Avhandling: Tillämpning av

Relevanta dokument
Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Medeltal: Median: 2148

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Ny lärarutbildning inlifjal

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Kursutbud Lärarlyftet II

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad av RegPed, Uppsala

Sammanfattning fördelningsunderlag för 2011 Medelcitering index

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

Svensk författningssamling

Universities in Sweden

Svensk författningssamling

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Lärosätenas indirekta kostnader

Hans Johansson Tel: Mob: Fax:

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista

Bilaga 5. Enkät till studentkårer och enkät till samarbetande myndigheter

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Lärosätenas indirekta kostnader

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Det anpassade högskoleprovet provet för dig som har dyslexi

våra nyckeltal

behörighetsinformation på NyAwebben

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Onni Tengner

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

"Att hålla grytan kokande!" Om uthållighet och utveckling av nationellt heltäckande vidareutbildning. Av Jan Degerfält IKVL, Lunds universitet

Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

NÄR-VAR-HUR Vecka

Högskolekvalitet 2012

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

Högskolekvalitet 2012

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Introduktion till den svenska högskolan

Approved student and staff exchanges within Erasmus+ International Credit Mobility and Linnaeus-Palme 2017

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl

Forskande och undervisande personal

Lärosätenas indirekta kostnader

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)

REMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Transkript:

Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk utvecklare med IT-riktning PIL, Enheten för pedagogik, IKT och lärande, Mälardalens högskola E-post: lena.dafgard@gu.se Mobil: 070-744744 25 25

Video har länge använts för utbildning, men nyttär: 1. Digital video enklare, billigare att producera video 2. Internet för distribution av video ökar tillgängligheten 3. Ökad bandbredd ökar tillgängligheten 4. Varje dag publiceras 100.000 nya videoklipp 5. Video förutspås omfatta 90 % av internettrafiken 2013

Två studier Nationell totalundersökning En typ av fallstudie Webbaserad enkät Samtliga distanskurser våren 2009 www.studera.nu Genomförande: hösten 2009 6 olika typer av video 50 % svarsfrekvens 746 kursansvariga 852 unika kurser/program 1266 kurser/program 26 lärosäten Intervjustudie Fördjupning av enkätstudien Hur är det att undervisa via videokonferens? 13 distanslärare på Lärarutbildningen i Karlstad Genomförande juni 2011

Syften Syftena är att beskriva hur videobaserade teknologier används i distanskurser i högre utbildning i Sverige och att undersöka den pedagogiska rationalen och de kontextuella villkoren för denna användning

Modell för klassificering av video för lärande 1. Video för envägskommunikation a) Video som läromedel (t.ex. program från UR) b) Video som inte är producerat för pedagogiska syften (t.ex. nyhetsprogram som används i språkundervisningen) c) Inspelade undervisningssituationer (t.ex. föreläsningar, seminarier och laborationer) 2. Video för tvåvägskommunikation a) Videokonferens/telebild b) Desktopkonferens/webbkonferens 3. Video som verktyg för lärande (att studenter producerar en video eller att deras agerande spelas in och används t.ex. som underlag för diskussion)

Hur ser bilden av svensk distansutbildning ut? Ca 25 % (ca 850 kurser/program) av de som annonserades på www.studera.nu genomfördes inte Tre lärosäten har högsta antalet kurser: Högskolan Dalarna Umeå universitet Karlstad universitet Merparten är fristående kurser, 88 % (n=1074) jämfört med 12 % (n=147) program

14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2,2% Distanskurser i undersökningen fördelade på lärosäten 11,6% 9,0% 8,1% 3,1% 1,5% 5,5% 4,1% 3,1% 3,8% 2,5% 21% 2,1% 2,2% 20% 2,0% 1,3% 3,2% 3,2% 2,5% 0,1% 4,7% 2,6% 18% 1,8% 4,2% 0,1% 5,2% 5,8% 1. Blekinge Tekniska Högskola 2. Göteborgs universitet 3. Högskolan Dalarna 4. Högskolan i Borås 5. Högskolan i Gävle 6. Högskolan i Halmstad 7. Högskolan i Jönköping 8. Högskolan i Kalmar 9. Högskolan i Skövde 10. Högskolan i Kristianstad 11. Högskolan på Gotland 12. Högskolan Väst 13. Karlstads universitet 14. Karolinska institutet 15. KTH Kungliga Tekniska 16. Luleå tekniska universitet 17. Lunds universitet 18. Malmö universitet 19. Mittuniversitetet 20. Mälardalens högskola 21. Sveriges Lantbruksuniversitet 22. Stockholms universitet 23. Teologiska högskolan 24. Umeå universitet 25. Uppsala universitet 26. Växjö universitet 57 svar saknas beträffande lärosäte

