Rapport B2014:02 ISSN 1103-4092 Nya förbehandlingstekniker för ökad koncentration av växtnäring i biogödsel
Förord I Avfall Sveriges rapport Ökad koncentration av växtnäring i biogödsel (B 2012:01) undersöktes olika möjligheter för att öka halten av näringsämnen i biogödseln genom att anpassa förbehandlingen istället för att efterbehandla biogödseln. Det har därefter visat sig intressant med en uppföljning för att fördjupa informationen kring nya förbehandlingstekniker. Daniel Tamm, Emelie Persson och Anders Hjort (alla från BioMil AB) har genomfört denna uppföljning med finansiering från Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Biologisk återvinning och Avfall Sveriges Utvecklingssatsning. Malmö april 2014 Per-Erik Persson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Biologisk återvinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Sammanfattning TS-halten i biogödseln från svenska samrötningsanläggningar är normalt 4-6 % vilket betyder att en stor del av biogödseln består av vatten, varför näringskoncentrationerna är relativt låga. Detta medför att transport och spridning blir ineffektiv och kostnadskrävande i förhållande till de näringsämnen som finns i biogödseln. Ett alternativ till att efterbehandla biogödseln är att istället fokusera på inkommande material till biogasanläggningen, framförallt genom att minimera utspädning av avfallet. Tekniker för förbehandlingen finns idag, varav några har identifierats i Avfall Sveriges tidigare rapport B2012:01. Det föreliggande arbetet är en fördjupning av denna rapport, för att höja kunskapsnivån på hur befintliga och nya anläggningar kan anpassas med ny teknik för förbehandling av substrat för att få ett högre näringsvärde och därmed bättre marknadsvärde i biogödseln, med bibehållen eller förbättrad metanproduktion samt bibehållen eller minskad rejektmängd. Genom en screening av den europeiska marknaden har totalt nio olika tekniker identifierats som intressanta för att producera en högvärdig slurry från organiskt avfall, med fokus på källsorterat hushållsavfall och förpackade livsmedel. Dessa tekniker har djupgranskats genom direktkontakt med leverantörer och anläggningar samt platsbesök. Teknikerna visar på stora skillnader i alla områden. Kostnadsstrukturen varierar mycket, även om kapitaloch reservdelskostnaden alltid utgör den största delen av totalkostnaden. Komplexiteten av lösningarna är också varierande; några lösningar består mest av en enda maskin, ofta av typ hammarkvarn, och åstadkommer en begränsad separering framförallt vad gäller sedimenterande ämnen, om de inte kompletteras med ett efterbehandlingssteg. Dessa enklare lösningar orsakar också den minsta specifika kostnaden på omkring 40 kr/ton. Andra lösningar såsom pulprar utgör hela processtekniska anläggningar som då inkluderar utrustning för separering av fler rejekttyper såsom sedimenterande ämnen, vilket också återspeglas i en betydligt högre behandlingskostnad på omkring 100 kr/ton eller mer. Utrustningen har olika förmåga att hantera olika avfallstyper. Glasförpackningar är det få tekniker som kan behandla, och endast OREX-pressen kan hantera glasförpackningar utan problem. Dock klarar denna teknik ej att hantera struktursvaga material. Glas- och metallförpackningar leder oftast till en starkt förhöjd kostnad pga slitage. Tunga föremål såsom stenar leder till problem i utrustning där materialet slungas med högre fart. Även plast kan orsaka driftproblem genom att exempelvis sätta igen hålsåll i skruvpressar.
Utvärderingen av slurry- och rejektegenskaperna har visat sig vara problematisk, dels på grund av att anläggningarna inte har någon anledning att följa upp parametrar som skulle behövas för utvärderingen, dels eftersom de lokala förutsättningarna såsom egenskaperna av det inkommande avfallet är för olika. Ytterligare försvårande är att uppgifterna oftast är en blandning av information från leverantörer och anläggningar. Med tanke på dessa omständigheter har en direkt jämförelse av siffror bara begränsad relevans, varför rapporten mest fokuserar på att kvalitativt diskutera uppgifterna. De flesta tekniker i granskningen har förmåga att producera en slurry med hög TS-halt. Ofta är det snarare den efterföljande rötningens begränsningar som gör att slurryns TS-halt i praktiken är lägre än vad förbehandlingstekniken skulle kunna producera. Pulper-lösningarna däremot använder ett processteg med låg TS-halt i förbehandlingen och är därför beroende av ett senare avvattningssteg med återföring av vätskan för att uppfylla syftet med hög halt av näringsämnen i producerad slurry.
Summary The TS content in digestate from Swedish co-fermentation plants is normally 4-6 %, i.e. a big part of the fertilizer is just water, and consequently the nutrient concentration is low. Hence, transport and spreading are inefficient and expensive with respect to the nutrients in the digestate. An alternative to the post-treatment of digestate is to focus on the material getting into the digester, especially by minimizing the dilution with water. There are pretreatment technologies available today, some of which have been identified in the Swedish Waste Association s report B2012:01. The present work is a deepening of that report in order to increase the knowledge on how existing and new plants can be equipped with new pretreatment technology, and this way get a higher nutrient content and value in the digestate, however keeping constant or increasing the biogas yield as well as keeping constant or decreasing the reject quantities. By a screening of the European market, nine different technologies have been identified which seemed to be interesting for the production of high value slurry from SSO and packed food waste. These technologies have then undergone a detailed evaluation by direct contact with suppliers and plants as well as study visits to the plants. The technologies present great differences in every aspect. They have a very varying cost structure, though the capital and wear part costs always present the biggest part of the total costs. Also, the complexity of the solutions is different: Some solutions consist of mainly a single machine (often hammer mill like). These solutions normally have a limited separation effect especially with respect to setteling matter, unless completed with a post-treatment step. These technologies also lead to the lowest specific cost around 40 SEK/t. Other solutions such as pulper plants are more complete process plants, including equipment for the separation of more reject types such as setteling matter. This is also seen in a significantly higher treatment cost of 100 SEK/t or more. The equipment has different ability of handling different types of waste. Glass packing is few techniques that can handle, and only the OREX press can treat glass packing without problem. However, that press is not able to handle material without structure. Glass and metal packing usually leads to significantly increased costs due to abrasion. Heavy objects such as stones cause problems in equipment where the material is dashed at higher speed. Also plastic material might cause operation problems by for example clog screens in separation equipment like screw presses. The evaluation of slurry and reject properties has shown to be a major problem. This is caused by the fact that the plants do not have any benefit of logging the parameters that would be necessary for such an evaluation, as well as that the local circumstances such as the incoming waste s properties vary too much between plants. Another hinder is that the information often is a mix from suppliers and operators. Because of these complications, the direct comparison of the figures only has limited relevance. That is why this report mainly focuses on a qualitative discussion of the information. Most of the technologies are able to produce a slurry with an elevated DS content. Often, the limitation on DS is imposed by the following fermentation equipment rather than the pretreatment process. However, pulper plants use a process step with low TS content during pretreatment, and hence rely on a later dewatering step with recirculation of process liquid in order to comply with the aim of high nutrient contents in the produced slurry.
Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte och målsättning 2 1.3 Metodbeskrivning 2 1.4 Omfattning och avgränsning 2 1.5 Referensgruppen 3 2 Marknadsanalys 4 2.1 Tekniker utvalda för djupgranskning 6 2.2 Tekniker som sållats bort 8 3 Djupgranskning av utvalda tekniker 10 3.1 Enkel skruvpress 11 3.2 Dubbel skruvpress 14 3.3 OREX press 15 3.4 Pulper med separering: BTA hydromekanisk behandling 18 3.5 Pulper med separering: Cellwood 22 3.6 BioSep 25 3.7 Wackerbauer separeringskvarn TM 75 30 3.8 Atritor TurboSeparator 33 3.9 Tiger HS 640 36 4 Utvärdering och diskussion 38 4.1 Effekt på biogödseln 39 4.2 Effekt på gasproduktion och rejekt 42 4.3 Drifterfarenheter 43 4.4 Begränsningar avseende avfallstyper 43 4.5 Ekonomi 44 5 Internationell utblick 47 5.1 Storbritannien 48 5.2 Tyskland 48 6 Slutsatser 50 7 Utblick, utvecklingsbehov 51 8 Referenser 52 8.1 Publicerat material 52 8.2 Andra referenser 52 8.3 Kontaktuppgifter till leverantörerna 53 Bilaga 1: Anläggningsdata 54
1 Inledning 1.1 Bakgrund Då biogas produceras från organiskt avfall såsom matavfall, gödsel, etc bildas förutom biogas även biogödsel. Denna biogödsel bör avsättas på åkermark framförallt för att återföra näringsämnen och bidra till ett hållbart lantbruk. TS-halten i biogödseln är normalt 4-6 %, vilket betyder att en stor del av biogödseln består av vatten. Då biogödseln skall transporteras till lantbruket och användas på åkermark blir det därmed en ineffektiv och kostnadskrävande transport i förhållande till de näringsämnen som finns i biogödseln. Att förädla biogödsel genom att torka och pelletera den är ofta resurskrävande och har svårt att bära sig ekonomiskt (SGC-rapport 221 Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer ; IEA Bioenergy Task 37 Utilisation of digestate from biogas plants as biofertilizer ). Även en mekanisk separering är ofta ineffektiv (SGC-rapport 216 Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion ) och/eller dyr pga hanteringen av vätskefasen (SGC 221; IEA Bio-energy Task 37; Waste Refinery-projekt WR20 Förädling av rötrest från storskaliga biogasanläggningar ). Ett alternativ till att efterbehandla biogödseln är att istället fokusera på inkommande material till biogasanläggningen. Genom att optimera ingående substrat inte bara med avseende på maximal gasproduktion utan också på näringsinnehåll samt förbehandling som medger rötning av substrat med högre TS-halt är det möjligt att få en bättre näringsprofil på biogödseln och också en bättre transportekonomi. I Avfall Sveriges rapport B 2012:01 har olika möjligheter undersökts för att öka halten av näringsämnen och därmed värdet av biogödseln genom att anpassa förbehandlingen istället för att efterbehandla biogödseln. Flera olika tekniker och metoder har i den tidigare rapporten identifierats för att åstadkomma denna effekt, samt för att hantera konsekvenserna i anläggningen såsom utmaningar gällande materialtransport, omrörning och uppvärmning. Bland de identifierade teknikerna för förbehandling och slurryberedning finns några som inte är mogna för marknaden eller som står på gränsen till marknadsintroduktion. Samtidigt är beskrivningarna i rapporten på en mer översiktlig nivå och går t ex inte in i detaljer såsom driftekonomi eller drifterfarenheter. Efter publiceringen av rapporten har därför olika branschaktörer visat intresse av en uppföljning av arbetet för att fördjupa informationen kring nya förbehandlingstekniker. Några av de i rapporten presenterade nyare teknikerna för förbehandling av matavfall har implementerats på enskilda anläggningar i Sverige (exempelvis i Växjö och Linköping), så att det idag finns mer praktisk drifterfarenhet som inte var tillgänglig vid skrivandet av den tidigare rapporten. Även utanför Sverige är det troligt att anläggningar har installerat nya tekniska lösningar för förbehandling av matavfall, och som även hunnit samla viss praktisk erfarenhet från dem. Genom att inhämta både nationella och internationella erfarenheter och lösningar är tanken att anläggningsägare, kommande biogasprojektägare och teknikleverantörer ges en möjlighet att ta del av nya kunskaper. Bedömningen av de nya teknikerna för förbehandling och slurryberedning påverkas även av reglerna för certifiering av biogödsel såsom SPCR 120. En minskad förlust av organiskt material och därmed näringsämnen i förbehandlingsprocessen kan lätt leda till en försämrad slurrykvalitet. Därför måste låga förluster kombineras med låga halter av synliga föroreningar i slurryn (dvs en hög slurrykvalitet) för att nya tekniker ska kunna etablera sig på den svenska marknaden. 1
Det finns flertalet standarder för biogödsel i Europa som kan påverka biogödselns kvalitet. I Europa är de mest kraftfulla drivkrafterna för källsortering av avfall från hushåll och kommuner den politik och de bestämmelser som syftar till att bidra till att mildra klimatförändringar och att avleda organiskt avfall från deponier. 1.2 Syfte och målsättning Syftet med projektet är att höja kunskapsnivån och presentera information kring hur befintliga och nya anläggningar kan anpassas med ny teknik för förbehandling av substrat för att få ett högre näringsvärde i ingående substrat till biogasanläggningar och därmed även ett högre marknadsvärde för biogödseln. Samtidigt bör teknikerna leda till bibehållen eller förbättrad slurrykvalitet, metanproduktion och processtabilitet samt bibehållen eller minskad rejektmängd. Målen med projektet är att: 1. Sammanställa fördjupad och aktualiserad information om de nya teknikerna för separering och slurryberedning presenterade i rapporten B 2012:01. Fokus ska ligga på verkliga investerings- och driftkostnader, praktisk drifterfarenhet med utrustningen, konsekvenser för rötningsprocessen och mätbara prestanda såsom slurrykvalitet och rejektmängder som kan åstadkommas med utrustningen. 