Uponor Komfortpanelsystem

Uponor Komfortpanelsystem Uponor VVS Handboken, sid 413

REFERENS Osynlig inredningsfavorit löste dragproblem i kvarteret Märta Kvarteret Märta i centrala Västerås ägs av Länsförsäkringar Bergslagen. Byggnaden består av en mängd olika verksamheter. Butiker, tandläkare, advokatfirma, pensionärsuniversitet och traditionella kontor samsas under samma tak. Ett tak som numera till stor del innehåller Uponors Komfortkylsystem. Bakgrund Fastigheten har två källarplan, ett gatu- och butiksplan, och ovanpå det fem våningar kontorsyta, totalt 28 000 kvadratmeter. Länsförsäkringar Bergslagen hade problem med det befintliga kylsystemet som bestod av traditionella kylbafflar. Hyresgästerna klagade över drag och kondensbildning i lokalerna. Med så många olika verksamheter i en och samma byggnad är också behovet av ombyggnationer och omflyttningar stort, och att montera kylbafflar var svårt eftersom upprepade ombyggnationer hade medfört nivåskillnader i innertaket. Lösning Uponors Komfortkylsystem visade sig vara lösningen för kvarteret Märta. Till skillnad från andra Uponor Komfortkylsystem installerades enkelt i det befintliga innertaket. I kvarteret Märta i Västerås finns mer än 2 500 m² installerad komfortkyla. system för inomhuskyla, installeras Uponors system för komfortkyla enkelt och osynligt i både nytt och befintligt innertak. Lösningen är energieffektiv, ljudlös och har samma form och färg som det vanliga innertaket. Det här projektet visar att ett komfortkylsystem passar till alla typer av verksamheter, här i huset finns både tandläkare, kontorslandskap och butiker, säger Ulf Widehn på Cool Ceiling Systems i Västerås, företaget som installerade Uponors komfortkylsystem i kvarteret Märta. Det enda tråkiga är att takkyla inte kom till oss tidigare Resultat Med Uponor Komfortpanel monterade i undertaket fick Länsförsäkringar Bergslagen ett dragfritt, kylande tak utan kondensutfällning. Överallt där människor vistas är kyltak den överlägset bästa lösningen, säger Stefan Ljung, drifttekniker, Länsförsäkringar Bergslagen. Det enda tråkiga är att det inte kom till oss tidigare. Uponor VVS Handboken, sid 414

INNEHÅLL Inledning... 417 Inledning... 418 Buller- och dragfri klimatlösning... 418 System som kontinuerligt förbättras... 418 Brandtestad lösning... 419 Uponors filosofi... 419 Smidig installation... 419 Att tänka på vid projektering... 419 Produktbeskrivningar... 421 Ingående delar i komfortpanelsystem... 422 Beskrivning av komfortpanelsystemet... 422 Fördelar och funktioner hos Uponor Komfortpanelsystem... 422 Konstruktion... 423 Kopplingar... 424 Matarledningar... 424 Tilloppsventil... 424 Pro Styrdon... 425 Projektering... 427 Projektering av komfortpanelsystem... 428 Beräkning av värme- och kylbehov... 428 Beräkning av antal komfortpaneler... 429 Armatur och håltagning... 431 Seriekoppla paneler... 431 Akustikdämpning... 432 Dimensionering av rörsystem... 432 Val och dimensionering av värme- och kylkällor... 434 Byggnadsautomation i Uponor Komfortpanelsystem... 434 Beräkning och val av regler- och inställningsvärden... 435 Leverantörernas ansvarsområden... 435 Uponor VVS Handboken, sid 415

Installation... 437 Allmänt om installation... 438 Montera undertak... 438 Montera komfortpanel på liststöd... 439 Ansluta rör till komfortpanel... 440 Justera in komfortpanelsystemet... 440 Tryck- och täthetskontroll... 441 Tryck- och täthetskontroll med vätska... 441 Täthetsprovning med luft... 442 Tekniska data... 445 Komfortpanel... 446 Kopplingar... 446 Tilloppsventil... 447 Uponor MLC rör... 448 Uponor VVS Handboken, sid 416

