trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna har dock minskat något. Den förväntade medelfallängden är något kortare för kvinnor än för män. Säsongsvariationen är större för kvinnor än för män. är deltidssjukskrivna i högre utsträckning än män. sjukskrivs i mindre utsträckning än kvinnor på grund av psykiska diagnoser. Utflödet från sjukersättningen är större än nybeviljandet sedan 2006 för män och sedan 2007 för kvinnor. Nybeviljandet för sjukersättning har legat på en jämn nivå från juni till september 2009. Inga entydiga förklaringar till att kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster ser olika ut. Vid en jämförelse mellan några Europeiska länder är kvinnors sjukfrånvaro högre än männens i samtliga av länderna utom i Tyskland där det inte är någon skillnad mellan könen. Ohälsotalet Ohälsotalet har minskat sedan 2003 för både kvinnor och män vilket innebär att antal utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning har sjunkit. Försäkringskassan mäter sjukfrånvaron med ohälsotalet som innebär antal utbetalda dagar av sjukförmånerna delat med antal personer i arbetsför ålder i befolkningen. Färre sjukfall startar och fler avslutas och sjukfallen blir kortare än tidigare år. Trenderna kan fram till 2008 bl.a. kopplas till fler deltidssjukskrivningar och efter 2008 till nya regler i sjukförsäkringen och införande av försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Vidare kan man se till demografiska orsaker som förklaring till minskningen med en relativt stor andel av befolkningen som går i ålderspension. Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521
2 (11) Ohälsotalet Ohälsotalet Källa: Store 200301 200305 200309 200401 200405 200409 200501 200505 200509 200601 200605 200609 200701 200705 200709 200801 200805 200809 200901 200905 200909 201001 Diagrammet visar ohälsotalets utveckling sedan 2003. Målet för ohälsotalet för 2008 var 37 dagar och resultatet blev 35,8 dagar. Målet för 2009 var 33,5 dagar och resultatet blev för året 32,8. För 2012 är målet 27,5 dagar. Det finns inga könsspecifika mål uppsatta. Ohälsotalet för män ligger både för 2008 och 2009 under det nationella målet (28,8 respektive 26,7) och kvinnor ligger över det nationella målet båda åren (42,9 respektive 39,1). I tabellen nedan framgår ohälsotalets utvecklingen för januari månad de senaste tre åren. Ohälsotalet har minskat något mer för kvinnor än för män vilket innebär att skillnaderna mellan könen har minskat. De senaste tre åren har skillnaderna minskat med 3,2 dagar (från 15,4 dagar till 12,2). 55 50 45 40 35 30 25 20 Ohälsotal 200801 200901 201001 Minskning 08/09 dgr (%) Minskning 09/10 dgr (%) Genomsnitt 38,1 35,5 32,5 2,6 (6,8) 3 (8,5) 45,9 42,6 38,7 3,3 (7,2) 3,9 (9,2) 30,5 28,6 26,5 1,9 (6,2) 2,1 (7,5) Källa: Store I januari 2010 stod sjukskrivningarna (alla former exklusive SA) för 6,5 dagar och sjuk- och aktivitetsersättning för 26 dagar av ohälsotalet. Antal individer som fått ersättning var 79 035 kvinnor och 48 992 män under januari månad med sjukskrivning samt 293 590 kvinnor 198 207 män med sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalets åldersfördelning Ohälsotalet är högre bland äldre kvinnor och män än bland yngre. Det kan tolkas som att de medicinska riskerna ökar och det kan handla om att dessa åldergrupper har större påfrestningar i arbetslivet eller som en större 2
