Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia
Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten till skollagen Skolförordningen 14 kap. 8 Stockholms utbildningsnämnds beslut om tilläggsbelopp för grundskolor Sid 2
Vad är tilläggsbelopp? Tilläggsbelopp är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning till fristående skolor för elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärderna som sätts in ska vara extraordinära. Ersättningen för stödet ska vara kopplad till en enskild elev samt elevens behov och förutsättningar att klara skolgången. Sid 3
Vad får man inte tilläggsbelopp för? Grundbeloppet ska täcka så gott som verksamhetens samtliga kostnader, och avser ersättning för undervisning, läroverktyg, elevhälsa, måltider, administration, lokalkostnader. Det innebär att de allra flesta elevers eventuella behov av särskilt stöd ska täckas av grundbeloppet. Sid 4
Vad får man inte tilläggsbelopp för? Extra anpassningar Om en elev bedöms ha svårigheter att nå kunskapskraven ska extra anpassningar göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Sid 5
Vad får man (inte) tilläggsbelopp för? Om extra anpassningar är otillräckligt ska en utredning göras angående elevens behov av särskilt stöd. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om utredningen visar att särskilt stöd behövs ska ett åtgärdsprogram upprättas, i vilket stödåtgärderna redovisas. I normalfallet ska inte tilläggsbelopp utgå för elever i behov av särskilt stöd. Sid 6
Vad får man tilläggsbelopp för? Tilläggsbelopp kan erhållas utöver grundbeloppet om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd och om de stödinsatser som skolan genomför är extraordinära. Det krävs att elevens stödbehov klarläggs och bedöms, t.ex. inom ramen för den utredning och det åtgärdsprogram som skolans rektor ansvarar för (prop. 2015/16:134, sid 12). Skolan visar i sin utredning att eleven har omfattande behov av särskilt stöd. Stödet bör väsentligt avvika från vad som har samband med de resurser som normalt kan hänföras till det generella stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla (prop. 2015/16:134, sid 12). Sid 7
Stödinsatser i skolan Extraordinära stödåtgärder Särskilt stöd Extra anpassningar Ledning och stimulans Sid 8
Ändring i lagstiftningen från 2016-07-01 Skollagen: Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Ny formulering som är avsedd att förtydliga det som i Stockholms stads bedömningar har gällt redan tidigare. Skolförordningen: Med tilläggsbelopp / / avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter. Det fetstilta är nytt. Sid 9
Konsekvenser i Stockholm av lagändringen I praktiken mycket små förändringar i bedömningarna. Förtydligandet att elever som har omfattande behov av särskilt stöd på grund av stora inlärningssvårigheter kan berättiga tilläggsbelopp, även om de inte har omfattande behov av särskilt stöd på andra grunder, kan i enstaka fall innebära en ändring av praxis. Utbildningsnämnden har upphävt sitt tidigare beslut om tre målgrupper för tilläggsbelopp och hänvisar i stället direkt till lagstiftningen och dess förarbeten. Det finns inte längre någon övre gräns för hur stort ett tilläggsbelopp kan vara. Sid 10
Behovsgrupper som ger tilläggsbelopp Nivå C Eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som behöver ges frekvent och sammanhållet under skoldagen för att kunna delta i undervisningen och nå målen för utbildningen. Skolan ger ett extraordinärt stöd som motsvarar elevens behov. Nivå D Eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som behöver ges kontinuerligt under hela skoldagen för att kunna delta i undervisningen och nå målen för utbildningen. Skolan ger ett extraordinärt stöd som motsvarar elevens behov. Nivå E Eleven har ett mycket omfattande behov av personligt stöd i alla typer av situationer under hela skoldagen för att kunna delta i undervisningen och nå målen för utbildningen. Skolan ger ett extraordinärt stöd, i form av såväl specialpedagogiskt stöd som resursstöd, som motsvarar elevens behov. Sid 11