Kursers och programs omfattning Kurser Antalhögskolepoäng n % 1 7,5 hp 591 55 Program Antal högskolepoäng n % 30 hp 11 7 60 hp 25 17 8 15 hp 301 28 16 30 hp 143 13 31 60 hp 31 3 Totalt 1.066 100 75 90 hp 16 11 120 180 hp 71 47 210 270 hp 23 15 300 330 hp 4 3 Totalt 150 100 86 % (n=1.035) är på grundläggande nivå och 13 % (n=159) är på avancerad nivå.

Ingår fysiska möten/kursträffar i kursen/programmet? Svarsalternativ n % Ja, kursen bygger till stor del på kursträffar 92 8 Ja, det ingår en eller några kursträffar 431 35 Ja, det finns frivilliga kursträffar, men det är möjligt att gå kursen/programmet utan att delta i fysiska kursträffar 121 10 Nej, det förekommer inga kursträffar alls 577 47 Totalt 1.222 100 Jämför: Högskolan i Dalarna 74 % - inga kursträffar alls Övriga 44 %

Fördelningen betr. i hur många kurser/program olika typer av video användes 40 35 (n=321) 38 Användningen av olika typer av video fördelade på olika kurser/program (n=267) (n=266) 32 32 30 25 20 15 (n=180) 22 (n=142) 17 (n=127) 15 10 5 0

Relationen mellan användning av olika typer av video och lärarnas erfarenhet av distansutbildning Typav video Novices Intermediates Experts Q6a. Video somläromedel (51) (81) (188) 32 34 (35) 22 Q7a. Videomaterial som inte är särskilt producerat för pedagogiska syften Q8a. Videoinspelade undervisningssituationer (40) 25 Q9a. Videokonferens/telebild (20) Q10. Desktopkonferens/webbkonferens (27) 17 (49) 21 43 (95) 22 (63) 26 (162) 37 (26) (81) 13 11 18 (68) (170) 29 39 Q11. Video som verktyg för lärande (20) (37) (85) 13 16 19 N=1,299. Flera typer av video kan användas i samma kurs. Novices=mindre än 3 års erfarenhet och mindre än 6 kurser/program. Intermediates= mindre än tre års erfarenhet eller mindre än 6 kurser/program. Experter= tre eller fler års erfarenhet och 6 eller fler kurser

Relationen mellan kursansvarigas erfarenhet och användning av flera typer av video i kurserna Relationen mellan hur många typer av video som används i samma kurs och de kursansvarigas erfarenhet av distansutbildning. N=814. Novices (55) 35 (42) 27 Intermediates Experts Hur många typer av video som användes i samma kurs n n n (79) Ingen typ 34 (34) 22 (20) 13 (107) 25 (47) (99) En typ 27 21 23 (65) (90) Två typer 28 21 (25) (76) Tre typer 13 11 18 (3) (7) (37) Fyra typer 2 3 9 Fem typer Sex typer Total Experter: tre års erfarenhet av distanskurser eller mer eller och undervisning i minst 6 kurser/program Intermediates: 3 års erfarenhet eller 6 kurser. Noviser: övriga (2) 1 (0) 0 (156) 100 (5) 2 (1) 0 229 100 (11) 3 (9) 2 (429) 100

Relationen mellan fortbildning och användning av olika typer av video Typ av video Ingen Med fortbildning fortbildning Q6a. Videobaserat läromedel (147) 33 Q7a. Videomaterial som inte är producerat (91) för pedagogiska syften 21 (174) 44 (89) 22 Q8a. Videoinspelade (114) (152) undervisningssituationer 26 38 Q9a. Videokonferens (51) 12 (76) 19 Q10. Desktopkonferens (124) 28 (143) 36 Q11a. Video som verktygför lärande (60) (82) 14 21

Relationen mellan kursansvarigas fortbildning och användning av antal videotyper i samma kurs Hur många typer av Ingen Med Ingen Med video som användes i fortbildning fortbildning fortbildning fortbildning samma kurs/program n n % % Ingen typ av video 144 98 33,5 25,3 En typ av video 114 76 26,5 19,6 Två typer av video 95 94 22,1 24,3 Tre typer av video 56 65 13,0 16,8 Fyra typer av video 9 38 2,1 9,8 Fem typer av video 10 8 2,3 2,1 Sex typer av video 2 8 0,5 2,1 Totalt 430 387 100 100

