åringar gav ett litet plus i alla regioner, medan det för pensionärernas del blev ett överskott i Mariehamn och små underskott på landsbygden och i skärgården. 32

Figur 25. Nettoflyttning efter region och ålder 2015 Personer 150 100 50 0-50 -100 Mariehamn Landsbygden Skärgården 0-14 15-24 25-49 50-64 65+ Sex kommuner hade flyttningsöverskott av pensionärer, sex underskott Av de enskilda kommunerna hade nio ett flyttningsöverskott av 0 14-åringar och elva när det gäller 25 64-åringar. I båda fall fick Jomala det största nettotillskottet. När det gäller gruppen 15 24 år hade de flesta kommuner underskott. Flest ungdomar förlorade Jomala och Finström. Det största flyttningsöverskottet av pensionärer hade Mariehamn, men också fem andra kommuner fick ett litet tillskott i dessa åldersgrupper. Tabell 22. Flyttning efter kommun och ålder 2015 Kommun Tot. 0-14 15-24 25-64 65+ Tot. 0-14 15-24 25-64 65+ Tot. 0-14 15-24 25-64 65+ Brändö 37 4 7 23 3 34 2 6 20 6 3 2 1 3-3 Eckerö 75 3 16 53 3 73 11 24 37 1 2-8 -8 16 2 Finström 185 25 52 104 4 193 21 70 96 6-8 4-18 8-2 Föglö 28 9 3 16-32 4 8 20 - -4 5-5 -4 - Geta 41 11 2 23 5 37 8 8 21-4 3-6 2 5 Hammarland 131 13 39 75 4 134 24 45 56 9-3 -11-6 19-5 Jomala 345 42 96 197 10 296 29 116 136 15 49 13-20 61-5 Kumlinge 6-1 3 2 14-5 9 - -8 - -4-6 2 Kökar 19 5 1 13-16 - 9 7-3 5-8 6 - Lemland 193 36 50 101 6 157 30 47 74 6 36 6 3 27 - Lumparland 10-3 7-29 3 8 9 9-19 -3-5 -2-9 Saltvik 111 13 31 65 2 111 15 40 54 2 - -2-9 11 - Sottunga 1 - - - 1 3-2 1 - -2 - -2-1 1 Sund 68 7 23 33 5 63 5 26 32-5 2-3 1 5 Vårdö 29 5 8 16-21 5 5 8 3 8-3 8-3 Mariehamn 999 122 326 509 42 991 113 318 542 18 8 9 8-33 24 Landskomm. 1 279 173 332 729 45 1 213 157 419 580 57 66 16-87 149-12 -Landsbygden 1 159 150 312 658 39 1 093 146 384 515 48 66 4-72 143-9 -Skärgården 120 23 20 71 6 120 11 35 65 9-12 -15 6-3 Åland 2 278 295 658 1 238 87 2 204 270 737 1 122 75 74 25-79 116 12 Not: Siffrorna för regionerna och hela Åland innehåller flyttning inom regionerna respektive inom Åland Inflyttade Utflyttade Nettoflyttning 33

4. Befolkningsstrukturen Ålands folkmängd var 28 983 personer den 31 december 2015, varav 14 498 kvinnor och 14 485 män. I alla kommuner utom Mariehamn och Finström fanns det flera män än kvinnor. Kvinnoöverskottet i befolkningen har krympt ihop, från 400 år 1990 till obetydliga 13 personer 2015. Tabell 23. Kommunernas befolkning efter kön 31.12.2015 Kommun Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Brändö 470 209 261 44,5 55,5 Eckerö 935 440 495 47,1 52,9 Finström 2 522 1 273 1 249 50,5 49,5 Föglö 554 264 290 47,7 52,3 Geta 500 245 255 49,0 51,0 Hammarland 1 537 747 790 48,6 51,4 Jomala 4 648 2 268 2 380 48,8 51,2 Kumlinge 317 148 169 46,7 53,3 Kökar 250 114 136 45,6 54,4 Lemland 1 991 982 1 009 49,3 50,7 Lumparland 398 188 210 47,2 52,8 Saltvik 1 829 909 920 49,7 50,3 Sottunga 99 47 52 47,5 52,5 Sund 1 031 506 525 49,1 50,9 Vårdö 441 219 222 49,7 50,3 Mariehamn 11 461 5 939 5 522 51,8 48,2 Landskomm. 17 522 8 559 8 963 48,8 51,2 -Landsbygden 15 391 7 558 7 833 49,1 50,9 -Skärgården 2 131 1 001 1 130 47,0 53,0 Åland 28 983 14 498 14 485 50,0 50,0 Från år 2000 har landsbygden ökat med nästan 2 500 invånare och staden med 1 000 medan skärgården har minskat med 200. Alla landsbygdskommuner har vuxit, men Jomala står för över hälften av ökningen. Kvinnoöverskottet i staden har sjunkit, medan landsbygden och skärgården har fått större flertal av män. Figur 26. Invånare efter region och kön 2000 och 2015 34

4.1 Ålder De största årskullarna i befolkningen är de som är födda i slutet av 1940-talet samt under 1950- och 1960-talen, d.v.s. personer från 45 år upp till tidig pensionsålder. Det råder kvinnoöverskott bland 45 69-åringarna och från 75 år och uppåt, medan männen är i majoritet under 45 samt bland 70 74-åringar. Tabell 24. Befolkning efter ålder och kön 31.12.2015 Ålder Antal Procent Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 28 983 14 498 14 485 50,0 50,0 0-4 1 494 742 752 49,7 50,3 5-9 1 635 786 849 48,1 51,9 10-14 1 562 753 809 48,2 51,8 15-19 1 598 744 854 46,6 53,4 20-24 1 488 690 798 46,4 53,6 25-29 1 697 790 907 46,6 53,4 30-34 1 718 853 865 49,7 50,3 35-39 1 771 875 896 49,4 50,6 40-44 1 903 923 980 48,5 51,5 45-49 2 074 1 049 1 025 50,6 49,4 50-54 2 026 1 011 1 015 49,9 50,1 55-59 1 947 1 017 930 52,2 47,8 60-64 2 047 1 070 977 52,3 47,7 65-69 1 995 1 006 989 50,4 49,6 70-74 1 504 726 778 48,3 51,7 75-79 1 013 537 476 53,0 47,0 80-84 761 425 336 55,8 44,2 85-89 474 296 178 62,4 37,6 90-94 215 154 61 71,6 28,4 95+ 61 51 10 83,6 16,4 Omrking 400 per år uppnår pensionsålder I nedanstående diagram som visar befolkningen per ettårsgrupp ser man att de flesta årskullar som uppnår pensionsåldern de närmaste åren kommer att omfatta cirka 400 personer eller mera. De enskilda årsklasserna varierar dock en hel del i storlek. Figur 27. Befolkning efter ålder 2015 Personer 500 400 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder 35

Stor ökning av yngre pensionärer Under 2000-talet har antalet 50 64-åringar blivit över 1 000 flera. Ökningen för denna grupp har dock bromsats upp i och med att de stora efterkrigskullarna undan för undan uppnår pensionsålder. I stället ökar de som är 65 år eller äldre i snabb takt. Sedan år 2000 har de blivit 1 800 flera. De 65 år fyllda är nu 21 procent av befolkningen mot 16 procent 1990 och 2000. Hittills är det de yngre pensionärerna som har ökat kraftigt, men från början av 2020-talet kan man räkna med att tillväxten förskjuts till de äldre grupperna i och med att de stora kullarna börjar fylla 75. Figur 28. Befolkning som har fyllt 65 år 1990 2015 Antalet barn och unga i olika åldrar har varierat över åren när de stora årskullarna från baby-boomen 1988 1995 har vuxit upp. Totalantalet har hållits på ungefär samma nivå, men andelen unga i befolkningen har sjunkit i och med den stora ökningen högre upp i åldrarna. År 1990 var 39 procent av befolkningen under 30 år mot 33 procent nu. Tabell 25. Befolkningen efter ålder 1990 2015 År Åldersgrupp Totalt 0-14 15-64 65+ 0-6 7-15 16-29 30-49 50-64 65-74 75-84 85+ Antal 1990 24 604 4 487 16 046 4 071 2 202 2 586 4 829 7 440 3 476 2 137 1 527 407 2000 25 776 4 791 16 761 4 224 2 098 2 990 4 034 7 475 4 955 2 068 1 514 642 2010 28 007 4 582 18 280 5 145 2 097 2 861 4 326 7 482 6 096 2 776 1 635 734 2011 28 355 4 645 18 352 5 358 2 130 2 837 4 459 7 528 6 043 2 981 1 619 758 2012 28 502 4 665 18 310 5 527 2 166 2 825 4 453 7 552 5 979 3 125 1 633 769 2013 28 666 4 658 18 303 5 705 2 136 2 874 4 438 7 577 5 936 3 270 1 666 769 2014 28 916 4 696 18 321 5 899 2 142 2 883 4 501 7 545 5 946 3 417 1 705 777 2015 28 983 4 691 18 269 6 023 2 117 2 880 4 477 7 466 6 020 3 499 1 774 750 Procent 1990 100,0 18,2 65,2 16,5 8,9 10,5 19,6 30,2 14,1 8,7 6,2 1,7 2000 100,0 18,6 65,0 16,4 8,1 11,6 15,7 29,0 19,2 8,0 5,9 2,5 2010 100,0 16,4 65,3 18,4 7,5 10,2 15,4 26,7 21,8 9,9 5,8 2,6 2011 100,0 16,4 64,7 18,9 7,5 10,0 15,7 26,5 21,3 10,5 5,7 2,7 2012 100,0 16,4 64,2 19,4 7,6 9,9 15,6 26,5 21,0 11,0 5,7 2,7 2013 100,0 16,2 63,8 19,9 7,5 10,0 15,5 26,4 20,7 11,4 5,8 2,7 2014 100,0 16,2 63,4 20,4 7,4 10,0 15,6 26,1 20,6 11,8 5,9 2,7 2015 100,0 16,2 63,0 20,8 7,3 9,9 15,4 25,8 20,8 12,1 6,1 2,6 36

