Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:16. Kulturarv i utveckling kulturarv för utveckling

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:16 Kulturarv i utveckling kulturarv för utveckling

Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2013:16 ISSN 1403-624X Denna rapport går att få i alternativt format.

Sida 3 av 35 2013-11-25 Dnr 430-6534-12 Förord Förstudien avslutades 31 maj 2013, men arbetet fortsatta inom ramen för länsstyrelsens, landstingets och länsmuseets ordinarie verksamheter. Under sommaren och hösten förbereddes framförallt överenskommelsearbetet med Riksantikvarieämbetet och en planering för den första inledande tiden gjordes undertecknandet den 6 december, kulturarvsdag om tillgänglighet och inkluderande arbetssätt den 10 december, arbetsmöten om att återuppta arbetet med projektet Stora Ådalen där Hola folkhögskola och länsmuseet blir viktiga aktörer, tillsammans med företrädare för besöksnäringen. Vidare har det planerats för kommande seminarier med Riksantikvarieämbetet och olika FoUplaner har diskuterats. Resultatet har vidare legat till grund för institutionernas verksamhetsplanering inför 2014, och delar av resultatet inarbetades i den översyn av Kulturplan Västernorrland, vilken gjordes under hösten 2013. Resultatet kommer fortsatt att beaktas under arbetet med nästa kulturplan - Kulturplan Västernorrland 2015-2017. Frågor kring förstudien och arbetet framåt var uppe på agendan då ABM Kulturarv möttes i oktober. Dessutom har kulturarvets potential, och nödvändigheten att arbeta strategiskt med kulturarvet - tydligt lyfts i Liv och hälsa Landstingsplan för 2014-2016. Hos länsstyrelsen har man under hösten 2014 avsatt resurser för att i dialog med landstinget tillskapa möjligheter för att med större kraft verka för att nå målen i Kulturarv i utveckling. Nu skriver vi november 2014 och det är dags att avsluta förstudieperioden även om den resurssatta delen avslutades redan i maj. Året avslutas med undertecknandet av överenskommelsen mellan länet och Riksantikvarieämbetet, samt med en kulturarvsdag som blickar framåt. Under det år vi verkat för att ta fram underlag för fortsatt strategiskt arbete har vi i stor utsträckning nått projektets mål att, med utgångspunkt i den regionala kulturarvsstrategin Kulturarv i utveckling 2012-2015, ta fram en fördjupad planering för huvudmännens - länsstyrelsens, landstingets och länsmuseets - arbete inom kulturarvsområdet under perioden 2013-2015.

Sida 4 av 35 I förlängningen handlar det fortsatt om att få fler att engagera sig i arbetet och att konkreta insatser genomförs. Genom samverkan mellan verksamheter, myndigheter, institutioner och civilsamhälle i länet skapas förutsättningar för samsyn och förståelse, vilket leder till satsningar med bred förankring och större genomslagskraft. Visionen är fortsatt att kulturarvet finns på agendan inom alla politikområden i länet 2015. Jonas Walker Länsstyrelsen Västernorrland Märta Molin Landstinget Västernorrland

Sida 5 av 35 Innehållsförteckning Förord..... 3 1. Bakgrund... 7 2. Projektbeskrivning... 9 2.1. Syfte... 9 2.2. Mål... 9 2.3. Genomförande... 9 2.4. Metod... 9 2.5. Under arbetets gång... 11 2.5.1. Styrgrupp och styrdokument... 11 2.5.2. Dialoger och information... 11 2.5.3. Överenskommelse med Riksantikvarieämbetet... 12 2.5.4. Seminarier... 13 2.5.5. Kulturarvsdagen den 29 maj... 13 2.5.6. En dag om romskt kulturarv... 13 3. Resultat... 14 4. Kulturarv i utveckling kulturarvsprogrammet i ett regionalt sammanhang... 15 4.1. Sammanhanget... 15 4.2. Strategiska nätverk... 17 4.3. Stödjande bilder... 18 4.4. Kommunerna och kulturarv - hur förmedlas kulturarv via informationsmaterial och webbplatser?... 19 4.5. Implementering av programmet... 21 4.6. Komplexitet i programmet... 22 4.7. Intresset för kulturarv... 23

Sida 6 av 35 5. Kulturarv i utveckling efterfrågade åtgärder under programperioden... 24 5.1. Fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien... 26 5.2. Synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv... 27 5.3. Öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet... 27 5.4. Satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället... 28 5.5. Den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället... 28 5.6. Mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt... 28 5.7. Mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling... 30 5.8. Fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas... 30 5.9. Kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola... 31 5.10. Fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas... 32 5.11. Kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare... 32 5.12. Fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas... 33 5.13. Nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar... 33 5.14. Kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur... 33 5.15. Öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen... 34

Sida 7 av 35 1. Bakgrund I Västernorrland utarbetades det första kulturmiljöprogrammet i mitten av 1990-talet. Bakom programmet stod länsstyrelsen och länsmuseet. I början av 2000-talet ersattes strategin av ett mer omfattande kulturarvsprogram, vilket sedan reviderats ett par gånger. Sedan 2012 heter programmet Kulturarv i utveckling 2012-2015, och nytt är att även landstinget står bakom strategin. Programmet tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin RUS. RUS är ett övergripande programdokument för Västernorrlands utveckling i syfte att lotsa initiativ hos lokala, regionala och nationella aktörer inom det regionala utvecklings- och tillväxtfrämjande arbetet fram till år 2020. Utvecklingsstrategin har processats fram av många engagerade parter i länet. RUS godkändes efter remissbehandling under hösten 2011 av det strategiska regionala samverkansorganet Länspartnerskapet, och fastställts av länsstyrelsen i egenskap av regionalt utvecklingsansvarigt organ. Kulturarvsprogrammet är ett av fler sektorsprogram inom RUS. I utvecklingsstrategins kapitel 8.1 Människan som drivkraft motiveras satsningar på kulturarv enligt följande: En god livsmiljö förutsätter ett starkt kulturliv. Kulturen berör och inspirerar individen, utvecklar samhället som helhet men främjar också en konkurrenskraftig besöksnäring. Att ge kulturen och kulturarvet utrymme i den strategiska planeringen är därför en självklarhet. Det innefattar att ge förutsättningar för allas deltagande i kulturlivet i vid Synen på kulturarvets roll i samhället har under de senaste decennierna förändrats, om inte fullt ut i praktiken så i retoriska sammanhang. Kulturarv har givits en mer instrumentell roll eller instrumentella egenskaper för lokal utveckling, för turism och för näringsliv i stort, för meningsbygge på individuell nivå, för folkhälsa och för känsla av sammanhang, samt för lokal platsidentitet. Detta innebär att kulturarv hamnat utanför sin sektor och betraktas som en aspekt inom en rad förvaltningsområden. Men många kulturarvsfrågor hanteras dock fortfarande traditionellt och en stor del av dagens kulturarvsarbete genomförs fortfarande inom sektorn. I Västernorrland kan man säga att vi generellt är duktiga på att ta till vara på och arbeta med kulturarvet. En rad aktörer finns på arenan; länsmuseum, länsstyrelse, landsting, länsbibliotek, kommunala museer, arkiv och bibliotek, statliga Riksarkivets enheter landsarkivet, Mediakonverteringscentrum och SVAR, Mittuniversitetets humaniora och arkivvetenskap, det ideella eller civila samhällets många föreningar, stiftet, regionala arkiv med flera. Länet har ett strategiskt kulturarvsprogram som under åren processats fram med många parter och som varit ute på remiss i omgångar och ett relativt omfattande kulturarvsarbete bedrivs i regionen, men många