Försäkringsutveckling, ohälsa 3 (11) sammanlagd belastning under en lägre tid i arbetslivet 1. Delar man upp könen i ålderskategorier ser man att skillnaderna mellan könen ökar med ålder. I åldersgruppen upp till 19 år är mäns ohälsotal något högre än kvinnors. Detta beror på att fler män än kvinnor i den åldern beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. I ålderskategorin upp till 19 år och för män 20-29 är de grupper där ohälsotalet inte har minskat. Det kan kopplas till att det är ett större inflöde än utflöde inom aktivitetsersättningen 2,3. 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 200709 200809 200909 <19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år Ohälsotalet har mellan 2007 och 2009 (september månads resultat) minskat mest i de högre ålderkategorierna, där också ohälsotalen är som högst. Minskningen är högre mellan 2008 och 2009 än mellan 2007 och 2008 i åldergrupperna 40-64 år och är båda åren större för kvinnor än för män. Hur långa förväntas sjukfallen bli? Den förväntade medelfallängden för sjukfall längre än två veckor var i december 2009 2 månader. För kvinnor var den förväntade tiden 2 månader och för män 2,1 månader, det vill säga en skillnad på tre dagar. I diagrammet nedan redovisas förväntade fallängder för sjukfall som passerar 30, 90, 180 och 360 dagar fördelat på kön. Generellt kan man säga att ju längre ett sjukfall blir desto längre förväntas det fortsätta. I samtliga fall förväntas kvinnors sjukfall pågå något längre än mäns utom i de fall som passerar 30 dagar där kvinnors medelfallängd förväntas vara något kortare än mäns. 1 Riksförsäkringsverket 2004 a 2 SOU 2008:102 3 I sammanhanget kan nämnas att aktivitetsersättning utgör en relativt liten del av det totala ohälsotalet. 3
Antal månader Försäkringsutveckling, ohälsa 4 (11) Förväntad medelfallängd 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 30 dagar (k) 90 dagar (k) 180 dagar (k) 360 dagar (k) 30 dagar (m) 90 dagar (m) 180 dagar (m) 360 dagar (m) 5,0 3,0 1,0 200301 200306 200311 200404 200409 200502 200507 200512 200605 200610 200703 200708 200801 200806 200811 200904 200909 Fram till halvårsskiftet 2008 var skillnaderna mellan kvinnors och mäns förväntade medelfallängd relativt oförändrade. s sjukfall förväntades fortsätta längre än mäns sjukfall. 2008 började skillnaderna mellan kvinnors och mäns medelfallängder att minska vilket sammanfaller i tid med införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och de nya reglerna för sjukförmånerna. Sedan dess har skillnaderna mellan de förväntade fallängderna minskat och för sjukfall som passerar 30 dagar förväntas kvinnors sjukfall pågå 6 dagar kortare än mäns. Att skillnaderna minskat kan bero på att kvinnors faktiska sjukskrivningstider minskat mer än männens sedan det försäkringsmediciniska beslutsstödet infördes 4. I tabellen nedan framgår den förväntade medelfallängden i antal månader för december månad de senaste tre åren. Månad 200712 200812 200912 Fall som passerat 30 dagar 4,2 3,1 2,5 3,9 3,2 2,7 Fall som passerat 90 dagar 9,2 7,6 6,0 8,3 7,3 5,8 Fall som passerat 180 dagar 12,0 10,5 8,6 10,9 10,0 8,2 Fall som passerat 360 dagar 13,1 12,2 11,0 12,1 11,8 10,6 Antal sjukfall minskar i samtliga sjukfallslängder I diagrammet nedan visas antal sjukfall uppdelat på kön och på längd (1-179 dagar, 180-354 dagar och >365 dagar). Det är framförallt de längsta sjukfallen, över ett år, som har minskat i antal och är nu i nivåer med sjukfall 1-179 dagar, vilket gäller för både kvinnor och män. Runt 20003-2004 var sjukfallen över 4 Försäkringskassan 2009:5 4
5 (11) ett år betydligt fler än de kortare sjukfallen. Säsongsvariationerna för sjukfall 1-179 dagar är topparna under vintermånaderna och dipparna under sommarmånaderna, vilket innebär att antal sjukfall sjunker under våren och ökar under hösten. Säsongsvariationerna är större för kvinnor än för män. I sjukfall 1-179 dagar verkar säsongsvariationerna bestå. Minst antal sjukfall för både kvinnor och män finns bland sjukfallen som pågår i 180-365 dagar. För dessa sjukfall verkar säsongsvariationer ha mattats av något det senaste året. Antal sjukfall (rehabiliteringskedjan) 1-179 dgr 180-364 dagar >1 år 1-179 dgr 180-364 dagar >1 år 85 000 75 000 65 000 55 000 45 000 35 000 25 000 15 000 5 000 200301 200305 200309 200401 200405 200409 200501 200505 200509 200601 200605 200609 200701 200705 200709 200801 200805 200809 200901 Deltidssjukskrivningarna minskar Andelen deltidssjukskrivna ökade från början av 2000-talet fram till 2008. Ökningen ses som en konsekvens av att regeringen lyfte fram att deltidssjukskrivningar skulle prioriteras framför heltidssjukskrivningar 5. Det är större andel kvinnor än män som har deltidssjukskrivning. Från mitten av 2008 har andelen individer med deltidssjukskrivning minskat. 5 Försäkringskassan 2008:12 5