Något lägre andel barn än i Finland och Sverige Åldersstrukturen har förändrats på likartat sätt i Finland och Sverige. Andelen barn under 15 år har sjunkit snabbare på Åland och är nu något lägre än i Finland och Sverige. Andelen pensionärer är lite större på Åland än i Sverige, eftersom ökningstakten har varit högre på Åland. Finland har haft en ännu snabbare ökning, men andelen ligger fortfarande något lägre än på Åland. Figur 29. Andel under 15 år samt 65 år och äldre på Åland, i Finland och i Sverige 2000 och 2015 Fem tusen är födda på 2000-talet I figur 30 visas befolkningen år 2000 och 2015 efter kohorter, eller födelsedecennium, i stället för ålder. I dagens befolkning finns 5 000 personer som har fötts efter år 2000. Därtill kommer att invånarna som är födda från 1950-talet till 1980-talet har ökat med 1 700 från år 2000 till 2015 genom att flyttningsöverskottet i dessa åldersgrupper har varit större än dödligheten. Mest har de som är födda på 1970-talet ökat. De som är födda på 1990-talet är något färre nu än vid millennieskiftet, eftersom många av dem nu studerar utanför Åland. De som är födda före 1950 har blivit över 3 000 färre under 2000-talet. Figur 30. Befolkning efter födelsedecennium 2000 och 2015 Personer 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Befolkning under 15 år Procent 25 2000 2015 20 15 10 5 0 Åland Finland Sverige 2000 2015 Befolkning 65 år och äldre Procent 25 2000 2015 20 15 10 5 0 Åland Finland Sverige 0-1909 1910-1919 1920-1929 1930-1939 1940-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2010- 2009 Födelseår De flesta kommuner har flera invånare över 65 än under 18 I tabell 26 visas åldersstrukturen i kommunerna enligt två olika grupperingar. Antalet personer som har fyllt 65 är flera än 0 17-åringarna i de flesta kommuner. Undantag är Finström, Hammarland, Jomala och Lemland. Sottunga har den största andelen pensionärer, 36 procent jämfört med 21 37

procent för hela Åland. Följaktligen har Sottunga också den högsta medelåldern i befolkningen, 57 år jämfört med 42 för hela Åland. Under 2015 ökade antalet pensionärer med över 50 i Mariehamn och med drygt 60 på landsbygden samt med ett knappt tiotal i skärgården. Antalet unga under 18 ökade på landsbygden men minskade i Mariehamn och skärgården. På ÅSUBs webbplats finns mera detaljerade uppgifter om åldersstrukturen, bland annat tabeller som visar varje enskild årskull efter kön samt könsfördelning och förändring över tiden i kommunerna. Ur databasen får man uppgifter om kommunernas befolkning efter kön och ålder i ettårsgrupper från och med 1975. Tabell 26. Kommunernas befolkning efter ålder 31.12.2015 Kommun Totalt 0-17 18-64 65+ 0-6 7-15 16-29 30-49 50-64 65-74 75-84 85+ Medelålder Antal Brändö 470 59 267 144 14 35 60 89 128 89 34 21 50,0 Eckerö 935 152 557 226 58 81 118 218 234 134 54 38 45,7 Finström 2 522 539 1 474 509 207 265 368 658 515 290 158 61 41,7 Föglö 554 93 295 166 28 55 72 115 118 91 45 30 47,7 Geta 500 92 293 115 37 44 63 115 126 58 37 20 44,8 Hammarland 1 537 325 900 312 118 167 213 418 309 186 85 41 41,9 Jomala 4 648 1 178 2 820 650 484 583 626 1 424 881 419 174 57 37,9 Kumlinge 317 34 182 101 12 16 45 44 99 43 39 19 51,8 Kökar 250 40 127 83 9 23 31 46 58 53 23 7 49,5 Lemland 1 991 476 1 188 327 177 231 303 564 389 207 89 31 39,4 Lumparland 398 85 210 103 28 39 47 89 92 54 37 12 45,4 Saltvik 1 829 377 1 050 402 140 203 234 453 397 224 122 56 43,0 Sottunga 99 4 59 36 1 3 12 14 33 17 9 10 57,2 Sund 1 031 195 593 243 66 105 131 258 228 151 69 23 44,4 Vårdö 441 77 235 129 21 47 64 88 92 63 52 14 46,8 Mariehamn 11 461 1 957 7 027 2 477 717 983 2 090 2 873 2 321 1 420 747 310 42,9 Landskomm. 17 522 3 726 10 250 3 546 1 400 1 897 2 387 4 593 3 699 2 079 1 027 440 42,1 -Landsbygden 15 391 3 419 9 085 2 887 1 315 1 718 2 103 4 197 3 171 1 723 825 339 41,1 -Skärgården 2 131 307 1 165 659 85 179 284 396 528 356 202 101 49,3 Åland 28 983 5 683 17 277 6 023 2 117 2 880 4 477 7 466 6 020 3 499 1 774 750 42,4 Procent Brändö 100,0 12,6 56,8 30,6 3,0 7,4 12,8 18,9 27,2 18,9 7,2 4,5 Eckerö 100,0 16,3 59,6 24,2 6,2 8,7 12,6 23,3 25,0 14,3 5,8 4,1 Finström 100,0 21,4 58,4 20,2 8,2 10,5 14,6 26,1 20,4 11,5 6,3 2,4 Föglö 100,0 16,8 53,2 30,0 5,1 9,9 13,0 20,8 21,3 16,4 8,1 5,4 Geta 100,0 18,4 58,6 23,0 7,4 8,8 12,6 23,0 25,2 11,6 7,4 4,0 Hammarland 100,0 21,1 58,6 20,3 7,7 10,9 13,9 27,2 20,1 12,1 5,5 2,7 Jomala 100,0 25,3 60,7 14,0 10,4 12,5 13,5 30,6 19,0 9,0 3,7 1,2 Kumlinge 100,0 10,7 57,4 31,9 3,8 5,0 14,2 13,9 31,2 13,6 12,3 6,0 Kökar 100,0 16,0 50,8 33,2 3,6 9,2 12,4 18,4 23,2 21,2 9,2 2,8 Lemland 100,0 23,9 59,7 16,4 8,9 11,6 15,2 28,3 19,5 10,4 4,5 1,6 Lumparland 100,0 21,4 52,8 25,9 7,0 9,8 11,8 22,4 23,1 13,6 9,3 3,0 Saltvik 100,0 20,6 57,4 22,0 7,7 11,1 12,8 24,8 21,7 12,2 6,7 3,1 Sottunga 100,0 4,0 59,6 36,4 1,0 3,0 12,1 14,1 33,3 17,2 9,1 10,1 Sund 100,0 18,9 57,5 23,6 6,4 10,2 12,7 25,0 22,1 14,6 6,7 2,2 Vårdö 100,0 17,5 53,3 29,3 4,8 10,7 14,5 20,0 20,9 14,3 11,8 3,2 Mariehamn 100,0 17,1 61,3 21,6 6,3 8,6 18,2 25,1 20,3 12,4 6,5 2,7 Landskomm. 100,0 21,3 58,5 20,2 8,0 10,8 13,6 26,2 21,1 11,9 5,9 2,5 -Landsbygden 100,0 22,2 59,0 18,8 8,5 11,2 13,7 27,3 20,6 11,2 5,4 2,2 -Skärgården 100,0 14,4 54,7 30,9 4,0 8,4 13,3 18,6 24,8 16,7 9,5 4,7 Åland 100,0 19,6 59,6 20,8 7,3 9,9 15,4 25,8 20,8 12,1 6,1 2,6 38