Sida 8 av 35 uppfattar det som den fulla potentialen hos kulturarv inte nyttjas och att det därför behövs ett tydligare sammanhang för programmet att verka i, liksom det behövs en rad konkreta åtgärder att arbeta med under kvarvarande programperiod. Då målen spänner över många områden; utbildning, kulturarvsföretagande, involvera nya grupper, insatser för barn och unga etc., så behöver dessutom flera involveras i arbetet. Under våren 2012 inleddes därför samtal mellan länsstyrelsen, landstinget, länsmuseet och samverkansorganet ABM Resurs om att skapa en förstudie i syfte att sätta programmet i ett sammanhang och ytterligare förankra programmet, samt lista en rad årgärder att genomföra i ett tänkt, kommande projekt. Länsstyrelsen, landstinget och länsmuseet fann finansiering och förstudien inleddes under november 2012. De samverkande institutionerna utsåg representanter till en styrgrupp och länsstyrelsen tog ansvar som projektägare. En utredare anställdes, och föreliggande rapport är resultatet av det arbete som gjordes fram till och med maj 2013, med tillägg från de processer som fortsatte efter projektet, till och med november 2013.

Sida 9 av 35 2. Projektbeskrivning 2.1 Syfte Syftet är att länets kulturarv och kulturmiljöer ska användas på ett ansvarsfullt sätt för att skapa god livsmiljö och attraktivitet, samt som resurs för besöksnäring, företagande och entreprenörskap. 2.2 Mål Projektets mål är att, med utgångspunkt i den regionala kulturarvsstrategin Kulturarv i utveckling 2012-2015, ta fram en fördjupad planering för huvudmännens - länsstyrelsens, landstingets och länsmuseets - arbete inom kulturarvsområdet under perioden 2013-2015. I förlängningen handlar det om att få fler att engagera sig i arbetet och att konkreta insatser genomförs. Genom samverkan mellan verksamheter, myndigheter, institutioner och civilsamhälle i länet skapas förutsättningar för samsyn och förståelse, vilket leder till satsningar med bred förankring och större genomslagskraft. Visionen är att kulturarvet finns på agendan inom alla politikområden i länet 2015. 2.3 Genomförande Projektet inleddes med en förstudie under cirka 6 månader, där målet var att ta fram en handlingsplan som både skulle leda till att fler engagerade sig och till att fler konkreta insatser genomförs. En projektledare ansvarade för förstudien i samarbete med den styrgrupp som projektägarna utsåg. Grundfrågan var hur projektägarna gemensamt kan uppnå de mål och visioner som formuleras i Kulturarv i utveckling 2012-2015. Prioriterade är framförallt de åtgärdsområden och de mål som lyfts fram i programmet. 2.4 Metod För att kunna involvera fler i arbetet och arbeta med en strategi kopplad till kulturarvsprogrammet, utgick förstudien från de satta målen i programmet för att ringa in olika intressenter redan aktiva och andra tänkbara att involvera i arbetet för att fånga deras syn på såväl program som på målsättningar och i övrigt önskemål om ytterligare insatser. Målen i kulturarvsprogrammet uttrycks så här på sidorna 29-31:

Sida 10 av 35 Demokratiskt, tillgängligt och attraktivt kulturarv fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien. synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv. öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet. satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället. den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället. mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt. mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling. fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas. kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola. Kulturarvet resurs, råvara och företagande fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas. kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare. fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas. nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar. kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur. öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen. Förstudien har inte gjorts på något särskilt vetenskapligt eller strukturerat vis, utan gjordes enligt så kallad snöbollsmodell, där personer jag samtalat med har tipsat mig vidare till andra. Jag har även arbetat enligt en variant av närhets-/intressentprincip. Tillsammans med styrgruppen

Sida 11 av 35 har vi ringat in tänkbara intressenter för studien, och jag har sedan försökt samtala med flera inom varje område. 2.5 Under arbetets gång Under förstudietiden fylldes agendan för förstudien med planerade aktiviteter som styrgruppsmöten och på förhand listade möten, men ännu mer av oplanerade aktiviteter sådant som kom upp och sådant vi valde att prioritera. En rad spontana kontakter togs, främst via sociala medier, vi medverkade på olika håll i seminarier, konferenser och annat som gav inspel till studien, och vi anordnade en gemensam kulturarvsdag, samt inledde förhandlingar med Riksantikvarieämbetet om en överenskommelse mellan länet och Riksantikvarieämbetet. 2.5.1. Styrgrupp och styrdokument I styrgruppen för förstudien fanns Roland Tiger, kulturchef vid landstinget, Lillian Rathje, museichef vid länsmuseet och Jonas Walker, chef för kultur- och välfärdsenheten vid länsstyrelsen. Styrgruppen träffades två gånger under förstudien. De resultat som kom fram under förstudien låg till grund för fortsatt verksamhetsplanering vid respektive institution. Under förstudien reviderades Landstingsplanen och kulturarvsfrågan betonas tydligt. I Landstingsplanen Liv och hälsa i Västernorrland 2014-2016, kapitel 6.3 står nu följande om kulturarv: Kulturarvet är tillgängligt och bidrar till att utveckla länet och att vi som bor och verkar i länet känner ansvar, engagemang och respekt för allas kulturarv. Murberget har ett regionalt uppdrag och ska också integrera de nationella målen för kulturpolitiken och de regionala plan- och strategidokument som ligger till grund för länets kultursamverkan. I det regionala programmet Kulturarv i utveckling betonas att länets kulturhistoria ska lyftas fram och att ökad delaktighet ska uppnås från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet. Väl marknadsförda kulturmiljöer, öppna för samverkan med entreprenörer, bidrar till ökad kulturturism och därmed fler arbetstillfällen. Länets kulturarv ska digitaliseras och göras tillgängligt för fler. Här spelar kulturarvsportalen på Internet, Kulturarv Västernorrland, en viktig roll. Statistik över hembygdsföreningarnas digitaliserade lokala kulturarvsmaterial via portalen ska följas upp 2014. Portalen är en del av den regionala samverkan inom arkiv, bibliotek och museer. 2.5.2 Dialoger och information De kontakter som kommit spontant via facebook, e-postutskick och via webbplatser har också varit välkomna att delge sina synpunkter. Under förstudien har därför dialog och samtal - strukturerade och ostrukturerade genomförts med en rad människor; integrationssamordnare, aktiva i föreningsliv och i olika projekt, handläggare på kulturmiljöavdelningen på

