VINNOVAs utlysning 2005 för tillväxtområdet Innovativa logistiksystem och godstransporter 1
Inbjudan VINNOVA inbjuder aktörer från företag, organisationer, universitet, högskolor och forskningsinstitut att ansöka om finansiering av behovsmotiverad forskning för att utveckla effektiva innovationsmiljöer inom logistik- och godstransportområdet med det övergripande målet att bidra till långsiktigt hållbar tillväxt. VINNOVA arbetar för ökat samspel mellan aktörskategorierna i Triple Helix, dvs. mellan näringsliv, forskningsutförare samt politik/offentlig verksamhet. Samspelet leder till ökad kunskap och effektivitet inom innovationssystemet, vilket bör prägla ansökningarna till denna utlysning som skall stödja behovsinriktad, multidisciplinär forskning på hög vetenskaplig nivå. VINNOVA har under 2004 låtit genomföra innovationssystemanalyser för området. Resultaten är entydiga. Den framtida forskningen måste tydligare baseras på samspel mellan de olika aktörskategorierna för att forskningsprojekten skall få hög relevans och resultaten komma i praktisk användning. Genom utlysningen stöds forskning som bidrar till samhällets och näringslivets logistiska kompetens vid design och styrning av effektiva, hållbara logistik- och godstransportsystem för ökad konkurrenskraft på en internationell marknad. Stockholm i februari 2005 Per Eriksson Generaldirektör Bo Essle Programledare Logistik & Godstransporter 2
Innehåll Sida INBJUDAN 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 SAMMANFATTNING 4 1. BAKGRUND 5 2. VEM RIKTAR SIG UTLYSNINGEN TILL? 5 3. UTLYSNINGENS INRIKTNING OCH MÅL 6 3.1 Internationalisering och lokaliseringsfrågor 7 3.2 Säkerhetsaspekter, sårbarhet och spårbarhet vid godstransporter 8 3.3 Mått och mätmetoder i förändringsarbetet 9 4. PROJEKTKRAV 10 4.1 Grundkrav 10 4.2 Bedömningskriterier 10 5. NÅGOT OM BEREDNINGEN 10 5.1 Programråd 10 5.2 Tidsplan 11 5.3 Budget 11 6. ANSÖKAN 11 6.1 Ansökans innehåll 11 6.2 Kompletterande information 12 7. HUR MAN LÄMNAR IN EN ANSÖKAN 12 8. KONTAKTPERSONER 13 9 ORDLISTA OCH DEFINITIONER 13 3
Sammanfattning Det övergripande målet för VINNOVAs utlysning Innovativa logistiksystem och godstransporter är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige. Genom att finansiera behovsmotiverad forskning inom logistik- och godstransportområdet stärks och vidareutvecklas effektiva innovationssystem för denna sektor. Denna utlysning avser tre områden: Internationalisering och lokaliseringsfrågor Avser de logistiska konsekvenserna av utflyttning av produktion ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. Säkerhetsaspekter, sårbarhet och spårbarhet vid godstransporter Fokuserar lösningar för att säkerställa att leverans kan ske effektivt och på ett avsett sätt. Innefattar system för godsföljning och ökad transportflexibilitet. Mått och mätmetoder i förändringsarbetet Avser utveckling av mått- och mätmetoder till stöd för styrning och uppföljning av förändringar i logistiska system. Syftet är att stärka en multidisciplinär forskning på hög vetenskaplig nivå. Med den som basresurs ska samhällets och näringslivets kompetens höjas vid design och styrning av effektiva logistiksystem. Slutmålet är en stärkt svensk konkurrenskraft på den internationella marknaden. Några förväntade effekter av utlysningen: Kunskapsuppbyggnad och beslutstöd kring näringslivets internationaliseringsstrukturer som grund för högre konkurrenskraft. System för skydd och spårbarhet av gods för ökad säkerhet, effektivitet och bättre resursutnyttjande. Funktionella logistiska mått och mätmetoder utvecklas som ett stöd för näringslivsutveckling och samhälleliga behov. VINNOVA arbetar utifrån en helhetssyn där innovationssystemanalyser vägleder utformning av