6 (11) Andel individer med deltidssjukskrivning 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 200203 200210 200305 200312 200407 200502 200509 200604 200611 200706 200801 200808 200903 200910 (100% = Andel individer med hel- och deltidssjukskrivning) I diagrammet framgår att säsongsvariationer återfinns även bland deltidssjukfallen. Skillnaderna mellan könen har hittills varit oförändrade. En studie 6 som Försäkringskassan gjorde 2008 om deltidssjukskrivningar visar att kvinnor och män i genomsnitt 2006 fick 120 ersatta dagar för sjukdom innan första dagen med deltidssjukskrivning. Föregående år hade kvinnor tidigare än män gått över från heltids- till deltidssjukskrivning. Tittar man på medianvärdet så var det 2006 41 dagar för kvinnor och 48 dagar för män. Det är en skillnad på 7 dagar mellan kvinnor och män fram till övergång till deltidssjukskrivning från heltidssjukskrivning. I genomsnitt hade alltså skillnaderna mellan könen försvunnit medan det fanns kvar i medianvärdet, vad gällde antal dagar fram till deltidssjukskrivning. Diagnosfördelning och kön sjukskrivs för psykiska diagnoser i högre utsträckning än män. sjukskrivs oftare för diagnoser kopplade till det muskuloskeletala systemet och bindväven än kvinnor. I frågan om jämställd hälsa diskuteras huruvida kvinnor överdiagnostiseras för psykisk ohälsa och att mäns psykiska diagnoser osynliggörs och istället får en fysisk sjukdomsdiagnos 7. står för en större andel av sjukskrivningar från skador, förgiftningar och annat som följer yttre orsaker. Sjukskrivningar i samband med graviditet står för ca 5 % av den totala diagnosfördelningen och tillhör inte den typ av diagnoser som leder till många 6 Försäkringskassan 2008:12 7 Skl 2009 6
7 (11) och långa sjukfall. Endast en begränsad del av skillnaden mellan kvinnors och mäns ohälsotal kan därför tillskrivas denna diagnostyp 8. Diagnosfördelning 2009 Total Andningsorganens sjukdomar 7,5% 6,3% 7,1% Graviditet, förlossning och barnsängstid 7,9% 0,0% 5,3% Matsmältningsorganens sjukdomar 3,4% 6,0% 4,3% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 17,0% 12,4% 15,4% Saknas/Okänd 8,7% 8,7% 8,7% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 22,2% 26,2% 23,6% Sjukdomar i nervsystemet 3,5% 2,8% 3,3% Sjukdomar i urin- och könsorganen 3,3% 1,3% 2,6% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 8,7% 17,1% 11,5% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes 4,3% 3,3% 3,9% Tumörer 3,1% 2,6% 2,9% Övriga 9 10,4% 13,1% 11,3% Sjuk- och aktivitetsersättning Utflödet från sjuk- och aktivitetsersättning har ökat mer för kvinnor än för män. Det finns också fler kvinnor än män i SA-beståndet. I nybeviljandet har skillnaderna mellan könen minskat och varit relativt sett oförändrat mellan juni och september 2009. Minskningarna i nybeviljandet för både kvinnor och män från juli 2008 fram till juni 2009 sammanfaller i tid med att den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde som ersättningsform och de nya reglerna för att beviljas sjukersättning till vidare. 8 Riksförsäkringsverket 2004b 9 Övriga diagnoser omfattar: Cirkulationsorganens sjukdomar; Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar; Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården; Hudens och underhudens sjukdomar; Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser; Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet; Sjukdomar i ögat och närliggande organ; Sjukdomar i örat och mastoidutskottet; Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar; Vissa perinatala tillstånd; Yttre orsaker till sjukdom och död 7
