1/14 Reserapport HiMSS Orlando Florida, USA 19-23 februari 2017 Handläggare: Anne Gustavsson Roll: ehälsosamordnare, Östergötland Datum: 2017-03-03 Version: 0.1
2/14 INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Deltagare... 3 3 Kostnader... 4 4 Agenda... 4 4.1 Översikt... 4 4.2 Detaljerad agenda... 5 5 Observationer... 6 5.1 Fakta om HiMSS... 6 5.2 Key Note... 7 5.3 Bevakade områden... 7 5.4 Nordiska programmet... 10 5.5 Studiebesök BayCare Health System, St Joseph s North, Tampa... 11 6 Slutsatser... 13 Bilagor... 14 Länkar... 14
3/14 1 Bakgrund Sedan flera år tillbaka åker regelbundet medarbetare och chefer från Region Östergötland på den årliga konferensen och mässan HiMSS i USA för omvärldsbevakning och nätverkande med IT- och verksamhetsnära professioner inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Under hösten 2016 erbjöds Anne Gustavsson i sin roll som ehälsosamordnare för Östergötland att delta i den grupp från Region Östergötland som avsåg att delta på årets konferens i Orlando, Florida, USA. Efter beslut i Nätverket för ehälsa den 8 december 2016 påbörjades förberedelserna för ett deltagande på konferensen. Anmälan till konferensen gjordes via den Nordiska delegationen HiMSS Nordic Community vilket också skapade möjligheter till att delta i det nordiska programmet som erbjöds under veckan. 2 Deltagare Från Region Östergötland deltog tre personer varav ehälsosamordnare var en. I den Nordiska delegationen var det ca 200 personer från Norge, Danmark, Finland, Sverige, Island, Kanada, Italien och Storbritannien. Svenska deltagare uppgick till 75 personer och utgjordes av allt från politiker till medarbetare inom vård- och omsorg samt leverantörer och partners till den Nordiska delegationen. Från Region Östergötland och Nätverket för ehälsa deltog: Gustavsson, Anne (ehälsosamordnare) ehälsosamordnare, Östergötland Nätverket för ehälsa Placering; Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, Region Östergötland Wallén, John (IT-strateg) Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Region Östergötland John ingår även i den operativa arbetsgruppen som är beredningsgrupp till Nätverket för ehälsa Fransson, Margareta (1:e vice ordförande) Regionstyrelsen Region Östergötland
4/14 3 Kostnader För Anne Gustavsson bekostas resan och deltagande på konferens och mässa av Nätverket för ehälsa. Total kostnad för konferens, resa och logi uppskattas till 36 100 kr varav kostnader för resa och logi utgör tåg 1510 kr, flyg 6100 kr, hotell Arlanda 1280 kr, konferens och hotell Orlando 27 210 kr (3 010 US Dollar). 4 Agenda 4.1 Översikt Dag 17-18 februari fredag-lördag 19 februari söndag Fm Em Kväll 20-22 februari måndag-onsdag 23 februari torsdag 23-24 februari torsdag-fredag Aktiviteter Resdagar: Tåg till Arlanda Flyg Arlanda-Frankfurt-Orlando B Resort and Spa Invigning av den nordiska konferensen Workshop, Benchmarking Ledig tid Nordisk middag HiMSS konferens och mässa Nordisk konferens Aktiviteter anordnade via Inera Eget konferens- och mässbesök Studiebesök sjukhus, Tampa Resdagar: Flyg Orlando-Frankfurt-Arlanda Tåg från Arlanda
5/14 4.2 Detaljerad agenda För detaljerad agenda för den nordiska delegationen samt deltagarlista, se bilaga 1. Mikael Johansson på Inera AB arrangerade flera aktiviteter för de svenska deltagarna som, efter anmälan, var möjliga att delta på. Då flera delar i den Nordiska delegationens program samt de aktiviteter som Inera erbjöd, inte matchade det behov av omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning som jag i rollen som ehälsosamordnare bedömde viktig, deltog jag inte i alla aktiviteter som anordnades av den Nordiska delegationen eller via svenska Inera. Den tiden spenderades istället på HiMSSkonferensens anordnade föreläsningar samt i mässområdet. Aktiviteter som jag deltog i: Dag Aktiviteter 19 februari söndag 8.30-13.30 Em 19.00-21.00 20 februari måndag 8.30-10.00 11.00-12.00 12.00-13.00 14.30-15.30 21 februari tisdag 9.30-12.00 12.00-13.00 14.15-16.00 18.00-19.30 19.30-22.00 B Resort & Spa Invigning av den nordiska konferensen