COME OEHER Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008
INNEHÅLLSÖRECNIN Verksamhetens utveckling... s. 3 Vision... s. 5 Plan :300... s. 8 Perspektiv över avdelningen... s. 9 Avdelningen... s. 0 Entréhall och reception... s. 0 Vårdsal... s. amiljerum... s. 2 Övernattning... s. 3 öräldrautrymmen... s. 4 Personalutrymmen... s. 5 orgen... s. 6 Servicefunktioner... s. 7 Behandlingskärnan... s. 8 orridoren... s. 9 Skissprocess... s. 20 Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 2
VERSAMHEENS UVECLIN Neonatalvården har förändrats i hög takt det senaste decenniet och många avdelningar klarar inte de nya krav som ställs. Så är även fallet på Östra Sjukhuset där en ny verksamhet försöker fungera i gamla lokaler. Då närheten till föräldrarna visat sig ha mer betydelse än man tidigare trott har verksamheten utvecklas mot ett allt större involverande av dem i vården av sitt barn- i praktiken betyder det att de flyttat in på avdelningen. Utrymme för föräldrarna att medverka i vården såväl som tillgång till övernattningsrum, kök, tvättstuga osv. är därför något som ytterliggare tillkommer på neonatalavdelningar idag. öräldradelaktigheten har lett till att det traditionella systemet med ett flertal barn i en sal där sköterskan kan ha uppsikt över alla samtidigt inte längre är önskvärt i vissa avseenden. Nu förespråkas enkelrum där familjen kan leva tillsammans och förbereda sig för livet utanför avdelningen. Avskildheten är viktig, samtidigt som hjälpen och stödet aldrig ska vara långt borta. Man har även börjat vårda barn och mamma tillsammans, s.k. samvård, något som efterfrågats från avdelningens sida. I takt med neonatalvårdens utveckling går även tekniken framåt, något som på flera sätt kan underlätta den nya vården. enom att larmen från vårdplatserna leds till ett annat rum kan miljön i salarna och rummen bli lugnare och en sköterska som inte befinner sig i samma rum som barnet kan se dess värden. Under den inledande, mer intensiva, vården är det dock fortfarande önskvärt att hela tiden ha direkt uppsikt över barnet och någon form av sal passar därför bra. På Östra Sjukhuset har utrymmesbrist lett till att det idag ligger fler barn än önskvärt i varje sal och platserna avskiljs bara hjälpligt med skärmar. En större integritet och en lugnare miljö för varje familj är eftersträvansvärt. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 3
På den nya avdelningen har det varit viktigt att skapa avskildhet och lugna miljöer för alla parter, men ändå platser att umgås och mötas på och en central punkt dit man kan vända sig vid frågor. Då sköterskor och läkare har förespråkat arbetsstationer ute på avdelningen istället för på kontor avskiljda från verksamheten känns det naturligt att placera dem vid den centrala punkten. Besökare som kommer till avdelningen och inte känner till den sen innan kan i dag ha svårt att förstå vart man ska gå och vart man kan vända sig för information, eftersom man möter någon att fråga först en bit in på avdelningen. Det är även obekvämt för personalen som behöver gå bort till dörren och öppna varje gång en besökare kommer. En reception vid entrén behövs. Dagens avdelning har försökt anpassa sig till de nya kraven allt eftersom de uppkommit, något som har lett till att de olika funktionerna blivit dåligt disponerade inom avdelningen och ett onödigt spring har uppkommit. Ett antal rum används även till flera uppgifter, vilket inte fungerar ur funktions- och sekretessynpunkt i alla lägen. Detta kan avhjälpas genom en omdisponering och omformning av rummen efter den nya vården samt en tydligare uppdelning efter brukare och deras behov. ommunikationen mellan rummen sköts idag i princip endast genom korridoren, som i sig är svårläst och knappt släpper in något dagsljus. Det ger en instängd känsla som upplevs som negativ och det är viktigt att få in så mycket dagsljus som möjligt och skapa en tydligare relation till utsidan. orridoren bör ges en tydligare struktur och göras intressant genom variationer, öppenhet och ljusspel. Dagens funktionssamband på avdelningen. Spridningen av färgerna visar att funktioner som borde ligga i närheten av varandra inte gör det. Administration Lagring Övernattning / Isolering örvaring Avsked Lagring Vårdbetjäning Öv Lättvård Sek. Administration Intensivsal Behandling Öv Hygien Lagring Uppehåll Öv Lättvård Intensivsal Öv Sek. Administration Lagring Uppehåll Administration Administration Entré Övernattning Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 4
