ÅSUB Statistik 2011:5. Statistik 2013:6

Transkript

1 ÅSUB Statistik 211:5 Statistik 213:6 Befolkningen 212 Underrubrik Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Underrubrik 1

2 Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis och på årsbasis samt uppgifter gällande varje årsskifte om befolkningens storlek och sammansättning. Denna publikation innehåller uppgifter om befolkningsstrukturen vid årets slut, d.v.s. befolkningens fördelning på kön, ålder, kommun, språk, födelseort och medborgarskap, och om befolkningsrörelsen under året, d.v.s. födda, döda, in- och utflyttade samt vigslar och skilsmässor. För att ge en bredare bild av befolkningen och dess förändringar görs också vissa jämförelser över tiden och med omvärlden För upplysningar: Kenth Häggblom Tel ISSN

3 Förord I föreliggande rapport redovisas befolkningens utveckling och struktur under 212. Även befolkningsdata och strukturförändringar i ett längre perspektiv, från 199 och framåt, behandlas. Avsikten med publikationen är både att presentera detaljerad befolkningsstatistik och att ge en helhetsbild av den åländska befolkningens sammansättning och förändringar. Rapporten innehåller såväl uppgifter som har publicerats tidigare under året, bl.a. på ÅSUBs webbplats och i Statistisk årsbok för Åland, som statistik som har tagits fram speciellt för denna publikation. Rapporten följer i stort samma upplägg som förra årets, men vissa avsnitt har omarbetats och en del av diagrammen har bytts ut eller förnyats. ÅSUBs statistikchef Kenth Häggblom har haft huvudansvaret för sammanställningen av rapporten och kan även stå till tjänst med ytterligare upplysningar för den särskilt intresserade läsaren. Också statistiker Gerd Lindqvist samt praktikanterna Oskar Ahlroth och Johan Flink har deltagit i arbetet med publikationen. Mariehamn i oktober 213 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Befolkningsstrukturen Befolkningsrörelsen Förändringar i befolkningsstrukturen Jämförelse med Finland och Sverige Tabeller Tabell 1. Ålands befolkning Tabell 2. Befolkning efter ålder och kön Tabell 3. Kommunernas befolkning efter ålder Tabell 4. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön Tabell 5. Befolkning efter födelseland Tabell 6. Kommunernas befolkning efter födelseort och kön Tabell 7. Befolkning efter födelseort och ålder Tabell 8. Personer födda efter årsklass, bostadsort och födelseort Tabell 9. Befolkning efter språk Tabell 1. Befolkning efter språk och kommun Tabell 11. Befolkning efter medborgarskap Tabell 12. Kommunernas befolkning efter medborgarskap Tabell 13. Befolkning efter kön, födelseland, språk och medborgarskap Tabell 14. Befolkning efter födelseland, språk och medborgarskap Tabell 15. Befolkning född utanför Norden efter födelsevärldsdel, ålder, kön, region, medborgarskap, språk och civilstånd Tabell 16. Befolkning efter religionssamfund, kön och ålder Tabell 17. Befolkningsrörelsen Tabell 18. Befolkningsrörelsen i kommunerna Tabell 19. Befolkningsrörelsen i kommunerna under en tioårsperiod Tabell 2. Födda efter region, kön, moderns ålder och moderns civilstånd Tabell 21. Födda efter kön, år, moderns ålder och moderns civilstånd Tabell 22. Fruktsamhet i olika åldersgrupper Tabell 23. Födslar samt levande födda efter ordningsnummer

6 Tabell 24. Aborter efter kvinnans ålder Tabell 25. Avlidna efter region, ålder och kön Tabell 26. Avlidna efter ålder och kön Tabell 27. Dödsorsaker efter kön och ålder Tabell 28. Flyttningsrörelsen Tabell 29. In- och utflyttning efter flyttningsland Tabell 3. In- och utflyttning efter ålder och flyttningsland Tabell 31. Flyttningsrörelsen i kommunerna Tabell 32. Flyttning mellan kommunerna Tabell 33. Flyttning mellan regionerna Tabell 34. Flyttning efter kommun och ålder Tabell 35. Befolkningen efter region, födelseland, medborgarskap och språk Tabell 36. Befolkningen efter ålder och kön Tabell 37. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen Tabell 38. Befolkningsrörelsen per 1 personer av medelfolkmängden på Åland, i Finland och i Sverige Tabell 39. Befolkningsstrukturen på Åland, i Finland och i Sverige... 65

7 1. Sammanfattning Ålands befolkning ökade med 147 personer 212 och var personer vid årets slut. Tillväxten var avsevärt mindre än 211 då den var 35 personer. Folkmängden ökade med 83 personer i Mariehamn och 123 på landsbygden, medan den minskade med 59 i skärgården. I denna sammanfattning ligger tyngdpunkten på befolkningsrörelsens inverkan på befolkningens sammanstättning. Tabell 1. Ålands befolkning 212 Befolkningsstrukturen Befolkningsrörelsen Antal Procent Antal Procent Antal Invånare , Födda 292 Kön Region Döda 323 Kvinnor ,2 Mariehamn ,8 Födelsenetto -31 Män ,8 Landsbygden ,6 Inflyttade 885 Ålder Skärgården ,6 Utflyttade ,4 Födelseort Flyttningsnetto ,2 Åland , Folkökning ,4 Finland ,4 Korrigering 1 Språk Sverige ,9 Hela förändringen 147 Svenska ,1 Övr. Norden 97,3 Finska ,8 Utom Norden ,9 Vigslar 141 Övriga ,1 Okänt 142,5 Skilsmässor 63 Stort antal avlidna dämpade tillväxten En orsak till den minskade befolkningstillväxten var att ovanligt många dog under året, 323 personer. Det var första gången på 65 år som de avlidna var flera än 3. Under 2-talet har antalet vanligen rört sig runt 25 årligen. Ökningen 212 utgörs främst av kvinnor över 9 och män under 7 år. Antalet nyfödda barn var 292, ungefär lika många som de senaste åren. De avlidna var flera än de födda i både skärgården och Mariehamn och också i flera landsbygdskommuner. Landsbygden sammantaget hade dock födelseöverskott, d.v.s. flera födda än döda. Jomala hade det största födelseöverskottet av kommunerna. För Åland totalt blev det ett födelseunderskott på 31 personer. Födda och avlidna Personer Födda Döda