Sida 12 av 35 länsstyrelsen, tjänstemän på landstingets och länsstyrelsens avdelningar för regional utveckling, och anställda vid länsmuseet och Kommunförbundet Västernorrland. Vidare har samtal och diskussioner hållits med företrädare för stiftet och för Hushållningssällskapet i Västernorrland, samt med flera utbildningsanordnare, politiker och lärare i länet. Näringsperspektivet har diskuterats med involverade i besöksnäringen, och med företrädare för kommunala näringslivsenheter och med enskilda företagare. Förstudien har kommunicerats och diskuterats i nätverk som Kulturforum och ABM Kulturarv. Information och kontaktuppgifter för förstudien har sedan december 2012 funnits på länsstyrelsens, landstingets, länsmuseets och ABM Resurs respektive webbplats, dessutom har förstudien kontinuerligt kommunicerats via Facebookgrupperna Kulturarv Västernorrland och Kulturella och kreativa näringar i Västernorrland, vilket givit en del kontakter. 2.5.3 Överenskommelse med Riksantikvarieämbetet Ett spår under förstudien var den dialog med Riksantikvarieämbetet som vi förde kring kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling. När förstudien inleddes hade Riksantikvarieämbetet tecknat överenskommelser med Västra Götaland och Skåne om att samverkan när det gäller frågor om kulturarv och regional utveckling. Under våren 2013 fick vi kännedom om att Riksantikvarieämbetet sökte efter en tredje och sista region att teckna en överenskommelse om samverkan med. En rad kontakter togs, och efter ett par möten formulerades en gemensam målsättning om att formulera en överenskommelse om samverkan där landstinget också är en tydlig part. Under våren togs därför förslag till överenskommelse fram. Detta processades inom länsstyrelsen och inom landstinget, och i september 2013 tog Regionala nämnden, landstinget, beslut om att ingå i denna långsiktiga samverkan. I december planeras undertecknandet av avtalet, ett avtal som gör Västernorrland till Riksantikvarieämbetet tredje och sista samverkanspartner i landet när det gäller kulturarv. En utgångspunkt för samarbetet är att kulturarvet är en resurs med stor potential för samhällsutvecklingen i Västernorrland. Parterna har tillsammans identifierat följande samarbetsområden: Tillväxt och besöksnäring Samspelet med folkbildningen Samverkan med civilsamhället och inom ABM-sektorn Inkluderande arbetssätt med fokus på mångfald

Sida 13 av 35 2.5.4 Seminarier Några seminarier har också bidragit med perspektiv till studien: den 30-31 januari 2013 medverkade jag vid en regional ABM-konferens i Umeå, vilken anordnades av Forskningsbiblioteket vid Umeå universitet. Det mest bestående intrycket därifrån var vikten av att inkludera kultur och kulturarvsfrågor i utarbetandet av regional digital agenda för Västernorrland, samt den vilja som finns till samverkan kring kulturarvsfrågor i Norrland. Den 15 mars var jag i Stockholm för ett seminarium med rubriken Kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling och tillväxt. Dagen anordnades av Tillväxtverket och Riksantikvarieämbetet. Arrangemanget vände sig till den så kallade regionala kontaktpersonsgruppen (RKG) som är ett nätverk - en arena för samverkan. Mer om den regionala kontaktpersonsgruppen här: http://korta.nu/zm40t Intrycken från dagen är att vi arbetar på ett bra sätt med kulturarv och tillväxtfrågor i länet, men att resurserna gör att vi bör bli bättre på att fokusera och välja processer och inriktningar. 2.5.5 Kulturarvsdagen 29 maj Den 29 maj genomfördes en kulturarvsdag för länet. Arrangemanget var ett direkt resultat av de dialoger som fördes under förstudietiden. Under dagen presenterades förstudien och återkopplingar till Kulturplan Västernorrland och Kulturarv i utveckling gjordes. Vidare presenterade en rad projekt och verksamheter i länet vilka strävar efter att nå de mål vi gemensamt listat för kulturarvsarbetet - sina pågående satsningar. Dagen lockade många deltagare och en rad tankar och idéer för framtiden lyftes. Referat från arrangemanget finns här: http://www.abmresurs.se/konferenser/kulturarvsdag130529rapport.pdf 2.5.6 En dag om romskt kulturarv Under kulturarvsdagen väcktes planer på en dag om romskt kulturarv och institutionernas roll. Därför anordnades ett seminarium under hösten ett seminarium som lockade nära 120 åhörare. Romernas situation har varit i fokus för debatter under året, och dagen fyllde ett behov hos många att samlas och diskutera och reflektera över det egna arbetet. Referat från arrangemanget finns här: http://www.abmresurs.se/konferenser/kulturarvsdag130529rapport.pdf

Sida 14 av 35 3. Resultat Resultatet av förstudien är mångfacetterat och rör sig på olika nivåer och kring en rad vitt skilda frågeställningar. Jag har strukturerat upp resultatet i två huvudspår. Det ena rör programmets omland och de strukturer som finns kring programmet, det andra spåret rör efterfrågade och föreslagna åtgärder och insatser under resterande programperiod.

Sida 15 av 35 4. Kulturarv i utveckling kulturarvsprogrammet i ett regionalt sammanhang 4.1. Sammanhanget Kulturarvsprogrammets omland är snårigt. Vi börjar med sammanhanget. Programmet är ett sektorsprogram som hänger samman med den regionala utvecklingsstrategin för länet. Den hänger i sin tur samman med målsättningar för utvecklings- och tillväxtarbetet i såväl Europa som i Sverige. Kring utvecklingsfrågorna finns samhället representerat civila samhället, det officiella samhället och näringslivet. Samma aktörer listas som mottagare av kulturarvsprogrammet, vilket innebär att vi har ett program som riktar sig till alla, helt i enlighet med Lagen om kulturminnen mm. 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Under förstudien har jag kunnat konstatera att samordningen inte är tydlig avseende regionalt tillväxtarbete. Kring det tidigare Regionala tillväxtprogrammet fanns såväl en agenda som en budget, och olika aktörer sammanstrålande kontinuerligt i det som kallades Det stora partnerskapet. Under förstudien förekom inga sådana direkta insatser, och många av de personer jag talade med saknade ett forum för diskussion och samordning av tillväxtfrågor och insatser i länet. Ett resultat är därför en önskan om större regional samordning kring frågor som rör kulturarv och tillväxt. Ett annat resultat är en tydligare rollfördelning mellan de aktörer som står bakom och omfattas av programmet. Som jag tolkar det saknar många tydliga bärare av programmet. Vidare verkar programmet i ett tämligen otydligt rumsligt sammanhang. Länet splittras av en rad processer, framförallt den tidigare regionaliseringsprocessen; vilken inneburit att man sökt ny samverkan över länsgränsen, inte minst vad det gäller kultur. Även frågan om det regionala utvecklingsansvaret påverkar i viss mån enligt flera som lämnat synpunkter. En viss konkurrens mellan länets kommuner kan uppfattas bland de inspel förstudien fångat upp, och den underlättar kanske inte för gemensamma strategiska satsningar på kulturarvet. Storleken på programmets omland är inte betydelselös för resultatet. Såväl storleken på det geografiska område där kulturarvet ska leva och utvecklas, som de demografiska förutsättningarna i länet spelar roll.