2. Inhämta internationell erfarenhet dels för att identifiera om det finns ytterligare innovativ utrustning förutom det som presenterats i rapporten B 2012:01, dels för att komplettera informationen i punkt 1. Samma information som i punkt 1 ska sammanställas för sådan identifierad utrustning. 3. Presentera en syntes av resultaten med slutsatser som vägledning för beslutsfattare på anläggningarna. 1.3 Metodbeskrivning Utgångspunkten har varit en brainstorming inom den referensgrupp som knutits till projektet, där idéer för intressanta tekniker sammanställts. Utöver detta har identifiering av tekniker gjorts genom litteratur- och internetsökning samt kontakter per telefon och e-post med främst leverantörer och olika branschorganisationer såväl nationellt som internationellt. Efter en första inledande marknadsanalys av förbehandlingstekniker har ett urval av tekniker skett i samarbete med referensgruppen, för vilka djupare studier sedan har genomförts. Inhämtning av djupgående information har i första hand genomförts genom djupintervjuer med anläggningar som har implementerat teknikerna i fråga, samt i andra hand genom direktkontakt med leverantörer. Intervjuer har i de flesta fall kombinerats med platsbesök för att bidra till en bättre förståelse av tekniken. 1.4 Omfattning och avgränsning Under urvalsprocessen för att välja förbehandlingstekniker för en djupare granskning blev det tydligt att en avgränsning måste göras för att begränsa antalet granskade lösningar. För att få en hög relevans för den svenska avfallsbranschen har därför endast tekniker för förbehandling av källsorterat organiskt hushållsavfall eller förpackat matavfall, som inkluderar både ett sönderdelnings- och ett separationssteg, valts ut eftersom dessa två stegen anses som nödvändiga oavsett teknik. Det finns förstås även andra typer av förbehandlingstekniker som kan vara mycket intressanta och som också delvis berördes i den förra studien, Ökad koncentration av växtnäring i biogödsel. Exempel på sådana förbehandlingstekniker är bioextrudering och termisk- eller biologisk-förhydrolys. De syftar emellertid 2
främst till att öka gasutbytet och/eller möjliggöra nyttjande av alternativa substrat som kräver någon form av förbehandling för att kunna hanteras mekaniskt i biogasprocessen. För att avgränsa projektet har vi valt att fokusera på tekniker som avser att möjliggöra nyttjandet av matavfall i biogasprocessen, och utesluta mer generella förbehandlingstekniker som framförallt använts till andra typer av substrat. Projektet har även kommit att framförallt fokusera på det geografiska området Sverige och Europa, även om det initialt även togs kontakt med exempelvis branschorganisationer i Asien. Kompletterande labbanalyser för att utvärdera anläggningarnas prestanda, där informationen från anläggningarna inte varit tillräcklig, t.ex. med avseende på biogödselns näringssammansättning, har dessvärre inte kunnat göras. 1.5 Referensgruppen För att stärka anknytningen av projektet till driften på existerande anläggningar och säkerställa en hög relevans för branschen har en referensgrupp bildats och knutits till projektet. Referensgruppens medlemmar listas i Tabell 1. Sammansättningen innebär att flera av de stora svenska aktörerna har haft möjlighet att påverka projektets inriktning. Tabell 1: Medlemmar i referensgruppen Table 1: Members in the reference group Namn Organisation/företag Daniel Tamm BioMil AB Ordförande Angelika Blom Avfall Sverige Anna-Karin Schön BEMAB Catarina Jonassson E.ON Catarina Jönsson SYSAV Lia Detterfelt Renova Per-Erik Persson VAFAB Sören Nilsson Påledal Tekniska verken Linköping Referensgruppen har haft flera möten under projektets gång. Ett inledande fysiskt uppstartsmöte hölls i Göteborg den 9 september 2013. Vid detta möte gjordes en närmare avgränsning av projektet och genomgång av tekniker som är av särskilt intresse. Det lyftes även ett antal punkter som ansågs vara av vikt för att få ett relevant resultat från projektet, där framför allt diskussionen om synliga föroreningar och svårigheterna att mäta dessa kan nämnas. Efter den första projektfasen, marknadsanalysen, där ett antal tekniker hade sållats fram, hölls ett telefonmöte för att förankra teknikvalet med referensgruppen. Även frågelistan som skulle användas vid kontakt med referensanläggningar förfinades. Under projektets huvudfas där information om teknikerna inhämtades hade referensgruppens medlemmar även möjlighet att följa med till några anläggningsbesök. Pga tidsbrist kunde denna möjlighet dock endast utnyttjas till liten del. Slutligen var referensgruppen delaktig i förhandsgranskningen och kvalitetssäkringen av rapporten. 3
2 Marknadsanalys I första projektfasen gjordes en intensiv marknadsanalys för att ta reda på förbehandlingstekniker som enligt projektbeskrivningen skulle kunna vara relevanta för en närmare granskning. Analysen gjordes genom internetsökning, kontakt med branschorganisationer i och utanför Sverige samt genom BioMils kontaktnät. Som informationskälla användes bl.a.: Biogas-Atlas 2011/12 från Witzenhausen-Institut: Sammanställning av biogasanläggningar i Tyskland och grov information om typ an använd utrustning, samt leverantörsförteckning. Frank Scholwin på Universitet Rostock Handbuch Bioabfallbehandlung med tillhörande databas Kontakter till IEA Bioenergy Task 37 i England, Danmark och Korea Percy Foster på Cré / European Compost Network Systerorganisationer till Avfall Sverige i Norge (Avfall Norge), Danmark (Dansk affaldsforening) och England (Renewable Energy Association) WRAP, England Anaerobic Digestion and Biogas Association, Storbritannien I den inledande processen identifierades totalt 48 företag med produkter för förbehandling av matavfall, se Tabell 2. Därefter skedde en grovsållning genom sökningar på internet och kontakter med företagen där 16 tekniker identifierades som intressanta för utvärdering. Ett enkelt, subjektivt poängsystem (0 till 5 poäng) användes för en första grovsållning, där en bedömning gjordes huruvida tekniken kan förväntas vara relevant för projektets syfte och de svenska förutsättningarna. Tekniken