Inledning

Inledning Uponor Komfortpanelsystem är avsett för inbyggnad i ett undertaksystem som består av akustikskivor och komfortpaneler. Uponors komfortpanelsystem ger ett energieffektivt, tyst och dragfritt värmeoch/eller kylsystem för olika typer av lokaler. Informationen i handboken kan tilllämpas på alla byggnadstyper, allt från kontors- och butiksfastigheter, industribyggnader till offentliga byggnader och bostadshus. Bild 1: Uponor Komfortpanelsystem är energieffektivt, ljudlöst och dragfritt Buller- och dragfri klimatlösning Forskningsresultat från ett åtta år långt projekt där Uponors komfortpanelsystem har använts för uppvärmning och kylning av olika lokaler har tydligt visat att Uponors lösning är är ett tillförlitligt, buller- och dragfritt system för inomhusklimat. System som kontinuerligt förbättras Myndighetsbestämmelser, övriga konstruktionskriterier och kundernas ständigt växande anspråk kräver utveckling av olika konstruktionsaspekter och av de tillgängliga systemen. De produkter, material och underhållstekniska system och arbetsmetoder som vi använder i våra byggnader utvecklas gemensamt av byggföretag, Uponor VVS Handboken, sid 418

produktindustrier, projektörer och myndigheter, vanligen under tillsyn. Brandtestad lösning Kylpanelsystemet har genomgått ett krävande brandtekniskt prov enligt EN 13501-1:2007 vid Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) i Finland. Klassificeringen för komfortpanelsystemets brandegenskaper är B-s2, d0. Smidig installation Uponor Komfortpanelsystem kan installeras medan butiken håller öppet. Uponors filosofi Vi anser att kvalitetskontroll är av högsta vikt i varje produktionssteg hela vägen från konstruktion till installation så att kunden i projektets alla skeden kan känna sig säker på att produkten kommer att fungera felfritt och att den uppfyller alla bestämmelser. Att tänka på vid projektering Bild 2: Installation i butik Vissa detaljanvisningar kan innehålla mindre, projektspecifika skillnader, men både beträffande innehållet och de huvudfrågor som tas upp är anvisningarna giltiga för alla byggnadstyper. Dessutom kan anvisningarna användas både vid nybyggnad, ombyggnad och renovering. Vid projekt som avser ombyggnad eller renovering måste systemet konstrueras och installeras med vederbörlig hänsyn till byggnadens beskaffenhet och till alla andra inverkande faktorer. Komfortpanelsystem är mycket lämpligt i miljöer med hög koncentration av dammartiklar, till exempel klädbutiker. Här finns risk att filter och kyllameller sätts igen av dammet, vilket sänker kyleffekten och kräver underhåll. Detta undviks helt och hållet med Uponors systemlösning, eftersom kyleffekten bibehålls under hela livslängden och underhållet på komfortpanelerna är obefintlig. Bild 3: Uponor Komfortpanelsystem i känsliga miljöer Uponor VVS Handboken, sid 419

Produktbeskrivningar

Ingående delar i komfortpanelsystem I ett komfortpanelsystem ingår följande komponenter: Komfortpaneler för värme och kyla Snabbkopplingar, 10x10 mm/15x10 mm Ändkopplingar, DR 20x15 mm/dr 15 mm med utvändig gänga G3/4 Stödhylsor Beskrivning av komfortpanelsystemet Uponors komfortpaneler innehåller distributionsrör för värme och/eller kyla (syrediffusionsskyddade PEX-rör 10x1,5 mm) som är inbyggda i konstruktionen. På plåtytan finns en fabriksmonterad fiberväv i vit kulör (Parafon Fjord Classic). Synliga ytor på upphängningsskenor och lister är vita. Komfortpanelsystemet överför värme- och kylenergi till rummet genom ledning och strålning. Upp till fyra paneler kan seriekopplas vid ΔT 3 C och därefter anslutas till värme- och kylrörledningarna. Det antal Uponor Komfortpaneler som krävs avgörs av det aktuella rummets behov av värme och kyla. Fördelar och funktioner hos Uponor Komfortpanelsystem Låg bygghöjd (rek. min. 150 mm) Helt tyst (inget ljud från fläktar) Inget drag, möbler kan placeras fritt Hygieniskt Ingen överluft behövs Lätt att montera Lättillgängligt Snabb installation Ingen svetsning krävs, därmed finns ingen brandrisk vid monteringen Dold installation, inbyggd i undertaksystemet Lätt att eftermontera i befintliga takkonstruktioner Lämpar sig utmärkt för både ny- och ombyggnationer Enkel hantering Underhållsfritt Stor växlingsyta ger höga temperaturer på köldbärare, vilket ger energieffektiv kyla Dimensionering av ventilation för endast minluftflöden, dock rekommenderas förkyld tilluft Det obrutna taket minskar även risk för överljud mellan lokaler med till exempel systemväggar. Uponor VVS Handboken, sid 422