Workshop, Benchmarking Ledig tid Nordic Dinner, Paddlefish, Disney Springs Orange County Convention Center Inledning av konferensen med Keynote Ginni Rometty (IBM) Intersystems visade vårdsystemet TrakCare Lunchföreläsning av Erik Gerritsen om ehälsa och funktionsnedsatta i Nederländerna IBM visade det senaste kring dr Watson mm Orange County Convention Center EPIC visar sitt vårdsystem Lunchföreläsning av Magnus Janzon, Region Östergötland SECTRA visar sina lösningar kring bilddiagnostik Nordic Reception, B Resort & Spa Partnermiddag med Cambio Healthcare system Deltagande på de olika programpunkterna under veckan varvas med mässbesök och kortare föreläsningar inom områdena: Folkhälsa Förebyggande vård och omsorg Visningar av journalsystem Telemedicin Meddelandehantering Vård och omsorg i hemmet Interoperabilitet Molntjänster Säkerhet
6/14 22 februari onsdag 8.30-10.00 12.00-13.00 23 februari torsdag 9.00-15.00 Orange County Convention Center Apples Hälso- och sjukvårdsteam informerar om sina satsningar, B Resort & Spa Tieto visar sitt arbete i de nordiska länderna kring välfärdsteknik Tampa Studiebesök BayCare Health System Program och deltagare, se bilaga 2 5 Observationer 5.1 Fakta om HiMSS HiMSS är en konferens och mässa med det senaste inom ehälsa och IT inom vård och omsorg. Stort fokus ligger kring underlättandet av vård inom sjukhus, journalhantering och mobilt arbetssätt men även kring innovationer och vård i hemmet. HiMSS har drygt 40 000 besökare, 1 200 utställare samt erbjuder runt 300 föreläsningar och utöver detta visningar av produkter. Inkluderat i detta finns även ett antal rundabordssamtal och möjligheter till nätverkande och erfarenhetsutbyten. Många av föreläsningarna sker inom mässan och i företagens montrar, vilket ibland försvårade möjligheten till att delta på föreläsningar på grund av förflyttningstiden mellan och också begränsningar i platser för att kunna höra och se bra vad som förevisades. Den stora möjligheten med detta upplägg är att dock att det finns en större chanser att se och höra fler föreläsningar än att enbart utifrån en agenda.
7/14 5.2 Key Note Flera av de områden som särskilt har bevakats under HiMSS går givetvis i varandra och samma information kan användas i flera olika syften ett av de tydliga budskapen är att vi ständigt bygger ett ekosystem av information som vi bör använda på ett bättre sätt än som sker idag. Key Note Ginni Rometty (IBM) lyfte i sitt tal behovet av att bättre nyttja all den information vi har idag för att nu och i framtiden skapa en bättre och säkrare vård. Detta pratade hon kring utifrån att vi idag befinner oss i en Golden age som, om vi använder oss av den på ett smart sätt, kan skapa goda förhållanden mellan mäniskan och tekniken. Som organisationer står vi inför tre viktiga IT-strategiska beslut framöver; Moln plattform vilken typ av plattform för molntjänster ska vi ha och som är optimerad för användande av big data men som också innebär en stor säkerhet En arkitektur plattform hur ska vår plattform för den tekniska arkitekturen se ut så att den ger oss möjligheter att kunna koppla ihop så mycket info som möjligt. Syftet är bland annat att kunna ha kontroll på data så att det inte delas utan fråga ställs först. Denna plattform bör även formas för öppenhet så att vi kan ta emot innovationer och använda dessa så snart och så smart som möjligt. Artificiell intelligens (AI) plattform en bra plattform för AI kan skapa en kognitiv plattform, en bra räckvidd och ett bra sätt att dra nytta av AI En ny area kommer med nya frågor vad blir påverkan på oss som invånare, organisationer och samhället? Det kommer nya jobb med den nya eran och Ginni avslutar med att uppmana oss att vara offensiva. 5.3 Bevakade områden Nedan finns mer beskrivet kring de olika områdena som jag bevakade och tittade närmare på. Population health folkhälsa; hur vi kan använda den data vi redan har i bland annat våra journalssystem för att arbeta mer förebyggande inom vård och omsorg. Vi flyttar vården från behandling till förebyggande med stöd av tekniken där vi kan arbeta mer förebyggande genom att ha bättre kontroll på hur våra invånare mår. Bild från IBMs föredrag