skulle också vara förhållandevis ny åtminstone för den svenska marknaden och lämpa sig för både källsorterat och förpackat matavfall. Flera av företagen sållades här bort direkt, utan att ta kontakt med dem, då deras lösningar inte visade sig passa in i projektets målsättning. Exempel på tekniker som sållades bort var exempelvis sådana som bara var anpassade för förpackat flytande material, såsom diverse förpackningspressar. För de övriga företagen hämtades in närmare information via direktkontakt eller hemsidor för en närmare bedömning. Tabell 2: Leverantörer av utrustning innan sållningen Table 2: List of equipment suppliers prior to sieving Företag Land Kort beskrivning, kommentarer Poäng ARJES DE Mest sönderdelning, sållning 2-3 Atritor UK TurboSeparator 4 Axpo Kompogas CH Levererar hela anläggningar, tar in utrustning från tredje part 0 Baader Food Processing Machinery DE 2 BACKHUS DE Kompostering, rötrestbehandling 0 BAL Biogasanlagenbau DE Mer konsult än leverantör 0 BEKON Energy Technologies DE Levererar hela anläggningar 0 Bigadan DK/ UK har ingen egen utrustning BioPrePlant NO/ SE/ UK Biosep, förbehandling av sorterat o icke sorterat avfall 4 4
Företag Land Kort beskrivning, kommentarer Poäng Börger / Lobe DE Hammerkvarn (Jordberga), biomixer, biogrinder 3 Brand Gmbh DE? bta international DE hydromekanisk bearbetning: pulper+gritseparering 4 Cellwood SE pulper samt rejektseparator 3 Cesaro Mac Import IT Tiger HS 640 för separation av förpackningar och föroreningar 4 db technologies bv NL Högtrycksextruder är hjärtat av systemet 4 Dong Energy DK Förbehandling med enzymer av osorterat avfall 4 Eggersmann Anlagenbau Kompoferm DE inget svar Eisenmann Anlagenbau DE har inget eget 0 Envac SE system för insamling av matavfall 0 Findus SE ny avpacketeringsteknik, ej egen lösning 0 Geneco UK BAT i England 0? Haarslev DK/ DE Säljer Wackerbauers utrustning i Sverige, se Wackerbauer Huber DE separeringsteknik 1 Huning DE inget uppenbart på hemsidan 0 Komptech DE Shredder, sedimentering, silgaller, cyklon 4 KomTek Miljø A/S DK Ecogi, ej leverantör, anläggning med Cellwoods pulper 0 Kufferath AT skruvpress 0 Läckeby-Purac SE inget svar 0 Lehmann DE bioextruder 3 Mavitec Green Energy NL 2 pressar följt av en tvätt 4 Meltog UK LB series Pulveriser 0 MEWA DE Querstromzerspaner 4 N.C. Miljø DK Mekanisk förbehandling för blandat avfall. Ville inte offentliggöra sin teknik i artikel i FiB 1 Neuenhauser Maschinenbau DE skruvkvarn, stjärnsikt, trumsikt, vindsikt 4 Pühler GmbH DE? Rothenburg DE förpackningspress med tvätt av rejekt 0 Scandinvian Biogas SE/ Sydkorea Inget svar, inget eget? 0 Schmack Biogas DE har inget eget 0 Sebright USA Förpackningspress 0 Sepamatic DE ingen info på sin hemsida 0 Smicon NL separering, sönderdelning 2-3 STRABAG DE pulper med trumsikt 2 Thöni Industriebetriebe AT inget svar URT DE sönderdelning, kross. Måttligt intressant. 1 Wackerbauer Maschinenbau GmbH DE Trennmühle, sönderdelning, separering 4 Werner Doppstadt Umwelttechnik DE inget svar Willibald DE bara biomassa 0 Xergi DK/ UK har ingen egen utrustning 5
Företag och lösningar med minst 3 poäng utvärderades närmare. I det följande ges en kort beskrivning av dessa lösningar samt en motivering till varför respektive teknik sållats bort eller valts ut för djupgranskning (del 2 i projektet). Läsare som mest är intresserade av resultaten från djupgranskningen, snarare än sållningsprocessen, rekommenderas att direkt hoppa till kapitel 3 på sida 12. 2.1 Tekniker utvalda för djupgranskning 2.1.1 Skruvpress Skruvpressen utgör ett referensvärde för jämförelsen mellan teknikerna då den används i ett flertal anläggningar i Sverige. Det finns olika utformningar av konceptet som är intressanta att utvärdera: 2.1.1.1 Enkel skruvpress Användning av enkla skruvpressar (dvs skruvpressar där materialet genomgår ett pressningssteg) är vanligt i Sverige och är med som en typ av referensanläggning. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.1. 2.1.1.2 Dubbel skruvpress På SYSAV:s förbehandlingsanläggning i Malmö har man testat att köra rejektet som man erhållit vid en första körning genom skruvpressen, en andra gång genom en skruvpress. Detta förfarande har gett lovande resultat vid testkörningarna och är därför intressant att följa upp vidare. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.2. 2.1.1.3 Högtrycks-skruvpress db technologies från Nederländerna (eller VMpress technologies) tillhandahåller en maskin som har likheter med skruvpressen men använder mycket högt tryck (upp till 400 bar). Tack vare det höga trycket sker en uppslutning av cellerna liknande den i bioextrudern, så att organiskt material blir grötigt och kan separeras i skruvpressen. Gasutbytet och nedbrytningshastighet ska påverkas positivt av detta. Kompletteras vid behov med en hydrocyklon. Även Finsterwalder Umwelttechnik levererar en liknande teknik där en hydraulisk press används för separeringen av källsorterat avfall. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.3. 2.1.2 Pulper plus separering Finns i Sverige, men vid sammanställning av tidigare rapporter har det inte funnits någon drifterfarenhet. CellWood Machinery AB är ett svenskt företag som tillverkar och säljer bland annat pulper, rejektseparator och annan utrustning till förbehandlingsanläggningar. Deras HC- (Hög Koncentrat) pulper samt rejektseparator har levererats till Växjös nya förbehandlingsanläggning. Pulpern består av ett kärl utrustat med en kraftig omrörare som vid tillsats av spädvätska används för att lösa upp matavfallet till en slurry. Direkt efter pulpern behandlas slurryn i en rejektseparator som är uppbyggd av en silplåt med en rotor som avskiljer oönskat material. För en effektiv rejektseparering så tillsätts 6