Sida 16 av 35 Idag har retoriken kring kultur och kulturarv förändrats, jämfört när de först kulturmiljöprogrammet togs fram för snart 20 år sedan. Kultur och kulturarv betraktas som viktiga resurser för lokal utveckling, för kulturella och kreativa näringar, för folkhälsa och en rad andra positiva processer. Men förskjutning är i första hand retorisk, inte i första hand praktiskt. Kultur och kulturarv diskuteras idag strategiskt, men långt ifrån alla kulturarvsaktörer äger tillträde till dessa strategiska miljöer; det vittnar många inspel om. Forskningsmässigt är dessutom inte sambanden kultur/kulturarv och tillväxt tydligt belagda. I sammanhanget är det också värt att fundera på förhållandet mellan regionala strategier och nationella program. Inom kulturarvsområdet påverkas man av en rad nationella strategier och program; kring exempelvis turism samt kulturella och kreativa näringar. Den regionala utvecklingsstrategin och dess sektorsprogram förväntas utgå från regionala förutsättningar och lokal analys, ändå har nationella program och strategier stort genomslag, och man kan kanske påstå att de i någon mån likriktat regionalt utvecklingsarbete? Under mina samtal har funderingar kring världsbilden dykt upp, och kring vem eller vilka som sätter agendan för vissa processer? I konkurrensen mellan regioner kan det vara viktigt att reflektera över den verkliga bilden av Västernorrland, och inte tveklöst kopiera sådant som varit lyckosamt för andra orter och regioner. Den tidigare utjämningspolitiken syftade till att göra alla regioner mer lika, medan den nuvarande tillväxtpolitiken vilar på principen om att ta tillvara på och dra nytta av regionala olikheter. Skillnader i lokala och regionala förutsättningar bör därför på ett helt annat sätt än tidigare få genomslag i program och insatser, och vi måste av den anledningen bli bättre på att hitta våra styrkor vad gäller kulturarv och utveckling. Många har under förstudien frågat efter motor för programmet? Var finns drivet? Vilka aktörer utgör kitt? Bakom programmet står tre regionala parter, och de uppfattas som ägare och ansvariga, men ändå saknar många en tydlig ingång och förståelse för varifrån programmet drivs och hur man kan involveras i arbetet. I programmet betonas samverkan med det civila samhället. I länets nyligen framtagna regional kulturplan där avsnittet om kulturarvsarbetet är identiskt med texter i kulturarvsprogrammet - betonas också samverkan med civila parter och ideella aktörer. Det senaste året har en rad samråd hållits för att processa fram kulturplanen, och projekt och förstudier rörande stärkt samverkan med civilsamhället (exempelvis projektet Länsöverenskommelsen i Västernorrland och förstudien om ett så kallat Breddkulturcenter, båda finansierade av landstinget), har startats och genomförts. Det innebär att det i nuläget inte finns någon riktigt samlad agenda för stärkt samverkan med det civila samhället kopplad till länets kulturplan och kulturarvsprogram.

Sida 17 av 35 Ytterligare en aspekt på samverkan med civila samhället är att det inte är organiserat på samma vis idag, som för något decennium sedan. Regelrätta föreningar har ofta ersatts av intressegrupper. Man organiserar sig mer kortsiktigt i aktioner och kring sakfrågor, jämfört med tidigare. Idag ser vi fler oformella grupper och att verka via sociala medier blir allt vanligare. Dessa organiseringstendenser är viktiga att beakta i utvecklandet av samverkansmodeller mellan institutioner civila samhället. Till sist en aspekt på programmets position utifrån hur man synliggjort det på respektive programägares webbplats. Hos landstinget saknades när förstudien inleddes - information om programmet, hos länsstyrelsen fanns programmet utan sammanhang och ganska djupt i webbstrukturen, och hos museet beskrevs det som ett kulturmiljöprogram. Detta åtgärdades under fösta delen av förstudien. I nuläget kommuniceras programmet tydligare, även om kontaktpersoner och kopplingar till åtgärder och agenda fortfarande saknas. Programmets synlighet kan vara viktig för hur programmet värderas och uppfattas. Reflektion: Bättre samordning av det samlade tillväxtarbetet i länet efterfrågas. En tydligare ansvars- och rollfördelning mellan aktörerna bakom kulturarvsprogrammet önskas. Kommunikation om programmet via ansvariga organisationers webbplatser blir fortsatt viktigt. Tydliga ingångar kontaktpersoner för programmet önskas. Samordning av satsningar som riktar sig till att förbättra såväl dialog som samverkan med det civila samhället blir viktig. 4.2. Strategiska nätverk Kring kulturarvsprogrammet verkar en rad strategiska nätverk. De listas nedan. Under programperioden blir följande frågor viktiga; Vilka nätverk kan driva på arbetet med intentionerna i kulturarvsprogrammet? Vilka mandat har nätverken och dess nav? Hur finansieras nätverken? Kan nätverken ges en större roll för genomförandet av åtgärder kopplade till kulturarvsprogrammet? Nätverket ABM Kulturarv Västernorrland är ett nätverk som till stor del administreras av ABM Resurs, och där ordförandeskapet roterar mellan länsbibliotek, länsmuseum och landsarkiv. Nätverket har ett 35-tal medlemmar; organisationer, verksamheter, föreningar inom ABM (arkiv, bibliotek och museum)-området i länet, och nätverket har egna webbsidor på ABM Resurs webbplats, http://abm.murberget.se/natverk.html