8/14 Målet som lyfts fram är att minska kolumnen längst till vänster (se bild nedan) och, med stöd av den information vi redan har, arbeta mer förebyggande och i nära samverkan med våra invånare. Bild från IBMs föredrag Patientinvolvering hur vi kan få våra medborgare att mer intressera sig för sin vård och omsorg, hur de själva kan vara mer förebyggande och också hur de själva kan hitta den vård som passar dem bäst. Vi går från evidensbaserad vård till personligt anpassad vård. Vi bygger den personliga vården på känsla och upplevelse att medborgaren får makt över sin egen vård och omsorg. Som en del i detta lyfts även att vi, tack vare god kontroll på folkhälsan, kan arbeta mer med vård på distans där exempel på detta är mätning av blodtryck, syresättning och blodsockervärde i invånarens hem. Invånaren mäter detta regelbundet hemma själva genom det teknikkit som invånaren får med sig hem från sjukvården. Invånaren sänder i sedan informationen via säker uppkoppling till vårdgivaren. Vi de mätningar där värdet sticker ut tas kontakt med invånaren för att ge ordination och behandling via distans. Vårdgivaren har en bra kontroll över invånarens mående och kan snabbt sätta in förändrad behandling och invånaren kan känna sig trygg samtidigt som den inte behöver besöka vårdinrättningen förrän det är absolut nödvändigt. Ett sånt exempel på lösning för överföring mellan invånarens hem och sjukvården visade Qualcomm Life och sin 2net lösning. (se bild nedan samt bilaga 3)
9/14 Qualcomm Life Förebyggande vård för personer med kroniska sjukdomar; Andra exempel på att arbeta förebyggande är det femstegsprogram som Philips arbetat fram med syfte om en förbättrad livsstil för personer med kronisk sjukdom. Det handlar om att förstå hur patienten fungerar och tänker och de bygger sitt program på fem hörnstenar där en genomgång av invånarens status sedan matchar flera delar i programmet med tydliga mål såsom Hur invånaren själv vill kunna följa sin utveckling och hur den vill ha återkoppling på sina framsteg Philips holistiska program tittar både på direkta och indirekta resultat. Se bild nedan.
10/14 Mobilt arbetssätt de system som förevisats under HiMSS har en grundtanke om att vårdpersonalen (oavsett profession) ska ha tillgång till rätt information i rätt tid och detta görs via användande av mobiler och/eller surfplattor. Noteras bör att detta uteslutande har förevisats under förutsättning att personalen rör sig inom sjukhusets väggar. Få system visar hur detta skulle kunna fungera inom t ex hemsjukvård och hemtjänst. Dock finns det delar som mycket väl skulle kunna omsättas inom kommunala äldreboenden och boenden för personer med funktionsnedsättning, t ex koppling av patientlarm som går till vårdpersonalens mobila enhet, dagens schema återfinns i personalens mobila enhet liksom senaste journalinformationen och labsvar. Distansmöten mm hur vi kan använda distansmöten för att underlätta för vårdpersonalen likväl som för invånaren. Flera exempel på detta visades på mässan och telemedicinen i detta fall inkluderade även möjligheten för vårdgivaren att skicka påminnelser om tider för läkarbesök, möjlighet för invånaren att tacka ja eller nej till föreslagen tid samt möjlighet att koppla upp sig till ett virituellt besök oavsett tekniska möjligheter hemma. Flera företag visade på egna byggda plattformar för distansmöten där plattformen ska kunna koppla upp patienten oavsett vilken applikation som invånaren har för videomöten. Appar de stora företagen jobbar med att kunna koppla ihop innovativa applikationer från stora och mindre företag och använda informationen i sitt system. Exempel på detta är Cerner som och deras del som heter SMART application. Det är applikationer som kopplas ihop med Cerners system men som utvecklas av andra företag. Cerner jobbar med säkerhetskontroller under hela utvecklingsfasen hos det företag som vill koppla in en applikation mot deras system. Cerner hämtar informationen från applikationen