Konstruktion Alla komfortpaneler är försedda med dold skarvfri rördragning ingjutet i en värmeledande grafitskiva, som ligger på en energiriktande stålplåt med fiberväv på ytan. Stålplåten utgör en brandsäker stomme. Fiberväv PEX-rör Ø10x1,5 mm 15 mm värmeledande grafitskiva 0,5 mm galvaniserad stålplåt Fiberväv vit (Parafon Fjord Classic) Effekt Uponor Komfortpanelsystem Temperatur framledning Temperatur returledning Temperatur rum Maximal effekt 37 C 32 C 20 C 85 W/m 2 värme (60 W per panel) 14 C 17 C 25 C 89 W/m 2 kyla (64 W per panel) Daggpunktskontroll Lägsta rekommenderade temperatur på kylvattnet vid 25 C i rumstemperatur och 50 % luftfuktighet är 14 C, för att undvika daggpunktssvettning. Se alltid till att systemets temperatur är sådan att ingen daggpunktssvettning uppkommer. Daggpunktskontroll måste alltid ingå i systemet. Uponor VVS Handboken, sid 423

Kopplingar Snabbkopplingar 10x10 mm snabbkopplingar används för anslutning av rören mellan panelerna. 15x10 mm snabbkopplingar används för anslutning av panelerna till matningen. Stödhylsa Stödhylsor används i röret för att göra anslutningen till snabbkopplingen tät. Bild 6: Stödhylsa Matarledningar Bild 4: Snabbkopplingar Uponor MLC rör används som matning för kyla/ värme. Ändkopplingar Ändkopplingar används för anslutning av de seriekopplade panelerna till matningen. Ändkopplingar finns i dimension DR 20x15 mm för övergång till MLC rör dimension 20 mm, samt DR 15 mm med utvändig gänga G 3/4. Bild 7: Uponor MLC rör Tilloppsventil Bild 5: Ändkopplingar Tilloppsventil 15 med möjlighet att montera Uponor Pro styrdon. För styrning av komfortpanelserier. Bild 8: Tilloppsventil Uponor VVS Handboken, sid 424

Pro Styrdon Bild 9: Pro Styrdon Skruvas på tilloppsventil 15 för styrning av kyl-/ värmesystem. För reglersystem, se Uponor Control System i handboken för Golvvärme. Uponor VVS Handboken, sid 425

4 TS 20 TE MV 20.1 5 RUM 1 MV 20.2 3 1 2 1 Projektering 1 4 5 TS 21 RUM 2 3 2 1 TE MV 21.1 4 TS 21 MV 21.1 4

Projektering av komfortpanelsystem Beräkning av värme- och kylbehov Det första steget i projekteringsprocessen är att avgöra hur många komfortpaneler som behövs i varje rum med hänsyn till det beräknade effektbehovet. Som utgångspunkt för projekteringen gäller att komfortpanelsystemet får utgöra högst 70 % av hela takytan. Normalt används cirka 40-50 % av hela takytan till komfortpaneler. Vid beräkning av värme- och kylbehov måste ett flertal faktorer tas med i beräkningen. Man beräknar bland annat ledningsvärmeförluster, luftläckor, ventilationsförluster samt interna och externa vämelaster (genom ledning och strålning). Faktorer som påverkar dessa är byggnadsstommen, arean i rummet och fönster samt orientering och fönsteravskärmning m.m. Exempel på komfortpanelsystem med entreprenadgräns Entreprenadgräns Givare Expansion Kylkälla RC RC Pump Reglerventil Styrventil T Daggpunktskontroll/ givare Avstängningsoch injusteringsventiler R Komfortpanel Akustikpanel Bild 10: Principskiss Uponor Komfortpanelsystem Uponor VVS Handboken, sid 428

Beräkning av antal komfortpaneler Eftersom det antal komfortpaneler som behövs avgörs av antingen värme- eller kyleffektbehovet för rummet måste de båda effektbehoven beräknas var för sig. I exemplet nedan visas hur man beräknar antal paneler för både värme och kyla. Genom att rikta tilluften kan man på ett avgörande sätt påverka hur värmeenergin transporteras dit den behövs. Komfortpanelerna är avsedda att användas som hela delar. Därför ska akustikpanelerna användas längst kanter och på ställen där paneler måste modifieras eller förminskas. Vid projekteringen av Uponor Komfortpanelsystem måste tillräckligt med plats lämnas för kanter, belysningsarmaturer, ventilationskanalmynningar, installations- och inspektionsluckor m.m. I nedanstående diagram kan man utläsa den maximala värmeeffekten/kyleffekten Uponor Komfortpaneler ger beroende på skillnaden mellan temperaturen i klimatsystemet och rummets temperatur. Maximal värmeeffekt från Uponor Komfortpaneler, 1190x590x20 mm. Skillnaden mellan rumstemperaturen och medeltemperatur på vattnet bör inte överstiga 15 C för att kunna bibehålla komforten i rummet. 120 Värmeeffekt på Uponor Komfortpanelsystem Maximal kyleffekt från Uponor Komfortpaneler, 1190x590x20 mm. 120 Kyleffekt på Uponor Komfortpanelsystem 100 100 Värmeeffekt (W) 80 60 40 20 W/panel m 2 W/panel Kyleffekt (W) 80 60 40 20 W/panel m 2 W/panel 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Skillnaden mellan medeltemperatur på vattnet och rummets temperatur ( C) Bild 11: Värmeeffekt 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Skillnaden mellan medeltemperatur på vattnet och rummets temperatur ( C) Bild 12: Kyleffekt Uponor VVS Handboken, sid 429