Nivåer, per läsår, inklusive fritidshem C1 Resursstöd, frekvent och sammanhållet: 140 370 kr C2 - Specialpedagogiskt stöd, frekvent och sammanhållet : 211 090 kr C2X - Specialpedagogiskt stöd och resursstöd, frekvent och sammanhållet : 260 610 kr D1 Resursstöd, kontinuerligt: 187 640 kr D2 - Specialpedagogiskt stöd och resursstöd kontinuerligt : 351 820 kr D3 - Specialpedagogiskt stöd och resursstöd, särskilda skäl: 407 200 kr E - Mycket omfattande samlat stöd: 469 090 kr, eller mer om det finns särskilda skäl Sid 12
Definitioner Resursstöd: Omfattande och varaktigt stöd som riktas direkt till eleven i lärmiljön. Insatsen utförs av personal i form av stöd vid undervisning och i övrig verksamhet. Stödinsatser av specialpedagogisk karaktär/ specialpedagogiska insatser: Omfattande och varaktigt specialpedagogiskt stöd som riktas till eleven i lärmiljön. Syftet är att anpassa undervisning och övrig verksamhet efter elevens behov. Specialpedagog eller speciallärare är aktivt involverad i stödet, utom i undantagsfall. Frekvent eller kontinuerligt stöd av övriga funktioner inom elevhälsan kan komplettera och i undantagsfall delvis ersätta det specialpedagogiska stödet. Specialpedagog eller speciallärare finns i sådana fall dock alltid att tillgå i god omfattning. Sid 13
Lokalanpassning och hjälpmedel Vid särskilda omständigheter kan man få tilläggsbelopp för lokalanpassning. Ersättning för hjälpmedel ingår i det tilläggsbelopp som fastställs för respektive behovsgrupp. Sid 14
Tilläggsbelopp - allmänt En elev har rätt att få sitt stödbehov tillgodosett oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte. Det är inte möjligt att villkora en stödinsats med att den sätts in endast om tilläggsbelopp beviljas. Man kan inte räkna med att tilläggsbeloppet ska täcka hela kostnaden för stödinsatsen, eftersom det bara är den extrakostnad som gör stödinsatsen extraordinär som ska täckas av tilläggsbeloppet. En fristående skola har rätt att låta bli att ta emot en elev, eller låta bli att ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen avslår en ansökan om tilläggsbelopp med hänvisning till att det skulle innebära att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen, men bara om det är detta skäl som kommunen motiverar sitt avslag med. Sid 15
Att tänka på Tilläggsbelopp utgår endast för plats på fritidshem, inte för fritidsklubb Glöm inte bort att ta med stödinsatsen på fritidshemmet i åtgärdsprogrammet När en elev byter skola ska den nya skolan göra en ansökan för att få tilläggsbelopp Sid 16
Budget och bokslut Bokslut för 2012: 325 miljoner kronor Stort budgetöverdrag Bokslut för 2013: 326 miljoner kronor Inom budget Bokslut för 2014: 330 miljoner kronor Inom budget Bokslut för 2015: 337 miljoner kronor Inom budget Bokslut för 2016: 349,9 miljoner kronor Inom budget Kommunala skolor: 190,6 miljoner kronor (54,4 %) Fristående skolor: 159,3 miljoner kronor (45,6 %) Budget för 2017: 350 miljoner kronor Sid 17
Hur gick det 2016? Antal ansökningar: Ca 2700 (2100 elever) Kommunala 1600 Fristående 1100 Beviljade ansökningar: 1680 (62 % av 2700) Kommunala 55 % Fristående 68 % Drygt 70 procent av ansökningarna gällde pojkar Andel beviljade ansökningar 2015: Ca 61 % 2014: Ca 64 % 2013: Ca 35 % 2012: Ca 25 % Sid 18
Avslagsmotiveringar Ansökningshandlingarna som finns i ärendet visar varken att elevens behov av stödinsatser är så omfattande att tilläggsbelopp ska utgå eller att stödinsatserna är extraordinära, det vill säga väsentligt avviker från det som ska täckas av grundbeloppet. Ansökningshandlingarna som finns i ärendet visar inte att elevens behov av stödinsatser är så omfattande att tilläggsbelopp ska utgå. I ansökningshandlingarna framgår inte att stödinsatserna är extraordinära, det vill säga väsentligt avviker från det som ska täckas av grundbeloppet. Sid 19
Bedömarna Fyra bedömare, som är specialpedagoger eller speciallärare plus tillgång till psykologer Ca 3 tjänster Sid 20