och lägger in den i bilden med övrig information som finns i journalen. Jag fick en visning av en applikation där jag som patient lägger in min medicinordination och också checkar av att jag har tagit min medicin. Jag kan sedan skriva ut en rapport att visa läkaren om hur jag tagit min medicin. Appen är utvecklad av ett finskt företag. Det intelligenta hemmet i en särskild avdelning på mässan visades hur olika tekniska lösningar kan användas rent praktiskt i ett hem. Det visar också på mångfalden av tjänster som finns och som är mycket enkla att använda oavsett ålder och funktionsnedsättning. Smarta tekniska lösningar som kopplas ihop med medicinsk vård och omsorg ger en ökad trygghet i hemmet för såväl invånaren och dennes anhöriga. Interoperabilitet detta genomsyrar det mesta på mässan och konferensen. Möjligheten att kunna koppla ihop olika system för att inte lösa in sig i ett stort system och därmed hämma utvecklingen är det som de flesta företagen också pratar om. Mässan har ett eget Interoberability showcase (se länk under kapitel bilaga) där ett patientärende beskrivs genom vårdkedjan och där jag som besökare får en inblick i hur de olika systemen kopplas ihop för att nå bästa vård för patienten. 5.4 Nordiska programmet Som tidigare nämnts hade den nordiska delegationen ett eget program under hela veckan, med start söndagen. Veckan inleddes på söndagens förmiddag med en workshop för de nordiska deltagarna under rubriken The value of benchmarking and what is being done in the Nordics. Representanter från Norge, Finland, Danmark och Sverige (representerades av Johan
11/14 Assarsson, vd Inera) redovisade hur respektive land arbetar med benchmarking, vilka metoder som används och hur de tänker sig arbeta vidare för att hitta modeller för utvärdering och utveckling av arbetet med ehälsa. En sammanfattning av workshopen ger följande: Fundera kring åt vilket håll teknologin pushar oss ta kommandot och utvärdera längs vägen. Ta fram ett tydligt mål "If you don t know where you are going, you will end up someplace else" Hitta det som går att jämföra och marknadsföra, se över interna utvärderingar, börja projekt med en genomgång av utvärderingsverktyg. Genom genomgång av metoder, arbetssätt och behov skapas nytt arbetssätt som inkluderar teknik och som kan ge stor effekt på flera delar. Implementera nära verksamheten så de kan se sina framgångar och nyttan direkt. Se till att aldrig behöva dubbeldokumentera, bygg system som klarar att hämta informationen. Om vi standardiserar för mycket hämmas utvecklingen! Många kommuner gör olika projekt inom välfärdsteknik, men de lär sig inte mycket av det då det sällan blir implementerat fullt ut. Vi behöver erfarenhetsutbyte i större utsträckning. John Rayner från HiMSS analytics avslutar workshopen med att lyfta några verktyg för benchmarking; Du måste vilja dela med dig och du måste vilja lära dig Välj partners noga och var tydlig med vad du vill mäta Var fokuserad och välj noga Identifiera processägaren och ägna tid med dem Titta efter exempel på best practice och var öppensinnad Dela med dig! Följ upp snabbt och håll dig till ämnet Se länkar till exempel på arbete i de nordiska länderna under kapitel bilagor. 5.5 Studiebesök BayCare Health System, St Joseph s North, Tampa Torsdagen den 23 februari var vi på sjukhusbesök i Tampa. Sjukhusets ledning i samverkan med BayCare och journalsystemsleverantören Cerners nordiska ansvariga förevisade hur de arbetat med att skapa goda tekniska förutsättningar för att utföra en effektiv vård byggd på tekniska lösningar. Förutom journalsystemet som innehåller den information som vårdpersonalen behöver så arbetar sjuhuset med mobila lösningar i kombination med säkerhetstänk där de arbetar för att minimera vårdpersonalens möjligheter till att göra fel. Ett exempel på detta är medicinhanteringen som genomgår flera kontroller innan medicineringen ges till den enskilde, systemet är byggt så att du inte kan komma åt medicin utan rätt behörighet, samband med utlämnande av medicinen måste även personalen vid flera tillfällen säkra att det är rätt medicin till rätt person. Detta är mycket uppskattat av personalen och avvikelser vid medicinering är minimal. I samband med registrering på sjukhuset kan patienten registrera sig själv genom venskanning detta under förutsättning att patienten varit på detta sjukhus innan. Denna