VISION RUMSPRORAM LEDORD RUM SIUAION - UNION - ARAÄR Uppehåll YDLIHE Samtal PROESSIONALIE Matlagning Intensivsal Öv Intensivsal Operation Behandling LJUS Samtal Öv RYHE Matlagning Uppehåll Samvård/familjevård LEXIBILIE INERIE OMOR P E R S O NA L V Å R D B E J Ä N A N D E Entré och reception Sekreterare Hemvårdsenhet orskningsrum Läkarexpedition Expedition adm. Personalrum / onferensrum Vilorum Arbetsstationer örråd Medicinrum Linneförråd Mjölkkök Skölj Operation Behandlingsrum Övervak Rondrum Samtalsrum Välkomnande Lugn Öppen till fasad Mellan offentlighet och avdelning Avdelningens yttre gräns 2-3 arbetsplatser ombinerad med reception Nära entrén Offentligt riktad Nära reception 2 platser Delat labb Nära sekreterarna Nära vård Centralt belägen Nära personalutrymmen Samlad Ljust Plats för många Avslappnade ombinerad konferensoch matdel Ute på avdelningen Mobila Samlade kring torgen ärnan ompaktförvaring lera ärnan Dragskåp örvaring ärnan Enskilt för föräldrar Nära vårdplatser utan att störa Dagsjfus Nära vårdplatser utan att störa ombinerat med förråd ärnan På intensivsidan opplat till operation Öar radvis ökning av öppenhet Skillnad i placering mellan intensiv- och lättvård ombinerat med övervak i intensivsalen Nära intensivsalar/samvårdsrum lexibla - andra användningsomr. Öv Lagring Vårdbetjäning ommunikation Isolering Vårdbetjäning Öv orskning Vila orridorer Variererade Olika karaktär beroende på brukare Ljusspel Dagsljus Ökad läsbarhet Entré Intensivvård Isolering Samvård Samtalsrum Personal Akutvård Vårdbetjänande utrymmen amilj nattetid amilj dagtid Övernattning Hemvård Avsked Entré Omklädning onfererande Ledning Reception Uppehåll Administration Sek. De nya funktionssambanden, där det blir en tydligare uppdelning mellan personal och familj och flöden i verksamheten underlättas genom rummens disposition. V Å R D Ö RÄ L D RA R Intensivsal Isoleringsrum Samvård / amiljerum apprum Dagrum Övernattning Avskedsrum vätt Samlade på ena sidan 2-3 barn Ljusa Dela av mellan platserna Plats för båda föräldrar Nära en intensivsal Plats för föräldrar lexibelt - andra användningsomr. Samlade på ena sidan Hemtrevliga Integritet - övervakning ör besökare Nära entré WC ök Lekhörna Plats att mötas på men ändå utrymme för lugna hörnor Hemtrevligt Plats för båda föräldrar / alla föräldrar med barn på intensivsal Nära entrén Avskilt Harmoniskt Lugnt En på varje sida Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 5
Personal Vård den naturliga träffpunkten amilj ydlig uppdelning av grupper med en naturlig mötesplats runt vården. Uppdelningen av grupperna i plan. ydligare struktur med en klar definition av brukare och användningsområden. En välkomnande entré och reception för besökare. Öppna upp avdelningen och föra in dagsljuset till korridorer och avdelningen i stort Northwestern Memorial Hospital, Chicago Större variationsrikedom i korridorsmiljöerna. yskt Intercitytåg Sjukhus vid Loch Lomond, Skottland Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 6
ydliga riktningar och siktlinjer orridoren öppnar sig mot fasad för att öka kontakten med utsidan. En differensiering mellan visuellt öppna och slutna rum efter deras behov. Vilorum Avskedsrum Samtalsrum örråd Medecinrum Behandlingsrum Operation Övernattning Ö P P E Vilorum Personalrum Entré örråd / Medicinrum Arbetsstationer Samtalsrum orskningsrum Uppehållsrum föräldrar Avskedsrum Hemvård Administrativ expedition orridor Behandlingsrum / Operation Intensivsal / Intermediär Sekreterare Mjölkkök / Skölj Läkarexpedition Övernattning Samvård/amiljerum S L U E Rummens visuella öppenhet/slutenhet En definition av områden och dess brukare genom olika ljussättning. En central punkt för möten och frågor på varje sida av avdelningen. las med olika grader av transparens reymouth hospital, Nya Zeeland Organiska former vid mötesplatserna Roy ham, EcoDesign Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 7
PLAN 1:300 örvaring och hygien för personal orskarkontor och vilorum Dagutrymme för föräldrar Matsal/ konferensrum amiljerum/samvårdsrum Expedition Mjölkkök örråd Personalrum Stilla rum Mjölkkök 2 intensivsalar med 3 barn i varje Expeditioner Skölj Dagutrymme för föräldrar DM Medicinrum Lekrum VEN Behandling VEN VEN S örråd Städ Skölj Arbetsstation VEN DM HWC HWC Arbetsstation Behandling vätt föräldrar örråd apprum/wc vätt föräldrar WC Samtalsrum Medicinrum OP Entré / Reception amiljerum/samvårdsrum amiljerum/samvårdsrum Övernattning Isolering / Expedition Lugn hörna/ Samtalsrum 2 intensivsalar med 3 barn i varje DM VEN VEN VEN S VEN DM Personal Vård amilj Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 8
PERSPEIV ÖVER AVDELNINEN 24% 7% 17% 21% amilj Personal Vård orridor Ö vrigt Avdelningen är uppdelad i två delar, en intensivdel och en lättvårdsdel. Intensivdelen karaktäriseras av sina fyra vårdsalar samt föräldraövernattning och lättvårdssidan av sina enkelrum. De sammanstrålar i mitten runt entrén och de gemensamma personalutrymmena. De flesta service- och vårdbetjänande funktionerna finns i en kärna i mitten och längs den östra fasaden. ärnan innehåller sådant som behöver vara nära den direkta vården, såsom behandlingsrum och arbetsstationer för personalen, och t.ex. förråd som inte behöver tillgång till dagsljus, medan personalrum, mjölkkök, forskarrum och en del expeditioner är placerade längs fasaden. I ändarna på varje sida finns föräldrautrymmen med kök och uppehållsrum. 31% asaden behålls i sitt ursprungliga skick förutom att ett av fönstren tas bort samt att två flyttas någon decimeter. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 9
AVDELNINEN RECEPION DM Som besökare blir ens första kontakt med avdelningen den välkomnande entrén med sin svängda reception. Receptionen är en kombinerad sekreterar- och hemvårdsexpedtion, som fungerar som avdelningens yttre gräns. Här kan anhöriga vänta på familjemedlemmar, få information eller en stunds avkoppling från sjukhuset och stressen som nybliven familjemedlem till ett sjukt barn. Entrén är öppen ut till fasaden och rymmer en expedition som varierar i transparens och fungerar som en ljuslykta på kvällen. enom att placera entrézonen utanför avdelningen kopplat till en reception kan man hindra obehöriga från att ta sig in på avdelningen, vilket ökar tryggheten både för personal och anhöriga. SALA :00 Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 0
VÅRDSAL Intensivdelen har fyra vårdsalar med plats för tre barn i varje. De är grupperade två och två och har ett gemensamt rondrum / arbetsrum för personalen mellan sig. rån rummet har sköterskan uppsikt över alla tre barnen i salen, samtidigt som föräldrarna har en insynsskyddad hörna. Antalet barn i salen ger en lugn och trygg atmosfär samtidigt som personaleffektivitet kan uppnås vid behov på grund av kopplingen mellan salarna. SALA :00 uvösplatserna delas av med hjälp av skärmväggar - som har en gradvis transparens, vilka hänger i taket och kan skjutas fram och tillbaka. På det sättet kan graden av insyn anpassas och flexibiliteten ökas då två platser kan nyttjas vid t.ex. en tvillingfödsel. Varje plats är runt 3 m 2 och vid varje kuvös finns det en säng och en fåtölj för föräldrarna. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008
AMILJERUM DM DM RUMSYP 1 SALA 1:100 Lättvårdsdelen har 9 enkelrum varav sju av dem kan nyttjas till samvård, d.v.s vård av mamma och barn samtidigt. Rummen är på mellan 6 och 24m 2 och alla är utrustade med eget badrum, sovplatser för två S föräldrar samt förvaring. ör att lätt kunna övervaka utan att behöva gå in och störa, har dörrarna en glasad del. Sittgruppen / sängen är dock placerad i en skyddad hörna vilket ger en känsla av privathet samtidigt som dörren även kan skärmas av med textilier om större S integritet önskas. En varm och trygg känsla, där hjälpen och DM stödet aldrig är långt borta. RUMSYP 2 SALA 1:100 Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 2
ÖVERNANIN Då tiden på intensiven kan vara känslomässigt jobbig för föräldrarna är det viktigt att de känner att de har någon privat plats att koppla av och samla sig på. Det är därför vi valt att inte lägga övernattningsrummen i direkt anslutning till vårdsalarna. Rummen ligger nära men ger ändå en möjlighet till avbrott från sjukhusmiljön. SALA :00 Övernattningsrummen är grupperade fyra och fyra där varje grupp delar på ett badrum med dusch och wc. Alla rummen har plats för båda föräldrarna, antingen i bäddsoffa eller en våningssäng, samt förvaring. Åtta av rummen är lite större och har även en fåtölj och ett litet bord. De fyra lite mindre rummen har istället ett gemensamt uppehållsrum med en sittgrupp. Rummen har parkett och en varmare färgskala än resterande avdelning, detta för att särskilja och skapa en hemtrevligare atmosfär. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 3
ÖRÄLDRAURYMMEN SALA :00 På var sida av avdelningen finns även tvättstuga, kök och uppehållsrum för föräldrarna. öken och uppehållsrummen ligger tillsammans i varsin hörna av byggnaden med mycket ljus och utsikt. Här kan man förutom att laga mat och sitta ner även använda de datorer som står till förfogande, låna en bok ur bibliotekshyllan eller sjunka ner i en mysig fåtölj och titta på V. På lättvårdssidan finns även ett lekrum för syskonen i närheten. vättstugorna ligger i anslutning till övernattningen samt centralt i närheten av familjerummen. De har förutom tvättmaskiner även torktumlare, torkskåp och en tvättbänk. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 4
PERSONALURYMMEN Mellan de två sidorna ligger personalrummet som en gemensam brygga. rån sänghissarna kan man via horisontella slitsar skymta morgonmötet eller elvakaffet, eller ta genvägen till konferensrummet. Som motsats till korridoren ger personalrummet en hemtrevligare känsla. Det har plats för många och en del av rummet kan användas som mötesrum vid behov, eller en mer avskild matplats. öket är också avskilt med en vägg för att skapa en lugnare miljö. Inne på lättvårdssidan finns ett forskarrum med labbmöjligheter. DM Nära entrén ligger den administrativa expeditionen med arbetsplats för två personer. Jämte personalrummet finns toaletter och förvaringsskåp för värdesaker SALA :00 Vilorum Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 5
OREN På varje sida av avdelningen finns ett torg. På lättvårdssidan fungerar det som ett nav, en plats där personal och föräldrar möts. Det är härifrån sköterskorna utgår i sitt arbete och hit föräldrarna kan gå för att umgås eller om de behöver fråga något. Ett lekrum öppnar upp sig mot torget och det gemensamma föräldraköket. Övervakningsstationen fungerar även som arbetsplats och innehåller två mer avgränsade expeditioner. Rummet är av glas men är delvis frostat och varierar i graden av transparens från slutet till helt öppet på vissa ställen. På intensivvårdssidan finns ett liknande rum men av en mer tillfällig karaktär. Hit går sköterskorna från de olika salarna när de t.ex. behöver skriva journaler. Lekrummet är utbytt mot ett kombinerat samtalsrum / lugnt rum, som via skjutväggar kan förändras efter behov och aktivitet. ORE PÅ INENSIVVÅRDSSIDAN SALA :00 S vällstid fungerar torgen som en ljuslykta på avdelningen. ORE PÅ LÄVÅRDSSIDAN SALA :200 Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 6
SERVICEUNIONERNA DM Servicefunktioner, såsom apparat-, linne-, och kompaktförråd, är placerade i husets mörka kärna vilket gör dem lättillgängliga och lämnar plats för andra rum i fasad. På lättvårdssidan har föräldrarna ett eget linneförråd kombinerat med städ, så de själva kan sköta mycket av sin städning och byte av sänglinnen. rån hiss- och trappcellen fördelar sig förråden och bildar den avskiljande delen mellan personalkorridoren och de mer föräldraorienterade korridorerna vid övernattning och samvårdsrummen. Medicinrummen med medicinförråd är dock placerade en bit in på avdelningen, i samband DM med behandlingsrum och operation. Det finns ett mjölkkök och ett sköljrum på båda sidor om avdelningen. På lättvårdssidan utgör mjölkköket gränsen mellan personalutrymmen och föräldrarummen. Båda mjölkköken är placerade i fasad vilket ger ett trevligare arbetsklimat för personalen som vistas där. En genomräckningslucka underlättar inlämningen av mjölk. SALA :00 Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 7
BEHANDLINSÄRNAN På båda sidor av avdelningen återfinns en centralt placerad behandlingskärna. Placeringen i mitten av byggnaden ger en närhet till alla vårdutrymmen. De innehåller vardera personaltoalett, medicinrum, behandlingsrum och övervak / arbetsstation, medan operation enbart är förlagt på intensivsidan och en läkarexpedition på lättvårdsidan. ÄRNAN PÅ LÄVÅRDSSIDAN SALA :00 S Runtom kärnan löper fyra horisontella ljusslitsar som mynnar ut i övervaks- / arbetsstationen där de övergår till ett mer transparent glasrum. Slitsarna är delvis fönster och delvis upplysta glas som inte är transparenta. På dagen varierar ljusflödet beroende på de innanförliggande rummens aktivitet, och på kvällen lyser de upp och vägleder i korridoren. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 8
ORRIDOREN Beroende på var på avdelningen du rör dig ändrar korridorerna karaktär. Deras olika utryck befäster den uppdelade planstrukturen och gör det mer lättorienterat. I mötet mellan dessa olika uttryck skapas en neutral mötesplats. enom indragningar och ljusinsläpp, olika färger och belysning skapas en upplevelse av en mer varierad och spännande korridor. Varmt mot kallt, rakt mot indragningar, motsatser som förstärker och ger en privat känsla till den avsedda brukaren. I korridoren som förbinder övernattningsrummen är det varma färger och det artificiella ljuset har ett varmt sken. Plötsligt öppnar en rumsnisch upp sig till ett litet uppehållsrum och dagsljus lyser in i korridoren. änslan man ska få är dämpad och lugnande på ett omfamnande sätt. Personalkorridoren ger ett mer professionellt intryck, det är kallare toner, en rak struktur som tillsammans med ljuset skapar en snabbare rytm. Rummen längs korridoren har varierade horisontella ljusöppningar och man kan ana sina arbetskamrater när man går förbi. I korridorerna som leder till samvårdsrummen och föräldrarnas gemensamma utrymme är det en mer neutral känsla. ärgerna från personalsidan möter det varma träet i nischerna in till rummen. Vägginfällda spotlights och de horisontella ljusslitsarna i behandlingskärnan leder blicken vidare i korridoren förbi nischerna mot torget och fönstret i förgrunden. orridoren öppnar upp sig mot fasad i form av ett samtalsrum / stilla rum. SALA :00 orridoren utanför övernattningsrummen Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 9
SISSPROCESS Efter besök, prao och analyserande inom ritsalen hade vi börjat sätta oss in i verksamheten. När vi gick in vår projektgrupp började vi med att titta på avdelningen som den är idag. Vi gjorde funktionsblommor för att analysera dispositionen av rummen och se vilka samband och flöden som finns. Utifrån blomman skrev vi sedan ned vad som var bra och vad som behövde förbättras och läggas till på den nya avdelningen. Med det och den inledande analysen i ryggen fick vi en bra bild av hur dagens avdelning fungerar och vad vi vill förändra. ör att befästa vår vision gjorde vi en funktionsblomma som visade den. Efter det inledande arbetet kom två veckors konstlaborationer där vi tog tillfället i akt att arbeta med projekt som kunde kopplas till vårt arbete. Den första veckan gjorde vi ett spel utifrån avdelningen. Vi använde det för att ytterligare sätta oss in i neonatalvården och ett barns väg genom avdelningen. Resultatet blev ett spel där det gäller att skriva ut sitt barn först och krävs kunskap inom neonatalområdet för att förflytta sig. Den andra veckan ägnade vi sedan åt att undersöka korridorer och hur man kan göra dem trevligare och intressantare. Det var något vi redan tidigt kännt att vi ville arbeta med i vårt projekt. Sedan gjorde vi en workshop med brukarna där vi fick höra ytterligare åsikter från dem om vad de ville inkludera i en ny avdelning och fick tillfälle att fråga om det vi undrat. Efter att ha analyserat planerna som blev resultatet av workshopen och det som sades där skrev vi ett rumsprogram och fördjupade och preciserade vår vision. Vi diskuterade vilka behov de olika brukarna på avdelningen har samt tittade på exempel på avdelningar och inspirerade miljöer. Ur det växte avdelningens struktur och viljan att arbeta med öppenhet och olika grader av transparens. Vi gick snart in i plan, först utan skala och allt eftersom mer precist. Att lösa planen blev projektets stora uppgift och där lade vi även mycket tid. Parallellt med planritningen funderade vi över vilken typ av miljö, känsla och stämning vi vill skapa och hur vi kunde realisera det. En viktig del av det blev hur vi genom att arbeta med olika typer av miljöer kunde förstärka avdelningens struktur. En första planlösningsskiss. En av funktionsblommorna Vårt spel. Elina riberg Helena Sandberg, A2 vt 2008 20