Exempel Kyl-/värmesystem för ett kontor på 70 m 2 1 8400 mm 7 1 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 8400 mm 32 38 Bild 13: Planeringsskiss Rummet är ett kontorslandskap med golvarean 70,56 m 2 och avsett för åtta personer. Alla belysningsarmaturer är pendlade. Det beräknade värmeeffektbehovet är 2800 W eller 2800 W / 70,56 m 2 = 40 W/m 2, värmeeffektbehov/m 2 golv. Det beräknade kyleffektbehovet är 3680 W eller 3680 W / 70,56 m 2 = 52 W/m 2 kyleffektbehov/m 2 golv. Värmeeffekten hos en komfortpanel är 60 W (vid 37/32 C tillopps- och returtemperatur). 48 paneler ger 2880 W i värmeeffekt, vilket är tillräckligt för ett rum av denna storlek. Kyleffekten hos en komfortpanel är 64 W (vid 14/17 C tillopps- och returtemperatur). 48 paneler enligt ovan ger 3072 W i kyleffekt, vilket inte är tillräckligt för ett rum med denna storlek. Det kvarvarande kylbehovet är 3680 W - 3072 W = 608 W, vilket kan åstadkommas genom kylning av tilluften. Enligt gällande bestämmelser är erforderligt tilluftsflöde till rummet i detta exempel 212 liter/ sekund vid 18 C. Den extra kyleffekt som alstras av detta flöde är 1781 W vid 25 C. Kombinationen av komfortpanelsystemet och kylning av tilluften är alltså mer än tillräcklig för att kyla rummet. Uponor VVS Handboken, sid 430

Armatur och håltagning Komfortpanelerna får inte förändras på något sätt. Använd istället akustikpaneler för håltagning för exempelvis sprinkler, infällda belysningsarmaturer och luftbehandlingsaggregat samt för rengörings- och inspektionsluckor. För att detta ska vara möjligt måste akustikpaneler monteras på vissa ställen i taket. Den fria höjden över undertaket avgörs av den utrustning som ska placeras där. I bilden visas fyra grupper av vardera fyra komfortpaneler samt grupper av akustikpaneler där belysning, ventilationsmunstycken, inspektionsluckor och annan teknisk utrustning kan installeras. Seriekoppla paneler Paneler kan användas i serier om upp till fyra vid ΔT 3 C och därefter anslutas till värme- och kylrörledningarna. Uponor rekommenderar att använda ett så kallat omvänt returledningssystem (Tichelmann), så att flöden och tryckfall kan balanseras utan separata reglerventiler för varje serie. När man använder seriekopplade paneler är det viktigt att minnas att värme- och kyleffekten för de enskilda komfortpanelerna är högre i seriens början än i slutet. De värme- och kyleffekter som anges här motsvarar därför medelvärdena. Rad med belysningsarmaturer/frånluftsdon Rad med belysningsarmaturer 4 st Komfortpaneler 1190x590x20 mm Klimatbehandling, rad med tilluftsdon Rad med belysningsarmaturer Bild 14: Planering för armatur Uponor VVS Handboken, sid 431

Akustikdämpning Komfortpanelsystemet är helt tyst, utan något ljud från fläktar. Om du vill dämpa andra ljud i rummet kan du använda akustikpaneler i kombination med komfortpanelerna. I bilden visas absorptionskoefficienten för kombinerade system. Approximativ kyleffekt [W/m 2 ] 70 60 50 40 30 70/30 % Komfortpanel/Akustikpanel 60/40 % 50/50 % 40/60 % 20 30 40 50 60 70 Absorptionskoefficient a w [%] Bild 15: Absorptionskoefficient vid ΔT 8 C enligt EN14240 Dimensionering av rörsystem Projektering och dimensionering av rören till komfortpanelerna omfattar planering av installationssättet, beräkning av flöden, dimensionering av rörledningar och pumpar etc. Vätskeflödet i komfortpanelsystemet beräknas med utgångspunkt från det totala effektbehovet med följande framlednings- och returvattentemperaturer: Värmerör: Framledningsvatten 37 C, returvatten 32 C vid 20 C rumstemperatur. Kylvattenrör: Framledningsvatten 14 C, returvatten 17 C vid 25 C rumstemperatur. Varje komfortpanel innehåller 10 meter rör inklusive tryckfall i kopplingar. Uponor VVS Handboken, sid 432