Jomala och Mariehamn har lägst försörjningskvot Nedan visas försörjningskvoter för kommunerna i diagramform. Försörjningskvoten för 0 19-åringar respektive för de 65 år fyllda anger hur många invånare i dessa åldrar det finns per 100 personer i åldern 20-64. Den totala försörjningskvoten är summan av befolkning under 20 samt 65 år och äldre i förhållande till 100 personer i åldrarna däremellan. Mariehamn och Jomala har de lägsta försörjningskvoterna. I Mariehamns fall beror det på en relativt låg andel av både unga och äldre. För Jomalas del är orsaken en låg andel pensionärer, eftersom andelen unga är den högsta bland kommunerna. Figur 31. Försörjningskvot för invånare 0 19 år efter kommun 2015 Jomala Lemland Lumparland Finström Hammarland Saltvik Sund Föglö Kökar Vårdö Geta Mariehamn Eckerö Brändö Kumlinge Sottunga Åland 0 25 50 75 Figur 32. Försörjningskvot för invånare 65 år och äldre efter kommun 2015 Kökar Sottunga Föglö Kumlinge Vårdö Brändö Lumparland Sund Eckerö Geta Saltvik Mariehamn Hammarland Finström Lemland Jomala Åland 0 25 50 75 Figur 33. Försörjningskvot totalt efter kommun 2015 Kökar Föglö Lumparland Vårdö Brändö Sund Saltvik Kumlinge Finström Sottunga Hammarland Lemland Geta Eckerö Mariehamn Jomala Åland 0 20 40 60 80 100 120 39

4.2 Födelseort Knappt två tredjedelar av befolkningen, eller 18 800 personer, har Åland som sin födelseort, medan 10 200 personer är födda på annat håll. Av dessa är 5 600 personer födda i Finland, d.v.s. 19 procent av befolkningen, och 4 600 eller 16 procent i andra länder. I Sverige är 2 400 eller 8 procent födda och i övriga nordiska länder 90 personer. Från utomnordiska länder kommer 2 000 personer, vilket är 7 procent av befolkningen. Figur 34. Befolkning efter födelseland 2015 Födda utom Norden och i Sverige och ökade De inflyttade är födda i 99 olika länder, varav 63 dock representeras av färre än 10 personer. Det är möjligt att ytterligare något land döljer sig bland de närmare 150 personer som saknar födelsestat i befolkningsregistret. Det bör noteras att det är just födelseorten som framgår av registret, d.v.s. hemort vid födelsen, och inte t.ex. uppväxtort. Utomnordiska länder där mera än 50 personer är födda är Lettland, Rumänien, Estland, Tyskland, Ryssland, Polen och Storbritannien i Europa samt Thailand, Iran, Filippinerna och USA i andra världsdelar. Under 2015 ökade de som är födda utanför Norden med 100, varav Rumänien står för närmare 40, Syrien för ett tjugotal och Lettland och Storbritannien för runt tio vardera. De som är födda i Sverige ökade med 40 medan de finlandsfödda minskade med 30 och de infödda ålänningarna med 40 personer. Figur 35. Förändring av befolkningen efter födelseort 2015 Födelseort Utom Norden Sverige + övr. Norden Finland Åland -50-25 0 25 50 75 100 Personer 40

Tabell 27. Befolkning efter födelseland 31.12.2000 31.12.2015 Födelseland 2000 2010 2014 2015 Födelseland 2000 2010 2014 2015 Totalt 25 776 28 007 28 916 28 983 - - Norden 25 224 26 407 26 868 26 831 Pakistan 3 7 6 6 Åland 18 682 18 732 18 814 18 773 Singapore 1 2 2 2 Finland 5 109 5 490 5 598 5 568 Sri Lanka 3 4 5 6 Sverige 1 354 2 098 2 359 2 398 Sydkorea - 2 2 2 Norge 47 48 53 51 Syrien - 3 4 22 Danmark 24 25 26 25 Thailand 17 111 139 141 Färöarna - 4 5 4 Turkiet - 9 9 11 Grönland - - 1 1 Vietnam 6 9 13 14 Island 8 10 12 11 Afrika 30 61 74 78 Övriga Europa 184 956 1 300 1 369 Algeriet - 2 3 3 Angola - - - 1 Albanien - 2 2 3 Benin - - 1 1 Belgien - 3 6 5 Egypten 1 2 2 3 Bosnien - 2 7 8 Eritrea - - 1 - Bulgarien 2 7 8 8 Etiopien - 1 2 3 Estland 24 128 187 186 Gambia - 2 2 1 Frankrike 3 7 10 9 Guinea - - - 1 Grekland 2 3 7 6 Kamerun - - 2 2 Irland - 1 1 2 Kenya 3 11 10 13 Italien 2 15 23 23 Komorerna 1 1 1 1 Kroatien - 10 10 14 Libyen 1 1 2 2 Lettland 6 198 278 289 Madagaskar - 2 3 3 Litauen - 27 27 29 Marocko 13 19 22 22 Luxemburg 1 1 - - Nigeria 1 2 5 5 Malta - - - 2 Senegal - 2 2 2 Nederländerna 2 5 12 11 Swaziland - - - - Polen 14 48 53 59 Sydafrika 3 4 4 4 Portugal 2 4 6 7 Tanzania 4 8 7 6 Rumänien 3 165 278 314 Tunisien 3 4 4 4 Ryssland 18 57 63 61 Schweiz 6 10 12 12 Amerika 82 95 114 119 Serbien 1) 3 43 48 49 Argentina - 1 2 2 Slovakien - 2 3 3 Bolivia - - - - F.d. Sovjet 14 28 40 42 Brasilien 2 8 22 23 Spanien 2 14 20 19 Chile 3 5 6 7 Storbritannien 44 61 58 66 Colombia 7 9 7 8 Tjeckien - - 1 2 Dominikanska rep. - - 2 2 Tyskland 25 80 98 98 Ecuador 3 4 4 4 Ukraina 5 19 22 22 El Salvador - 1 1 1 Ungern 5 8 10 10 Jamaica - 1 1 1 Vitryssland - 6 7 7 Kanada 5 5 5 7 Österrike 1 2 3 3 Kuba 1 4 3 3 Mexiko - - 2 2 Asien 93 340 407 431 Nicaragua - 1 - - Afghanistan - - 1 1 Peru - 1 - - Armenien - - 1 1 Trinidad och Tobago - - 1 1 Bahrain 1 - - - Uruguay - - 1 1 Filippinerna 10 52 62 65 USA 59 50 52 53 Honkong - - 1 1 Venezuela 1 4 4 3 Indien 1 10 16 17 Indonesien 2 5 6 6 Oceanien 5 4 7 8 Irak 2 9 15 13 Australien 4 4 4 5 Iran 43 101 103 96 Nya Zeeland 1-3 3 Israel 3 2 2 2 Japan - - 1 1 Okänt 158 144 146 147 Jordanien - - - 1 Kambodja - - 1 1 Kazakstan - 1 2 2 Kina 1 7 14 16 Efter ländernas EU-tillhörighet (exkl. Norden) Kuwait - 3 1 1 EU28 138 789 1 099 1 165 Libanon - 1-2 EU15 (gamla) 84 196 244 249 Malaysia - 1 1 1 Europa utom EU28 46 167 201 204 Nordkorea - 1 - - 1) Serbien inkluderar f.d. Jugoslavien och f.d. Serbien och Montenegro 41

Majoritet kvinnor bland de inflyttade En större andel av kvinnorna än av männen är inflyttade, 39 respektive 32 procent. Av de som är födda utanför Åland är 55 procent kvinnor. Andelen har sjunkit under 2000-talet. Bland de som är födda på Åland har könsfördelningen varit i stora drag oförändrad med en knapp majoritet män, 53 procent. Figur 36. Befolkning efter födelseland och kön 2015 Personer 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Kvinnor Åland Finland Sverige Övriga Män Nästan hälften av 30 39-åringarna är födda utanför Åland Det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna om man ser till födelseort. Bland invånarna under 20 år, dominerar de som är födda på Åland, även om inslaget av inflyttade inte är obetydligt utan uppgår till 17 procent. De inflyttades andel är störst i åldrarna 30 39 år, där de utgör 46 procent av invånarna, men även i åldrarna 40 69 år är andelen över 40 procent. Också när det gäller varifrån de inflyttade kommer skiljer sig åldersgrupperna åt, vilket illustreras av diagrammet. Andelen födda i Finland är större ju högre upp i åldrarna man kommer, medan de som har sitt ursprung i Sverige och andra länder står för en större del av de yngre inflyttade. Bland de 50 år fyllda är den stora majoriteten av de inflyttade födda i Finland, medan de som är födda i utlandet utgör en betydande majoritet av de som är under 50 år. Figur 37. Befolkning född utanför Åland efter födelseort och ålder 2015 Personer 1 500 1 250 1 000 750 500 250 Finland Utomlands 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70+ Av tabell 28 framgår att de som är födda i Sverige i de flesta åldersgrupper är flera än de som har sitt ursprung i övriga länder. I åldrarna 20 39 år samt 80 år och äldre är dock de som är födda i övriga länder flera. I åldersgrupperna under 20 år är de sverigefödda också flera än de som har flyttat in från Finland. 42