Jämförelse mellan videokonferens och desktopkonferens Hur används dessa två videotyper? Kursansvarigas erfarenheter Tre viktigaste fördelarna (generellt) Tre viktigaste nackdelarna (generellt) Tre viktigaste syftena med att använda dessa typer av video i en specifik kurs Tre viktigaste skäl med att inte använda dessa två typer i en specifik kurs

Kursansvarigas erfarenheter av tvåvägskommunikation Videokonferens/Telebild Q3a. Vilka är dina erfarenheter av att använda videokonferens i undervisningen? (%) Desktopkonferens k Q4a. Vilka är dina erfarenheter av att använda desktopkonferens i undervisningen? (%) 60 (n=395) (n=398) 53 60 54 50 50 40 30 20 10 0 (n=206) 28 (n=74) 10 (n=44) 6 (n=27) 4 40 30 20 (=180) 24 (n=124) 17 0 Jag har inga Både goda Goda Dåliga Varken goda Jag har inga Både goda Goda Dåliga Varken goda erfarenheter och dåliga eller dåliga erfarenheter och dåliga eller dåliga 10 (n=21) 3 (n=21) 3 Q3a. De kursansvarigas erfarenhet (i procent) av att använda videokonferens i undervisningen, (N=746). Antal inom parentes ( ). Procent utan parentes. Q4a De kursansvarigas erfarenheter (i procent) av att använda desktopkonferens/ webbkonferens i undervisningen, (N=744). Antal inom parentes ( ). Procent utan parentes.

Kursansvarigas erfarenhet av videokonferens samt desktopkonferens Förhållandet mellan kursansvarigas erfarenhet av videokonferens och desktopkonferens (i procent), (n=742). Antal inom parentes ( ). Procent utan parentes. Om kursansvariga har erfarenhet av Antal (n) % videokonferens och desktopkonferens Ingen erfarenhet av vare sig 269 36 videokonferens eller desktopkonferens Endast erfarenhet av videokonferens 129 17 Endast erfarenhet av desktopkonferens 123 17 Erfarenhet av såväl videokonferens som desktopkonferens 221 30 Totalt 742 100

Hur används videokonferens i kursen? 25 (n=90) 23 Q9d. Hur används videokonferens i kursen? (%) 20 15 10 5 (n=73) 18 (n=58) 15 (n=50) 13 (n=36) 9 (n=25) 6 (n=21) 5 (n=21) 5 (n=9) (n=9) 2 2 (n=5) 1 0 Q9d. Hur används videokonferens i kursen? (N=397).

Hur används desktopkonferens k i kursen? 18 16 14 12 10 8 6 4 2 (n=152) 16 (n=150) 16 Q10d. Hur används desktopkonfererns i kursen? (%) (n=114) 12 (n=102) 11 (n=97) 11 (n=93) 10 (n=80) 9 (n=63) 7 (n=40) 4 (n=22) 2 (n=9) 1 0 Q10d. Hur används desktopkonferens i kursen? (N=922).

Tre viktigaste fördelarna med videokonferens Q3b. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste fördelarna med att använda videokonferens i undervisningen? (%) 60 55 50 50 40 37 30 20 10 0 26 20 11 8 4 4 2 1 Q3b. De tre viktigaste fördelarna med att använda videokonferens i undervisningen, (N=280). Bara de som hade svarat att de hade goda erfarenheter eller goda och dåliga erfarenheter av att använda videokonferens i undervisningen, fick denna fråga, dvs. 280 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

Tre viktigaste fördelarna med desktopkonferens Q4b. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste fördelarna med att använda desktopkonferens i 60 undervisningen? (%) 53 50 40 43 39 36 30 29 20 10 18 17 17 11 8 7 6 5 0 Q4b. De viktigaste fördelarna (i procent) med att använda dektopskonferens i undervisningen (N=304). Bara de som hade svarat att de hade goda eller goda och dåliga erfarenheter fick denna fråga, dvs. 304 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

60 Tre viktigaste t nackdelarna med videokonferens Q3c. Enligt din uppfattning, vilka är de största nackdelarna med att använda videokonferens i undervisningen? (%) 50 40 30 49 48 42 36 32 20 10 16 15 14 12 6 0 Q3b. De tre viktigaste nackdelarna med att använda videokonferens i undervisningen,,(n=250). Bara de som hade svarat att de hade dåliga erfarenheter eller goda och dåliga erfarenheter av att använda videokonferens i undervisningen fick denna fråga, dvs. 250 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