Tryckfall vid vattentemperatur 50 C. Korrektionsfaktor vid 20 C = 1,18 Flöde liter/s 0.040 0.035 0.030 0.025 0.020 0.015 0.010 0.005 10 20 30 50 100 200 300 400 500 600 700 800 9 0 0 0,01 0,02 0,03 0,05 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Tryckfall Pa/m kpa/m Bild 16: Tryckfall för Uponor PEX-rör Ø 10x1,5 mm Antal seriekopplade komfortpaneler för kyla Flöde liter/s Tryckfall kpa Effekt W 2 0,010 4 128 3 0,015 13 192 4 0,020 29 256 Tabell 1: Tryckfall, flöde och effekt vid olika antal seriekopplade komfortpaneler För att eliminera behovet av balanseringsventiler i taket kan panelerna kopplas samman i ett så kallat Tichelmannsystem, där samtliga seriekopplade paneler monteras parallellt. Beträffande isoleringen är det viktigt att ta hänsyn till daggpunkten både för rörkopplingarna och för själva rören. Daggpunktskontroll måste alltid ingå i systemet. Rörisoleringens tjocklek avgörs av energiförlusterna i systemet. Pumpdimensionerna avgörs av det totala flödet och tryckfallet. VVS-entreprenören måste ta hänsyn till att flödet under uppvärmning är lägre än under kylning, vilket medför ett lägre tryckfall i rörsystemet. Uponor VVS Handboken, sid 433

Värme- och kylvattenrör i komfortpanelsystemet Varje rum är försett med både värmerör (framledning/retur) och kylvattenrör (framledning/retur) som levererar den värme- eller kylenergi som rumsförhållandena kräver. Om enbart värme eller kyla behövs kan man skapa ett enda sammanhängande värme- eller kylrörsnät som utgår från aggregatrummet. Värme- och kylvattenrören projekteras och installeras med utgångspunkt från beräknade flöden och maximal hastighet/maximalt tryckfall, så att en optimal verkningsgrad uppnås. Val och dimensionering av värme- och kylkällor Möjliga värme- och kylkällor är exempelvis jordvärme/jordkyla, luftvärme/luftkyla, bergvärmesystem med frikyla, klimataggregat och fjärrvärme/fjärrkyla. Alla normalt förekommande värme- och kylsystem kan användas för att förse komfortpanelsystemet med erforderlig värmeoch kylenergi. Systemets dimensionering beräknas med utgångspunkt från det sammanlagda effektbehovet och med hänsyn tagen till alla energiförluster. Byggnadsautomation i Uponor Komfortpanelsystem I bilden visas ett exempel på ett vattenflödes- och driftschema för komfortpanelsystemet. Beträffande daggpunktskontrollen är det viktigt att fuktighetsgivaren placeras i den del av rörsystemet där sannolikheten för kondens är störst. Om fuktighetsgivaren upptäcker fukt på ett framledningsrör stänger shuntventilen automatiskt kylvattnet. Shuntventilen öppnar kylvattnet igen automatiskt när det inte längre finns någon fukt på framledningsröret och behov av kylning finns. 5 TS 20 TV 1 TV 2 9 9 6 TC 1 TE 1 kylvattenvärmeväxlare 8 6 7 TC 2 TE 2 värmeväxlare 8 7 Jm Jp TE ME 1 Lm Lp MV 20.1 TE 00 TE MV 21.1 4 4 4 TS 21 TS 21 4 5 RUM 1 MV 20.2 RUM 2 MV 21.1 3 3 1 2 1 1 2 1 1. Komfortpanel seriekopplat (högst fyra paneler) 2. Akustikpaneler 3. Huvudframlednings- och returledningsrör för värme och kyla (så kallat omvänt returrörsystem) 4. Magnetventiler för värme och kyla 5. Tvåstegs rumsregulatorenhet (både värme och kyla) 6. Framledningsvattenautomatik för värme och kyla 7. Vattencirkulationspumpar för värme och kyla 8. Värmeväxlare och kylvattenvärmeväxlare 9. Expansions-, säkerhets- och påfyllningssystem Bild 17: Driftschema Uponor VVS Handboken, sid 434