ytterligare spädvätska så att slurryn får en TS-halt på cirka 6-8 %. I Växjö har man därefter placerat en BioSelect från det tyska företaget Börger GmbH för att åter höja TS-halten till 12-18 %. En liknande teknik tillhandahålls av BTA international: Hydromekanisk bearbetning i en sorts pulper där större föroreningar tas bort genom flotation och sedimentering. Processvatten tillsätts för att förbättra tvättningen. Större delen av vattnet recirkuleras genom att avvattna rötresten, och återanvänds i pulpern. Efter pulpern följer en hydrocyklon ( grit separation ) med lite speciallösningar för att avlägsna mindre sedimenterbara partiklar <10mm. Process är välbeprövad med många referenser. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.4 och 3.5. 2.1.3 BioPrePlant BioSep Finns i Sverige, men vid sammanställning av tidigare rapporter har det inte funnits någon längre drifterfarenhet. Teknik för källsorterat hushållsavfall eller paketerat matavfall från butik där den separerande enheten kallas BioSep. Inkommande avfall till BioSepen ska vara grovkrossat och ha genomgått en metallavskiljning. Spädvätska tillsätts och det blandade avfallet pressas ut som en slurry genom en hålskiva i botten av enheten, medan plast och andra typer av oönskade ämnen ackumuleras i enhetens kammare. När den ackumulerade rejektfraktionen når en viss mängd, stannar inmatning och rejektet rengörs genom att spädvätska tillsätts. Efter rengöring öppnas en lucka på sidan och rejektfraktionen kastas/töms ur kammaren. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.5. 2.1.4 Wackerbauer TM 75 Finns i Sverige, men vid sammanställning av tidigare rapporter har det inte funnits någon längre drifterfarenhet. Separeringskvarnen TM 75 är en maskin för sönderdelning och separation av förpackningar och annat oönskat material vid förbehandling av matavfall. Maskinen finns för närvarande installerad på SRV Återvinnings nybyggda förbehandlingsanläggning i Huddinge i Stockholm. Till sin uppbyggnad liknar separatorn en hammarkvarn men med en öppning i botten där rejekt samlas upp och skruvas ut ur maskinen. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.7. 2.1.5 Atritor TurboSeparator Ska klara glasförpackningar. Utvärderas på önskemål från referensgruppen. För källsorterat hushållsavfall samt packeterat matavfall säljer Atritor en utrustning de kallar turboseparator. Ska även klara glasförpackningar. Består av en trumma med olika typer av paddlar, där de första försiktigt ska öppna förpackningarna utan att minska deras storlek så mycket. Övriga paddlar ska vara optimerade för att få ut olika typer av material med. Anger att de har förhållandevis låg energiförbrukning samt att de erhåller en hög avskiljningsgrad. Ska finnas implementerad på flera fullskaleanläggningar, bl.a. biogasanläggningar. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.8. 7
2.1.6 Cesaro Mac Import Tiger HS 640 Kan vara intressant då det kan köras med eller utan vattentillsats. För källsorterat hushållsavfall samt paketerat matavfall säljer företaget en utrustning de kallar CESARO Tiger HS 640. Hur själva tekniken för separation av förpackningar och föroreningar går till framgår inte av deras broschyr från hemsidan. De anger att man kan välja en våt process där spädvätska tillsätts (7-15 % TS i producerad slurry) eller en torr process (30-35 % TS i producerad slurry). Enligt videofilm på hemsidan ser även kraftigare förpackningar, såsom större kartonger, ut att kunna hanteras i maskinen. Man anger en mycket hög avskiljningsgrad av föroreningar. Denna process beskrivs närmare i kapitel 3.9. 2.2 Tekniker som sållats bort Under sållningsprocessen blev det tydligt att en avgränsning måste göras för att begränsa antalet granskade lösningar. För att få en hög relevans för den svenska avfallsbranschen har därför endast tekniker för förbehandling av källsorterat organiskt hushållsavfall eller förpackat matavfall sållats fram, som inkluderar både ett sönderdelnings- och ett separationssteg, då dessa två stegen anses som nödvändiga oavsett tekniken. Det finns förstås även andra typer av förbehandlingstekniker som kan vara intressanta och som också delvis berördes i den förra studien, Ökad koncentration av växtnäring i biogödsel. Exempel på sådana förbehandlingstekniker är bioextrudering och termisk eller biologisk förhydrolys. De syftar emellertid främst till att öka gasutbytet och/eller möjliggöra nyttjande av alternativa substrat som kräver någon form av förbehandling för att kunna hanteras mekaniskt i biogasprocessen. För att avgränsa projektet har vi valt att fokusera på tekniker som avser att möjliggöra nyttjandet av matavfall i biogasprocessen, och utesluta mer generella förbehandlingstekniker som framförallt använts till andra typer av substrat. 2.2.1 N.C. Miljø Teknik för blandat hushållsavfall eller paketerat matavfall från butik, där avfallet matas till en svart låda, sedan tillsätts lite spädvätska, den svarta lådan separerar sedan glas, plast, metall och organisk fraktion genom mekanisk bearbetning. Hur den mekaniska bearbetningen går till är hemligt enligt artikeln vi hittat i danska tidskriften FiB nr 37 oktober 2013. 51 Coop-butiker var anslutna i juni och den organiska slurryn behandlas på biogasanläggningar på Fyn. Vid kommunikation med Nana Winkler på Dansk Affaldsforening beskriver hon dock tekniken som en enklare teknik för förbehandling av paketerat matavfall från butik. En Svart låda är ingen bra förutsättning för att lyckas hämta in relevant data. Tekniken låter spontant inte synnerligen intressant enligt referensgruppen. 2.2.2 Dong Energy - REnescience technology Teknik för blandat hushållsavfall eller paketerat matavfall från butik. Med hjälp av enzymer och värme överförs det organiska materialet till en vätska som sedan avskiljs från övrigt. Det finns en pilotanläggning på Amager förbränningsanläggning sedan något år. Tekniken i sig är intressant, men det har varit mycket tyst om den de senaste åren, och vi har inte fått något svar på våra kontaktförsök. Möjligen är tekniken för dyr eller fungerar dåligt i praktiken. Den lär också vara tänkt mest för behandling av blandat snarare än källsorterat avfall. 8