program och utlysningar. En hållbar tillväxt för Sverige är det övergripande målet. Analyserna ringar in flaskhalsar och möjligheter inom det specifika området som avses, och utifrån det finansieras både behovsmotiverad forskning och aktörssamverkan mellan näringsliv, forskning och politik/offentlig förvaltning för önskad effekt. Totalt uppgår VINNOVAs budget för denna utlysning till högst 32,0 miljoner kronor. Ett projekt inom programmet ska normalt medfinansieras av deltagande näringsliv/organisation. Medfinansieringen kan ske med kontanta medel, men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete, materiel eller andra tillförda resurser. Nedanstående tider gäller för utlysningen: - Sista ansökningsdag: 2005-04-04 - Besked betr anslag, ca 2005-06-24 - Projektlängd: ett- eller fleråriga projekt inom perioden 2005-2007 4
1 Bakgrund Historiskt har Sverige legat långt framme inom transport- och logistikområdet. Den inhemska fordonsindustrin har varit en bidragande faktor, men också en tidig acceptans av det logistiska synsättet har bidragit. Samtidigt har Sverige uppenbara geografiska nackdelar, bl.a. långt avstånd till de stora marknaderna. Jämförande internationella studier indikerar att svenska logistikkostnader är höga, ett mindre gynnsamt utgångsläge inför de hållbarhetskrav som ställs på transportsystemet i en ökande internationell konkurrens. För att stärka Sveriges position inom logistik- och godstransportområdet till stöd för näringsliv och samhälle krävs fortsatt forskning för att skapa starka innovationsmiljöer. VINNOVA stödjer en sådan verksamhet genom tillväxtområdet Innovativa logistiksystem och godstransporter (ILG). Området genomförde utlysningar år 2002 och 2003 vilket gav totalt 33 projekt möjlighet att starta inom ramen för anslagna 54 mkr. Beskrivningar av tidigare och pågående projekt finns på webbsidan för tillväxtområdet "Innovativa logistiksystem och godstransporter" på VINNOVAs webbplats, www.vinnova.se. Sidan kan hittas under "Verksamhet" - "Tillväxtområden" - "Innovativa logistiksystem och godstransporter". På denna sida finns projektbeskrivningarna under länken "Finansierade projekt". Under år 2004 genomfördes några innovationssystemanalyser. Huvudstudien avsåg verkstadsindustrins logistikbehov. Denna kompletterades med studier av tredjepartslogistik och åkeribranschen. I analyserna konstaterades bl.a. att det finns ett gap mellan genererade forskningsresultat och den praktiska tillämpningen av dem. Den framtida forskningen måste därför i högre grad bygga på ett närmare samspel mellan företag, forskare och samhälle så att resultaten kommer till användning. Det skall vara en utgångspunkt för ansökningar i anledning av denna utlysning. Forskning inom området godstransporter och logistik finansieras även av Trafikverken m.fl. Samverkan mellan dessa finansiärer sker inom organisationen TRANSAM. Inom denna ram kommer samverkan successivt att stärkas och t.ex. utlysningar koordineras. 2 Vem riktar sig utlysningen till? VINNOVA inbjuder aktörer från näringsliv, organisationer, universitet, högskola och/eller forskningsinstitut att söka finansiering av forskningsprojekt inom tillväxtområdet Innovativa logistiksystem och godstransporter. Projekt inom området bygger normalt på aktiv samverkan mellan forskningsutförare och aktör från åtminstone någon av kategorierna näringsliv och/eller offentlig förvaltning. Medfinansiering från de två senare kategorierna är önskvärd, i ökande grad ju närmare tillämpning projektet befinner sig. 5