Skolbesök Vi genomför i mån av tid två typer av besök på skolor: - Informationsbesök - Bedömningsbesök Sid 21
Ansökningsförfarandet Ansökningsblankett För att underlätta ansökningsförfarandet och förbättra möjligheterna till en likvärdig bedömning finns en blankett med angivelse av vilka uppgifter som ska lämnas. Detta innebär att det är möjligt att i blanketten klippa in de viktigaste delarna av den utredning som skolan har gjort. Därför behöver utredningen inte bifogas ansökan. Elevhälsan involveras tydligt i ansökan genom att det framgår vilka kompetenser som har medverkat i ansökan. Sid 22
Ansökningsförfarandet Innehållet i ansökningsblanketten A Beskrivning av elevens svårigheter, behov och situation i skolan och fritidshemmet. Görs av skolans elevhälsa. Bakgrund: Elevens tidigare skolsituation, allmänt Närvaro: I procent Socialt samspel Beteende: Här bör det, i de flesta fall, tydligt framgå anledningen till varför skolan gör en ansökan. Vardagssituation Kunskapsutveckling: För åk 6-9 ska betyg bifogas. Fokusera på elevens kunskaper i förhållande till kunskapsmålen/kunskapskraven. Eventuell funktionsnedsättning: Diagnos är inte avgörande för att få ersättning, men om man hänvisar till en diagnos ska man skriva exakt vad diagnosen anger. Sid 23
Ansökningsförfarandet Innehållet i ansökningsblanketten B Beskrivning av hur verksamheten för skola och fritidshem är organiserad på skol- och gruppnivå C Beskriv tidigare insatser Extra anpassningar Beslutat särskilt stöd Resultat av utvärdering D Rektors motivering till ansökan om tilläggsbelopp/bidrag till verksamhetsstöd Noggrann beskrivning av de beslut som fattats om stödinsatser som ni anser går utöver vad som ska bekostas av grundbeloppet. Det ska framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven får detta stöd. Sid 24
Ansökningsförfarandet Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska bifogas. Det ska uppfylla kraven i skollagen och i Skolverkets Allmänna råd. Ett minimikrav är att åtgärdsprogrammet innehåller beslut om vilka stödinsatser som rektor/skolan har beslutat om. Glöm inte att elevhälsan ska medverka om det inte är uppenbart onödigt. Se till att det framgår av åtgärdsprogrammet att elevhälsan är inblandad och är aktiv. Sid 25
Ansökningsförfarandet Ifylld ansökningsblankett undertecknad av rektorn eller motsvarande chef för friliggande fritidshem Aktuellt åtgärdsprogram som uppfyller statens krav Om ansökan avser en elev som skolan ännu inte har påbörjat sitt arbete med kan åtgärdsprogrammet ersättas av en detaljerad handlingsplan. Utöver ovan redovisade obligatoriska handlingar kan, om skolan så önskar, även andra aktuella och relevanta underlag som styrker ansökan medskickas. Sid 26
Ansökningsförfarandet Det finns bara en blankett. Den är märkt 2017. (Beslutstiden kommer för ansökningar gällande resten av läsåret 2016/2017 kunna vara fram till 30/6 2018.) Blanketter och information finns på hemsidan för fristående skolor: http://foretag.stockholm.se/ef Välj Grundskola, grundsärskola och fritidshem, därefter Ersättning. Sid 27
Beslutstider Vanligen är beslutstiden för elever i åk 1, 2, 4, 5, 7 och 8 två år. Undantag är när man ansökt med handlingsplan eller vid hög frånvaro. OBS! Håll reda på vilket datum som anges på beslutsblanketten! Sid 28
Kommunikation Om ni undrar över något, exempelvis över varför en ansökan har avslagits, kontakta antingen christer.blomkvist@stockholm.se eller Funktion.utbf-verksamhetsstod@stockholm.se Ett informationstillfälle för speciallärare och specialpedagoger samt biträdande rektorer genomförs den 9 februari Sid 29
Tider Grundregeln är att ansökningar som beviljas gäller från månaden efter att de lämnats in. Det betyder att ansökningar som lämnas före 1 juli gäller från den 1 juli om de beviljas. OBS! För att vi ska kunna nästan lova att hinna behandla ansökningarna före nästa läsårsstart vill vi ha dem senast den 15 mars. Sid 30
Adress Handlingarna ska skickas till Utbildningsförvaltningen Registrator Box 22049 104 22 Stockholm Sid 31