2.2.3 Neuenhauser En skruvkvarn med tre långsamt roterande valsar ska leda till en skonsam sönderdelning där folier och plastpåsar för det mesta förblir hela. Därefter sker en separering med stjärnsikt som luckrar upp materialet, så att plast lättare kan avskiljas. Denna lösning togs inte med eftersom den har fokus på sönderdelningen, något som inte ses som det största problemet. Separeringen åstadkoms med stjärnsikt som redan finns t.ex. i Mörrum och som inte bedöms vara särskilt intressant för våtrötningsanläggningar, bla pga höga förluster i rejektet. 2.2.4 Komptech Komptech tillhandahåller utrustning för behandling av källsorterat hushållsavfall och förpackat butiksavfall. I ett första steg rivs materialet sönder i en shredder till ca 60-120 mm, därefter späds materialet i en blandningstank under omrörning där tyngre partiklar får sedimentera och separeras ut. Resten av massan med ca 10 % TS passerar sedan någon form av silgaller för avskiljning av plast mm. Sist i behandlingskedjan finns en cyklon för separering av sand. Lösningen togs inte med då det inte anses ge något mervärde jämfört med andra liknande lösningar såsom Cellwoods och bta:s process. 2.2.5 MEWA Uni-Cut QZ använder kättingar för att accelerera material som sedan sönderdelas material mot material. Utvecklat för att sönderdela kylskåp mm, men används nu även för förbehandling av matavfall. Beskrivning finns i rapport B2013:01, men då fanns det ingen drifterfarenhet än från svenska anläggningar som finns i Halmstad och Karlshamn. Även om QZ-maskinen är en intressant teknik är den ändå bara ett sönderdelningssteg som inte i sig leder till en bra separering. Den skulle behöva granskas som ett paket tillsammans med en utvald separeringsprocess. 2.2.6 Mavitech Green Energy För källsorterat hushållsavfall blandat med diverse paketerat avfall från exempelvis butiker säljer Mavitech ett system med två pressar följt av en tvätt. Man garanterar < 0,5 % oorganiskt i slurryn samt säger sig kunna erhålla 99,7 % enbart förpackningsmaterial i rejektet. Lösningen liknar i stor utsträckning vanliga skruvpressar och anses ingå i arbetet med dessa. 2.2.7 Finsterwalder Umwelttechnik Även Finsterwalder har en lösning som bygger på enkla skruvpressar, och anses ingå i arbetet med dessa, varför just deras skruvpressar inte hanteras som en egen lösning som undersöks närmare. 9
3 Djupgranskning av utvalda tekniker För en djupare granskning av de utvalda teknikerna har kontakt etablerats med både leverantör och anläggningspersonal på angiven referensanläggning. I samtliga fall, förutom Cesaros Tiger, har det dessutom gjorts platsbesök för att få en bättre uppfattning om de tekniska lösningar som används. Inför kontakten med anläggningarna har en lista tagits fram med data som ansågs viktig att hämtas in. Nedan återges dessa frågeställningar. Övergripande information: Kontaktuppgifter till leverantör och anläggning Genomgång av processen, med fokus på sönderdelning och separering Kapacitet (installerad och utnyttjad) Begränsningar avseende substrat- och förpackningstyp Behandlade avfallstyper Drifterfarenhet allmänt, men med fokus på problemområden Kostnader: Investeringskostnad (enbart för maskinutrustning, utan bygg, mark mm) Förbrukningsmedia: El, värme, spädvätska (inkluderar även information om återcirkulering av vätskor), annat Arbetstid för problemlösning samt service och underhåll för den aktuella utrustningen Slit- och reservdelar Serviceavtal Rejektegenskaper: Mängd TS- och VS-halt Metanpotential Övriga tillgängliga analyser Slurryegenskaper: Mängd TS- och VS-halt Näringskoncentration (NPK) Synliga föroreningar, om möjligt med information om hur detta definieras och mäts Metanpotential Övriga egenskaper I de följande kapitlen beskrivs informationen som har sammanställts för de olika anläggningarna enligt frågelistorna ovan. Resultaten är i de flesta fall en blandning av svar från anläggningarna och leverantörer, eftersom anläggningarna sällan har kunskap i alla efterfrågade områden. 10
3.1 Enkel skruvpress 3.1.1 Beskrivning av tekniken En skruvpress består i princip av en cylinder med hål/såll samt en skruv och en kon som tillsammans pressar inkommande material. Blött och mjukt organiskt material pressas ut genom hålen, medan större partiklar såsom plast eller papper avskiljs som ett rejekt. Det är hålstorleken, skruvens hastighet och mottrycket från konen som är de inställningar som kan justeras för att optimera skruvpressens funktion. Det finns flera olika tillverkare och leverantörer av skruvpressar, exempelvis Bellmer Kufferath Machinery GmbH, Doppstadt GmbH och Mavitec Green Energy. Figur 1: Principskiss av en skruvpress. Figure 1: Sketch of a screw press. 3.1.2 Beskrivning av referensanläggningen SYSAV, Sydskånes avfallsaktiebolag, ägs av 14 skånska kommuner. SYSAVs förbehandling togs i drift år 2009 och behandlar källsorterat matavfall och livsmedelsavfall samt tar emot fettavskiljarslam. Förbehandlingsanläggningen består av tre olika linjer som tar emot olika typer av fraktioner: Linje 1: Pumpbart avfall, såsom exempelvis fettavskiljarslam, tas emot genom att pumpas in i en mottagningstank för att sedan användas som spädvätska till linje 3. Linje 2: Flytande avfall förpackat i konsumentförpackningar på pall eller biobox från butik och industri tas emot för att behandlas i en förpackningspress. Den pumpbara fraktionen efter pressen går till mottagningstanken (samma som linje 1), och används som spädvätska till linje 3. Linje 3: Källsorterat matavfall från hushåll i pappåsar samt fastförpackat från butik och industri tas emot i en mottagningsficka för vidare behandling genom sönderdelning i fräsvalsar och valskross samt separering i skruvpress. Linje 3 inleds med en mottagningsficka där mat/livsmedelsavfallet tas emot. Mottagningsfickan (Havelberger H100-30m 3 ) är utrustad med bottentransportör och tre fräsvalsar med ritsar. Bottentransportören matar matavfallet fram mot de tre fräs-valsarna, som i sin tur delvis kastar avfallet bakåt och till viss del