Tre viktigaste nackdelarna med desktopkonferens Q4c. Enligt din uppfattning, vilka är de största nackdelarna med att använda desktopkonferens i undervisningen? (%) 60 57 50 46 40 33 30 27 24 23 20 10 18 16 13 8 8 0 Q4c. De tre viktigaste nackdelarna (i procent) med att använda desktopkonferens i undervisningen, (N=201). Bara de som hade svarat att de hade dåliga eller goda och dåliga erfarenheter fick denna fråga, 201 informanter. Högst tre alternativ kunde markeras.

Viktigaste syftena med att använda videokonferens i kursen Q9e. Vilket är ditt viktigaste syfte med att använda videokonferens i kursen? (%) 40 (n=98) (n=93) 34 35 32 30 25 20 15 10 5 0 (n=26) 9 (n=24) 8 (n=20) 7 (n=9) 3 (n=7) 2 (n=7) 2 (n=4) 1 Q9e. Vilket är ditt viktigaste i syfte med att använda videokonferens i kursen? (N=288). Högst tre alternativ kunde markeras.

Viktigaste syftena med att använda desktopkonferens i kursen Q10e. Vilket är ditt viktigaste syfte med att använda desktopkonferens i kursen? (%) 30 (n=174) 28 25 20 15 (n=118) 19 (n=90) 14 (n=88) 14 10 5 (n=44) 7 (n=37) (n=36) 6 6 (n=20) 3 (n=15) 2 0 Q10e. Vilket är ditt viktigaste syfte med att använda desktopkonferens i kursen? (N=622). Högst tre alternativ kunde markeras.

Viktigaste skälen till att inte använda videokonferens i kursen 16 14 12 10 8 6 (n=197) 15 (n=166) 13 Q9f. Varför används inte videokonferens i kursen??(%) (n=135) (n=127) 10 10 (n=123) 9 (n=104) 8 (n=100) 8 (n=83) 6 (n=82) 6 (n=78) 6 (n=69) 5 (n=61) 5 4 2 0 Q9f. Vilket är ditt viktigasteskäl t käl till att inteanvända videokonferenskonferens k f i kursen? (N=1325). Högst tre alternativ kunde markeras.

Viktigaste skälen till att inte använda desktopkonferens i kursen Q10f. Varför används inte desktopkonferens i kursen? (%) 16 14 12 10 8 6 4 2 (n=139) 14 (n=130) (n=128) 13 13 (n=120) 12 (n=114) 11 (n=88) 9 (n=70) 7 (n=63) 6 (n=59) 6 (n=41) 4 (n=26) 3 (n=18) 2 0 Q10f. Vilket är ditt viktigaste skäl till att inte använda videokonferens i kursen? (N=996).

Sammanfattning Hur video används? Videokonferens: Föreläsningar/presentationer av läraren, 23 % Desktopkonferens: Seminarier, 16 % Mindre grad av studentinteraktivitet: de tre vanligaste alternativen: för videokonferens 33 % mot 44 % för desktopkonferens Sammanslagning av aktiviteter med studentinteraktivitet: 76 % videokonferens och 85 % desktopkonferens

För- och nackdelar generellt Fördelar: distansargument för båda Nackdelar: Videokonferens: 1. Användningen av videokonferens sätter begränsningar g i hur jag kan agera som lärare, 49 % 2. Låg grad av interaktivitet, 48 % 3. Problem med uppkopplingen, 42 % Desktopkonferens: 1. Studenterna har haft tekniska problem, 57 % 2. Det är svårt att hantera många studenter i samma konferens, 46 % 3. Användning av desktopkonferens sätter begränsningar g för hur jag kan agera i undervisningssituationen, 33 %

Syften med att använda videokonferens och desktopkonferens i en specifik kurs Delvis samma syften: distansargument 4-30 öppna svar betr. syftet med att använda

Skäl till att inte använda videokonferens och desktopkonferens i en specifik kurs Vanligaste argumenten för båda: Det tillför ingenting till kursen 14-15 %. Brist på tid (lite vanligare för desktopkonferens än för videokonferens Kunskaper om hur man använder dessa typer av video i undervisningen saknas, 10-12 % 75-104 öppna svar betr. skäl att inte använda många av svaren samma som i de fasta svarsalternativen

Tack för uppmärksamheten!