3 Utlysningens inriktning och mål Inom transportsektorn har VINNOVA bl.a. tillväxtområdet ILG vars övergripande målsättning är att genom effektivare logistiksystem verka för hållbar tillväxt hos svenskt näringsliv genom att stödja relaterade innovationsmiljöer, bl.a. för transportköpare och transporttjänstesektorn. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling, bl.a. genom att på ett avgörande sätt bidra till utveckling av teknik, transporter, arbetsliv och lärande samt nya tillämpningar och nya industriella tillväxtområden. VINNOVA arbetar utifrån en helhetssyn där innovationssystemanalyser vägleder utformning av program och utlysningar. Analyserna ringar in flaskhalsar och möjligheter inom det specifika området som avses, och utifrån det kan både behovsmotiverad forskning och aktörssamverkan mellan näringsliv, forskning och politik/offentlig förvaltning finansieras för önskad effekt. Inom tillväxtområde ILG har fem viktiga satsningsområden 1 identifierats för programperioden 2005-2007. Tre av satsningsområdena utlyses denna gång. Resterande områden planeras att utlysas år 2006. Denna utlysning avser de tre satsningsområdena: Internationalisering och lokaliseringsfrågor Avser de logistiska konsekvenserna av utflyttning av produktion ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. Säkerhetsaspekter, sårbarhet och spårbarhet vid godstransporter Fokuserar lösningar för att säkerställa att leverans kan ske effektivt och på ett avsett sätt. Innefattar system för godsföljning och ökad transportflexibilitet. Mått och mätmetoder i förändringsarbetet Avser utveckling av mått- och mätmetoder till stöd för styrning och uppföljning av förändringar i logistiska system. Syftet med utlysningen är att stärka en multidisciplinär forskning på hög vetenskaplig nivå. Med den som basresurs skall näringslivets och samhällets kompetens höjas för de adresserade områdena till stöd för hållbar tillväxt. Förväntade effekter av utlysningen: 1 De fem satsningsområdena: Internationalisering och lokaliseringsfrågor Utveckling av integrerade försörjningskedjor/supply Chain Management (SCM) Intermodalitet Säkerhetsaspekter, sårbarhet och spårbarhet vid godstransporter Mått och mätmetoder i förändringsarbetet 6
Kunskapsuppbyggnad och beslutstöd kring näringslivets internationaliseringsstrukturer som grund för högre konkurrenskraft. System för skydd och spårbarhet av gods för ökad säkerhet, effektivitet och bättre resursutnyttjande. Funktionella logistiska mått och mätmetoder utvecklas som ett stöd för näringslivsutveckling och samhälleliga behov. 3.1 Internationalisering och lokaliseringsfrågor Den svenska ekonomis öppenhet och begränsade storlek medför ett starkt beroende av andra länders ekonomier. Hög grad av frihandel leder till utökade marknader vilket bidrar till att vi ser en fortsatt trend mot att många företag söker stordrifts- och/eller specialiseringsfördelar på en internationell bas. Man renodlar och fokuserar de delar man är bäst på och som skapar störst värde. Resten outsourcas vilket får följdeffekter för interna organisationer och strukturer och då inte minst för material- och varuflödena. Denna process har fått förnyad aktualitet genom den starka trend av utflyttning av produktion till låglöneländer som vi ser idag och som tydligt framgick av de genomförda innovationssystemanalyserna. Behovet av uppmärksamhet har också aktualiserats av att kunskapen om logistiska möjligheter och konsekvenser av utflyttning är begränsade. Det finns uppenbara gap mellan behov och kunskaper avseende både hur man bygger upp logistiska strukturer vid utflyttning och hur totalkalkylen ser ut med hänsyn tagen även till logistiska konsekvenser, t ex omsättningshastigheter, ledtider, servicegrader och kapitalbindning. Området är industrinära och är för företagen förknippade med mycket stora ekonomiska beslut. Beslut som också får samhällsekonomiska konsekvenser. Insatsernas inriktning är framför allt mot