Sida 18 av 35 Kulturforum är ett nätverk vilket administreras av Regional utveckling vid Landstinget Västernorrland och Kommunförbundet Västernorrland. I Kulturforum ingår kulturansvariga tjänstemän och politiker från samtliga kommuner, representanter för Regionala nämnden och dess förvaltning Regional utveckling, representanter för Kommunförbundet Västernorrland respektive Länsstyrelsen Västernorrland. Kulturforums betydelse för regional kultursamverkan ska enligt kulturplanen förstärkas. http://www.y.komforb.se/kultur_1423.html Nätverket kulturkonsulenter koordineras främst via Regional utveckling, Landstinget Västernorrland och det samlar samtliga av länets kulturkonsulenter. http://www.jojjo.se http://www.ylb.se/pdf/kulturkonsulentfolder2010.pdf Fortlöpande samråd kring länets kulturplan administreras av Regional utveckling, Landstinget Västernorrland. Kultur- och fritidspresidiet är en grupp tjänstemän som arbetar med kulturoch fritidsfrågor i länets kommuner. Nätverket koordineras av Kommunförbundet Västernorrland. http://www.y.komforb.se/kultur_1423.html Länsbiblioteket är en knutpunkt i ett nätverk för folk- och skolbibliotek i Västernorrland. Huvuduppgifter är att samordna fortbildning, initiera och ge projektstöd, samt driva kampanjer. http://www.ylb.se/default.html Reflektion: Viktigt med ett tydligare nav för processer kring kulturarvsprogrammet. 4.3. Stödjande bilder Programmet saknar i princip stödjande bilder i sitt omland. Under förstudien har jag sonderat hur bilden av kulturarv i Västernorrland som

Sida 19 av 35 det beskrivs i programmet, hänger samman med andra officiella bilder av länet. I turistiska sammanhang finns få stödjande bilder. De senaste årens satsningar på utveckling av destinationer och turistisk affärsmässighet i länet har givit utslag i diverse marknadsföringsmaterial och kulturarvet är idag inte lika framträdande i bilden av Västernorrland som tidigare. Det saknas dessutom ett samlat material om länet numera, och kring destinationerna har nya bilder vuxit fram. Det kulturarv som lyfts är det traditionella; länsmuseet, bruksmiljöer, Stenstan, Mannaminne och något fiskeläge. Då planer på en ny turismstrategi finns för länet, är det viktigt att denna process även harmoniseras med kulturarvsprogrammet, och att kulturarvsföreträdare involveras i arbetet. Från länsstyrelse- och landstingshåll kommuniceras idag ingen egentlig bild av Västernorrland där kulturarvet är en viktig beståndsdel. Ett tänkbart spår under programperioden är därför att se över det samlade och officiella marknadsföringsmaterialet rörande Västernorrland. Reflektion: Viktigt att engagera fler kulturarvsaktörer i arbetet med turismstrategi för länet. Viktigt arbeta med hur kulturarvet kan bidra till bilden av Västernorrland i olika sammanhang. 4.4. Kommunerna och kulturarv - hur förmedlas kulturarv via informationsmaterial och webbplatser? För att sondera kring hur respektive kommun lyfter kulturarvsfrågorna studerades respektive webbplats - avsnitt om kultur och turism har gåtts igenom - för att skapa en bild av "statusen" för kulturarvet. Detta är inget exakt mått på vikten av kulturarv runt om i länet, men det ger indikationer på synen på kulturarv. Så här såg det ut under förstudietiden: Sollefteå Sollefteå kommun kommunicerar via webben följande mål med kulturarvsarbetet: Verka för kulturell mångfald och bred kulturaktivitet. Stödja och samarbeta med ideella föreningar och studieorganisationer i kommunens olika delar.

Sida 20 av 35 Öka barns och ungdomars självkänsla genom eget kulturellt skapande och estetiska upplevelser. Tillvarata och utveckla kommunens kulturhistoriska värden genom kunskapsutveckling och gestaltning av vår historia och vårt kulturarv. När det gäller turism lyfter man i Sollefteå Forskarcentrum i Ramsele, hällristningsmuseet i Näsåker samt festivalen Urkult. Örnsköldsvik På Örnsköldsviks kommuns webbplats lyfter man kulturella mötesplatser som biblioteket och museet. Kommunens kulturstrategi ligger lättillgänglig och där listar man följande mål: att samordna nätverk för konstarterna och kulturarven där de kulturella näringarna och civilsamhället inkluderas att utarbeta och förankra en långsiktig plan för kulturens lokaler och mötesplatser att stötta och utveckla de kulturella näringarna att arbeta för att göra kulturen tillgänglig för alla grupper i samhället att utveckla kulturgarantin så att den omfattar hela den kommunala förvaltningen att fördjupa samverkan inom regionen att upprätta särskilda planer för kulturarv, bildkonst och scenkonst Örnsköldsviks museum och konsthall har tagit fram ett antal kulturguider som listas under rubriken turism på webben; Arnäs, Brynge, Moliden, Myckelgensjö och Risö. Kramfors På Kramfors kommuns webbplats lyfter man konsthallen och biblioteket under rubriken kultur. På turismsidan hittar man kulturarv som hembygdsgårdar, Mannaminne, Styresholms medeltidscentrum, Kulturfabriken med mera. Man kommunicerar inget om hur man strategiskt arbetar med kultur och kulturarvsfrågor i kommunen.

Sida 21 av 35 Härnösand Under rubriken kultur, konst och bibliotek hittar man information om landsarkivet, Sambiblioteket, länsmuseet, Hemsö fästning, Technichus och om kyrkor i kommunen. Några sidor vilka presenterar Härnösands historia finns också tillgängliga, men inget om kultur/kulturarv som resurs för utveckling. Timrå Timrå kommun lyfter, under rubriken kultur, på ett tydligt sätt de strategier man arbetar efter och under rubriken kulturarv beskrivs miljöer som Lögdö, Merlo, Rundbacken, Skeppshamn och Vivstavarv. Sundsvall Sundsvalls kommun lyfter inte specifikt kulturarv, utan Kulturmagasinet och museet listas med en rad olika institutioner. Under rubrik "senast uppdaterat innehåll" kan man läsa om Gudmundstjärn och Svartviksområdet. Inga strategier kommuniceras. Under förstudien sökte man en intendent till museet, en tjänst i syfte att utveckla Stenstan och andra delar av kommunens kulturarv. Ånge Ånge lyfter tydligt fram kultur på sin webb, kulturarv finns något underordnat detta. När det gäller kulturarv länkar man till länskultur och lyfter lokalt hembygdsgårdarna, Eldnäset, Vikbron, Haverö strömmar och timmerrännan i Torpshammar. Inga strategier kommuniceras. Reflektion: Av denna summariska genomgång kan man konstatera att endast Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner informerar om strategier för kulturarv, strategier som kan verka både inbjudande och inkluderande. 4.5. Implementering av programmet En annan aspekt att grunna kring är om det krävs omtag vad gäller implementering av programmet? Resultat visar att programmet inte är alldeles välkänt, och att dess spridning i viss mån är begränsad. Man kan tala om nödvändigheten av en ny, yttre implementering via webbplatser, genom olika nätverk, genom seminarier och kommunikation exempelvis via olika sociala medier. Även en inre implementering behövs. Programmet behöver kanske en nystart inom länsstyrelsen och hos länsmuseet, och då enheten Regional