samtidigt river upp påsar och förpackningar, detta med hjälp av ritsarna. Viss sönderdelning börjar således redan i mottagningsfickan. Med hjälp av skruvtransportörer tas matavfallet sedan vidare till en långsamtgående valskross (Doppstadt DW2060E Biber) för grov krossning av eventuellt större bitar av något slag. Någon sönderdelning av själva matavfallet sker inte i valskrossen, men skulle exempelvis större stenar kommit med slås de sönder i mindre bitar i krossen. Därefter faller avfallet ner i en skruvtransportör där spädvätska tillsätts. Avfallet transporteras vidare till skruvpressen med tillhörande blandningsenhet (Doppstadt DSP20-5). Skruvpressen har såll på var sida med 12 mm hål. Det är här själva separeringen av slurry och rejekt sker. Avfallet späds ytterligare något när det når skruvpressens blandningsenhet, så att det skapas en lagom tjock gröt. Därefter går gröten/avfallet in i skruvpressen. Längst fram i skruvpressen sitter en kona med mothåll/tryck (som kan varieras) mot skruven i pressen och när avfallet pressas fram mot konan så trycks det som blir slurry ut genom de 12 mm stora hålen i sållen på skruven. Slurryn samlas upp i en uppsamlingstank för att sedan pumpas ut till en bufferttank. Rejektet går vidare till en bandvåg för vägning och därifrån ut i en bunker för att sedan förbrännas i SYSAVs avfallsförbränningsanläggning och bli el-/värme-energi. 11
Linje 2, som tar emot flytande avfall förpackat i konsumentförpackningar på pall eller biobox, består av en pallvändare (Nimo-KG), en tratt med transportband samt en stämpelpress/kolvpress (Pühler MSV500 D). Driftpersonal lyfter med truck in en pall av det pallade avfallet i pallvändaren. Operatören sköter sedan tippningen till tratten manuellt från manöverpanelen vid pallvändaren. Därefter transporteras avfallet per automatik till pressen. I dagsläget är pressen inställd på att pressa med två slag. Den pumpbara fraktionen går ut till en mottagningstank för att sedan användas som spädvätska i linje 3 och de tomma förpackningarna blir rejekt och går till förbränning via en bandvåg (samma hantering som rejekt från linje 3). I denna studie är fokus på förbehandlingslinje 3, men viss data från referensanläggningens förpackningspress i linje 2 finns också med. Figur 2: Översiktlig bild av processhallen vid SYSAVs förbehandlingsanläggning, där tippf icka, transportskruv till valskross, del av valskross samt skruvtransportör till skruvpress syns. Bild: BioMil AB Figure 2: Overview of the process hall at SYSAV s pretreatment plant, showing the hopper, screw conveyor to the drum cross, a part of the drum cross as well as the screw conveyor to the screw press. Picture: BioMil AB Figur 3: Flödesschema över förbehandlingslinje 3 med skruvpress på SYSAVs anläggning i Malmö. Figure 3: Flow sheet of pretreatment line 3 with screw press at SYSAV s plant at Malmö. I tabellen nedan listas nyckeltal till separering med enkel skruvpress, baserat på data från SYSAVs anläggning i Malmö. Underliggande rådata samt förklaringar och kommentarer finns i Bilaga 1. Förutsättningarna för ekonomiska beräkningar finns i kapitel 4.5. 12
Tabell 3: Nyckeltal för enkel skruvpress. Table 3: Key numbers for single screw press. Utrustning Fräsvalsar + valskross Doppstadt DW2060E Biber Leverantör OP System Kapitalkostnad 39 kr/ton Kostnad för slit- och reservdelar 50 kr/ton Elförbrukning 6 kwh/ton Kostnad för arbete 12 kr/ton Begränsningar avseende avfallstyper Metallkonserver, glasförpackningar TS-halt i slurryn 18 % Synliga föroreningar i slurryn 0,05 % av TS Näringsinnehåll i slurryn 4,56 kg N /m³ 0,63 kg P /m³ 1,76 kg K /m³ 3.1.3 Drifterfarenhet 3.1.3.1 Tippficka med fräsvalsar och valskross Lagren till fräsvalsarna i mottagningsfickan håller relativt dåligt. Detta då vätska från matavfallet förstör tätningarna. Beroende på inbördes placering i mottagningsfickan behöver lagren till de 3 fräsvalsarna bytas ungefär var 4:e - 12:e månad. Varje fräsvals har 2 stycken lager, varför man upplever att lagerbyten behöver ske ofta. I övrigt upplevs hanteringen i mottagningsfickan fungera bra, liksom funktionen av skruvtransportören vidare upp till valskrossen. Valskrossen kräver i princip aldrig någon insats av driftpersonalen, förutom vanlig service i form av smörjning och oljebyten. Reparationer av fräsvalsar och valskross utgör i medeltal 3,55 h/vecka, baserat på sammanlagt 9 h för valskrossen och 176 h för fräsvalsar under 2013. 3.1.3.2 Skruvpress Rengöring av skruvpressen görs i dagsläget 2 gånger per dag. Skruvpressens galler och såll spolas då med antingen varmvatten kombinerat med högtryck eller med vanlig spolslang, beroende på vad som krävs för att få galler/såll tillräckligt rent. Eventuellt kommer man framöver prova att spola oftare, för att ytterligare optimera driften. Spolningen tar ca 10-15 min/tillfälle. Smörjning av skruvpressen görs även 2 gånger per dag, och detta passar man på att göra i samband med rengöring/spolning. Total tidsåtgång för spolning och smörjning är idag ca 1 h/dag. Vidare utförs service och reparationer på skruvpressen med i medeltal 1,1 respektive 6,8 h/vecka av leverantören OP System. Mängden spädvätska som krävs för att få en så bra drift som möjligt av skruvpressen varierar mycket beroende på årstiden. Kall väderlek innebär att mer spädvätska behöver tillsättas. Redan vid 10 C märker man att behovet av spädvätska ökar. Sedan en tid tillbaka har man även börjat använda fettavskiljarslam som spädvätska till skruvpressen. Ett problem med detta som man uppmärksammat är att en del av fettet sätter sig på rejektet. Hanteringen innebär dock att mindre renvatten behöver användas för spädningen, och längre fram planerar man för att utreda vilken hantering av fettavskiljarslammet som blir bäst ur ett systemperspektiv. 13