forskning i nära samverkan med industrin. Prioriterade delområden inom detta satsningsområde är: Syfte I. De logistiskt konsekvensmässiga aspekterna av utflyttning ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med allt från hur variation och säkerhet i ledtider påverkar flexibilitet, leveransservice och totaleffektiviteten till konsekvenser av ökade miljöavgifter och energikostnader. Idag råder osäkerhet kring hur totalkalkylen ser ut. II. Till de konsekvensmässiga aspekterna hör också de genomförandemässiga aspekterna omfattande hur man faktiskt går till väga, vilka beslut som måste fattas, vilka kontakter man tar, vad man kan lära av andra etc. Och inte minst hur man omprövar sina beslut om resultatet inte blir det förväntade, exempelvis att flytta hem sin produktion igen. III. De logistiskt strukturmässiga aspekterna av utflyttning med exempelvis vilka flöden som ska flyttas till vilket geografiskt område och med vilken lokalisering, var lagring samt hubbar och terminaler skall finnas och vilka transportmedel som skall utnyttjas. 7
Att skapa förutsättningar för att beslut kring internationaliseringsstrukturer, med hänsynsstagande också till närhetsfördelar, kan tas på en så saklig grund som möjligt för att stärka industrins konkurrenskraft. Mål Utveckla kunskap om logistikens betydelse och förutsättningar för internationalisering och lokalisering/strukturer genom att skapa tillgång till bättre beslutsunderlag. Beslutstödsmodeller och genomförande kring dessa frågor. 3.2. Säkerhetsaspekter, sårbarhet och spårbarhet vid godstransporter Godstransporter är en utsatt bransch. Allt längre transportavstånd och allt mer trimmade godsflöden bidrar till större känslighet för störningar och större sårbarhet. Det pekar på ett generellt behov av att öka kunskapen för att kunna bemästra problemen och höja transportsäkerheten, vilket också framgått vid de genomförda innovationssystemanalyserna. Denna del av utlysningen behandlar godstransporter utifrån informationstekniska samt sårbarhets- och spårbarhetsmässiga aspekter. Godset och dess flöden står i fokus och perspektivet är systemövergripande. Trafiksäkerhetsfrågor omfattas inte av utlysningen. Sårbarhet i meningen hot mot stabilitet och pålitlighet i flöden av material och varor blir en allt aktuellare fråga. Orsaken är att flödena blir mer och mer utsatta. Terrorism och sabotage hör till de mer extrema exemplen, men det gäller även för den dagliga verksamheten där stöld och störningar förekommer. Metoder för att bättre komma tillrätta med störningar, sk. deviation management är intressanta i detta sammanhang. Spårbarhet är nära relaterat både till säkerhet och sårbarhet. Att veta var godset befinner sig underlättar både att skapa säkra lösningar och att snabbt kunna sätta in åtgärder om något trots allt inträffar. Samma gäller ur sårbarhetssynpunkt, om godset är identifierat och lokaliserat har man skapat goda förutsättningar för att snabbt kunna sätta in lämpliga åtgärder, något som också begränsar möjlighet till stöld etc. Ytterligare en, allt viktigare, aspekt på spårbarhet är att i takt med krav på ökad flexibilitet snabbt och effektivt kunna omdirigera gods. Verktygen är lösningar för trac and trace som i sin tur är baserade på system för säker identifiering kombinerat med effektiv informationsöverföring. Området är i mycket stark utveckling. Här behövs kunskap om hur den nya tekniken bäst kan få effekt ur ett systemövergripande perspektiv, ända fram till slutkunden. Området är tvärdisciplinärt med ett tydligt IS/IT-innehåll. Det har betydelse för näringslivets tillväxt, men innefattar också ett mer övergripande samhällsansvar betr t.ex. stöld- och säkerhet. Även om satsningsområdet är tekniknära avser utlysningen snarare kunskap kring tillämpning av teknik än om teknikutveckling. Prioriterade delområden inom detta satsningsområde är: I. Sårbarhetsfrågorna som tar fasta på att utveckla lösningar för att säkerställa att leverans kan ske effektivt och på ett avsett sätt. Hit hör 8