Tabell 28. Befolkning efter födelseort och ålder 31.12.2015 Ålder Antal Invånare Åland Födelseort Utanför Åland Nuvartotalt Totalt Marie- Lands- Skär- Totalt Finland Sverige Övriga ande hamn bygden gården (inkl. hemokänt) kommun Totalt 28 983 18 773 6 541 10 170 2 062 10 210 5 568 2 398 2 244 10 540 0-9 3 129 2 707 968 1 635 104 422 104 183 135 2 249 10-19 3 160 2 515 1 004 1 305 206 645 190 229 226 1 809 20-29 3 185 2 087 832 1 059 196 1 098 470 297 331 1 126 30-39 3 489 1 863 894 855 114 1 626 650 386 590 853 40-49 3 977 2 201 1 143 885 173 1 776 825 501 450 996 50-59 3 973 2 265 742 1 236 287 1 708 1 018 415 275 1 069 60-69 4 042 2 358 492 1 443 423 1 684 1 309 236 139 1 071 70-79 2 517 1 696 393 1 002 301 821 630 127 64 838 80+ 1 511 1 081 73 750 258 430 372 24 34 529 Procent Totalt 100,0 64,8 22,6 35,1 7,1 35,2 19,2 8,3 7,7 36,4 0-9 100,0 86,5 30,9 52,3 3,3 13,5 3,3 5,8 4,3 71,9 10-19 100,0 79,6 31,8 41,3 6,5 20,4 6,0 7,2 7,2 57,2 20-29 100,0 65,5 26,1 33,2 6,2 34,5 14,8 9,3 10,4 35,4 30-39 100,0 53,4 25,6 24,5 3,3 46,6 18,6 11,1 16,9 24,4 40-49 100,0 55,3 28,7 22,3 4,4 44,7 20,7 12,6 11,3 25,0 50-59 100,0 57,0 18,7 31,1 7,2 43,0 25,6 10,4 6,9 26,9 60-69 100,0 58,3 12,2 35,7 10,5 41,7 32,4 5,8 3,4 26,5 70-79 100,0 67,4 15,6 39,8 12,0 32,6 25,0 5,0 2,5 33,3 80+ 100,0 71,5 4,8 49,6 17,1 28,5 24,6 1,6 2,3 35,0 Not: Siffrorna för Mariehamn är korrigerade 21.11.2016 Många medelålders men få äldre är födda i Mariehamn Drygt sju procent av invånarna är födda i skärgården. För de äldsta åldersgrupperna är denna siffra betydligt högre. De som är födda i Mariehamn utgör 23 procent av hela befolkningen men mindre än 4 procent av de som har fyllt 80. Både bland de äldre och de yngre är flera födda på landsbygden än i Mariehamn. I åldrarna 40 49 år är dock betydligt flera födda i Mariehamn, ett resultat av stadens kraftiga utveckling på 1960-talet med stor inflyttning och många barn. Figur 38. Befolkning född på Åland efter födelseregion och ålder 2015 43

De flesta årskullar har vuxit tack vare fler inflyttade än utflyttade Diagrammet visar variationerna mellan årskullarna 1951 2015 när det gäller hur många av de som har fötts på Åland respektive år som bor kvar på Åland i dag och hur många som är uflyttade (eller avlidna) samt hur många födda på annan ort som har flyttat in. En tabell på hemsidan visar de exakta siffrorna inklusive procentandelar för de olika kategorierna. Figur 39. Kvarboende, utflyttade och inflyttade i årskullarna 1951 2015, läget 2015 Personer 500 400 300 200 100 0-100 Inflyttade Bor kvar Utflyttade /avlidna -200 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Födelseår Över 90 procent av de ålandsfödda stannar kvar på Åland tills de når övre tonåren samtidigt som årskullarna redan tidigt börjar fyllas på med inflyttade. När årskullarna är i skolåldern är de därför omkring femton procent större än vad de var från början. Det är endast åldersklasserna 19 25 år som är mindre än de var när de föddes, eftersom många i denna ålder bor borta och studerar. Längre upp i åldrarna växer årskullarna på nytt genom återflyttning och nyinflyttning och från 30 år och uppåt är antalet personer bosatta på Åland i varje årskull vanligen 20 30 procent större än antalet personer som föddes på Åland respektive år, i vissa fall upp till 40 procent. Totalt har det under perioden 1951 2015 fötts över 19 500 personer på Åland, varav 14 800 eller 76 procent bor kvar på Åland. För åldersklasserna 20 60 år är siffran 69 procent och för de flesta ettårsgrupper ligger andelen mellan 65 och 75 procent. Lägst är andelen för de som var födda 1981 1990, eller 67 procent. Över 4 700 av de som har fötts efter 1950 bor utanför Åland eller har avlidit. Denna siffra vägs mer än väl upp av de över 8 000 personer i dessa åldersklasser som bor på Åland men är födda på annat håll. Det totala antalet invånare födda efter 1950, d.v.s. i åldrarna 0 64 år, är nästan 23 000, vilket är 3 400 personer eller 18 procent flera än antalet som föddes på Åland 1951 2015. 44

Kökar har störst andel födda utom Åland Tabell 29 visar invånarnas födelseort efter kommun och diagrammet illustrerar andel och fördelning på födelseland för de som är födda utanför Åland. I Mariehamn är 44 procent av invånarna födda utanför Åland, i skärgården 37 procent och på landsbygden 29 procent. Andelen födda utanför Norden är tio procent i Mariehamn, fem procent på landsbygden och sex procent i skärgården. Andelen i kolumnen Övriga i tabellen är något högre än så eftersom den innehåller också de små grupperna övriga Norden och okänt. Av kommunerna har Brändö, Mariehamn, Kökar och Vårdö störst andel födda i Finland, medan Kökar, Eckerö och Geta ligger högst gällande födda i Sverige. Figur 40. Andel invånare per kommun som är födda utanför Åland 2015 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn 0 10 20 30 40 50 Procent Finland Sverige Övr. länder Tabell 29. Kommunernas befolkning efter födelseort 31.12.2015 Kommun Antal Totalt Åland Finland Sverige Övriga (inkl okänt) Åland Finland Sverige Övriga (inkl okänt) Brändö 470 261 150 28 31 55,5 31,9 6,0 6,6 Eckerö 935 599 142 127 67 64,1 15,2 13,6 7,2 Finström 2 522 1 825 373 163 161 72,4 14,8 6,5 6,4 Föglö 554 370 81 43 60 66,8 14,6 7,8 10,8 Geta 500 337 65 60 38 67,4 13,0 12,0 7,6 Hammarland 1 537 1 102 207 139 89 71,7 13,5 9,0 5,8 Jomala 4 648 3 250 783 335 280 69,9 16,8 7,2 6,0 Kumlinge 317 223 54 26 14 70,3 17,0 8,2 4,4 Kökar 250 135 58 48 9 54,0 23,2 19,2 3,6 Lemland 1 991 1 394 331 180 86 70,0 16,6 9,0 4,3 Lumparland 398 279 72 22 25 70,1 18,1 5,5 6,3 Saltvik 1 829 1 393 248 115 73 76,2 13,6 6,3 4,0 Sottunga 99 73 17 5 4 73,7 17,2 5,1 4,0 Sund 1 031 750 159 68 54 72,7 15,4 6,6 5,2 Vårdö 441 291 92 32 26 66,0 20,9 7,3 5,9 Mariehamn 11 461 6 491 2 736 1 007 1 227 56,6 23,9 8,8 10,7 Landskomm. 17 522 12 282 2 832 1 391 1 017 70,1 16,2 7,9 5,8 -Landsbygden 15 391 10 929 2 380 1 209 873 71,0 15,5 7,9 5,7 -Skärgården 2 131 1 353 452 182 144 63,5 21,2 8,5 6,8 Åland 28 983 18 773 5 568 2 398 2 244 64,8 19,2 8,3 7,7 Procent 45

Bara var tredje invånare i Mariehamn, Jomala och Lemland är födda i hemkommunen Den del av befolkningen som är född på Åland är i de flesta kommuner till största delen från den egna kommunen. Bara Jomala och Lemland har en större andel som är inflytttade från övriga åländska kommuner. Högst andel födda i den egna kommunen har fyra skärgårdskommuner där siffran rör sig runt 50 procent eller mera. I Mariehamn, Lemland och Jomala är bara en tredjedel av invånarna födda i hemkommunen. Figur 41. Andel invånare per kommun som är födda på Åland efter födelseort 2015 Under 2000-talet har antalet invånare födda utanför Åland ökat i alla regioner. På landsbygden har också de som är födda på Åland blivit flera, men de som är födda på annat håll har ändå ökat sin andel av befolkningen från 22 till 29 procent. I Mariehamn och skärgården har de som är födda på Åland blivit färre sedan år 2000 och de som är födda utanför Åland har ökat sin andel från 24 till 37 procent i skärgården och från 35 till 43 procent i staden. Figur 42. Befolkning efter region och födelseort 2000 och 2015 46