Beräkning och val av regler- och inställningsvärden Regler- och inställningsvärdena beräknas som för ett slutet cirkulationssystem där tryckfallet är detsamma i alla delar av nätet. Vattencirkulationspumpar med frekvensomformare lämpar sig bäst för systemet. Ställ in temperaturvärdena i önskade lägen. Leverantörernas ansvarsområden Varje entreprenör är ansvarig för sitt installationsarbete enligt bestämmelserna om garanti- och arkiveringstider. Huvudledningar för värme och kyla, byggnadsautomation, rörisolering, expansions- och säkerhetssystem, pumpar, rörarmaturer samt värme- och kylaggregat ska utföras enligt gällande normer. Syrediffusionsskyddade PEX- eller kompositrör bör användas i rörledningarna. Rörledningar för värme och kyla ska isoleras med exempelvis Armaflex AF/enligt serie M. Elentreprenören Elentreprenören ska leverera och installera följande: Ledningsdragning till klimatanläggningen Ledningsdragning till regulatorer, ställdon, givare med mera Ledningsdragning till automationsutrustning Byggentreprenören/VVS-entreprenören Byggentreprenören/VVS-entreprenören ska leverera och montera följande detaljer och utrustning: Komfortpaneler Akustikpaneler utan rör Pendlar, upphängningsskenor och lister till undertaksystemet Håltagning Rörledningar för värmesystemet Rörledningar för kylvattensystemet Värme- och kylaggregat med maskiner Rörarmaturer med säkerhets- och expansionssystem Rörisolering Byggnadsautomationssystem Utförande av röranslutningar till komfortpanelerna och anslutning av rören i panelserier till rörledningarna. När installation av komfortpaneler är gjorda ska ansvarig entreprenör göra följande: Täthetsprova komfortpanelsinstallationen med luft. Upprätta ett provningsprotokoll för godkännande. När rörinstallationen är färdig ska VVS-entreprenören göra följande: Täthetsprova hela värme- och/eller kylvatteninstallationen med vatten. Upprätta ett provningsprotokoll för godkännande. Uponor VVS Handboken, sid 435

Installation

Allmänt om installation Använd alltid skyddshanskar vid hantering av panelerna, för att undvika nedsmutsning. Systemet ska täthetsprovas innan anläggningen sätts i drift. Montera undertak Obs! Innan monteringen av undertaket påbörjas måste alla VVS-huvudledningar och kopplingar vara färdigställda. 1. Mät upp taket för att säkerställa att panelerna riktas upp med räta vinklar. Använd hela paneler för att avgöra om eventuella delade paneler ska placeras bara i en av rummets ändar eller sidor eller fördelas lika på alla sidor. 2. Mät in upphängningspunkterna för huvudstödlisterna med utgångspunkt från den valda baspunkten och baslinjen. Gör inmätningen två gånger i vinkelräta riktningar. Om inmätningen görs noggrant blir monteringen enklare och slutresultatet blir tillfredsställande. Avståndet mellan huvudstödlisterna är normalt 1200 mm. 3. Bestäm undertakets höjd genom att avjämna fästpunkterna för vägglisterna 4. Sätt fast listerna på väggen. 5. Sätt fast upphängningsdetaljerna i taket på de utmärkta platserna. 6. Sätt fast övriga lister i upphängningssystemet. Taksystemet är nu klart för montering av paneler med modulmått 600x1200 mm. Mellanlisterna stöds av huvudstödlisterna, normalt med inbördes avstånd 600 mm. Med 10 cm mellanrum finns öglor på listerna för fastsättning av mellanlisterna. Utrustning som ska monteras i undertaket, till exempel belysning, rökdetektorer och sprinkler, fästs normalt i T-listsystemet eller direkt i takkonstruktionen beroende på utrustningens vikt. Lätt utrustning, exempelvis halogenlampor, kan monteras direkt i akustikpanelerna. Obs! Komfortpanelerna får inte förändras på något sätt. Använd istället akustikpaneler där ingrepp måste göras. Uponor VVS Handboken, sid 438

Montera komfortpanel på liststöd 1. Ta loss akustikpaneler. 2. Ta loss mellanlister. 3. Placera komfortpaneler på listerna genom att skjuta upp dem från ena hållet. Uponor VVS Handboken, sid 439

Ansluta rör till komfortpanel 1. Montera stödhylsa. 2. Montera röret i snabbkopplingen. Se till att röret är i botten och har passerat o-ringen. 3. Skruva åt hylsan. 4. Provdra med handkraft för att kontrollera att röret sitter fast. Justera in komfortpanelsystemet 1. Mät flödet i värme- och kylvattenrörnäten och justera in till de värden som anges i bygghandlingarna. 2. Ställ in önskade temperaturer för framlednings- och returvattnet. 3. Utför funktionsprov för att kontrollera att inställda värden är korrekta och att automationen fungerar felfritt samt upprätta ett provningsprotokoll. Inställda värden, mätningar och kalibreringar ska godkännas av beställaren. Uponor VVS Handboken, sid 440