undvikande av stöld och sabotage, men också metoder för att säkra flödena med ansatser i linje med Time, Trust & Transparency. II. Området för spårbarhet är i hög grad IKT-drivet med verktyg som e- lösningar, streckkod, RFID och GPS. Fokus ligger mot tillämpning av tekniken för att uppnå systemövergripande nyttor omfattande bl a distribuerad intelligens, metoder för omdirigering av gods. Ett område som är intressant inte minst för effektivisering inom handeln. Syfte Att långsiktigt bidra till att säkra godsflödena ur ett samhällsekonomiskt- och ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hänsyn till effektivitet och resursutnyttjande. Mål Kunskapsuppbyggnad och design/management av system för förhöjd skyddsnivå vid godstransporter/lagring bl.a. mot bakgrund av ökade säkerhetskrav. Metoder för att effektivt kunna hantera flödesstörningar. Kunskapsuppbyggnad och design/management av system för ökad spårbarhet vid godstransporter/lagring fram till slutkund. 3.3 Mått och mätmetoder i förändringsarbetet Ett viktigt verktyg och ofta en förutsättning för att rationellt kunna förändra och utnyttja resurser är att det finns mått- och mätmetoder för styrning och uppföljning av prestationer. Det är också en förutsättning för att nå uppsatta mål och är därför en väsentlig del i förändringsarbetet. Området är sedan länge eftersatt. Gapet mellan tillgänglig kunskap och faktiskt behov är stort. Det finns således ett behov att utveckla mer relevanta och användbara logistiska mått- och mätmetoder dels på mikronivån över t.ex. försörjningskedjor dels också på makronivå för att blotta flaskhalsar i nationella eller relevanta internationella transport-/logistiksystem. Detta är ett område där det finns ett stort gap mellan identifierade behov och faktiska kunskaper. Ett delområde fokuseras i denna utlysning. I. Utveckling av mått- och mätmetoder till stöd för styrning och uppföljning av förändring/utveckling i logistiska system. Dels på mikronivå, dvs företaget i försörjningskedjor, dels på makronivå för att nå bättre kunskap om den nationella logistiken, dess andel av BNP och metoder att fånga upp nationellt begränsande faktorer för området. Internationella jämförelser kan även ha relevans för denna utlysning. Syfte Att forskningen kring logistiska mått och mätmetoder utvecklas som ett stöd för näringsliv och samhälleliga behov. Mål Kunskapsuppbyggnad och utveckling av logistiska mått- och mätmetoder dels på mikronivå till stöd för företag/organisationers management och utveckling samt makronivå för bättre systemförståelse. 9
4 Projektkrav 4.1 Grundkrav Det finns en del krav som en ansökan måste uppfylla för att komma ifråga för prövning 2 : - Projektaktörerna skall falla inom definitionen under pkt.2. - Ansökan måste innehållsmässigt ligga inom något av de tre utlysta satsningsområdena, se pkt 3.1-3.3. 4.2 Bedömningskriterier En ansökan bedöms ur tre huvudperspektiv: Avkastningen för en satsning på projektet. Hur väl det sökta projektet kommer att bidra till utlysningens resultat- och effektmål, dvs den relevans och nytta som projektet har för det innovationssystem som adresseras. Projektets unika värdeperspektiv och nyhetsvärde, även internationellt, vägs in. Genomförbarhet. Sannolikheten att det sökta projektet kommer att uppnå angivna mål/resultat inom ramen för den tidsplan och budget som anges. Projektgruppens kompetens, kvalitet och kreativitet i angivet angreppssätt och vetenskaplig kvalitet. Realism i budget