Invånarna födda i Sverige har ökat med tusen under 2000-talet Under 2000-talet är det framför allt invånarna som är födda i Sverige och utomnordiska länder som har ökat. De som är födda i Sverige har blivit över 1 000 flera och ökat sin andel av Ålands befolkning från fem till åtta procent. De som är födda utanför Norden har ökat med 1 600 och deras andel av befolkningen från under två till närmare sju procent. De som är födda i Finland har blivit drygt 450 flera, men andelen av befolkningen har sjunkit något, från nästan 20 till drygt 19 procent. De som är födda på Åland har ökat obetydligt, plus 90 personer, och deras andel av befolkningen har därför sjunkit från 72 till 65 procent. Tabell 30. Befolkning efter födelseort 1990 2015 År Antal Totalt Åland Finland Sverige Övriga Övriga Norden världen Procent Okänt Åland Finland Sverige Övriga Norden Lägre andel men större ökning av utomnordisk befolkning än i Sverige En jämförelse med Sverige och Finland visar att andelen av befolkningen som är född utanför Norden har vuxit snabbare på Åland under 2000-talet. På Åland har denna befolkningsgrupp blivit närmare fyra gånger större, i Finland knappt tre gånger och i Sverige dubbelt större. Deras andel av befolkningen är högre på Åland än i Finland, men betydligt lägre än i Sverige. Figur 43. Andel av befolkningen född utom Norden 2000 och 2015 på Åland samt i Finland och Sverige Övriga Okänt världen 1990 24 604 18 229 4 857 989 69 238 222 74,1 19,7 4,0 0,3 1,0 0,9 2000 25 776 18 682 5 111 1 353 78 394 158 72,5 19,8 5,2 0,3 1,5 0,6 2010 28 007 18 732 5 490 2 098 87 1 456 144 66,9 19,6 7,5 0,3 5,2 0,5 2011 28 355 18 824 5 513 2 187 96 1 592 143 66,4 19,4 7,7 0,3 5,6 0,5 2012 28 502 18 803 5 528 2 239 97 1 693 142 66,0 19,4 7,9 0,3 5,9 0,5 2013 28 666 18 799 5 551 2 293 92 1 785 146 65,6 19,4 8,0 0,3 6,2 0,5 2014 28 916 18 814 5 598 2 359 97 1 902 146 65,1 19,4 8,2 0,3 6,6 0,5 2015 28 983 18 773 5 568 2 398 92 2 005 147 64,8 19,2 8,3 0,3 6,9 0,5 Procent 15 10 5 2000 2015 0 Åland Finland Sverige Källa: ÅSUB Befolkning, SC, SCB 47

4.3 Språk Det mest karaktäristiska beträffande invånarnas modersmål under 2000-talet är den stora ökningen av personer med andra språk än svenska och finska. De har sedan år 2000 blivit mer än 1 700 flera och ökat sin andel av befolkningen från drygt en till över sju procent. De svenskspråkiga har ökat med närmare 1 400 personer, men den procentuella andelen har minskat till 88. De finskspåkiga har ökat med drygt 120, men andelen har sjunkit något och är knappt fem procent. Tabell 31. Befolkning efter språk 1990 2015 År Antal Procent Totalt Svenska Finska Övriga Svenska Finska Övriga 1990 24 604 23 243 1 128 233 94,5 4,6 0,9 2000 25 776 24 169 1 238 369 93,8 4,8 1,4 2010 28 007 25 173 1 373 1 461 89,9 4,9 5,2 2011 28 355 25 361 1 371 1 623 89,4 4,8 5,7 2012 28 502 25 399 1 371 1 732 89,1 4,8 6,1 2013 28 666 25 429 1 387 1 850 88,7 4,8 6,5 2014 28 916 25 532 1 398 1 986 88,3 4,8 6,9 2015 28 983 25 527 1 363 2 093 88,1 4,7 7,2 Figur 44. Befolkning med andra språk än svenska 1990 2015 Personer 2 500 2 000 1 500 1 000 Övriga Finska 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Rumänska, lettiska och arabiska ökade mest Invånare med 64 olika språk finns representerade. Under 2015 minskade de svenskspråkiga med 5 personer och de finskspråkiga med 35. Rumänska ökade med 35 och lettiska och arabiska med ett tjugotal personer vardera. Av de språkgrupper som har vuxit mycket under 2000-talet har estniska, lettiska och rumänska en rätt jämn könsfördelning, medan det finns en tydlig kvinnomajoritet bland de invånare som talar thai och ryska. Bland de finskspråkiga finns sedan tidigare betydligt flera kvinnor än män. 48

Tabell 32. Befolkning efter språk 31.12.2000 31.12.2015 Språk 2000 2010 2013 2014 2015 Språk 2000 2010 2013 2014 2015 Totalt 25 776 28 007 28 666 28 916 28 983 Svenska 24 169 25 173 25 429 25 532 25 527 Kroatiska - 5 5 5 9 Finska 1 238 1 373 1 387 1 398 1 363 Grekiska 1 2 3 6 7 Rumänska 2 166 258 295 329 Urdu 2 5 6 6 6 Lettiska 5 195 269 295 315 Indonesiska 1 4 5 5 5 Estniska 23 138 171 194 193 Swahili - 6 4 4 5 Ryska 26 103 123 139 140 Färiska 3 5 6 6 5 Thai 12 104 132 135 137 Katalanska - 3 4 4 4 Engelska 69 97 109 111 118 Cebuano 1 2 3 3 3 Tyska 31 76 92 96 95 Slovakiska - 2 3 3 3 Kurdiska 18 63 72 67 60 Azerbadjanska - 2 2 2 2 Tagalog 10 50 60 58 60 Hindi - - - 2 2 Arabiska 17 36 38 40 60 Ibo - 1 1 2 2 Polska 11 46 49 53 59 Kikuyu - 3 2 2 2 Persiska 27 43 50 49 51 Malagassiska - 1 2 2 2 Spanska 16 32 34 39 39 Tamilska 1 2 2 2 2 Norska 36 34 37 38 37 Tjeckiska - - 2 1 2 Litauiska - 33 39 34 36 Fon - - 2 2 1 Albanska - 28 32 32 35 Ido - - - - 1 Serbiska - 17 26 26 27 Amhariska 1 1 Italienska 2 18 26 27 26 Armeniska - - 1 1 1 Portugisiska 1 5 13 20 23 Berberspråk - 1 1 1 1 Ukrainska 3 16 17 19 20 Dholuo - - - - 1 Serbokroatiska 1 15 16 16 16 Hebreiska 1 1 1 1 1 Turkiska 2 11 15 15 16 Japanska - - - 1 1 Kinesiska 1 7 15 15 15 Khmeriska - - 1 1 1 Vietnamesiska 9 12 14 14 15 Koreanska - 1 1 1 1 Danska 10 13 13 15 14 Malajiska - 1 1 1 1 Isländska 8 10 12 12 12 Maltesiska - - - - 1 Holländska 2 3 9 12 11 Singalesiska 1 - - 1 1 Ungerska 9 11 13 12 11 Kazakiska - - 1 1 - Bosniska - - 4 7 10 Slovenska - - 2 1 - Malayalam - 7 8 9 9 Wolof - 2 1 1 - Romani - - - 1 9 Okänt - 5 4 4 5 Franska 5 10 11 10 8 Bulgariska 2 8 7 8 8 Tabell 33. Befolkning efter språk och kön 31.12.2015 Språk Totalt Antal Antal Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 28 983 100,0 14 498 14 485 50,0 50,0 Svenska 25 527 88,1 12 574 12 953 49,3 50,7 Finska 1 363 4,7 877 486 64,3 35,7 Rumänska 329 1,1 149 180 45,3 54,7 Lettiska 315 1,1 160 155 50,8 49,2 Estniska 193 0,7 89 104 46,1 53,9 Ryska 140 0,5 82 58 58,6 41,4 Thai 137 0,5 103 34 75,2 24,8 Engelska 118 0,4 41 77 34,7 65,3 Tyska 95 0,3 40 55 42,1 57,9 Kurdiska 60 0,2 24 36 40,0 60,0 Övriga språk 706 2,4 359 347 50,8 49,2 Könsfördeln, procent 49

Var tionde invånare i Mariehamn har något annat språk än svenska eller finska Mariehamn har nästan 1 200 invånare med andra språk än svenska och finska, över tio procent av befolkningen. De finskspråkiga är knappt 600 eller drygt 5 procent. Också på landsbygden är gruppen övriga språk större än de finskspråkiga och utgör över 750 personer eller fem procent av invånarna. I skärgården står finska för åtta procent och övriga språk för sex. Förutom i Mariehamn är personerna med övriga språk flera än de finskspråkiga i Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Sund och Vårdö. Andelen svenskspråkiga är 90 procent eller mera i nio kommuner, högst i Saltvik med drygt 93 procent. Tabell 34. Befolkning efter språk och kommun 31.12.2015 Kommun Antal Procent Totalt Svenska Finska Övriga Svenska Finska Övriga Brändö 470 354 88 28 75,3 18,7 6,0 Eckerö 935 844 45 46 90,3 4,8 4,9 Finström 2 522 2 293 82 147 90,9 3,3 5,8 Föglö 554 474 19 61 85,6 3,4 11,0 Geta 500 440 23 37 88,0 4,6 7,4 Hammarland 1 537 1 408 47 82 91,6 3,1 5,3 Jomala 4 648 4 176 213 259 89,8 4,6 5,6 Kumlinge 317 285 18 14 89,9 5,7 4,4 Kökar 250 226 20 4 90,4 8,0 1,6 Lemland 1 991 1 842 71 78 92,5 3,6 3,9 Lumparland 398 358 21 19 89,9 5,3 4,8 Saltvik 1 829 1 707 66 56 93,3 3,6 3,1 Sottunga 99 90 5 4 90,9 5,1 4,0 Sund 1 031 938 46 47 91,0 4,5 4,6 Vårdö 441 397 20 24 90,0 4,5 5,4 Mariehamn 11 461 9 695 579 1 187 84,6 5,1 10,4 Landskomm. 17 522 15 832 784 906 90,4 4,5 5,2 -Landsbygden 15 391 14 006 614 771 91,0 4,0 5,0 -Skärgården 2 131 1 826 170 135 85,7 8,0 6,3 Åland 28 983 25 527 1 363 2 093 88,1 4,7 7,2 Betydligt vanligare med andra språk än med finska bland personer under 50 år Språkstrukturen varierar betydligt mellan olika åldersgrupper. Lägst andel svenskspråkiga finns det i åldrarna 30 39 år, 79 procent. I denna åldersgrupp har 5 procent finska som modersmål och 16 procent något annat språk. De finskspråkiga utgör två tredjedelar av de icke-svenskspråkiga som har fyllt 50, men bara en fjärdedel av de som är under 40 år. 50

Figur 45. Andel icke-svenskspråkiga efter språk och ålder 2015 Procent 20 15 Övriga Finska 10 5 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70+ Svenskspråkiga också bland invånare födda utom Norden Nästan alla invånare som är födda på Åland och i Sverige är svenskspråkiga liksom närmare 80 procent av de som har flyttat in från Finland. Av tabell 35 som visar befolkningen efter språk och födelseland framgår också att det även bland personer som kommer från övriga Norden och icke-nordiska länder finns ett betydande inslag av svenskspråkiga. Tabell 35. Befolkning efter språk och födelseland 31.12.2015 Språk Födelseland Totalt Åland Finland Sverige Övriga Övriga Okänt Norden länder Antal 28 983 18 773 5 568 2 398 92 2 005 147 Svenska 25 527 18 469 4 397 2 321 24 197 119 Finska 1 363 139 1 146 71 2 2 3 Övriga 2 093 165 25 6 66 1 806 25 Procent Svenska 88,1 98,4 79,0 96,8 26,1 9,8 81,0 Finska 4,7 0,7 20,6 3,0 2,2 0,1 2,0 Övriga 7,2 0,9 0,4 0,3 71,7 90,1 17,0 51

4.4 Medborgarskap Drygt 26 000 av Ålands invånare eller 90 procent är finska medborgare och över 2 900 eller 10 procent utländska medborgare. Av dessa är nästan 1 270 personer svenska medborgare och 1 660 personer medborgare i något annat land. Antalet utländska medborgare har blivit 2,6 gånger större under 2000-talet. Av de utländska medborgarna innehar 46 procent medborgarskap i ett nordiskt land. År 2000 var denna siffra nästan 80 procent. Drygt 80 procent av de utländska medborgarna är medborgare i ett EU-land. Figur 46. Utländska medborgare 2000 2015 Personer 2 000 1 500 1 000 Övriga länder Sverige 500 0 2000 2005 2010 2015 Av de finska medborgarna är något flera kvinnor än män, medan de utländska medborgarna har en majoritet av män. Såväl bland de som är medborgare i Sverige och övriga Norden som i övriga europeiska länder finns det flera män, medan kvinnorna överväger något bland medborgare i utomeuropeiska länder. Figur 47. Utländska medborgare efter kön 2015 Personer 800 600 400 200 0 Sverige och övr. Norden Övriga Europa Kvinnor Män Övriga världen Medborgarskap i 79 länder Ålänningarna är medborgare i 79 olika länder, vilket framgår av tabell 36. Siffrorna ger en liknande bild av befolkningens ursprung som uppgifterna om födelseland i tabell 27. Eftersom medborgarskapet kan ändras är det dock i många fall färre som är medborgare i ett land än som är födda i landet ifråga. Ett undantag är Estland och Lettland, där medborgarna är flera än de som är födda där. Detta kan delvis bero på att vissa har Sovjetunionen som födelsestat. 52

Tabell 36. Befolkning efter medborgarskap 31.12.2000 31.12.2015 Medborgarskap 2000 2010 2014 2015 Medborgarskap 2000 2010 2014 2015 Totalt 25 776 28 007 28 916 28 983 Kina 1 4 6 6 Norden 25 545 26 837 27 405 27 389 Kirgizistan - 1 - - Finland 24 651 25 592 26 079 26 056 Libanon 1 1 - - Sverige 839 1 184 1 257 1 267 Malaysia - - 1 1 Norge 35 36 41 40 Pakistan - 3 2 2 Danmark 13 15 17 15 Singapore - 1 - - Island 7 10 11 11 Sri Lanka - 1 1 1 Sydkorea - 1 1 1 Övriga Europa 116 826 1 130 1 189 Syrien - 3 3 23 Albanien - 2 2 2 Thailand 13 91 110 107 Belgien - 2 5 4 Turkiet - 5 4 4 Bosnien-Herzegovina - 1 10 12 Vietnam 3-3 4 Bulgarien 1 6 6 6 Estland 22 142 203 203 Afrika 10 35 37 39 Frankrike 3 3 6 5 Algeriet - 2 1 1 Grekland - - 3 4 Benin - - 1 1 Irland - 1 1 3 Egypten 1 3 3 2 Italien 2 16 24 23 Etiopien - - 1 1 Kroatien - 10 6 10 Gambia - 2 1 - Lettland 5 207 299 312 Kamerun - - 2 2 Litauen - 28 28 28 Kenya - 9 4 7 Malta - - - 1 Libyen 1 1 1 1 Nederländerna 1 3 10 9 Madagaskar - 1 2 2 Polen 6 32 36 43 Marocko 5 12 12 13 Portugal 1 1 2 4 Nigeria - 1 3 3 Rumänien 1 165 266 299 Senegal - - 1 1 Ryssland 10 36 35 32 Tanzania - 1 1 1 Schweiz 6 5 6 6 Tunisien 3 3 4 4 Serbien 1) - 31 18 19 Slovakien - 1 2 2 Amerika 50 40 50 50 Slovenien - - 2 - Brasilien 2 6 15 14 F.d. Sovjet 4 - - - Chile 1 1-1 Spanien 2 13 19 19 Colombia - 1 1 1 Storbritannien 31 45 39 40 Dominikanska rep. - - 2 2 Tjeckien - 1 2 Ecuador 1 - - - Tyskland 14 56 66 65 Jamaica - 1 1 1 Ukraina 4 13 22 25 Kanada 1 2 3 5 Ungern 1 2 5 4 Kuba 1 4 2 2 Vitryssland - 3 4 3 Peru - 1 - - Österrike 2 2 4 4 Trinidad o Tobago - - 2 1 USA 44 23 23 23 Asien 49 236 249 267 Venezuela - 1 1 - Afganistan - - 1 1 Armenien - - 1 1 Oceanien 4 3 6 6 Filippinerna 7 41 38 38 Australien 3 3 4 4 Indien 1 9 12 12 Nya Zeeland 1-2 2 Indonesien 1 4 4 2 Irak 2 5 9 7 Okänt 2 30 39 43 Iran 19 61 45 48 Israel 1 5 5 5 EU28 25 595 27 526 28 386 28 427 Japan - - 1 1 - därav utom Norden 92 735 1 033 1 089 Jordanien - - - 1 Europa utom EU28 66 137 149 142 Kambodja - - 1 1 Kazakstan - - 1 1 1) Serbien inkluderar f.d. Jugoslavien och f.d. Serbien och Montenegro 53