Tryck- och täthetskontroll Tryck- och täthetskontroll med vätska Under installationsskedet av Uponors alla typer av rörsystem ska tryck- och täthetskontroll utföras. Kontrollen nedan överensstämmer med VVS-AMA 12 YTC.15 och Säker Vatteninstallations reviderade regler för tryck- och täthetskontroll. Vid tryck- och täthetskontroll av rörledningar med vatten ska rörledningen vattenfyllas långsamt upp till kontrolltrycket. Ledningarna ska vara helt vattenfyllda och avluftade. För att underlätta avluftning bör ledningen fyllas från sin lägsta punkt. Tappvattensystem ska provas med vatten av dricksvattenkvalitet. Temperaturskillnaden mellan aktuell rumstemperatur och vattentemperaturen bör inte överstiga 10 C. 1. Trycksätt rörledningssystemet till ett kontrolltryck av 1,43 x beräkningstrycket under minst 30 minuter. Kontrolltrycket bör normalt vara 14,3 bar (PN 10) för tappvattensystem och 8,6 bar (PN 6) för värmesystem, undantag gäller om ingående produkter har lägre tryckklass. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Ledningssystemet kan behöva fyllas på under kontrolltiden. 2. Efter 30 minuter, sänk kontrolltrycket snabbt till 7,5 bar för tappvattensystem och 4,5 bar för värmesystem. Detta tryck ska bibehållas under minst 90 minuter. Trycket kan normalt öka något under kontrolltiden. Rörledningssystemet ska avsynas i sin helhet under kontrolltiden. Tryck (bar) 14,3 8,6 Tappvatten (PN10) Värme (PN6) 7,5 4,5 PEX MLC 30 60 90 120 Tid (min) För att dokumentera tryck- och täthetskontrollen kan Uponors blankett, Egenkontroll Tryck- och täthetskontroll användas. Se www.uponor.se/blanketter. Obs! Befintliga tappvattensystem bör tryck- och täthetskontrolleras med tappvattensystemets befintliga vattentryck. Befintliga värmesystem bör tryck- och täthetskontrolleras med värmesystemets befintliga drifttryck. Uponor VVS Handboken, sid 441

Täthetskontroll av Q&E-kopplingar Installationen kan trycksättas efter 30 minuter vid temperaturer ner till +5 C. Vid lägre temperaturer förlängs tiden till trycksättning enligt tabellen till höger. För att påskynda sammandragningen vid låga temperaturer kan man med fördel värma kopplingspunkten med varmluftspistol en kortare stund, ca 10-15 sek. Temperaturintervall Väntetid före provtryckning, timmar +5 C 0,5 +5 C 0 C 1,5 0 C -5 C 3-5 C -10 C 4-10 C -15 C 10 Tabell 2: Väntetid före provtryckning av PEX-rör kopplat med Q&E Täthetsprovning av presskopplingar, vid nyinstallation Vid installationer med presskopplingar ska en täthetsprovning utföras innan tryckkontroll utförs för att säkerställa att presskopplingen är tät. Trycksätt rörledningen till ett kontrolltryck av 3 bar under minst 30 minuter. Samtliga fogar ska avsynas. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Täthetsprovning med luft Täthetsprovning med luft eller annan gas ska utföras enligt krav i AFS 2006:8. Fara: Täthetsprovning med gas eller luft är förknippat med risker! Täthetsprovning med luft eller gas kan användas när täthetsprovning med vätska inte är lämplig, till exempel när det är risk för frysning. Obs! Denna provning ersätter inte en tryck- och täthetskontroll med vätska som alltid ska utföras! Trycksättning med luft eller gas ställer särskilda krav på kompetens (ackreditering) för den som ska utföra trycksättningen, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:8. Dessa krav gäller dock inte om man uppfyller intervallen enligt tabellen nedan. Uponor VVS Handboken, sid 442

Övertryck Ackreditering krävs Över 3 bar Ja 0,03-3 bar Nej, inte om man klarar nedanstående beräkning Under 0,03 bar Nej Tabell 3: Kompetenskrav (ackreditering) vid övertryck Provningstrycket beräknas med formeln: (där P inte får överstiga 3 bar) P = trycket i Bar V = volymen i liter, se tekniska data för respektive rör. 1. Stryk fogarna med någon typ av skumvätska, exempelvis såpvatten, för att upptäcka läckor. Varning: Läckspray får inte användas för att kontrollera PPSU-kopplingars täthet vid täthetsprovning. 2. Inled provet med ett övertryck från tabellen eller ekvationen ovan under 30 minuter. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Ledningssystemet kan behöva fyllas på under kontrolltiden. 3. Trycket sänks sedan till 1/3. Detta tryck ska behållas under minst 90 minuter. Trycket kan normalt öka något under kontrolltiden. Rörledningssystemet ska avsynas i sin helhet under kontrolltiden. P Tryck (bar) P/3 PEX MLC 30 60 90 120 Tid (min) Uponor VVS Handboken, sid 443