och tidsplaner. Exploaterings- /implementeringssannolikhet. Det åtagande och de planer som finns för att nyttiggöra projektresultatet och /eller att föra ut det i områdets innovationssystem. Kompetens och förmåga i detta avseende, bl.a. genom aktörer och nätverk. Realismen i planerna för implementeringen. Vid i övrigt jämbördiga projekt tas också hänsyn till: Antal projektdeltagare från näringsliv/samhälle och omfattningen av medfinansieringen. VINNOVA tillämpar jämställdhetsprincipen vid beviljande av anslag vilket innebär att vid lika bedömning av flera förslag gynnas projekt av underrepresenterat kön (mindre än 40 procent bedöms vara underrepresentation). 5 Något om beredningen 5.1 Programråd VINNOVA genomför utlysningen med stöd av programrådet för tillväxtområdet ILG. Detta är sammansatt av företrädare från näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet. Rådet har till uppgift att ge rekommendationer till VINNOVA beträffande inriktning på VINNOVAs insatser inom tillväxtområdet samt föreslå vilka projekt som ska få stöd inom de utlysningar som genomförs. 2 Upplysningsvis framhålls att anslag normalt inte beviljas om sökanden har skatteskulder/allvarligare betalningsanmärkningar. 10
5.2 Tidsplan Nedanstående tider gäller för utlysningen: - Sista ansökningsdag: 2005-04-04 - Besked betr anslag, ca 2005-06-24 - Projekttid: ett- eller fleråriga projekt inom perioden 2005-2007 5.3 Budget Totalt uppgår VINNOVAs budget för denna utlysning till maximalt 32,0 miljoner kronor. 6 Ansökan 6.1 Ansökans innehåll Denna utlysning avser fullständiga projektansökningar. Ansökan utformas enligt nedanstående anvisningar. Ansökan skrivs på svenska eller engelska. Såväl svensk som engelsk projekttitel skall emellertid alltid anges. Det skall också anges vilket av de tre satsningsområdena 3.1-3.3 som adresseras i ansökan. Ansökan skall innehålla en projektbeskrivning, uppgift om deltagande aktörer och nyckelpersoners CV. Är sökande ett företag medsänds företagens senaste årsredovisning. Där så är möjligt önskas länkar till informationen i stället för bilagor. Ha gärna bedömningskriterierna pkt. 4.2 i åtanke när projektet beskrivs. Projektbeskrivningen bör omfatta högst 12 sidor i typsnitt 12. Nyttja ej mindre typsnitt. Beskrivningen skall således vara kortfattad och klart strukturerad, helst enligt punkterna nedan. 1. Behovet/Problemet som ansökan adresserar. Beskriv: a. Behovet och den relevans det har för utlysningens mål. Finns ett internationellt perspektiv? b. Den potential och betydelse som en lösning av behovet/problemet innebär, dvs effekterna och hur dessa kan mätas. c. Vilka viktiga aktörer har behovet? 2. Lösningen/Forskningsansatsen. Beskriv: a. Lösning, angreppssätt och teorier. Hur säkras vetenskaplig kvalitet? Ange mätbara mål för projektet. Risker? b. Unicitet/nyhetsvärde hos lösningen mot vad som gjort tidigare också i ett internationellt sammanhang. c. Lösningens möjlighet att skapa effektivitet/konkurrenskraft hos deltagarna i projektet och ev. fria nyttor i innovationssystemet. 3. Genomförandet av projektet. Beskriv: a. Gruppens sammansättning, roller och kompetens. b. Ev. internationell forskningssamverkan. c. Tidsplaner, delmål och budget. 11