8 (11) Utflöde och nybeviljande sjuk- och aktivitetsersättning 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Utflöde kvinnor Nybeviljande kvinnor Uflöde män Nybeviljande män 5000 200501 200505 200509 200601 200605 200609 200701 200705 200709 200801 200805 200809 200901 200905 200909 Kurvorna för mäns nybeviljande och utflöde korsas i maj 2006. Sedan dess är utflödet större än nybeviljandet. Motsvarande tidpunkt för kvinnor är oktober 2007. Drygt ett år efter att mäns nybeviljande var större än utflödet blev kvinnors det med. De senaste tre åren har SA-beståndet minskat, med störst minskning mellan 2008 och 2009. Minskningen beror dels på utflödet men främst på minskningen av nybeviljanden. Bestånd, SA År/kön Totalt 200709 330838 221439 552277 200809 323270 215344 538614 200909 303064 203279 506343 Utflödet beror till stor del på övergång till ålderspension. Ökningen i utflödet återfinns i annat utflöde det som beror på ålderspension och dödsfall. Utflöde Annat utflöde Avlidna Fyllt 65 År/kön 200709 5718 4267 2352 3411 20190 15020 200809 6961 5119 2249 3203 21125 15375 200909 8836 5865 2143 2978 21912 15573 Annat utflöde har ökat med en faktor av 3,43 för kvinnor och 2,22 för män under åren 2005-2009. Utflödet har alltså ökat med 20 % för män och med 46 % för kvinnor. I tabellen redovisas utflödet de senaste tre åren. Den största ökningen är annat utflöde som för kvinnor gått från ca 2700 fall till drygt 9000 fall under perioden 2005-2009. För män är motsvarande siffror ca 2700 respektive knappt 6000. 8
9 (11) I sammanhanget kan nämnas att aktivitetsersättning är en liten del av det totala SA-beståndet men att den ersättningsformen har ökat sedan 2003. Den största ökningen beror på beviljande på grund av förlängd skolgång. Förklaringar till skillnader mellan könen i ohälsan Jämställdhet innebär jämn representation, inflytande och resursfördelning mellan kvinnor och män. I det sammanhanget är det vanligt att prata om hinder som finns, eller bakomliggande faktorer till en skev könsfördelning. Vad jämställd ohälsa innebär är inte helt lätt att svara på. I fallet med sjukskrivningar är det fler kvinnor än män som är sjukskrivna. Man kan fråga sig i vilken utsträckning som sjukdomsbilden och mönstret kan motiveras eller vad som kan förklaras med olika sociala orsaker och ojämställda förhållanden. Vidare kan en fråga ställas om i vilken utsträckning normer upprätthålls och reproduceras i Försäkringskassans handläggning och inom sjukvården som bidrar till skillnader mellan könen i ohälsostatistiken. Det går dock inte att peka på enskilda förklaringar till skillnaderna i ohälsostatistiken. De förklaringar som olika studier pekar på är ojämställda förhållanden i samhället. I flera studier pekar man på mönster på arbetsmarknaden kopplade till sjukskrivningar, ansvar för hem och familj samt reproduktion av cementerande uppfattningar om kön i samhällets olika delar. Ett större ansvar för hem och familj innebär konsekvenser för möjligheter att hantera ökat tryck från arbetsgivaren 10. Detsamma gäller omvänt att skyldigheter på arbetsplatsen inte krockar om det finns ett större utrymme inom ansvaret för familjen. Endast små skillnader i ohälsan kan härledas till biologiska förklaringar som sjukdom i samband med graviditet. Den svenska arbetsmarknaden är horisontellt och vertikalt segregerad. På arbetsmarknaden dominerar endera könet inom sektorer och yrken. I denna uppdelning har man sett flera mönster. Enligt en arbetsmiljöundersökning har en polarisering mellan den offentliga sektorn och kvinnodominerade yrken där arbetsmiljön försämrats jämfört med privat sektor och mansdominerade yrken. Vidare har man sett att många arbetsplatser är anpassade efter en idé om en normalbyggd man. Detta får exkluderande konsekvenser dels för kvinnor men också för män som har en annan kroppsbyggnad. 11 Vidare har män i större utsträckning högre positioner än kvinnor i den svenska arbetsmarknaden och för både kvinnor och män förekommer det fler sjukskrivningar bland de med lägre positioner jämfört med högre. Både för kvinnor och män är det vanligare med sjukskrivningar bland de med lägre positioner jämfört mot de med högre positioner i arbetslivet. Fler kvinnor har arbeten med lägre positioner än män. 12 10 Riksförsäkringsverket 2004 b 11 Riksförsäkringsverket 2004 b 12 Riksförsäkringsverket 2004 b 9