Sida 22 av 35 utveckling vid landstinget är ny bärare krävs eventuellt visst förankringsarbete även där. När programmet vänder sig till alla, och när man behöver involvera nya aktörer för att nå målen, krävs ett långtgående marknadsföringsarbete, som sträcker sig längre än ambitionerna med förstudien. Utbildningsväsendet, näringslivet, turismen, aktörer som arbetar med regional mat, kulturella och kreativa näringar, icketraditionella brukargrupper och ickeanvändare behöver involveras för att målen ska vara möjliga att nå. Förhållandet mellan kulturplanen och kulturarvsprogrammet är tydligt vad gäller skrivningar, men för att ge tydligare strukturer för kulturarvsarbetet krävs även en samordning vad gäller olika insatser. Kulturarvsprogrammet verkar i ett sammanhang bestående av en rad överlappande strategier; regionala och kommunala. Under ett kommande projekt och inför kommande revideringsprocesser av program, kan man tänka sig en översyn. En fråga som väckts under förstudien är den om delar av resultaten av utvärderingen av programmet Funky kan inarbetas i kulturplanen och kulturarvsprogrammet, och naturligtvis i andra tillväxtstrategier, för att de kulturella och kreativa näringarna inte ska ses och behandlas som något avvikande. Reflektion: Kulturarvsprogrammet behöver implementeras ytterligare. Befintliga nätverk som Kulturforum och ABM Kulturarv blir viktiga arenor. ABM Resurs kan ges en tydligare roll att koordinera insatser kring programmet. Genom åtgärder som listas under rubriken Kulturarv i utveckling efterfrågade åtgärder under programperioden kan implementering bli ett av flera syften med till exempel de föreslagna kulturarvsdagarna. Delar av resultaten av utvärderingen av Funky inarbetas i såväl nästa version av länets kulturplan som i kommande kulturarvsprogram. Detta för att förenkla i programstrukturen i länet, och underlätta för samordnade satsningar på kultur/kulturarv för tillväxt. 4.6. Komplexitet i programmet Komplexitet i programmet är ytterligare en aspekt som betonats. Programmet har många syften, det ska vara ett handläggarstöd, det ska ge inspiration och bidra till förändringsprocesser, det beskriver kommunernas arbete med kulturarvsfrågor och det vänder sig i princip till alla.

Sida 23 av 35 Dessutom betraktas kulturarvet som en aspekt, som något som skär igenom och berör en rad olika sektorer, medan det i huvudsak fortfarande behandlas av det man kan kalla kultur/kulturarvssektorn. Kulturarvssektorn arbetar traditionellt mot en rad bevarandemål, med traditionella aktörer, samtidigt som kultur och kulturarv givits nya instrumentella roller och mål. Reflektion: Uppföljning och utvärderingar av insatser blir viktigt under resterande programperiod för att ge bra underlag inför nästa programperiod. 4.7. Intresset för kulturarv Rådande uppfattning säger att intresset för kulturarvsfrågor är stort. Retoriskt finns ett uttalat intresse för kulturarv, och runt om i länet pågår en mängd aktiviteter; vid hembygdsgårdar, i teaterföreningar, hos privata museer etc. En rad andra initiativ kan nämnas. Under förstudien har ett spår varit att söka uppfatta omfattningen på engagemanget kring kulturarv. Bland annat studerades utbudet av aktiviteter inom folkbildningen och i kursutbudet märks inte något uttalat intresse för kulturarvsfrågor. Få studiecirklar har den inriktningen det är arkiven och släktforskning som står för kulturarvsinriktning hos studieförbundet, starkt förenklat. Tendensen idag är aktiviteter där kulturarv är en beståndsdel i arbetet med platsutveckling, byaföreningar och annat värnar sin bygd på bred front och i många fall är kulturarv en viktig aspekt. Det intresset går även att spåra i enskildas arbete att dokumentera och digitalisera platsers historia. Antalet länkar i portalen Kulturarv Västernorrland är relativt stort. Hos länsstyrelsen är antalet ansökningar snarare färre än fler idag, jämfört med några år sedan. Projekten har följt programmets förändrade strukturer, och idag beviljas fler medel för informationsinsatser jämfört med tidigare. Under speciella kampanjår och gemensamma satsningar har man sett ett utslag i antalet ansökningar. Reflektion Dialog med folkbildningen kring gemensamma satsningar på kulturarvsfrågor. Bilda kampanjer kring några av de mål i kulturarvsprogrammet som är särskilt svåra att nå.

Sida 24 av 35 5. Kulturarv i utveckling efterfrågade åtgärder under programperioden Under arbetets gång har en rad konkreta idéer kring åtgärder lyfts. För att följa strukturen i programmet redovisar jag de olika idéerna under respektive mål. Jag kommer också att nämna något om pågående projekt under de olika målen. Denna redovisning är dock inte på något vis heltäckande, utan visar en översiktlig bild av hur man önskar arbeta, och vilka åtgärder som efterfrågas, kopplade till målen i kulturarvsprogrammet. Om man föreställer sig programmet som ram för projektet och de olika målen som en rad delprojekt, får man en bild av ett tänkt upplägg under resterande programperiod. Demokratiskt, tillgängligt och attraktivt kulturarv fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien. synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv. öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet. satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället. den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället. mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt. mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling. fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas. kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola. Kulturarvet resurs, råvara och företagande fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas. kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare. fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas.

Sida 25 av 35 nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar. kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur. öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen.

Sida 26 av 35 5.1. Fler ges möjlighet att bidra med berättelser och perspektiv på historien Genom projekt Kulturarv Västernorrland med plats för allas kulturarv skapas förutsättningar för enskilda och föreningar att själva ladda upp och kommunicera vad de anser vara västernorrländskt kulturarv. Portalen förbereds också för flerspråksfunktioner. Projektet avslutas i december 2013, och viktiga bärare av resultaten blir länsmuseet i första hand, men även länsbiblioteket och landsarkivet. http://www.abmresurs.se/portalprojekt.html Länsstyrelserna har under några år drivit det gemensamma projektet Kalejdoskop. Syftet har varit att göra fler människor delaktiga i arbetet med kulturarv och att lyfta fram fler berättelser kring olika kulturarv. Utgångspunkten är att kulturarv skapas, förändras och används. Det finns ett stort behov av att lyfta fram berättelser som tidigare fått stå utanför den gängse historieskrivningen. Det behövs röster som ger liv till förbisedda, dolda och bortvalda platser. Många människor har under historiens gång inte passat in i historieskrivningen, utan marginaliserats, diskriminerats och tystats ned. Orsaker kan vara etniskt ursprung, ålder och kön, men likaväl till exempel psykiska, fysiska, sexuella och socioekonomiska faktorer. Inom projektet Kalejdoskop lanserades bidragskampanjen Sök bidrag för att ge röst åt tysta kulturarv. Idén var att uppmuntra olika aktörer att arbeta med förbisedda och tidigare bortvalda människor och platser. Projektidéer programperioden: Hitta kopplingar mellan de så kallade mångspråksfoldrarna som producerats av länsstyrelsen och portalen Kulturarv Västernorrland, för att samla in berättelser från många olika grupper. Från föreningslivet har man föreslagit projekt kring bostadsområden för att fånga nyanländas berättelser och annat, i samarbete med alla boende i olika områden. Man vill få igång studiegrupper och bedriva forskning i den egna närmiljön. Fortsatt utvecklingsarbete avseende portalen Kulturarv Västernorrland. www.kulturarvvasternorrland.se Fortsatt marknadsföring av bidragskampanjen Ge röst åt tysta kulturarv

