Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 7 Ämnesblock Samhällskunskap 142,5 hp för verksamhet i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp. Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att studenterna utvecklar dels den generella kunskap, färdighet och värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, metoder för undersökning av samhället, interkulturell förståelse och självständighet, och dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet samhällskunskap som krävs för pedagogisk verksamhet inom gymnasieskolan, dvs. kunskap om såväl ämnets mångvetenskapliga grund som lärande och undervisning inom området. Efter avklarat ämnesblock i samhällskunskap om 142,5 hp ska de studerande kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupade kunskaper om politiska strukturer med särskilt fokus på teoretiska perspektiv rörande demokratins innehåll, processer och villkor visa kunskap om centrala begrepp och processer som rör ekonomisk tillväxt och utveckling visa fördjupade kunskaper inom ett antal centrala samhällsvetenskapliga tema- och problemområden, bl.a. social differentiering, mänskliga rättigheter, sociala rörelser, globalisering, migration, nationalism och hållbar utveckling ur olika samhällsvetenskapliga perspektiv. visa fördjupade kunskaper om globalisering kopplat till frågor som rör migration, nationalism, ungdomskultur och hållbar utveckling ur olika samhällsvetenskapliga perspektiv visa kunskaper om hur kön, klass och etnicitet konstrueras, samverkar och påverkar individens plats och roll i samhället visa kunskaper om maktförhållanden i samhället och samhälleliga processer som bidrar till att upprätthålla dessa visa god kunskap om rättssystemets struktur och funktion, grundläggande kunskaper om rättsstatens relation till demokrati och mänskliga rättigheter som en del av folkrätten visa fördjupad kunskap om betydelsen av digitala medier och teknikburna lärprocesser i globalt och lokalt, med särskilt fokus på skolan
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 2 av 7 visa kunskaper om ungdomars olika livsvillkor och utveckling av ungdomskulturer i samtidshistoriskt och kulturellt jämförande perspektiv visa kunskaper om utopiers betydelse för samhällsutveckling visa förståelse för samhällskunskap som skolämne och dess mångvetenskapliga grund visa fördjupad kunskap om tillämpliga metoder inom samhällsvetenskap samt kännedom om aktuella samhällsvetenskapliga forskningsfrågor visa fördjupad kunskap om ämnesdidaktiska frågor, inklusive bedömning och betygsättning av elevers kunskaper utifrån styrdokumentens mål visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, samt hur detta ledarskap kan komma till uttryck i undervisningen i samhällskunskap. Färdighet och förmåga visa fördjupad förmåga att tillämpa centrala samhällsvetenskapliga perspektiv och metoder i form av självständiga analyser och tolkningar i såväl muntliga som skriftliga presentationer visa fördjupad förmåga att problematisera vetenskapliga och politiska begrepp i underbygd argumentation visa god förmåga att tillämpa ämnesdidaktiska modeller och omsätta egna kunskaper inom samhällsvetenskaplig teoribildning, problemområden och didaktik på ett sådant sätt att goda betingelser skapas för elevers lärande visa god förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i samhällskunskapsämnet visa god färdighet i att bedöma och värdera individers lärande och utveckling i samhällskunskap visa god förmåga att i den egna undervisningen välja innehåll, gestaltningsformer inbegripet teknikburna läroprocesser såsom digitala och sociala medier samt arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål visa förmåga att kunna värdera olika källmaterial samt bedöma dess användbarhet i samhällskunskap Värderingsförmåga och förhållningssätt visa fördjupad förmåga att inta olika perspektiv i förståelsen av människors olika livsvärldar och erfarenheter visa fördjupad förmåga att urskilja, analysera kritiskt granska och presentera olika ståndpunkter inom vetenskaplig och politisk debatt kopplat till aktuella samhällsfrågor visa fördjupad förmåga att kritiskt förhålla sig till olika teoriers och begrepps förklaringsvärde och tillämpbarhet
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 3 av 7 visa förmåga att reflektera självständigt och kritiskt över samhällskunskapsämnets mål och innehåll i relation till centrala samhällskunskapsdidaktiska frågeställningar och samhällsvetenskapliga teoribildningar såväl som det egna lärandet visa förmåga att kritiskt granska egna och andras ämneskunskaper och didaktiska färdigheter för att kunna identifiera eget och andras behov av ytterligare lärande Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av fyra terminers studier i Samhällskunskap (120 hp), kärnkursen Didaktik och ledarskap (7,5 hp) och två VFU-perioder om 7,5 hp vardera. Ämnesblocket är uppbyggt av kurser för att tillgodose examensmål och verksamhetskrav. Kurserna fördelas på följande sätt: Termin 1 Samhällskunskap I, 30 hp (grundnivå 1) Samhällskunskapens didaktik, 4 hp På spaning efter samhället samhälle och sociala rörelser i ett historiskt och teoretisk perspektiv, 6,5 hp Demokrati som en teoretisk och politisk utmaning, 6,5 hp Ekonomisk tillväxt och utveckling - introduktion till samhällsekonomi 6,5 hp Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning, 6,5 hp Termin 2 Samhällskunskap II, 30 hp (grundnivå 1) Samhällskunskapens didaktik II, 3 hp Genus, etnicitet och klass ur ett globalt perspektiv, 7,5 hp EU som transnationell demokrati i teori och praktik, 7,5 hp Globaliseringens innebörder och konsekvenser, 6 hp Introduktion till samhällsvetenskaplig forskning, metod, 6 hp Termin 3 Didaktik och ledarskap för ämneslärare, 15 hp (grundnivå 1) inkl. 7,5 hp VFU Termin 8 Samhällskunskap III, 30 hp (grundnivå 2) Ungdomar i en globaliserad värld, 7,5 hp Välfärdsstaten, 7,5 hp Termin 9 Termin 10 Examensarbete 1 för ämneslärarexamen, 15 hp Samhällskunskap IV, 30 hp (avancerad nivå) Samhällsvetenskapliga teorier - fördjupning, 7,5 hp Utopier, 7,5 hp Examensarbete 2 för ämneslärarexamen, 15 hp VFU 2 i samhällskunskap 7,5 hp (avancerad nivå)
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 4 av 7 Ämnesblockets innehåll och progression Ämnesblocket samhällskunskap drivs av en flervetenskaplig lärar- och forskargrupp med hemvist i statsvetenskap, sociologi, historia, socialantropologi, filosofi, rättsvetenskap samt samhällsvetenskaplig ämnesdidaktik. Kurserna såväl breddar som successivt fördjupar studentens kunskaper och färdigheter i enlighet med ämneslärarexamens examensordning och Högskolan Dalarnas utbildningsplan för ämneslärarprogrammet. Ämnesblockets två första terminer på grundnivå 1 ger en bred och successivt fördjupande ingång med olika samhällsvetenskapliga perspektiv kopplat till det kunskapsinnehåll som slås fast i målen för ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan. Bredden i kunskapsstoffet, med ett innehåll som rör sig mellan ideologi och praktik, de stora teorierna och människors vardag samt processer över tid och i rummet, bidrar till förståelse av den komplexitet som präglar samhällslivet. Studenten rustas under sina studier i samhällskunskap med teoretiska perspektiv och analytiska begrepp som gör det möjligt att begreppsliggöra samhällsfenomen och inta kritiska perspektiv. I ämnesblockets två avslutande ämnesterminer, som ligger på grundnivå 2 samt avancerad nivå, fördjupas kunskaper och perspektiv. Arbetssätten i de olika kurserna utformas på sätt som sätter fokus på frågor som rör såväl kunskapsproduktion som kunskapsförmedling. Ämnesdidaktiska inslag anpassas och integreras i de olika ämneskurser som utgör ämnesblocket. Ämnesblocket har tydligt fokus på internationella perspektiv och frågor som rör globala processer och anlägger historiska, internationella och kulturellt jämförande perspektiv. Ämnet präglas av kritiska perspektiv, och ett problematiserande samt undersökande arbetssätt. Teknikburna medier belyses i olika delar av ämnet såväl som verktyg för lärande och som arenor för demokratiska, sociala, kulturella och globala processer. Progressionen, i betydelsen ovan, åskådliggörs i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, innehåll samt i de arbetsformer som tillämpas. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina egna studier och undervisningsmoment utvecklas successivt till en fördjupad förmåga att integrera och använda kunskaper, hantera komplexa företeelser, frågeställningar och sammanhang. Progressionen i relation till kursernas mål och innehåll ser ut på följande sätt: Termin 1 (grundnivå 1) Ämnesblockets första termin består av fyra delkurser 1 om 6,5 hp, samt en om 4 hp. I dessa läggs grunden för en bred orientering i olika samhällsvetenskapliga fält kopplat till ämnesdidaktiska frågeställningar. Under terminen integreras ämnesdidaktiken i de olika ämnesteoretiska kurserna. Den historiska utvecklingen av ämnet samhällskunskap belyses. Inledningsvis problematiseras begreppet samhälle ur olika vetenskapliga perspektiv. Här behandlas också skolan som samhällsinstitution och dess relation till samhället. Vidare ger terminen grundläggande kunskaper om politiska strukturer med särskilt fokus på teoretiska perspektiv rörande demokratins innehåll, processer och villkor. Demokrati som en historisk process med nationalstatsbyggandet och 1 Dessa motsvarar kurser som också går att läsa som fristående kurser.
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 5 av 7 demokratiseringen som två parallella processer belyses, liksom demokratiska och ickedemokratiska politiska strukturer. Här behandlas lagstiftningsproceduren, rättskällorna, rättssystemet och domstolsväsendet på nationell nivå, liksom rättighetsbegreppet i relation till barnkonventionen, föräldrabalken och brottsbalken. I samband med detta reflekterar studenten över skolans värdegrund kopplat till demokratifostran och möjligheter/problem i tillämpningen av demokratiska arbetssätt i undervisning. IT i ett samhällsutvecklingsperspektiv och internet som arena för deltagande i det demokratiska samhället. Vidare utvecklas grundläggande kunskaper om huvuddragen i centrala teoribildningar om hur marknadsekonomin, samhälls- samt privatekonomin fungerar och interagerar. Aktuella ekonomiska frågor och debatter integreras i den aktuella kursen (t.ex. arbetsmarknadens förändring under senare decennier, etc.). Studenten får här arbeta med att, utifrån den avslutande kursens innehåll, utveckla ett arbetsmaterial för undervisning om samhällsekonomi. Terminen avslutas med vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på studiet av samhället, vilka relateras till hur ett ämnesstoff organiseras och värderas i ett ämnesdidaktiskt moment. Den studerande kopplas under termin 1 till ett partnerområde/partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i samhällskunskap. Syftet är att den studerande redan från starten på programmet ska känna att studierna leder till den framtida yrkesprofessionen, och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar genomförs på skolan för att förbereda den kommande verksamhetsförlagda utbildningen under ämnesblockets tredje termin. Termin 2 (grundnivå 1) Under termin två fördjupar studenten sina samhällsvetenskapliga kunskaper och ämnesdidaktiska färdigheter. Terminen består av fem delkurser, två om 7,5 hp, två om 6 hp, samt en om 3 hp. Terminens ämnesdidaktiska studier inriktas på didaktiska planeringsstrategier för hur ett akademiskt ämnesinnehåll kan transformeras till ett undervisningsinnehåll för skolan. Bedömnngar ur olika aspekter studeras också. Terminen inleds med en problematisering av social differentiering där genus, etnicitet och klass behandlas utifrån en global kontext. Teman som mångfald och konflikt belyses och diskuteras. EU som ett exempel på transnationalism där utmaningarna kring att skapa transnationella, demokratiska institutioner, grundade på principen om medborgarskap, belyses och analyseras. Belysningen av överstatlig rättsbildning fördjupar förståelsen av transnationell demokrati, där den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, liksom FN-stadgan behandlas. Vidare fördjupas förståelsen för marknadsekonomin genom att belysa globaliseringens innebörder och konsekvenser. En översikt av metodologiska ansatser presenteras. Datainsamlingsmetoder tillämpas. Under detta sistnämnda moment ingår 2-3 fältdagar dagar vid partnerskolan. Termin 3 (grundnivå 1) Studenter som väljer samhällskunskap som sitt ingångsämne i utbildningen läser under ämnesblockets tredje termin den utbildningsvetenskapliga kärnkursen Didaktik och ledarskap vilken integreras med första VFU-perioden i ämnet.
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 6 av 7 Kursen Didaktik och ledarskap omfattar dels ämnesövergripande studier i ledarskap, dels samhällskunskapsspecifika moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till skolämnet samhällskunskap. Studenten förbereder sin VFU-period genom att studera bl.a. planering och utvärdering, men också genom att ämnesdidaktiska moment från de tidigare delkurserna tas upp på nytt ur ett mer konkret och undervisningsrelaterat perspektiv. Studenten utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna didaktiska val i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Studenten utvecklar också kunskaper i att analysera och bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse av det pedagogiska arbetets mål och förutsättningar. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras i teoretiska termer under högskoleförlagda seminarier. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det ämnesdidaktik och pedagogiskt ledarskapet som lärare i samhällskunskap. Termin 8 (grundnivå 2) Terminen inleds med ett sammanhållet block om två delkurser à 7,5 hp. Ungdomsbegreppet, ungdomskultur och dess betydelse för formandet av ungdomars identiteter i historiska, samtida, globala och lokala kontexter följer på detta. Ungdomars användning av digitala medier problematiseras och olika undervisningsmaterial som exempelvis film diskuteras. Den andra delkursen fördjupar studiet av välfärdsstaten och fokuseras på den vetenskapliga diskussionen och diskursen kring välfärdsstater samt välfärdsstatsmodeller, bland annat i förhållande till begrepp som individ, familj, stat, marknad och civilt samhälle. Speciellt diskuteras den svenska välfärdsstatens framväxt, nuvarande tillstånd, framtidsproblem och lösningar. Terminen avslutas med Examensarbete 1 då studenten självständigt genomför ett vetenskapligt arbete utifrån en begränsad ämnesdidaktisk frågeställning. Detta första examensarbete är forskningsförberedande och inriktat på konsumtion av tidigare forskning. Det kan dels bygga på ämneskunskaper från samhällskunskapsstudierna, dels relatera till ämnesdidaktiska kunskaper och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. På så vis knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten och till aktuell forskning. Termin 9 (avancerad nivå) Denna termin fördjupar studenten ytterligare sina kunskaper rörande klassiska och samtida samhällsvetenskapliga teorier och perspektiv. På denna nivå skärps det kritiska och vetenskapliga förhållningssätt som studenten förväntas inta gentemot de samhällsvetenskapliga teorier som studeras. Studentens kunskaper rörande klassiska och samtida samhällsvetenskapliga teorier och perspektiv. Den ena delkursen belyser och problematiserar utopier, deras uppkomst och betydelse för samhället och för människors liv. Studenten skriver som avslutning på terminen ett andra examensarbete om 15 hp. Examensarbete 2 utgår från en självständigt utvecklad ämnesdidaktisk problemställning som ansluter till pågående forskning vid ämnesavdelningarna. Men till skillnad mot det första arbetet ställer detta arbete större krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar till att förbereda studenten för den egna kommande
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Sida 7 av 7 yrkesrollen som ämneslärare i samhällskunskap och till att bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område till det kollektiva lärandet vid akademin såväl som utvecklingen av samhällskunskapens undervisningen vid studentens partnerområde/skola. Termin 6 (avancerad nivå) Ämnesblocket avslutas med en längre sammanhängande VFU-period under vilken studenten tar ett självständigt helhetsansvar för undervisningen i samhällskunskap. Under denna VFU-period får studenten möjlighet att omsätta förvärvade ämneskunskaper, inklusive de förvärvade genom de två didaktiska examensarbetena, såväl som kunskaper från utbildningsvetenskapliga kärnan, i den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i gymnasieskolan. Det är också under denna examens-vfu som studenten får möjlighet att visa att hon/han uppnår examensmålen.