3.1.3.3 Övrigt SYSAV håller på att bygga ut sin förbehandlingsanläggning för att kunna öka sin kapacitet för framförallt källsorterat matavfall. För utbyggnaden planerar man att installera så att en extra pressning av rejektet från skruvpressen ska vara möjlig. Se vidare kapitel 3.2 Dubbel skruvpress. 3.1.3.4 Sammanfattning Lagren till fräsvalsarna håller dåligt, då vätska från matavfallet förstör tätningarna. För mycket plast in till skruvpressen är ett problem genom att det lätt sätter igen hålen i skruvpressens såll och att det blir svårare att pressa ut slurryn ur skruvpressen. Det behövs ganska mycket tid för att hålla skruvpressens såll rena. 3.2 Dubbel skruvpress Då relativt mycket rötbart material följer med rejektet vid separering i skruvpress har man på SYSAVs förbehandlingasnläggning gjort försök med att göra en extra pressning av utgående rejekt från skruvpressen. Testet har genomförts vid ett tillfälle i oktober 2012. Man började med att samla rejekt i containrar, varefter anläggningen, inkluderande alla skruvar, blandare och skruvpress, kördes helt tom. Vid start av pressningen i skruvpressen av det uppsamlade rejektet hade man 17,66 ton rejekt och använde 6 m 3 spädmedia. Man upplevde att det var lite problem att hitta ett bra förhållande när det gällde hastighet och spädning, varför man tror att det förmodligen blev lite för hög spädning. Efter att rejektet passerat skruvpressen erhölls 9,55 ton som rejekt samt slurry. Mängden rejekt efter passage i skruvpressen en andra gång minskade således med 8,11 ton, d.v.s. en minskning av mängden rejekt på 46 %. I Tabell 4 nedan ses näringskoncentrationen av kväve, fosfor och kalium i slurry efter den första respektive den andra pressningen i skruvpressen från genomfört test. Näringskoncentrationen av såväl kväve, fosfor som kalium ökar i slurryn från den 2:a pressningen jämfört med den 1:a. Tabell 4: Näringskoncentration av N, P och K i avfallsslurry efter 1:a respektive 2:a pressningen i skruvpress vid försök på SYSAVs förbehandlingsanläggning i Malmö. Table 4: Nutrient concentration of N, P and K in waste slurry after the frst and second pressing, respectively, in a screw press trial at SYSAV s plant at Malmö. Näringsämne Koncentration i slurry efter 1:a pressning Koncentration i slurry efter 2:a pressning Kväve (kg/m³) 4,8 5,8 Fosfor (mg/kg TS) 4 500 5 100 Kalium (mg/kg TS) 12 000 15 000 Resultatet från testet visar på en stor potentiell förbättringspotential när det gäller att minska förlusterna av rötbart material från rejektet genom att seriepressa matavfallet. SYSAVs nya utbyggda förbehandlingsanläggning, linje 4, med skruvpressar i serie skall stå klar till hösten 2014. 14
3.3 OREX press 3.3.1 Beskrivning av tekniken I processen från db technologies BV används ett enkelt pressningssteg i en hydraulisk press för att separera substratet. Materialet transporteras först till en ficka som har en klaff i bottnen. När klaffen öppnas trillar materialet ner i en förkammare varifrån det sidledes skjuts in i presskammaren som är försedd med perforerade väggar på normalt 8 mm hålstorlek. Där pressas det ihop av en kolv i en cylindrisk eller rektangulär kammare 1 vid ett tryck på upp till 400 bar (1000 bar i hydrauliken), så att den organiska fraktionen trycks ut genom hålen i väggarna. Det höga trycket gör att materialet värms upp till 35-40 C under pressningen. I och med att det inte sker någon rörelse vid pressningen som i en skruvpress agerar strukturmaterialet som ett inbyggt filter som håller tillbaka även mindre föroreningar såsom sand, glas och plastbitar som normalt skulle kunna passera hålen. Värt att notera är dock att VShalten på slurryn är relativt låg, vilket tyder på att avskiljningen kanske inte är så bra som det påstås. Mekanismen innebär också att processen är beroende av ett strukturrikt material, och pressen fungerar dåligt för homogena eller struktursvaga blandningar. Förutom pressningen sker ingen vidare bearbetning av materialet. Figur 4: Inkommande avfall (vänster), producerad slurry (mitten), rejekt som trillar ner på transportbandet (höger). Bilder: BioMil AB Figure 4: Incoming waste (left), slurry from the pretreatment (mid), and dry reject falling down on conveyor belt. Pictures: BioMil AB Maskinen kan användas för behandling av både restavfall och källsorterat organiskt hushållsavfall. I båda fallen produceras en blöt fraktion och en torr fraktion. Eftersom det inte tillsätts någon vätska håller den blöta slurryn en mycket hög TS-halt, så att en viss utspädning kan behövas beroende på rötningsteknik. Slurryn är dock i viss utsträckning fortfarande pumpbar med för ändamålet avsedda pumpar, t ex kolvpumpar. Den torra fraktionen innehåller mycket lite vatten och har därför ett högt värmevärde. db technologies BV är numera ett dotterbolag till Anaergia från Kanada. För att utvärdera tekniken finns det en mobil testanläggning. 1 Det gamla utförandet i Kaiserslautern (VM press) har en rund presskammare på 800 mm diameter. Den nya OREX press är rektangulär med en kantlängd på 600 mm. 15
3.3.2 Beskrivning av referensanläggningen Anläggningen hos ZAK i Kaiserslautern tar emot osorterat hushållsavfall. Avfallet transporteras via vandrande golv och transportband från bunkern till pressen. Pressen är en av de tidigare modellerna som använder sig av revolverprincipen där tre kammare roterar mellan inmatningscylinder, huvudcylinder och utmatningscylinder. Detta gör pressen mycket större än nyare modeller som utför alla tre steg i en och samma kammare. Figur 5: Flödesschema för ZAK Kaiserslautern Figure 5: Flow sheet of the process at ZAK Kaiserslautern. Slurryn transporteras från pressen till rötningsprocessen av typ Dranco från OWS genom skruv- och bandtransportörer. För att slurryn ska kunna användas i denna typ av rötkammare blandas den med återförd vätska från avvattningen av rötresten för att nå en TS-halt på ca 20 %. För torrötningsanläggningar med liggande pluggflödesreaktorer skulle det inte behövas någon spädning. Figur 6: Tratt med klaff i botten och förfcka (längst ner på bilden). Bild: BioMil AB Figure 6: Hopper with integrated bottom flap, and pre-chamber at the lower border. Picture: BioMil AB 16