8 Ökad utflyttning, både till Sverige och utomnordiska länder Den andra och viktigare faktorn som minskade befolkningstillväxten var att flyttningsöverskottet sjönk betydligt. Detta berodde på både minskad inflyttning och ökad utflyttning. Jämfört med de senaste åren och framförallt 211 års rekordsiffra var 212 års flyttningsöverskott på 177 personer lågt, men det var ändå rätt nära medelnivån för 2-talet. Inflyttningen minskade med 7 jämfört med 211 och blev 885 personer. Det var Sverige som stod för minskningen, medan inflyttningen från Finland och utomnordiska länder var större än 211. Utflyttningen ökade med nästan 9 personer, till 78, och det var flyttningen till Sverige och utomnordiska länder som blev större, medan flyttningen till Finland var oförändrad. Utflyttning Personer Sverige och övr. Norden Finland Utom Norden Fortsatt internationalisering trots minskat flyttningsöverskott Trots minskat tillskott av invånare från flyttningen fortsatte det internationella inslaget i befolkningen att öka. Utflyttningen till utomnordiska länder var rekordstor, delvis på grund av återflyttning, men inflyttningen därifrån låg på en fortsatt hög nivå, varför antalet personer som är födda i ett utomnordiskt land ökade med 1. Och trots att Åland hade ett flyttningsunderskott gentemot Sverige, ökade de sverigefödda med 5 personer. Detta kan förklaras med att de ålänningar som flyttade till Sverige var flera än återflyttarna därifrån. Detta är också huvudorsaken till att de som är födda på Åland minskade med 2. Inflyttningen från Finland ökade, men de finlandsfödda blev endast marginellt flera. Detta beror på ett stort antal avlidna p.g.a. att det finns många äldre i denna befolkningsgrupp. Förändring av befolkningen efter födelseort 212 Födelseort Utom Norden Sverige + övr. Norden Finland Åland Personer 8

9 De som har svenska som modersmål ökade med nästan 4 tack vare inflyttning av svenskspråkiga från Sverige och Finland. Invånarna med andra språk blev nästan 11 flera. Rumänska ökade mest, med över 3, medan thai, lettiska och estniska gick framåt med ett tiotal personer vardera. Antalet finskspråkiga var oförändrat. I Mariehamn bor nu 1 personer med annat modersmål än svenska och finska, på landsbygden över 6 och i skärgården 12. Inflyttningen gav viss tillväxt i yngre åldersgrupper Flyttningsrörelsen påverkade också åldersstrukturen. Utan flyttningen skulle endast pensionärerna ha ökat, men nu blev det en mindre tillväxt också av barn under 15 och av 3 49-åringar. Flyttningsöverskottet i dessa grupper var så stort att det uppvägde den negativa naturliga förändringen, d.v.s. den utveckling som orsakas av födslar och dödsfall samt individernas stigande ålder. Den stora ökningen skedde dock för de 65 år fyllda som blev 17 flera. De ökade med 1 i Mariehamn och 7 på landsbygden, medan antalet var oförändrat i skärgården. Barnen under 15 år ökade med 2. Antalet steg på landsbygden, men sjönk i Mariehamn och skärgården. Befolkningsförändring efter ålder 212 Personer Naturlig förändring Flyttningsnetto 9

10 2. Beskrivning av statistiken Befolkningsstatistiken omfattar uppgifter om såväl befolkningsrörelsen som befolkningens storlek och struktur. Syftet med denna publikation är att ge en utförlig bild av Ålands befolkning under 212 samt att ge ett bredare perspektiv på befolkningsstrukturen och -rörelsen genom att göra vissa jämförelser över tiden samt med Finland och Sverige. De flesta tabeller i denna publikation innehåller uppgifter som gäller hela Åland, men relativt många uppgifter redovisas också per kommun och region. Uppgifter om befolkningens struktur och dess förändringar presenteras i de flesta fall både som absoluta tal och i procent. Vissa av befolkningsrörelseuppgifterna anges också som relationstal per 1 personer. ÅSUB kan vid behov stå till tjänst med andra eller mera detaljerade befolkningsuppgifter än de som finns i denna rapport. Befolkningsstatistik publiceras också på ÅSUBs hemsida, både som mera lättöverskådliga exceltabeller och som pc-axis databaser som tillåter användaren att själv plocka fram just de uppgifter som man själv önskar. Källor och kvalitet Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Befolkningsstatistiken grundas på de uppgifter som finns i befolkningsregistret och de anmälningar om förändringar som inkommer dit. Källan för uppgifterna om befolkningsstrukturen är det utdrag ur befolkningsregistret som Ålands landskapsregering och ÅSUB årligen köper från Befolkningsregistercentralen. Siffrorna om befolkningsrörelsen baseras på uppgifter som Statistikcentralen har tagit fram utgående från förändringsuppgifter från Befolkningsregistercentralen. För 212 har ÅSUB för första gången haft tillgång till ett individbaserat material om befolkningsrörelsen, vilket förbättrar möjligheten att ta fram statistik om flyttningar, födda och avlidna. Befolkningsstatistiken håller en god kvalitet, vilket framgår t.ex. av att de uppgifter som kommer fram som ett resultat av ÅSUBs körningar med befolkningsregistret stämmer helt överens med de summerade siffror som Befolkningsregistercentralen själv har tagit fram. Likaså stämmer befolkningsrörelsesiffrorna (inklusive korrigeringar) helt överens med de förändringar av befolkningens storlek som noteras årligen. Några definitioner Befolkning 31.12: De som enligt befolkningsdatasystemet var stadigvarande bosatta i någon åländsk kommun den ifrågavarande tidpunkten. Medelbefolkning: Medelfolkmängden för ett år är medeltalet av befolkningen 31 december det aktuella året och befolkningen 31 december föregående år. 1

11 Ålder: En persons ålder i hela år den För flyttning efter ålder anges dock åldern vid flyttningstidpunkten. Språk: Det språk som finns registrerat i befolkningsregistret. Ett barns språk anmäls av föräldrarna samtidigt med barnets namn och kvarstår oförändrat om inte en separat anmälan om ändring görs. Befolkningsförändringar under året: Förändringar, om vilka uppgifter har kommit in senast i januari följande år. Födda: Levande födda. Fruktsamhet: Fruktsamhet efter åldersgrupp avser antalet levande födda barn som fötts av kvinnorna i en viss åldersgrupp per tusen kvinnor i medelfolkmängden i samma åldersgrupp. Bruttoreproduktionstalet visar det genomsnittliga antalet flickor en kvinna föder med beaktande av de aktuella fruktsamhetstalen. Nettoreproduktionstalet visar samma sak men med beaktande av dödligheten bland kvinnor i fruktsam ålder. Dödsorsak: Baseras på dödsattester och en internationell klassificering av sjukdomar. Korrigeringar: Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret för att detta skall stämma överens med verkligheten. T.ex. en flyttning som har ägt rum 211, men av någon anledning inte registrerats då, kan rättas till genom att en korrigering görs 212. Korrigeringar räknas inte med till det aktuella årets befolkningsrörelse, eftersom de utgör förändringar som har inträffat tidigare år. Landskommuner: Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården: Kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman - Exakt enheter (st) Mellan och,5 enheter. Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att anges Ytterligare definitioner och förklaringar kan fås från ÅSUB. En mera utförlig beskrivning av befolkningsstatistiken finns på ÅSUBs hemsida. 11

12 3. Befolkningsstrukturen 212 Ålands folkmängd var personer den 31 december 212. Antalet kvinnor var och antalet män De största årskullarna är födda I diagrammet som visar befolkningen per ettårsgrupp ser man att de flesta årskullar som uppnår pensionsåldern de närmaste åren kommer att omfatta 4 personer eller mera. Den största årskullen utgjordes av de 462 personer som är födda 1967 och var 45 år vid årets slut. Därefter följde 47-åringarna och 59-åringarna som var nästan 45 vardera. Befolkning efter ålder 212 Personer Ålder I tabell 2 visas ettårsgrupperna också fördelade på kön. I de flesta årskullar upp till och med 4 års ålder är majoriteten män, medan kvinnomajoritet nästan utan undantag råder från 75 år och uppåt. Eftersom de nyblivna pensionärerna var betydligt fler än de avlidna ökade antalet invånare som är 65 år eller äldre med nästan 17 och är nu över 5 5. Det var främst de yngre pensionärerna som ökade i antal. Invånarna i åldersgruppen år ökade med drygt 14 personer, medan de som är 75 år eller äldre blev bara några tiotal flera. Drygt 2 4 personer hade fyllt 75 år och av dessa var 25 personer 9 år eller äldre. Folkmängdsförändring efter åldersgrupp 212 Personer Ålder 12

13 Tabell 2. Befolkning efter ålder och kön Födelseår Ålder Totalt Kvinnor Män Födelseår Ålder Totalt Kvinnor Män Totalt

14 Bara tre kommuner har flera barn än pensionärer I tabell 3 framgår befolkningen i olika åldersgrupper, för Åland totalt och för kommuner och regioner. Antalet personer som har fyllt 65 är flera än 14-åringarna i de flesta kommuner. Undantag är Finström, Jomala och Lemland. Sottunga har den största andelen pensionärer, nästan 33 procent jämfört med 19 procent för hela Åland. Följaktligen har Sottunga också den högsta medelåldern i befolkningen, 53 år jämfört med 42 för hela Åland. En tabell på ÅSUBs webbplats visar förändringen i kommunernas åldersstruktur över tiden. Från 211 till 212 ökade antalet pensionärer med 1 i Mariehamn och med 7 på landsbygden, men var oförändrat i skärgården. Invånarna under 18 minskade i skärgården, men ökade i de andra regionerna. Tabell 3. Kommunernas befolkning efter ålder Kommun Antal Procent Antal Medel- Totalt ålder Brändö ,5 6,9 28, ,8 Eckerö ,4 63,9 21, ,5 Finström ,9 62,6 18, ,9 Föglö , 6,7 26, ,1 Geta ,2 6,4 22, ,4 Hammarl ,9 62,5 19, ,5 Jomala ,7 65,2 13, ,4 Kumlinge ,5 62,1 28, ,1 Kökar ,7 56,3 31, ,2 Lemland ,2 64,3 15, , Lumparl ,8 58,2 25, , Saltvik ,4 61,8 2, ,5 Sottunga ,9 61,4 32, , Sund ,9 63,5 21, ,7 Vårdö ,4 55,9 28, ,1 Mariehamn ,8 66,2 19, ,4 Landskomm , 62,9 19, ,5 -Landsbygd ,9 63,4 17, ,5 -Skärgården , 59,6 28, ,5 Åland ,4 64,2 19, ,9 Kommun Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarl Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparl Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygd Skärgården Åland Not: Medelåldern är uträknad efter den exakta åldern och skiljer sig därmed från tidigare års siffror som var beräknade på hela år. 14

15 I de följande diagrammen visas äldrekvoten respektive försörjningskvoten efter kommun. Äldrekvoten är uträknad som antalet 65 år fyllda per 1 personer i åldrarna Försörjningskvoten är antalet personer i åldrarna 19 år samt 65 år och äldre i förhållande till 1 personer i åldrarna 2 64 år. Äldrekvot efter kommun 212, invånare 65 år och äldre per 1 invånare 2-64 år Kökar Sottunga Vårdö Brändö Kumlinge Lumparland Föglö Geta Sund Eckerö Saltvik Hammarland Mariehamn Finström Lemland Jomala Försörjningskvot efter kommun 212, invånare -19 år plus 65 år och äldre per 1 invånare 2-64 år Kökar Vårdö Lumparland Geta Sottunga Föglö Sund Saltvik Brändö Finström Hammarland Lemland Kumlinge Eckerö Jomala Mariehamn En tabell som visar könsfördelningen efter åldersgrupp och kommun finns på ÅSUBs hemsida ( Där finns också en databastabell med uppgifter om kommunernas befolkning efter kön och ålder i ettårsgrupper för de senaste åren. Diagrammet nedan är ett exempel på en jämförelse som kan göras med hjälp av denna. Könskvot efter kommun 212, kvinnor 3-44 år per 1 män i samma ålder Vårdö Jomala Marieh. Geta Lemland Saltvik Sund Hammarl. Finström Brändö Eckerö Kumlinge Kökar Lumparl. Föglö Sottunga

16 Nio av tio pensionärer har någon gång varit gifta Drygt 1 ålänningar var gifta den 31 december 212. Det var 35 procent av hela befolkningen och 46 procent av de som hade fyllt 2 år. Den högsta andelen gifta fanns i åldersgruppen år, där siffran var 66 procent. I kategorin gifta ingår också 13 personer med registrerat partnerskap, 1 kvinnor och 3 män. Lite över 2 3 var skilda och den högsta andelen, 17 procent, fanns i åldersgruppen år. Antalet änkor var drygt 1 25 medan änklingarna var över 3. Om man jämför med år 22, det tidigaste år för vilket jämförbara siffror finns tillgängliga, så har andelen änkor och gifta minskat något bland de 2 år fyllda, medan andelen ogifta och frånskilda har ökat. Diagrammen visar hur stor del av kvinnorna och männen i olika åldrar som är eller har varit gifta. Andel kvinnor efter ålder och civilstånd 212 Procent Frånskilda/ änkor 25 Gifta Ålder Andel män efter ålder och civilstånd 212 Procent Frånskilda/ änklingar Gifta Ålder Den största skillnaden mellan könen fanns i de äldre åldersgrupperna. Medan 38 procent av kvinnorna i åldrarna 65 år och däröver var änkor och 45 procent gifta, var andelen änklingar bland män i samma ålder bara 1 procent och andelen gifta 67 procent. Av kvinnorna i denna åldersgrupp var det bara sex procent som aldrig hade varit gifta, medan motsvarande procent för männen var tolv. De ogifta utgjorde drygt hälften av befolkningen. Samtliga under 2 år och 37 procent av de som hade fyllt 2 var ogifta. Tabell 4, liksom diagrammen, visar endast det formella civilståndet. Uppgifter om samboende som skulle krävas för att ge en mera fullständig bild, framgår inte som sådana av befolkningsregistret, utan kräver speciella körningar. 16

17 Tabell 4. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön Ålder Totalt Kvinnor Män Från- Änkor/ Från- Från- Änk- Totalt Ogifta Gifta skilda änkl. Totalt Ogifta Gifta skilda Änkor Totalt Ogifta Gifta skilda lingar Antal Totalt Procent Totalt 1, 51, 35,4 8,2 5,5 1, 47, 35,1 9,1 8,8 1, 55,1 35,6 7,2 2,1-4 1, 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 1, , 96,8 3,1,2-1, 95,1 4,6,3-1, 98,1 1,7, , 83,4 14,7 2, - 1, 77, 19,8 3,2-1, 89,4 9,9, , 65,8 29,7 4,4-1, 59,2 35,9 5, - 1, 71,8 24,2 4, , 51,1 42, 6,8,1 1, 45,7 46,5 7,6,1 1, 56,3 37,7 6, , 4,1 5,2 9,6,2 1, 37, 51,7 1,9,3 1, 43,1 48,6 8,2, , 34,3 51,2 13,7,8 1, 32,6 51,6 14,8 1,1 1, 36,1 5,9 12,5, , 29,1 53,9 15,7 1,3 1, 26,1 53,7 18,2 2, 1, 32,2 54, 13,2, , 23,6 57, 16,9 2,5 1, 21,5 56,6 18,2 3,8 1, 26, 57,4 15,5 1, , 17, 62,4 15,7 4,9 1, 13,1 62,6 17,4 6,9 1, 21,2 62,1 14, 2, , 1,7 65,8 14,9 8,6 1, 7,5 62,1 16,7 13,7 1, 13,8 69,5 13,2 3, , 8,3 61,7 14,8 15,2 1, 4,7 54,8 14,8 25,7 1, 11,6 67,9 14,8 5, , 8,4 54,8 1,8 26, 1, 6,5 44,2 11,3 37,9 1, 1,7 67,5 1,2 11, , 6,7 47,8 7,5 38, 1, 4,8 33,3 7,7 54,2 1, 9,2 65,8 7,2 17, , 6, 29,3 5,2 59,5 1, 4,4 14,6 4,7 76,4 1, 9,1 58, 6,3 26, , 4, 15,4 4, 76,6 1, 3,3 6, 4, 86,7 1, 5,9 43,1 3,9 47, , 6,1 8,2 8,2 77,6 1, 8,3-8,3 83,3 1, - 3,8 7,7 61,5-19 1, 1, , 1, , 1, , 9,1 8,8 1,1-1, 85,8 12,4 1,8-1, 93,9 5,6, , 58,3 36, 5,7, 1, 52,2 41,4 6,3,1 1, 63,9 31, 5, , 28,8 54,9 14,3 2, 1, 25,9 55,3 15,9 2,9 1, 31,7 54,6 12,7 1, 65+ 1, 8,5 55, 11,9 24,6 1, 5,8 44,6 12,1 37,5 1, 11,6 66,8 11,7 9,8 17

18 Invånare från 92 olika länder Knappt två tredjedelar av befolkningen, eller drygt 18 8 personer, hade Åland som sin födelseort, medan över 9 5 personer var födda på annat håll. Av den sistnämnda gruppen var en majoritet eller drygt 5 5 personer födda i Finland, d.v.s. knappt 2 procent av hela befolkningen, och drygt 4 personer eller drygt 14 procent i andra länder. Sverige står som födelseland för drygt 2 2 personer, eller knappt 8 procent, och övriga nordiska länder för knappt 1 personer. Från utomnordiska länder kom närmare 1 6 personer, vilket var närmare 6 procent av befolkningen. Tabell 5 visar befolkningen fördelad på alla enskilda födelseländer. Totalt fanns 91 olika födelseländer representerade inom den inflyttade befolkningen, många dock med bara några få personer. Av europeiska länder utanför Norden var det Lettland, Rumänien, Estland, Tyskland, Ryssland, Storbritannien och Polen som utgjorde födelseland för 5 personer eller mera. Av de utomeuropeiska länderna låg Thailand, Iran, Filippinerna och USA främst. Över 5 länder är representerade av mindre än 1 personer och dessa står för mindre än en procent av invånarna. Det är också möjligt att ytterligare länder döljer sig i kategorin okänt. Bland de drygt 14 personer som i befolkningsregistret hade födelselandet angivet som okänt utland fanns dock också en hel del personer som högst antagligen var födda i Sverige om man dömer av medborgarskap, språk och namn. Det bör också beaktas att det är just födelseorten som framgår av registret, d.v.s. hemorten vid tiden för födelsen, och inte t.ex. uppväxtort. Ökning av utlandsfödda Mest ökade de som är födda i Sverige och övriga Europa under 212, ett plus på runt 4 respektive 7. Personer födda i Rumänien ökade med 3. Av utomeuropeisk befolkning var det främst födda i Asien som blev flera, plus 29, varav Thailand och Iran stod för de flesta. De som är födda på Åland minskade med drygt 2 personer. Förändring av befolkningen efter födelseort 212 Födelseort Amerika Afrika Asien och Oceanien Övriga Europa Baltikum Övriga Norden Sverige Finland Åland Personer 18

19 Tabell 5. Befolkning efter födelseland Födelseland Födelseland Totalt Norden Pakistan Åland Singapore Finland Sri Lanka Sverige Sydkorea Norge Syrien Danmark Thailand Färöarna Turkiet Grönland Vietnam Island Afrika Övriga Europa Algeriet Albanien Benin Belgien Egypten Bosnien Eritrea Bulgarien Etiopien Estland Gambia Frankrike Kamerun Grekland Kenya Irland Komorerna Italien Libyen Kroatien Madagaskar Lettland Marocko Litauen Nigeria Luxemburg Senegal Nederländerna Sw aziland Polen Sydafrika Portugal Tanzania Rumänien Tunisien Ryssland Zimbabw e Schw eiz Serbien 1) Amerika Slovakien Argentina F.d. Sovjet Barbados Spanien Bolivia Storbritannien Brasilien Tyskland Chile Ukraina Colombia Ungern Dominikanska rep Vitryssland Ecuador Österrike El Salvador Jamaica Asien Kanada Afghanistan Kuba Armenien Nicaragua Azerbajdjan Peru Bahrain Trinidad och Tobago Filippinerna USA Indien Venezuela Indonesien Irak Oceanien Iran Australien Israel Nya Zeeland Kambodja Kazakstan Okänt Kina Kuw ait Efter ländernas EU-tillhörighet (exkl. Norden) Libanon EU Malaysia EU15 (gamla) Maldiverna Nya EU-länder (24-) Nordkorea Europa utom EU ) Serbien inkluderar f.d. Jugoslavien och f.d. Serbien och M ontenegro 19

20 En tredjedel av Mariehamns befolkning är född i staden En knapp fjärdedel av Ålands befolkning var född i Mariehamn. Över en tredjedel var född på landsbygden och mindre än var tionde i skärgården. I sin nuvarande hemkommun var 37 procent födda. Andelen var betydligt högre för männen än för kvinnorna. I diagrammet visas hur kommunernas invånare fördelar sig på födelseort. Kommunerna är sorterade efter hur stor andel av befolkningen som är född i den egna kommunen. Fem skärgårdskommuner ligger högst med runt 5 procent eller mera födda i hemkommunen. I Jomala, Lemland och Mariehamn är andelen en tredjedel. Beträffande den del av befolkningen som är född utanför kommunen utgörs majoriteten i de flesta landsbygdskommuner av personer som är födda i andra åländska kommuner, medan de som är födda utanför Åland är flera i skärgården samt i Mariehamn, Eckerö och Geta. Kommunernas befolkning efter födelseort 212, procent Kumlinge Sottunga Brändö Föglö Kökar Vårdö Geta Eckerö Saltvik Sund Lumparland Hammarland Finström Mariehamn Jomala Lemland % 25% 5% 75% 1% Hemkommun Övriga Åland Utom Åland Kökar, Föglö och Eckerö har största andel födda i Sverige Tabell 6 visar uppgifterna om födelseort efter kommun mera exakt och detaljerat. I Mariehamn var 42 procent av invånarna födda utanför Åland, i skärgården 34 procent och på landsbygden 28 procent. Andelen som är född utanför Norden var nio procent i Mariehamn, fem procent i skärgården och fyra procent på landsbygden. Siffrorna i kolumnen Övriga i tabellen är något större än så, eftersom den innehåller också de små kategorierna övriga Norden och okänt. Beträffande kommunerna kan man se att Brändö, Mariehamn och Kökar hade den största andelen som var födda i Finland, medan Kökar, Geta och Eckerö låg i topp när det gäller andelen födda i Sverige. Mariehamn, Föglö och Eckerö hade störst andel födda i övriga länder. 2

21 Tabell 6. Kommunernas befolkning efter födelseort och kön Kommun Invånare totalt Åland Födelseort Utanför Åland Nuvarande hemkommun Totalt Marie- Lands- Skär- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt K M hamn bygden gården (inkl. okänt) Antal Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland Procent Brändö 1, 59,9 3,6 3,4 52,9 4,1 3,5 4,4 5,3 51,1 45,1 55,9 Eckerö 1, 65,5 7,9 55,5 2,1 34,5 15,6 11,7 7,2 44,9 37,3 51,8 Finström 1, 73,1 13, 57,1 3, 26,9 15,1 6,1 5,7 4,2 35,2 45,4 Föglö 1, 68, 6,7 7,8 53,5 32, 12,8 8,7 1,6 49,8 44,6 54,6 Geta 1, 69,1 8,1 59,2 1,8 3,9 13,1 11,7 6,1 45,1 33,9 55, Hammarland 1, 73,1 16,1 54,8 2,2 26,9 13,3 8,8 4,7 4,7 35,6 45,7 Jomala 1, 71,2 22,6 45,4 3,2 28,8 17,1 6,7 5, 32,3 29,3 35,1 Kumlinge 1, 71, 3,8 4,1 63, 29, 17,5 7,7 3,8 58, 47,2 67,6 Kökar 1, 6, 3,7 5,3 51, 4, 22,9 15,5 1,6 49,8 35,2 61,3 Lemland 1, 7, 21,5 44,5 4,1 3, 16,8 9,7 3,5 32,2 3,5 33,9 Lumparland 1, 71,7 11,5 56,9 3,3 28,3 17,9 5,6 4,8 41,6 34, 48,8 Saltvik 1, 76,5 13,4 6,9 2,2 23,5 13,1 6,1 4,3 44,5 4,5 48,5 Sottunga 1, 76,2 8,9 6,9 6,4 23,8 13,9 5, 5, 53,5 49, 57,7 Sund 1, 74,4 13,5 58, 2,9 25,6 15,5 6,5 3,7 42,7 35,9 49,1 Vårdö 1, 68,7 1,4 1,7 47,6 31,3 21,8 5,2 4,3 45,5 35,8 54,6 Mariehamn 1, 57,9 33,7 19,1 5,1 42,1 24,3 8,3 9,5 33,7 3,3 37,4 Landskomm. 1, 71,3 15,4 46,6 9,3 28,7 16,1 7,6 5, 39,7 34,8 44,4 -Landsbygden 1, 72, 16,7 52,3 2,9 28, 15,5 7,6 4,9 38,1 33,7 42,4 -Skärgården 1, 66,3 6,1 6,5 53,8 33,7 2,4 7,5 5,8 5,7 42,5 57,9 Åland 1, 66, 22,7 35,6 7,7 34, 19,4 7,9 6,8 37,3 32,9 41,7 21

22 Störst andel inflyttade bland 3 39-åringarna Det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna om man ser till födelseort. Den yngre delen av befolkningen, de som är under 2 år, domineras av personer som är födda på Åland, även om inslaget av inflyttade inte är obetydligt utan uppgår till 16 procent. De inflyttades andel är störst i åldrarna 3 39 år, där de utgör över 45 procent av invånarna, men i alla femårsgrupper mellan 25 och 64 år är andelen över 4 procent. Också bland de 65 år fyllda är andelen hög, över 3 procent. Också när det gäller varifrån de inflyttade kommer ser det olika ut i olika åldersgrupper, något som illustreras av diagrammet. Något förenklat är andelen födda i Finland större ju högre upp i åldrarna man kommer, medan de som har sitt ursprung i Sverige och andra länder står för en större del av de yngre inflyttade. Bland de 45 år fyllda är den stora majoriteten av de inflyttade födda i Finland. I befolkningen under 4 år är de som är födda i utlandet en betydande majoritet av de inflyttade. Befolkning efter födelseort och ålder 212 Personer Ålder Åland Finland Utomlands Av tabell 7 framgår det att de som är födda i Sverige i de flesta åldersgrupper är flera än de som har sitt ursprung i övriga länder. I åldrarna år samt 8 år och äldre är dock de som är födda i övriga länder flera. I åldersgrupperna under 15 år är de sverigefödda också flera än dem som har flyttat in från Finland. Drygt åtta procent av invånarna är födda i skärgården. För de äldsta åldersgrupperna är denna siffra över 15 procent. Av befolkningen totalt är 23 procent födda i Mariehamn, men av de 8 år fyllda mindre än 5 procent. 22

23 Tabell 7. Befolkning efter födelseort och ålder Ålder totalt Invånare Region Nuvar- Totalt Marie- Lands- Skär- ande Totalt Finland Sverige Övriga hamn bygden gården hem- (inkl. kommun okänt) Antal Totalt Procent Åland Födelseort Utanför Åland Totalt 1, 66, 22,7 35,6 7,7 37,3 34, 19,4 7,9 6,8-4 1, 92,1 33,6 55,4 3,1 8,4 7,9 2,3 3,1 2, , 81,6 3,9 45,8 4,9 62,2 18,4 4,5 7,5 6, , 81,5 33, 42, 6,6 61,3 18,5 5,2 7,4 5, , 81,7 34,8 39,3 7,6 57,7 18,3 7,5 7, 3, , 71,5 28,3 36,4 6,8 41,3 28,5 12, 8,8 7, , 59,8 26,1 28,6 5,1 31, 4,2 16, 8,5 15, , 54, 25,8 24,8 3,4 26,1 46, 19,1 11,5 15, , 55,3 28,3 24,1 2,9 24,5 44,7 2,1 1,9 13, , 56,1 3,1 21,7 4,3 24,9 43,9 21,2 13, 9, , 56,2 26,2 24, 5,9 28,3 43,8 23,9 13,3 6, , 58,9 18, 33, 7,9 26,8 41,1 24,5 9,1 7, , 57,1 1,7 36,3 1,1 26,2 42,9 31, 6,7 5, , 58,5 11,3 36,9 1,3 27,7 41,5 33, 5,8 2, , 62,5 17,5 33,4 11,6 28,5 37,5 29,4 5,5 2, , 68,8 14,7 43, 11,2 35, 31,2 24,3 4,6 2, , 71,6 8,1 48,5 15, 34,5 28,4 23,4 3, 1, , 72,3 4,7 49, 18,6 36,5 27,7 24, 1,3 2, , 71,5 2,3 52,6 16,6 35,3 28,5 24,1 1,7 2,7 9+ 1, 76, 3,6 52,4 2, 32, 24, 18,4 2,4 3,2 23

24 Flera inflyttade än utflyttade i de flesta årskullar Diagrammet visar variationerna mellan årskullarna när det gäller hur många av dem som har fötts på Åland respektive år som bor kvar på Åland i dag och hur många som är uflyttade (eller avlidna) samt hur många födda på annan ort som har flyttat in. Tabell 8 visar dessutom procentandelar för de olika kategorierna. Över 9 procent av de ålandsfödda stannar kvar på Åland tills de når övre tonåren samtidigt som årskullarna redan tidigt börjar fyllas på med inflyttade. När årskullarna är i skolåldern är de därför över tio procent större än vad de var från början. Det är endast åldersklasserna år som är mindre än de var när de föddes, eftersom många i denna ålder bor borta och studerar. Längre upp i åldrarna växer årskullarna på nytt genom återflyttning och nyinflyttning och från 3 år och uppåt är antalet personer bosatta på Åland i varje årskull vanligen 2 3 procent större än antalet personer som föddes på Åland respektive år. Kvarboende, utflyttade och inflyttade i årskullarna , läget 212 Personer Inflyttade Bor kvar Utflyttade/ avlidna Födelseår Totalt har det under perioden fötts 18 7 personer på Åland, varav 14 3 eller 77 procent bodde på Åland För åldersklasserna 2 6 år var siffran totalt 7 procent och för de flesta ettårsgrupper låg andelen mellan 65 och 75 procent. Lägst var andelen för de som var födda eller 66 procent. Drygt 4 3 av dem som har fötts efter 195 bodde utanför Åland 212 eller hade avlidit. Denna siffra vägs mer än väl upp av de 7 4 personer i dessa åldersklasser som bodde på Åland 212 men var födda på annat håll. Det totala antalet invånare födda efter 195, d.v.s. i åldrarna 6 år, var 21 8, vilket var över 3 personer eller 17 procent flera än antalet som föddes på Åland

25 Tabell 8. Personer födda efter årsklass, bostadsort och födelseort Antal per- Därav: Personer Bosatta Procentuella andelar soner som Bosatta Bosatta bosatta på på Åland Bor kvar Födda på Födda ut- Dagens års- Ålder föddes på utanför på Åland totalt på Åland Åland av anför Ål- klass i för- Födelse Åland res- Åland el. Åland 212 som av de som invånarna and av hållande till år 212 pektive år avlidna är födda ut- 212 föddes inv antalet födda anför Åland på Åland resp. år , 97,7 2,3 12, ,9 95,9 4,1 13, ,1 88,3 11,7 17, , 9,9 9,1 16, ,2 88,2 11,8 16, ,7 81,3 18,7 114, ,9 82,4 17,6 115, ,8 81,5 18,5 112, ,5 82,3 17,7 112, , 8,6 19,4 114, ,4 83,4 16,6 19, ,7 82,3 17,7 17, ,3 79,4 2,6 12, ,5 78,8 21,2 113, ,2 83,8 16,2 111, ,8 83,1 16,9 114, ,7 81,6 18,4 112, ,4 81,5 18,5 112, ,1 81,2 18,8 17, ,7 8,9 19,1 97, ,3 77,6 22,4 93, ,6 69,4 3,6 91, ,1 72,1 27,9 93, ,3 66,7 33,3 92, ,6 71,4 28,6 97, ,9 63,3 36,7 11, ,7 62,4 37,6 13, ,5 62,9 37,1 14, ,3 55,7 44,3 111, ,3 55,3 44,7 121, ,4 57,4 42,6 122, ,4 51,3 48,7 125, ,7 53,6 46,4 124, ,9 52,8 47,2 122, ,2 54,5 45,5 123, , 5,9 49,1 129, ,2 54,3 45,7 136, ,9 55,3 44,7 128, ,2 58, 42, 127, ,9 57,5 42,5 123, ,9 55,7 44,3 118, ,5 54,8 45,2 128, ,6 56,5 43,5 133, ,5 59, 41, 122, ,5 54,9 45,1 135, ,1 57,1 42,9 136, ,9 58,2 41,8 13, ,3 54,8 45,2 135, ,9 57,6 42,4 13, ,6 53, 47, 129, ,7 55,6 44,4 129, ,3 59,5 4,5 119, ,7 61,7 38,3 121, ,5 56,5 43,5 128, ,8 61,2 38,8 117, ,1 54,5 45,5 119, ,9 61,4 38,6 115, ,3 58,2 41,8 124, ,1 56,4 43,6 129, ,7 55,5 44,5 116, , 59,9 4,1 118, ,6 55,5 44,5 112, , 84, 16, 11, ,3 79,9 2,1 16, ,3 61,8 38,2 17, ,2 54,8 45,2 126, ,8 56,6 43,4 13, ,8 58, 42, 12, ,7 65,8 34,2 116,6 25

26 Svenska och rumänska ökade mest Invånare med 55 olika språk fanns representerade, vilket framgår av tabell 9. Svenska var modersmål för nästan 25 4 personer eller 89 procent, finska för 1 37 personer eller 5 procent samt något annat språk för över 1 6 personer eller 6 procent av befolkningen. I den sistnämnda gruppen var lettiska, rumänska, estniska, ryska, thai, engelska och tyska de vanligaste språken. Under 212 ökade de svenskspråkiga med nästan 4 personer, medan antalet finskspråkiga hölls kvar på samma nivå. Invånarna med andra språk blev över 1 flera, varav de som talade rumänska ökade mest, med 34 personer. De som talar thai, estniska och lettiska ökade med ett drygt tiotal vardera. Tabell 9. Befolkning efter språk Språk Språk Totalt Svenska Malayalam Finska Urdu Lettiska Portugisiska Rumänska Bulgariska Estniska Färiska Thai Indonesiska Ryska Kroatiska Engelska Bosniska Tyska Katalanska Kurdiska Sw ahili Tagalog Azerbadjanska Polska Cebuano Persiska Grekiska Litauiska Slovakiska Spanska Fon Norska Kikuyu Arabiska Malagassiska Albanska Tamilska Italienska Armeniska Serbiska Berberspråk Ukrainska Hebreiska Danska Ibo Serbokroatiska Khmeriska Isländska Koreanska Turkiska Wolof Vietnamesiska Malajiska Franska Shona Kinesiska Divehi Ungerska Singalesiska Holländska Okänt Förändringar i befolkningens språk 212 Personer Svenska Rumänska Thai Lettiska Estniska Tyska Ryska Finska Engelska Övriga Språk 26

27 Tusen invånare med andra språk än svenska och finska i Mariehamn Mariehamn hade nästan 1 invånare med andra språk än svenska och finska. De var nio procent av befolkningen. De finskspråkiga var knappt 6 eller drygt 5 procent. På landsbygden gick gruppen övriga språk om de finskspråkiga med knapp marginal och var nästan 62 personer. Vardera gruppen utgjorde fyra procent av befolkningen. De tretton procent av skärgårdens befolkning som har annat modersmål än svenska fördelade sig på 16 finskspråkiga och 12 med annat språk. Andelarna är sju respektive fem procent. Förutom i Mariehamn var personerna med övriga språk flera än de finskspråkiga i Finström, Föglö, Geta och Hammarland. I Föglö var både estniska och lettiska större än finska. Andelen svenskspråkiga var 9 procent eller mera i tio kommuner, högst i Lemland, Sund och Hammarland, med 93 procent eller lite drygt. Befolkning med andra språk än svenska efter region 212 Personer Mariehamn Landsbygden Skärgården Finska Övriga Tabell 1. Befolkning efter språk och kommun Kommun Antal Procent Totalt Svenska Finska Övriga Svenska Finska Övriga Brändö , 15,8 4,2 Eckerö ,6 5,6 4,8 Finström ,7 3,3 5, Föglö ,5 2,9 1,6 Geta ,3 4,6 6,1 Hammarland , 3, 4, Jomala ,7 4,8 4,6 Kumlinge ,8 5,3 3,8 Kökar ,8 9,8,4 Lemland ,4 3,8 2,8 Lumparland ,1 4,6 3,3 Saltvik ,9 3,9 3,2 Sottunga ,1 5, 5, Sund ,4 3,7 2,9 Vårdö ,8 5, 4,3 Mariehamn , 5,3 8,8 Landskomm ,2 4,5 4,3 -Landsbygden ,8 4,1 4,1 -Skärgården ,1 7,4 5,5 Åland ,1 4,8 6,1 27