Över 1 300 är medborgare i både Finland och Sverige Det är möjligt att ha dubbla medborgarskap, vilket 1 833 personer eller drygt sex procent av befolkningen har. En person som är medborgare i två länder, varav det ena är Finland, räknas i statistiken som finsk medborgare. Detta gäller 1 815 personer, varav 1 345 personer är medborgare också i Sverige och 470 i något annat land. Därtill kommer 18 personer har enbart två utländska medborgarskap och 5 personer är medborgare i tre länder. Figur 48. Personer med dubbelt medborgarskap 2005 och 2015 Två utländska medborgarskap Medborgare i Finland + annat land 2015 2005 Medborgare i Finland + Sverige 0 500 1 000 1 500 Personer Störst andel svenska medborgare i Kökar I sex kommuner är andelen utländska medborgare över tio procent. Högst är den i Föglö, 16 procent, och lägst i Sottunga, 5 procent. I sju kommuner utgör svenska medborgare hälften eller mera av de utländska medborgarna. Tabell 37. Kommunernas befolkning efter medborgarskap 31.12.2015 Kommun Totalt Antal Procent Finland Sverige Övrigt Finland Sverige Övrigt Brändö 470 437 8 25 93,0 1,7 5,3 Eckerö 935 829 66 40 88,7 7,1 4,3 Finström 2 522 2 315 79 128 91,8 3,1 5,1 Föglö 554 467 30 57 84,3 5,4 10,3 Geta 500 432 36 32 86,4 7,2 6,4 Hammarland 1 537 1 380 83 74 89,8 5,4 4,8 Jomala 4 648 4 299 141 208 92,5 3,0 4,5 Kumlinge 317 291 13 13 91,8 4,1 4,1 Kökar 250 215 32 3 86,0 12,8 1,2 Lemland 1 991 1 847 82 62 92,8 4,1 3,1 Lumparland 398 371 11 16 93,2 2,8 4,0 Saltvik 1 829 1 717 68 44 93,9 3,7 2,4 Sottunga 99 94 1 4 94,9 1,0 4,0 Sund 1 031 966 30 35 93,7 2,9 3,4 Vårdö 441 403 18 20 91,4 4,1 4,5 Mariehamn 11 461 9 993 569 899 87,2 5,0 7,8 Landskomm. 17 522 16 063 698 761 91,7 4,0 4,3 -Landsbygden 15 391 14 156 596 639 92,0 3,9 4,2 -Skärgården 2 131 1 907 102 122 89,5 4,8 5,7 Åland 28 983 26 056 1 267 1 660 89,9 4,4 5,7 54

Majoriteten av de som är födda i Sverige är finska medborgare Tabell 38 visar sambandet mellan medborgarskap, födelseort och språk. Man ser t.ex. att nästan alla som är födda på Åland och i Finland är finska medborgare och även av de som är födda i Sverige och övriga Norden har majoriteten finskt medborgarskap. Av de som är födda utanför Norden är tre fjärdedelar utländska medborgare. Från 2014 ökade antalet finska medborgare som är födda i Sverige med 30 personer medan antalet svenska medborgare födda i Sverige steg med 10. Tabell 38. Befolkning efter medborgarskap, födelseland och språk 31.12.2015 Medborgarskap Invånare Födelseland Språk totalt Åland Finland Sverige o Utom Okänt Svenska Finska Övrigt övr. Norden Norden Totalt 28 983 18 773 5 568 2 490 2 005 147 25 527 1 363 2 093 Finland 26 056 18 540 5 498 1 400 494 124 24 241 1 339 476 Sverige o övr. Norden 1 333 115 62 1 085 66 5 1 240 23 70 Utomnordiska länder 1 551 88 8 5 1 437 13 37 1 1 513 Okänt 43 30 - - 8 5 9-34 4.5 Befolkning från utomnordiska länder Nedanstående diagram och tabell 39 visar den del av befolkningen som är född utanför Norden. Av de totalt 2 000 personerna är 500 födda i Baltikum, drygt 850 i övriga Europa och över 400 i Asien. Också kategorin födelseland okänt kan innehålla personer födda utom Norden, men dessa ingår inte här. Det kan också påpekas att en del av personerna som är födda utanför Norden kan ha bott relativt länge på Åland, även om en betydande del är relativt nyinflyttade. Figur 49. Befolkning född utanför Norden efter födelseort 1990 2015 Den stora tillväxt som denna grupp har haft under 2000-talet utgörs till största delen av personer från Europa, där Baltikum och Rumänien står för betydande delar, men också Ryssland och Tyskland. Om man ser till medborgarskap, har det skett en viss ökning av personer födda utanför Norden som är finska 55

medborgare, men den stora tillväxten står medborgarskap i icke-nordiska länder för. Antalet svenskspråkiga bland personerna med utomnordiskt ursprung har ökat något och uppgår nu till 200 personer. Hälften av de som är födda utanför Norden är mellan 30 och 50 år Tillväxten av icke-nordisk befolkning har varit något snabbare i skärgården och på landsbygden än i Mariehamn, men fortfarande bor över hälften av befolkningsgruppen i staden. Könsfördelningen har varit relativt jämn under hela 2000-talet. Bland de baltiska inflyttade finns lika många kvinnor som män, medan det råder manlig majoritet bland de som är födda i övriga Europa och kvinnorna är i flertal bland de som kommer från Asien. Invånarna med ickenordiskt ursprung är mera koncentrerade till åldrarna 20 49 år än befolkningen som helhet och denna grupp har också haft en relativt snabb tillväxt sedan år 2000, liksom även 50 59-åringarna. Tabell 39. Befolkning född utanför Norden efter kön, ålder, boenderegion, födelseland, språk och medborgarskap 2000 2015 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 394 807 1 456 1 592 1 693 1 785 1 902 2 005 Kön Kvinnor 196 401 711 769 832 893 946 1 009 Män 198 406 745 823 861 892 956 996 Ålder 0-9 28 49 103 115 119 126 117 118 10-19 51 77 129 132 137 156 183 198 20-29 59 199 313 329 346 315 308 315 30-39 90 185 422 466 492 540 567 573 40-49 73 144 241 264 278 306 363 406 50-59 35 84 151 179 205 212 219 233 60+ 58 69 97 107 116 130 145 162 Region Mariehamn 241 485 858 907 968 1 000 1 041 1 127 Landsbygden 136 252 485 564 609 671 732 748 Skärgården 17 70 113 121 116 114 129 130 Födelseland Baltikum 30 160 353 399 421 447 492 504 Övriga Europa 154 327 603 663 712 749 808 865 Asien 93 193 340 360 389 411 407 431 Afrika 30 35 61 68 66 69 74 78 Amerika 82 89 95 96 99 101 114 119 Oceanien 5 3 4 6 6 8 7 8 Språk Svenska 117 138 163 166 172 180 181 197 Engelska 59 69 82 93 92 96 98 104 Estniska 23 72 126 132 141 151 170 168 Lettiska 5 62 186 215 225 243 265 277 Rumänska 2 28 162 190 221 242 275 304 Ryska 26 61 92 101 103 109 124 123 Thai 12 39 103 112 125 131 134 136 Annat 150 338 542 583 614 633 655 696 Medborgarskap Finland 195 240 328 345 396 430 464 494 Sverige o övr. Nord. 15 30 42 48 50 51 57 66 Övrigt 184 537 1 086 1 199 1 247 1 304 1 381 1 445 56

4.6 Civilstånd Antalet gifta ålänningar är 10 100. Det är 35 procent av hela befolkningen och 44 procent av de som har fyllt 20 år. Högst är andelen i åldersgruppen 65 69 år, 64 procent. Närmare 2 500 är skilda och den högsta andelen, 17 procent, finns i åldersgruppen 60 64 år. Antalet änkor är 1 200 medan änklingarna är 300. I kategorin gifta ingår 24 personer med registrerat partnerskap, 14 kvinnor och 10 män. Bland de skilda finns en person som är skild från partnerskap och i änkor/änklingar en person som tidigare har varit i partnerskap. Diagrammen visar hur många kvinnor och män i olika åldrar som är eller har varit gifta. Figur 50. Kvinnor och män efter ålder och civilstånd 2015 Kvinnor Antal 1 500 Män Antal 1 500 1 000 1 000 500 500 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Gifta Frånskilda/änkor 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Gifta Frånskilda/änklingar Två av tre äldre män är gifta, under hälften av de äldre kvinnorna Störst skillnader mellan könen finns bland de äldre. Nästan 34 procent av de 65 år fyllda kvinnorna är änkor och 46 procent gifta, men andelen änklingar bland män i samma ålder är bara 9 procent och andelen gifta 66 procent. Av kvinnorna i denna åldersgrupp är det bara sju procent som aldrig har varit gifta, medan motsvarande procent för männen är tolv. De ogifta utgör drygt hälften av befolkningen. Alla under 20 år utom några enstaka personer och 38 procent av de som har fyllt 20 är ogifta. Tabell 40, liksom diagrammen, visar endast det formella civilståndet. Uppgifter om samboende som skulle krävas för att ge en mera fullständig bild, kan inte på ett enkelt sätt tas fram ur befolkningsregistret. Tabell 40. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön 31.12.2015 Ålder Totalt Kvinnor Män Ogifta Gifta Frånskilda Änkor/änkl. Ogifta Gifta Frånskilda Änkor Ogifta Gifta Frånskilda Änklingar Antal 14 881 10 099 2 497 1 506 6 864 5 034 1 403 1 197 8 017 5 065 1 094 309 0-19 6 285 3 1-3 022 2 1-3 263 1 - - 20-29 2 888 252 45-1 292 157 31-1 596 95 14-30-39 2 083 1 208 197 1 930 689 108 1 1 153 519 89-40-64 3 062 5 301 1 469 165 1 404 2 709 833 124 1 658 2 592 636 41 65+ 563 3 335 785 1 340 216 1 477 430 1 072 347 1 858 355 268 Procent 51,3 34,8 8,6 5,2 47,3 34,7 9,7 8,3 55,3 35,0 7,6 2,1 0-19 99,9 0,0 0,0-99,9 0,1 0,0-100,0 0,0 - - 20-29 90,7 7,9 1,4-87,3 10,6 2,1-93,6 5,6 0,8-30-39 59,7 34,6 5,6 0,0 53,8 39,9 6,3 0,1 65,5 29,5 5,1-40-64 30,6 53,0 14,7 1,7 27,7 53,4 16,4 2,4 33,7 52,6 12,9 0,8 65+ 9,3 55,4 13,0 22,2 6,8 46,2 13,5 33,6 12,3 65,7 12,6 9,5 57