12/14 registrering underlättar för både den enskilde och för sjukhuset. (Denna typ av venskanning förevisade även Fujitsu under mässan.) Inneliggande patienter monitoreras på flera sätt och i de fall patienten larmar kopplar sjuksköterska upp sig via länk och kan därigenom prata med patienten samt se hur det ser ut i rummet. I många fall kan situationen lösas utan att personal kommer till rummet. Sjukhuset är byggt som ett tyst sjukhus vilket inger ett lugn och mindre klinisk känsla när du vistas där. Som exempel så har sjukhuset byggts med extra ljudisolering, dämpande golv och belysningen är anpassad så att patienterna till exempel inte ska få lyset rakt i ögonen när de rullas på en säng genom korridorerna. (se bild nedan)
13/14 Akutmottagningen var i det närmaste fullbelagd när vi var där, men det var inte något som märktes då varje patient befann sig i ett eget rum men god ljuddämpning och sjuksköterskor hade sin egen vagn med dator och annan utrustning som de rullade in till varje patient och ostört kunde undersöka och behandla patienten med utrustning och journal nära till hands. 6 Slutsatser Under konferens och mässa handlar mycket om vård inom sjukhus och specialistvård. Men mycket av det som förevisas och diskuteras kan mycket väl appliceras inom den kommunala hemsjukvården samt omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Min bedömning är att det endast är vi själva som sätter gränserna för vad som är möjligt. Vi har hört det förr men det tål att sägas igen tekniken finns, vi behöver bara ta steget till att börja användan den. Dennis Söndergaard, från Nordic Concil of Ministers lyfter just det att tekniken finns och det finns många goda exempel på piloter som genomförts inom den kommunala vården och omsorgen men att det generellt är så (gäller hela Norden) att kommunerna har svårt att nå en fullskalig implementation. Vi behöver hjälpas åt mer och dra nytta av varandra, vilket också skapar en god samhällsnytta där vi jobbar tillsammans och får ut bästa nytta för våra invånare. För att underlätta för detta har Nordic Welfare tagit fram tjänsten CONNECT där organisationer kan få tips på olika steg på vägen mot en digitalisering.
14/14 Vårt förhållningssätt bör också förändras där vi arbetar mer inifrån och ut vara medveten om patientens känslor inför sin vård och omsorg och möta dem där de är och önskar vara, t ex i hemmet. Med rätt verktyg och rätt arbetssätt kan vi minimera tiden som IT tar från patienterna och också få våra patienter att vara mer medvetna om vilka steg de själva kan ta mot en god hälsa. Ginni Romettys budskap om att ta tillvara på den golden age som vi befinner oss och ta ställning till tre viktiga IT-strategiska beslut tål att funderas kring och detta bör göras i nära samverkan med våra IT-avdelningar: o Vilken typ av molnplattform ska vi använda o Hur ska den tekniska arkitekturen se ut o Hur använder vi artificiell intelligens på bästa sätt Med den åldrande befolkningen och för att underlätta för personer med kroniska sjukdomar bör vi också fundera på hur vi smartast använder oss av det ekosystem av vårdinformation som vi befinner oss i och som vi tillsammans samlar in. Nyckelorden som jag tar med mig hem från denna mässa och konferens är Benchmarking Interoperabilitet Population health Bilagor Bilaga 1 Nordisk agenda och deltagarlista Bilaga 2 Agenda och deltagarlista, studiebesök sjukhus i Tampa Bilaga 3 broschyr Qualcomm Life Länkar Från mässområdet http://www.himssconference.org/exhibition/specialty-exhibit-areas/himss-interoperabilityshowcase http://www.himssconference.org/exhibition/specialty-exhibit-areas/intelligent-healthpavilion Nordisk workshop www.nordicwelfare.org/connect www.helsenorge.no http://www.inera.se/om-oss/nyheter/nyheter/inera-pa-spaning-i-usa/