4. Exploatering/Implementering eller nyttiggörandet av den levererade lösningen. Beskriv: a. De planer som finns för att implementera ett framgångsrikt projektresultat. b. Det åtagande som projektkonsortiet gör med avseende på implementeringen. 6.2 Kompletterande information Betr. medfinansiering Ett projekt för programmet skall i normalt medfinansieras av deltagande näringsliv/samhälle, dels för att förstärka projektets resurser, dels som en handfast markering av projektets relevans och sannolika implementering. Medfinansiering kan vara utslagsgivande vid projekturvalet, se pkt. 4.2, näst sista stycket. Projekt som ligger nära tillämpning bör ha åtminstone 50 % medfinansiering av den totala projektkostnaden. Vid forskningsprojekt som ligger längre från tillämpning, utredande insatser etc, kan en lägre medfinansieringsandel godtas. Vid projekt helt utan medfinansiering måste relevansaspekten behandlas mer ingående. Som ramverk för myndighetens finansiering gäller Förordningen om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet (SFS 1995:1254). Medfinansiering kan ske med kontanta medel, men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete eller andra naturainsatser inom projektets ram. Eget arbete räknas enligt schablon motsvara 600 kronor per timme. Betr Sekretess Eftersom VINNOVA är en myndighet behandlas ansökningar och andra handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen. Det innebär att det material som kommer in till VINNOVA blir allmänna handlingar och att innehållet i dessa enligt huvudregeln är offentligt. Eventuell sekretessbeläggning av uppgifter sker i enlighet med bestämmelserna i sekretesslagen. På ansökningsblanketten kan med kryss markeras ev. önskemål om sekretess. 7 Hur man lämnar in en ansökan Ansökan skall sändas elektroniskt via VINNOVAs Intressentportal http://www.vinnova.se För att kunna lämna en ansökan måste först skapas ett användarkonto hos VINNOVA. Det bör vara projektledarens uppgifter som anges på kontot. Med hjälp av detta kan man sedan logga in på ansökningstjänsten. Finns redan ett användarkonto hos VINNOVA kan det nyttjas. Vid frågor ang. den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Helpdesk, tel 08-473 32 99, helpdesk@vinnova.se Ansökan ska vara VINNOVA tillhanda senast den 2005-04 -04. 12
8 Kontaktpersoner Ytterligare information om utlysningen och ansökningar till denna lämnas av Bo Essle. Tel: 08-473 3136, e-post: Bo.Essle@VINNOVA.se Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av Gun Jönsson. Tel: 08-473 3167, e-post: Gun.Jonsson@VINNOVA.se 9 Ordlista och definitioner: GPS Hållbar tillväxt IKT Innovationssystem IS IT Logistik RFID SFS Triple Helix TRANSAM Trac & Trace Tredjepartslogistik Global Positioning System. Begreppet hållbar tillväxt definieras som långsiktig ekonomisk tillväxt som samtidigt är hållbar socialt och ekologiskt. För att kunna uppnå målet om att främja hållbar tillväxt behövs ökad kunskap och kompetens hos olika aktörer, men också effektivare samspel mellan aktörer i olika innovationssystem. Informations och kommunikationsteknik. Definieras: aktörer inom forskning, näringsliv och politik som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. Informationssystem. Informationsteknik. Definieras här: att till lägsta logistikkostnad och till kundens belåtenhet planera, implementera och kontrollera material- och informationsflöden från råvara till slutkund med tillhörande returflöden. Radio Frequency Identification, är en teknik för att läsa och lagra information på avstånd från små kombinerade radiosändare/- mottagare och minnen som kallas taggar (eng: tags). Svensk författningssamling. Modell som illustrerar samspel mellan forskning, företagande och politisk/offentlig verksamhet, särskilt betonas också effekter på hållbar tillväxt och synlighet för verksamhet och resultat. Transportsamverkan - organisation för forskningssamverkan huvudsakligen mellan myndigheter inom transportsektorn. Godsföljning och godsspårning. Tredjepartslogistik handlar om att delar av, eller hela, ett företags logistikverksamhet drivs av en extern part. Det skall vara flera olika typer av logistikrelaterade tjänster som köps av en tjänsteleverantörer, med vilken en långsiktig och nära relation etableras. 13