10 (11) Sverige i ett europeiskt perspektiv I denna promemoria framställs statistik från den svenska sjukförsäkringen. Att jämföra sjukfrånvaron mellan europeiska länder genom att använda sjukförsäkringsdata är problematiskt. Det beror på att ländernas sjukförsäkringssystem skiljer sig från varandra i ersättningsformer och regler. Till exempel varierar arbetsgivaransvar för sjuklön mellan länderna. För att kunna jämföra sjukfrånvaro mellan olika länder används arbetskraftsundersökningar (AKU). Många europeiska länder genomför standardiserade arbetskraftsundersökningar vilket gör att resultaten går att jämföra. EU:s statistikmyndighet Eurostat samlar in undersökningarna från medlemsstaterna och sammanställer resultaten. I AKU undersöks sjukfrånvaron genom att mäta antal anställda personer som har varit frånvarande en hel representativ vecka från arbetet på grund av sjukdom. Det som undersöks är den faktiska sjukfrånvaron istället för ersättning från socialförsäkringssystemet. De länder som Försäkringskassan och tidigare Riksförsäkringsverket jämför Sveriges sjukfrånvaro med är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Länderna har bedömts ha likartad utvecklingsnivå och ekonomisk struktur 13. Sjukfrånvaron i åtta västeuropeiska länder 2008 (andel av anställda) 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Frankrike Tyskland Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Storbritannien Totalt Källa: Eurostat Diagrammet visar andelar av anställda kvinnor och män som är frånvarande en representativ vecka från arbetet på grund av sjukdom år 2008. I Tyskland är sjukfrånvaron lika för både män och kvinnor men i de övriga länderna har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män. Den största skillnaden mellan könen 13 Försäkringskassan 2009 a Här finns ytterligare resonemang om jämförbarheten mellan nämnda europeiska länder. 10
11 (11) finns i Norge där kvinnors sjukfrånvaro är 44 procent högre än männens och den näst största skillnaden finns i Sverige där kvinnors sjukfrånvaro är 35 procent högre än männens. Vid en jämförelse med 2007 års siffror så har skillnaden mellan könen i Norge, Frankrike och Storbritannien ökat en aning. I Sverige, Tyskland, Danmark och Finland har däremot skillnaden mellan könen minskat en aning och i Nederländerna är skillnaden mellan könen oförändrad. I ett längre tidsperspektiv har Nederländernas, Norges och Sveriges sjukfrånvaro varierat kraftigare och varit högre än i de andra länderna. Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland har i jämförelse haft en mer stabil och lägre sjukfrånvaro. 14 Referenser Försäkringskassan (2009 a), Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen, Svar på regeringsuppdrag, Dnr: 41100-2009-FUO Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:5, Beslutsstödet - Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av försäkringsmedicinska rekommendationer för fysiska sjukdomar Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:10, Sjukfrånvaron i Sverige på väg mot europeiska nivåer? Utvecklingen i åtta länder 1990-2007 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2008:12, Deltidssjukskrivning en registerstudie över utvecklingen 1995-2006 Riksförsäkringsverket 2004 a, Socialförsäkringsboken 2004,, män och sjukfrånvaron Riksförsäkringsverket 2004 b, Analyserar 2004:16, Orsaker till skillnader i kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster en kunskapsöversikt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting 2009, Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. SOU 2008:102, Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen 14 Försäkringskassan 2009:10 11