p Värde ått 1190x590x20 mm. Rör PEX 10 x 1,5 mm Rekommendation för matarledning: MLC Tekniska data Färg Vit Parafon Fjord Classic (NCS S 0500-N) Vikt med vattenfyllda rör, 6,7 kg/m 2 cirka Max antal seriekopplade 4 stycken vid ΔT 3 C paneler Termisk effekt Kyla: 89 W/m 2 Värme: 85 W/m 2 Brandegenskaper, enligt EN B-s2, d0 13501-1:2007 Bygghöjd Minst 150 mm Lägsta rekommenderade kylentemperatur (vid 25 C 14 C tfuktighet) 70 % av total takyta

Komfortpanel Fiberväv PEX-rör Ø10x1,5 mm 15 mm värmeledande grafitskiva 0,5 mm galvaniserad stålplåt Fiberväv vit (Parafon Fjord Classic) Typ Mått Rör Rör per panel Vattenvolym per panel Färg Vikt med vattenfyllda rör, cirka Max antal seriekopplade paneler Värde 1190x590x20 mm PEX 10 x 1,5 mm 9 meter 0,33 liter Vit Parafon Fjord Classic (NCS S 0500-N) 6,7 kg/m 2 4 stycken vid ΔT 3 C Termisk effekt Kyla: 89 W/m 2 Brandegenskaper, enligt EN 13501-1:2007 Bygghöjd Lägsta rekommenderade kylvattentemperatur (vid 25 C och 50 % luftfuktighet) Max täckning Rekommendation för matarledning Värme: 85 W/m 2 B-s2, d0 Minst 150 mm 14 C 70 % av total takyta MLC-rör Kopplingar Typ Snabbkoppling Presskoppling Rak koppling Stödhylsa Värde 10 x 10 mm 15 x 10 mm förminskning DR med slät ände 20 x 15 mm DR slät ände med utvändig gänga 15 mm x G3/4 10 x 1,5 mm PEX Uponor VVS Handboken, sid 446

Tilloppsventil Typ Värde Anslutning G½ invändig gänga och G3/4 Kvs 1,2 Styrdon Uponor Pro Styrdon, M30 utvändig gänga Uponor VVS Handboken, sid 447

Uponor MLC rör Rördimension 16x2 20x2,25 25x2,5 32x3 40x4 50x4,5 63x6 75x7,5 90x8,5 110x10 Innermått (mm) 12 15,5 20 26 32 41 51 60 73 90 Ringlängd (m) 200 100 50 50 - - - - - - Rak längd (m) 3/5 3/5 3/5 3/5 3/5 3/5 3/5 5 5 5 Ringens ytterdiameter (cm) 80 100 120 120 - - - - - - Vikt/meter (kg) 0,105 0,148 0,215 0,323 0,508 0,745 1,224 1,788 2,545 3,597 Vikt/ring (kg) 21,0 14,8 10,7 16,2 - - - - - - Vikt/rak längd (kg) Vattenvolym (l/m) Råhetskoefficient (mm) Värmeledning (W/mK) Värmeutvidgning (mm/mk) Max. kontinuerlig temperatur ( C) Max. momentan temperatur ( C) Tryckbeständighet (max. långvarig) (bar) Min. bockradie manuell (mm) Min. bockradie med fjäder (mm) Min. bockradie med verktyg (mm) 0,6 0,89 1,22 1,62 2,54 3,71 6,12 8,94 12,78 18,13 0,113 0,190 0,314 0,531 0,803 1,320 2,042 2,827 4,185 6,362 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 70 70 70 70 70 70 70 70 70 70 95 95 95 95 95 95 95 95 95 95 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 80 100 125 160 - - - - - - 64 80 100 128 - - - - - - 49 78 80 128 160 200 252 - - - Tabell 4: Tekniska data Uponor MLC rör Dimension 40, 50 och 63 kan böjas under följande villkor: 1. Att rören böjs med REMS bockmaskin Python och att man följer instruktionerna för verktyget. 2. Rören kan bockas mellan 0 och 90. 3. Att det efter bocken finns en raksträcka på 10 cm innan koppling. Uponor VVS Handboken, sid 448

Uponor AB Uponor VVS T 0223-380 00 Box 2 F 0223-387 10 721 03 Västerås W www.uponor.se