4.7 Religionssamfund Över 22 400 personer eller 77 procent av befolkningen hör till den evangelisklutherska kyrkan. Drygt 350 personer eller lite över en procent, hör till andra samfund. Drygt 6 200 personer hör inte till något religionssamfund enligt befolkningsregistret. Det bör noteras att vissa frikyrkoförsamlingar inte är officiella religionssamfund. Tabell 41. Befolkning efter religionssamfund, kön och ålder 31.12.2015 Kön Antal Procent Ålder Totalt Ev.- luth. Andra Utan Ev.- luth. Andra Utan kyrkan samfund samfund kyrkan samfund samfund Totalt 28 983 22 423 352 6 208 77,4 1,2 21,4 Kvinnor 14 498 11 502 194 2 802 79,3 1,3 19,3 Män 14 485 10 921 158 3 406 75,4 1,1 23,5 Ålder 0-14 4 691 3 557 69 1 065 75,8 1,5 22,7 15-64 18 269 13 467 227 4 575 73,7 1,2 25,0 65+ 6 023 5 399 56 568 89,6 0,9 9,4 Antal medlemmar i enskilda samfund Samfund Antal Ev.-lutherska kyrkan 22 423 Katolska kyrkan 100 Jehovas vittnen 51 Ortodoxa kyrkan 128 Övriga 73 Från år 2000 har lutherska kyrkans medlemsantal minskat med närmare 1 500, medan övriga samfund har ökat med 230. Katolska kyrkan har ökat med 75 och ortodoxa kyrkan med 115 personer. De som inte tillhör något samfund har blivit 4 500 flera. 58

5. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen I detta avsnitt beskrivs mera i detalj hur befolkningsrörelsen har inverkat på befolkningens sammansättning när det gäller kön, språk, födelseland och ålder, d.v.s. vi kan få en mera ingående förklaring till vissa av de förändringar som statistiken visar att har skett under 2015. Flyttningen gav minskning för finska, ökning för svenska och andra språk Att de svenskspråkiga minskade med fem personer under 2015 beror på att det avled flera än det föddes. Flyttningen gav ett litet överskott av svenskspråkiga, men det räckte inte till för att helt kompensera födelseunderskottet. Att de finskspråkiga minskade med 35 förklaras främst av att flera flyttade ut än in, men också i denna grupp dog det något flera än vad det föddes. Också för övriga språk var flyttningen den dominerande orsaken till ökningen på nästan 110 personer, men en del av de nyfödda barnen registrerades också med andra språk än svenska eller finska. Figur 51. Befolkningsrörelse efter språk 2015 Personer 100 75 50 25 0-25 -50 Svenska Finska Övr. språk Födelsenetto Flyttningsnetto Många avlidna bland finlandsfödda När det gäller födelseort är det bara de som är födda på Åland som kan ha ett födelseöverskott, eftersom alla nyfödda per definition har Åland som födelseort. Födelseöverskottet för de ålandsfödda motverkades av ett stort flyttningsunderskott, varför denna grupp minskade med drygt 40 personer. Gruppen invånare som är födda i Finland reduceras årligen genom ett betydande antal avlidna p.g.a. åldersstrukturen. År 2015 kunde detta underskott inte kompenseras fullt av flyttningen, varför resultatet blev en minskning med 30 personer. Bland de som är födda i Sverige är antalet avlidna årligen litet, och 2015 var flyttningsöverskottet betydligt större, varför de ökade med närmare 40. De som är födda i övriga länder uppvisade också få avlidna men ett ännu större flyttningsnetto, vilket förklarar att de var den grupp som växte mest eller med drygt 100 personer. 59

Figur 52. Befolkningsrörelse efter födelseland 2015 Lika stort flyttningsöverskott för kvinnor och män Det föddes fler pojkar än flickor medan könsfördelningen bland de avlidna var rätt jämn. Det fanns flera kvinnor än män bland såväl de inflyttade som de utflyttade, varför flyttningsöverskottet för vardera könet blev knappt 40 personer. Toalt ökade kvinnorna med närmare 30 och männen med nästan 40. Att männen ökade mera än kvinnorna beror på att de avlidna kvinnorna var flera än flickorna som föddes. Tabell 42. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen 2015 Kön Invånare Födda Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Hela för- Invånare Födelseort 31.12.2014 netto netto ändringen 31.12.2015 Språk inkl. korrig. Totalt 28 916 275 285-10 889 815 74 67 28 983 Kön Kvinnor 14 469 132 144-12 467 430 37 29 14 498 Män 14 447 143 141 2 422 385 37 38 14 485 Födelseort Åland 18 814 275 206 69 220 315-95 -41 18 773 Finland 5 598-65 -65 280 246 34-30 5 568 Sverige 2 359-10 -10 172 121 51 39 2 398 Övriga Norden 97 - - - 3 7-4 -5 92 Utom Norden 1 902-3 -3 211 103 108 103 2 005 Okänt 146-1 -1 3 23-20 1 147 Språk Svenska 25 532 238 265-27 613 603 10-5 25 527 Finska 1 398 15 19-4 82 108-26 -35 1 363 Övriga 1 986 22 1 21 194 104 90 107 2 093 Flyttningen reducerade minskningen av befolkning yngre än 50 år Diagrammet och tabell 43 visar hur antalet invånare i olika åldersgrupper förändrades under året genom dels flyttningsrörelsen och dels de naturliga befolkningsförändringarna, d.v.s. födda, avlidna och det faktum att alla personer blir ett år äldre varje år. 60

De naturliga förändringarna gav ett underskott för befolkningen under 50, men en betydande ökning för de som är äldre. För åldersgrupperna 0 15 och 25 49 reducerades minskningen av ett flyttningsöverskott, men för ungdomarna mellan 15 och 24 år bidrog flyttningen till att minskningen blev ännu större. I åldrarna över 50 var flyttningsöverskottet obetydligt. Figur 53. Befolkningsrörelse efter åldersgrupp 2015 Personer 150 100 50 0-50 Naturlig förändring Flyttning -100-150 0-14 15-24 25-49 50-64 65+ Tabell 43. Befolkningsrörelsens inverkan på åldersstrukturen 2015 Ålder Invånare Naturlig In- Ut- Flyttn.- Hela för- Invånare 31.12.2014 förändring flyttade flyttade netto ändr. inkl. 31.12.2015 korrig. Totalt 28 916-10 889 815 74 67 28 983 0-4 1 525-42 47 35 12-31 1 494 5-9 1 611 8 39 25 14 24 1 635 10-14 1 560 1 19 19-2 1 562 15-19 1 689-33 41 101-60 -91 1 598 20-24 1 518-12 203 224-21 -30 1 488 25-29 1 623 37 182 140 42 74 1 697 30-34 1 736-50 114 81 33-18 1 718 35-39 1 772-13 60 48 12-1 1 771 40-44 1 890-1 38 24 14 13 1 903 45-49 2 147-80 41 36 5-73 2 074 50-54 1 964 51 33 24 9 62 2 026 55-59 1 931 13 22 19 3 16 1 947 60-64 2 051-10 18 17 1-4 2 047 65-69 2 017-23 12 10 2-22 1 995 70-74 1 400 107 9 8 1 104 1 504 75-79 991 21 5 2 3 22 1 013 80-84 714 40 3 1 2 47 761 85-89 514-42 2 1 1-40 474 90-94 212 5 1-1 3 215 95+ 51 13 - - - 10 61 Not: Den naturliga förändringen innefattar framflyttning av åldersklasserna 61

De senaste statistikrapporterna från ÅSUB 2015:1 Turiststatistik 2014 2015:2 Löner för offentligt anställda på Åland 2013 2014 2015:3 Löner inom den privata sektorn 2014 2015:4 Avfallsstatistik 2014 2015:5 Befolkningen 2014 2015:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2014 2015:7 Lagtings- och kommunalvalet 2015 2016:1 Valdeltagandet 2015 2016:2 Turiststatistik 2015 2016:3 Löner för offentligt anställda på Åland år 2015