Sida 27 av 35 5.2. Synliggöra och motverka diskriminering i sätten att använda kulturarv Rasism, islamofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi får livskraft av föreställningar om ett homogent folk. Idéer om ett förflutet där ett idealiserat svenskt folk tänkt, känt och varit lika. För att bidra till att öka toleransen och minska främlingsfientligheten kan kulturarvsinstitutioner med historiska perspektiv arbeta för att störa föreställningar av homogenitet. Kulturarv kan brukas på ett sådant sätt att man medvetet förstärker exkluderande processer angående sexualitet, könsroller, svenskhet och funktionsduglighet. Genom att kommunicera kulturarv på nya sätt kan vi också bidra till att utmana normer. Maktförhållanden mellan majoritet och minoritet behöver belysas. Debatten om hur kulturarv skapas, förändras och används behöver ta större plats i det offentliga kulturarvsarbetet. Projektidéer programperioden: Många röster har höjts för att fortsätta arbetet i denna riktning. Seminarier och kunskapshöjande insatser efterfrågas. Under 2014 planeras en seminarieserie på temat Att störa homogenitet. Tanken är att vid dessa tillfällen tillföra kunskap och skapa utrymme för diskussion kring hur kulturarvsaktörer kan arbeta mer inkluderande genom att utmana normer och belysa maktperspektiv. 5.3. Öka delaktigheten från dem som traditionellt inte varit inkluderade i kulturarvsarbetet I projekt Vägen till biblioteket har länsbiblioteket arbetat med biblioteken som resurs för integration. Pilotkommuner har Härnösand och Kramfors varit. Projektet har lagt grunden till fortsatt samverkan och nya kontaktvägar har etablerats. http://www.ylb.se/projekt/vagentillbiblioteket/110521.html Projektidéer programperioden: Uppföljande satsningar Vägen till biblioteket och det läsfrämjande projektet Läsbryggan båda drivs av Länsbiblioteket Västernorrland Internationella festen Murberget. Kan konceptet utvecklas?

Sida 28 av 35 5.4. Satsningar på kultur och kulturarvet i större utsträckning genomförs i samverkan med civilsamhället Nätverket av kulturkonsulenter arbetar fortlöpande med att stärka samverkan med bland annat civilsamhället. Vid länsmuseet finns en tjänst som hembygdskonsulent, som är en strategisk resurs för hembygdsrörelsen i länet. Projektidéer programperioden: Bredda engagemanget för kulturarv genom gemensamma kulturarvsdagar. Vägledande kan Kulturarv Östergötlands arbete vara: http://www.kulturarvostergotland.se/list.aspx?m=421151 I Östergötland arbetar man också med nyhetsbrev till sektorn, något som också efterfrågas i Västernorrland. Kan hembygdskonsulenten ges ett vidare uppdrag att verka mot en större del av civilsamhället, än just hembygdsrörelsen? 5.5. Den fysiska tillgängligheten till kulturarv och kulturmiljöer förbättras för alla i samhället Projektidéer programperioden: Fortsatt inriktning mot pilgrimsturism, satsningar som bland annat Härnösands stift gör. 5.6. Mer kulturarv digitaliseras och görs tillgängligt I länet pågår för närvarande två projekt med koppling till den europeiska satsningen på portalen Europeana; Europeana Inside (länsmuseet) och LoCloud (ABM Resurs). Det första innebär fortsatta leveranser av kulturarvsdata till Europeana, det senare innebär ett utvecklande av så kallade molntjänster till gagn för mindre verksamheter och för det civila samhället. EuropeanaInside: http://www.murberget.se/projekt/paagaaende-projekt/europeana-inside

Sida 29 av 35 Lo Cloud: http://www.abmresurs.se/locloud2012-10-30.pdf EuropeanaNetwork: Såväl länsmuseet som ABM Resurs är medlemmar i det nätverk av institutioner och verksamheter som bildats kring satsningen på den europeiska portalen Europeana. Medlemsskapet har möjliggjort ett bra utbyte av erfarenheter och tekniskt kunnande vilket har varit värdefullt för satsningar på digitalisering och tillgängliggörande i länet. http://pro.europeana.eu/network Kulturarvsportalen, med webbaserad databaslösning för mindre verksamheter och enskilda, möjliggör fortsatt tillhandahållande, speciellt när den nya webbaserade databaslösningen är i drift. http://www.kulturarvvasternorrland.se Visitors Center, Sundsvall. Digitaliseringsprojektet vid Kulturbanken, Ånge. Projektidéer programperioden: Under ett par år har Birgittamuseet i Härnösand haft medel från Riksantikvarieämbetet, för att kommunicera länets sjukvårdshistoria och vårdens moderniseringsprocess via portalen Kulturarv Västernorrland. Det arbetet kommer att fortsätta och kan fungera inspirerande för andra att berätta arbetslivshistoria och historia ur ett kvinnligt perspektiv. http://www.kulturarvvasternorrland.se/laesvaert/medicinhistoria.a spx Fortsatt engagemang i EuropeanaNetwork och i Europeanaprojekten ovan. EuropeanaNetwork: http://pro.europeana.eu/network Viktigt att kultur/kulturarv kommer med som fokusområde i den digitala agenda som ska utarbetas för länet. I många regioner betonas kulturens del i det digitala samhället, och inom satsningar som Digidel etcetera har många erfarenheter gjorts att ta med in i strategiarbetet. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/nyheter/2013/page s/underskrift-for-utveckling-av-digitala-agendan.aspx

Sida 30 av 35 5.7. Mer kulturarv blir tillgängligt för lärande och pedagogisk utveckling Via portalen Kulturarv Västernorrland tillgängliggörs material som kan bli en värdefull resurs för skolan. http://www.kulturarvvasternorrland.se Den nya webbplatsen Jojjo och nätverket av kulturkonsulenter arbetar fortlöpande för att tillgängliggöra kultur för lärande och pedagogisk utveckling. http://jojjo.se Projektidéer programperioden: Under 2013 kommer ett informationsmaterial om portalen Kulturarv Västernorrland som pedagogisk resurs att tas fram och distribueras. Ta fortsatt vara på resultat från projekt Läsrätt vilket var baserat på Barnkonventionen och gick ut på att utveckla metoder för att engagera nya grupper av barn och unga vad gällde berättande och läsning. http://www.ylb.se/projekt/lasratt/intromeeting100302rapport.html Bland annat via webbplatsen Jojjo och via nätverket av kulturkonsulenter arbetar man fortlöpande för att tillgängliggöra kultur för lärande och pedagogisk utveckling i länet. Hur kan kulturarvet involveras? Idéer om en kulturarvskonsulent har lyfts under förstudien. Ta vara på relevanta resultat av förstudien om kultur för barn och unga i länet, vilken gjordes av landstinget hösten 2012, och var färdig under hösten 2013. 5.8. Fler samarbeten mellan kulturarvssektorn och utbildningsinstitutioner påbörjas Inom länet finns fem folkhögskolor varav tre drivs av landstinget. Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen styr utbudet vid skolorna. Folkhögskolorna ska verka för:

Sida 31 av 35 Att vidmakthålla och utveckla en regional och lokal demokrati. En regional utveckling bland annat genom främjande av företagsamhet. Att medverka till ett regionalt konstnärligt och kulturellt utbud inom olika konstarter. Att personer som kommer från studieovana miljöer intresseras för fortsatta studier. Att regionens invånare lever ett aktivt och hälsosamt liv. Att stärka samarbetet med regionala och lokala aktörer. Under 2013 ska en ny gemensam skolplan tas fram för de tre landstingsdrivna folkhögskolorna och där blir det viktigt med en dialog kring kulturarvet. Projektidéer programperioden: Workshop folkbildning kulturarv kursutbud? Samråd landstingets folkhögskolor - länskulturen? Samspelet med folkbildningen inom ramen för överenskommelsen med Riksantikvarieämbetet till exempel finns projektidéer utifrån det tidigare projektet Stora Ådalen. 5.9. Kulturarvet ses som en resurs för Skapande skola Webbplatsen Jojjo erbjuder utbud inom ramen för Skapande skola http://jojjo.se/sa-fungerar-det/ Projektidéer programperioden: Webbplatsen Jojjo erbjuder utbud inom ramen för Skapande skola http://jojjo.se/sa-fungerar-det/

Sida 32 av 35 5.10. Fler kulturmiljöer utvecklas till besöksplatser och befintliga besöksmål utvecklas Kommunala satsningar i Sundsvall: Norra Berget, Svartvik, Gudmundstjärn, Alnö Skyltprojekt (länsstyrelsen) i länet (Haverö, Tunas prästbol, Allsta Klingsta, Högom, Tullporten, Borgberget, Skarpudden, Arnäsbacken, Anundsjö och Nämforsen. (Texterna är på lättläst svenska samt engelska och tyska, inte punktskrift, eller kopplat mot webben.) Satsningen på Mannaminne Projekt Kvissle Nolby - en informationsplats vid Kvissle-Nolby söder om Sundsvall. Ett arbete som planeras och görs i samarbete mellan länsstyrelsen, trafikverket, länsmuseet, Sundsvalls kommun och Sundsvalls museum. Projektidéer programperioden: Tankar har lyfts på ett projekt kring Stenstan i Sundsvall under programperioden. Ett projekt i syfte att öka stadskärnans attraktion och lyfta det kulturarv som bebyggelsen i kvarteren utgör. Fortsatt inriktning mot pilgrimsturism, satsningar som bland annat Härnösands stift gör. Riksantikvarieämbetet och kulturarvsturism vad kan göras regionalt? http://www.raa.se/kulturarvet/regional-tillvaxt-ochutveckling/turism/ 5.11. Kulturarvssektorn blir bättre på att förmedla kunskap och låna ut sina arenor till företagare Projektidéer programperioden: Många idéer om att institutionerna utvecklas till mötesplatser för olika verksamheter. Att man erbjuder arenor för såväl samverkan och diskussion, som konkreta satsningar.

Sida 33 av 35 5.12. Fler utbildningar för att öka innovation, entreprenörskap och nyföretagande inom sektorn startas Projektidéer programperioden: Workshop folkbildning kulturarv kursutbud? Samråd landstingets folkhögskolor - länskulturen? Hur kan närheten mellan Ålsta folkhögskola, MKC och klustret arkivlänet samverka i denna riktning? 5.13. Nyttja kulturarvet i satsningar på kreativa och kulturella näringar Funky hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt programperioden? Digitala verktyg - hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt projekttiden? Cinergy? hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt projekttiden? Projekt Lögdö Bruk hur ta tillvara resultat från utvärderingen samt projekttiden? Facebook-gruppen Kreativa näringar i Västernorrland vilken roll kan den spela? Projekt Drivkraft som ska verka i mellerst Norrland? http://drivkraft-kkn.se/ Projektidéer programperioden: Förslag finns att arbeta in intentionerna i Funky i kulturplanen och kulturarvsprogrammet. Regionalt arbete utifrån dessa processer: Riksantikvarieämbetet och kreativa & kulturella näringar http://www.raa.se/kulturarvet/regional-tillvaxt-ochutveckling/kulturella-och-kreativa-naringar/ http://www.verksamt.se/portal/web/guest/home

Sida 34 av 35 5.14. Kulturarv och kulturmiljö används i satsningar på regional matkultur Projektidéer programperioden: Workshop Hushållningssällskapet, regionala matproducenter och kulturarvssektor - för utveckling kring kulturarv som mervärde för regional matkultur. Riksantikvarieämbetets satsning på Matlandet Sverige - bevaka vad som händer och hitta kopplingar till länet: 5.15. Öka utbytet med andra regioner och särskilt stödja kulturarvsprojekt i den riktningen Idag finns ett omfattande utbyte av erfarenheter och kunnande inom det så kallade Nationella portalnätverket. ABM Resurs är en aktiv part i arbetet, och ordnade bland annat en nationell ABM-konferens i Härnösand oktober 2012, tillsammans med nätverket. Länets samtliga kommuner är involverade i kultursatsningar kring Umeå 2014 genom projektet Kulturtåget. http://www.raa.se/kulturarvet/regional-tillvaxt-ochutveckling/riksantikvarieambetet-smakar-pa-sverige-det-nyamatlandet/ http://allehanda.se/mer/kultur/artiklar/1.5577634-kulturtag-till-umea- 2014 ABM-samverkan är ett så kallat profilområde för länet utifrån den så kallade "fyrlänssamverkan" som finns mellan de fyra nordligaste länsmuseerna. Avtalet löper under 2013 och det ska följas upp under året. http://abm.murberget.se/norrland.html Projektidéer programperioden: Fortsatt nätverkande kring kulturarvs- och tillgängliggörandefrågor genom Nationella portalnätverket http://abm.murberget.se/portalnatverk/

Sida 35 av 35 Intresse finns hos olika aktörer att involvera kulturarvssektorn i satsningar som rör Kulturtåget och Umeå2014. Kommunförbundet och Kulturforum har samordnande funktion. Oavsett "fyrlänssamverkan" finns ett uttalat intresse för ett omtag vad gäller samverkan inom ABM-området i Norrland; fokus på fortbildning och erfarenhetsutbyte samt tillgängliggörande.

Postadress: 871 86 Härnösand Telefon: 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland