Riktlinjer för informationsutbyte av forskningsinformation

2015 Riktlinjer för informationsutbyte av forskningsinformation MAGNUS ERIKSSON

Innehåll Sammanfattning... 2 Något om termer som används i detta dokument... 3 Standards, modeller och beskrivning av informationsutbyte... 6 Syfte och behov... 6 Informationsbehov och målgrupper... 6 Verksamhet och styrning... 6 Design av informationsutbyte... 7 Utveckling av informationsutbyte... 8 Riktlinjer för användning/praxis... 8 Semantik... 9 Semantisk interoperabilitet... 9 Standardiserade värdemängder... 10 Prioriterade modeller/dokument hos en standard för informationsutbyte... 14 1

Sammanfattning Att enas kring en standard för hur informationsutbyte mellan system skall ske underlättar och effektiviserar informationsutbyte mellan aktuella parter. För att en standard skall ge så stor nytta som möjligt behöver den inte bara beskriva vilken verksamhetsinformation som skall utbytas och hur den är strukturerad utan även tillhandahålla en gemensam bild av betydelsen av informationen. Denna rapport argumenterar för att använda Zachmans ansats 1 vid modellering av informationsurval av den verksamhetsinformation som skall överföras och hur den är strukturerad. Denna bör beskrivas anpassat för tre av de fyra målgrupper som Zachman lyfter fram i sin metamodell, verksamhet/styrning, design samt utveckling. Syftet med detta är dels att informationsbehoven på ett effektivt sätt skall kunna kommuniceras mellan de tre målgrupperna för att verksamhetens behov av informationsutbyte skall styra design och utveckling och dels att respektive målgrupp skall få ett bra modelleringsstöd i sitt arbete. Vi vill dock trycka hårdare på att den information som modelleras på respektive nivå skall ha en begreppsmässig motsvarighet med tydlig definition av dess betydelse i en begreppsmodell. Detta synsätt med en tydlig koppling mellan objekt och begrepp återfinns bland annat i E-delegationens vägledning för digital samverkan. 2 Modellering per målgrupp enligt ovanstående bör således kompletteras med E-delegationens fokus på informationens betydelse då de båda kompletterar varandra väl. För att ytterligare förbättra samverkan vid informationsutbyte mellan system vill vi visa på betydelsen av att använda gemensamma värdemängder, dvs gemensamma koder och kategorier med definierad betydelse, vid informationsutbytet. Detta då vi ser gemensamma värdemängder som en viktig bärare av informationens betydelse/semantik. Genom att etablera standards för dessa värdemängder på den nivå där utbytet äger rum, Nationellt och/eller Internationellt, kan flera aktörer utbyta information och dela bild av dess betydelse vilket ytterligare förbättrar den semantiska interoperabiliteten. 1 Se. https://www.zachman.com/about-the-zachman-framework 2 E-delegationen. Fördjupning till Vägledning för digital samverkan Instruktioner för process-, informations- och tjänstebeskrivningar 2

Något om termer som används i detta dokument Termer i dokumentet Konceptuell modell Definition av termernas begrepp Informationsmodell som beskriver grundläggande verksamhetsobjekt på övergripande nivå och verksamhetsrelationer mellan dessa. 3 Ibland används synonymerna Enterprise Model. Exempel Informationsmodell Logisk modell Abstrakt och formell representation av typer av informationsobjekt inom en verksamhetsdomän, inklusive deras inbördes relationer och begränsningar. 4 Kan skapas på konceptuell nivå (verksamhet), Logisk nivå (Design) och fysisk nivå (Utveckling) Informationsmodell på logisk nivå. Beskriver den logiska strukturen för verksamhetsobjekten i den konceptuella modellen. På logisk nivå blir objekten betydligt fler och vi hanterar olika typer av logiska begränsningar. Bland annat många till många relationer mellan objekt, huruvida en relation alltid finns eller bara ibland samt specialiseringar. Den logiska modellen är dock fortfarande oberoende av val av teknisk miljö. Elementvokabul är, Metadata Schema Se exempelvis Logisk modell nedan. - Högskoleattribut...: int - Universitet attribut...: int Högskola Univ ersitet - LärosäteID: int - Lärosätesgemensamma attribut...: int 1 1..* - InskrivningID: int - LärosäteID: int - StudentID: int 1..* - From: char - Tom: char 1 - StudentID: int Student Lärosäte Inskriv ning class Domain Model 3 Se tex. https://en.wikipedia.org/wiki/conceptual_schema 4 Se https://en.wikipedia.org/wiki/information_model 3

dm Fysisk Modell tblrfibusinesscasetype «column» *PK BusinessCaseTypeSID: int * BusinessCaseTypeID: char(10) * Name: varchar(50) * Description: varchar(100) * RegDate: datetime LastChgDate: datetime «PK» + PK_tblRfiBusinessCaseType(int) «unique» + UQ_tblRfiBusinessCaseType_BusinessCaseTypeSID(int) «FK» «column» *PK BusinessCaseSID: int tblrfibusinesscase * BusinessCaseID: char(10) * Name: varchar(100) * Description: varchar(255) * DateInitiated: date * DateApproved: date * DateImplementationCommanced: date *FK BusinessCaseTypeSID: int * StatisticalNeed: varchar(255) * OutcomesObjectives: varchar(255) * OutputsDeliverables: varchar(255) * ValidFrom: datetime * ValidTo: datetime «FK» + FK_tblRfiBusinessCase_tblRfiBusinessCaseType(int) «PK» + PK_tblRfiBusinessCase(int) «unique» + UQ_tblRfiBusinessCase_BusinessCaseSID(int) «index» + IXFK_tblRfiBusinessCase_tblRfiBusinessCaseType(int) Fysisk modell/ Format för informationsutbyte Värdemängd Begrepp Den fysiska modellen (om det är inom ett system) eller Formatet för informationsutbyte (vid överföring mellan system) är beroende av vald teknisk implementation. Kan tex vara XML vid utbyte mellan system eller lagring i NoSQL eller SQL databas inom ett system. Dokumentation av möjliga värden som en variabel innehålla. Abstraktion som särskiljs via sina egenskaper. 6 Uttrycker betydelse via definition samt relationer till angränsande begrepp. Värdevokabulär Concept Ex. WHO klassifikationen ICD 10 5. Begreppsmodell Informationsobjekt med olika benämning kan relatera till samma begrepp om de delar betydelse. Visuell modell vilken definierar betydelse av begrepp genom att visualisera dess relationer till andra begrepp. 7 Informationsobjekt fast och strukturerad informationsmängd som kan hanteras och utväxlas som en enhet mellan (användare) aktör och systemet 8 Informationsobjekt beskrivs med metadata 9 Objekt 5 http://www.who.int/classifications/icd/en/ 6 Se tex http://www1.unece.org/stat/platform/display/gsimclick/concept 7 Se tex. http://www.sis.se/upload/632139093884800000.pdf 8 http://www.sis.se/pagefiles/2652/_n0226_begreppshierarkier_och_definitioner-rapport.pdf 9 Ibid. 4

Verksamhetsobjekt Informationsobjekt som håller information till aktiviteter i en verksamhetsprocess. Informationsobjekt som utväxlas i en verksamhet 10 Business Object Semantik Betydelselära 11 Betydelse Semantisk interoperabilitet förmågan att utväxla information mellan datorsystem på ett sådant sätt att mottagande system utan manuell intervention kan tolka informationens innebörd och producera för slutanvändaren användbara resultat. Detta förutsätter en för sändare och mottagare gemensam referensmodell över kunskapsområdet. 12 Delar begrepp God semantisk interoperabilitet System 1 Informationsobjekt Person Begrepp i delad begreppsmodell Fysisk Person Innehåll & Struktur System 2 Delar begrepp God semantisk interoperabilitet Informationsobjekt Individ 10 http://www.sis.se/pagefiles/2652/_n0226_begreppshierarkier_och_definitioner-rapport.pdf 11 Se tex. https://sv.wikipedia.org/wiki/semantik 12 http://sv.wikipedia.org/wiki/semantisk_interoperabilitet 5

Standarder, modeller och beskrivning av informationsutbyte Syfte och behov Metadatastandards för informationsutbyte syftar till att underlätta (maskinellt) informationsutbyte mellan system. För att uppnå detta syfte behöver intressenterna inom den verksamhetsdomän, tex forskningsinformation, som har behov av att utbyta information enas om: Informationsbehov & betydelsen av den information som utbyts o Vilka verksamhetsobjekt som skall utbytas o De begrepp som uttrycker betydelsen av verksamhetsobjekten och dess attribut (semantik). o Hur informationen är strukturerad, dvs vilka relationer som finns mellan olika verksamhetsobjekt tex. Forskare-Anställning-Universitet. Värdemängder som skall användas för att representera innehållet vid informationsutbytet och de begrepp som uttrycker betydelsen (semantik) av kategorier i värdemängder. Format för informationsutbytet, tex XML eller CSV, som skall användas. Riktlinjer för hur standarden skall användas. Konceptuell modell Begreppsmodell (Semantisk modell) Logisk modell Värdemängd (Klassifikationer, Kodlistor mm) Riktlinjer för Användning - Praxis Format för informationsutbyte Fysisk modell Informationsbehov och målgrupper Verksamhet och styrning (konceptuell modell) I E-delegationens metamodell för informationsutbytesmodell beskriver de hur verksamhetsobjektet ligger till grund för det som benämns informationsutbytesobjekt 13 vilket ligger i linje med Zachmans ramverk 14. De lyfter dock inte fram nyttan med att modellera efter målgrupp i 13 Ibid 1414 Se. https://www.zachman.com/about-the-zachman-framework 6

samma utsträckning och vi vill därför nedan beskriva nyttan med att kombinera Zachmans ansats vid modellering med E-delegationens vägledning. På verksamhets/ägarnivå är det viktigt att de som förstår och har kompetens kring verksamheten/domänen som en standard för informationsutbyte skall stödja kan arbeta med en lättförståelig modell/representation av den verksamhetsinformation som standarden skall beskriva, dess betydelse och verksamhetsrelationer. Detta gäller naturligtvis även de som skall styra arbetet med att ta fram eller använda standarden (Governance). Modellen brukar på denna nivå benämnas konceptuell modell alternativt domänmodell och använda verksamhetstermer för att beskriva aktuella koncept i verksamheten och relationerna dem emellan. Denna målgrupp ska kunna använda en modell som ett verktyg för att analysera och förstå standarden ur ett verksamhetsperspektiv. Dels för att säkerställa att de policys och verksamhetskrav de ställer möts och dels för att kunna kommunicera kring dessa verksamhetskrav med verksamhetsnivån hos de som kommer att nyttja standarden. En nyckel till att de verksamhetskrav som beslutas också styr faktiskt innehåll och implementation av standarden för informationsutbyte är att den modell som nyttjas effektivt kommunicerar detta till underliggande nivå. Design av informationsutbyte (logisk modell) Som nämns ovan fungerar den konceptuella modellen som ett verktyg för att kommunicera vilken verksamhetsinformation som ska utbytas och hur verksamhetsrelationerna ser ut till designnivån. Målgruppen är här systemdesignern som skapar en logisk modell över verksamheten där de konceptuella beskrivningarna bryts ned mer detaljerat och begränsningar (constraints) som finns i verksamhetens information tydliggörs. Dessa begränsningar(constraints) tillför ett regelverk för hur informationen tillåts uppträda i aktuell verksamhet och bildar således grunden för en kvalitetssäkring av information när denna utbyts. Sändaren får möjlighet att kontrollera att reglerna följs i relation till standarden och mottagaren kan kontrollera att informationen inte bryter mot några begränsningar (constraints) när denna mottas. Här säkerställs att relationer mellan informationsobjekt uttrycks på ett sätt som gör det möjligt att unikt identifiera en post som ska överföras (många till många relationer ersätts med relationsobjekt). Ett exempel kan vara om en Forskare kan vara verksam vid flera Universitet och ett Universitet kan ha flera Forskare verksamma så kan ett relationsobjekt behöva tillföras för att knyta Forskaren till ett specifikt Universitet vid behov tex Anställning om relationen är ett anställningsförhållande osv. 7

Bild. Informationsmodellernas målgrupper, nivåer och jämförelse med roller för att bygga ett hus Utveckling av informationsutbyte (Fysisk modell/format för informationsutbyte) Utvecklaren som arbetar på den fysiska nivån tar den logiska modellen som startpunkt och skapar sedan en fysisk modell baserat på den valda tekniska implementationen. En logisk modell kan användas vid flera fysiska implementationer, tex om vi väljer att lagra informationen i en relationsdatabas eller NoSql databas men väljer att överföra den i XML format. Den fysiska modellen tillför således tekniska begränsningar (constraints) till de logiska begränsningarna beroende på vald teknisk implementation. Det är på den fysiska nivån som det faktiska utbytet av information sker. En XML baserad implementationsstandard på fysisk nivå specificerar här vilka element och attribut som kan överföras och hur de är strukturerade i ett XML schema vilket med fördel bygger på den logiska modellen. Riktlinjer för användning/praxis Riktlinjer för hur värdemängderna är tänkta att användas i form av dokumenterad praxis är ett bra verktyg för att homogenisera tillämpning och ger stöd vid val av kod/kategori vid informationsutbyte. Detta ger inte bara en förbättrad semantisk kvalitet vid informationsutbyte utan också ökad nytta vid användning i analyslösningar då händelsedata tilldelats kod/kategori enligt gemensamma principer i de fall tveksamheter kring kodning uppstår. Ett exempel är delen kring praxis & validitet i Kungliga Bibliotekets Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub 15. 15 http://info.swepub.kb.se/wp-content/uploads/2015/02/swepub_analys_nationella_riktlinjer_1_1-2.pdf 8

Semantik Semantisk interoperabilitet En gemensam förståelse av betydelsen av den information som skall utbytas är central för att den skall kunna tolkas och användas på avsett sätt av de system som utbyter information, sk Semantisk interoperabilitet. Betydelsen uttrycks via beskrivningar av informationen som överförs. Betydelsen av objekt och attribut på olika nivåer uttrycks i en begreppsmodell 16. Ett verksamhetsobjekt i den konceptuella modellen hämtar således sin betydelse från ett begrepp i begreppsmodellen. På samma sätt hämtar ett logiskt objekt i den logiska modellen sin betydelse från begreppsmodellens begrepp och definitioner osv. När verksamheten enas kring sitt informationsbehov, d v s vilka verksamhetsobjekt som skall ingå i det informationsurval som skall överföras, är begreppsmodellen med dess definitioner av betydelsen av begrepp i verksamheten samt relationerna dem emellan mycket användbar för att nå ett tydligt informationsurval. Detsamma gäller när designern skapar en logisk modell med logiska objekt för informationsutbytet eller när utvecklaren använder element och attribut i ett fysiskt format för informationsöverföring, alla hämtar sin betydelse (semantik) från begreppsmodellen. Standard för informationsutbyte (Metadatamodell) Struktur & Relationer Betydelse & Benämning Strukturell harmonisering Semantisk harmonisering Vid informationsutbyte överförs således betydelse tillsammans med information om objektets struktur via beskrivningar av den information som överförs, så kallat metadata. E-delegationen lyfter i sin rapport Vägledning för digital samverkan v4.0 fram ett europeiskt ramverk kallat European Interoperability Framework for European Public Services som influerat dem när de tagit fram vägledningen. 17 En hörnsten som detta europeiska ramverk delar med E- delegationens vägledning samt detta dokument är att alla trycker på vikten av semantisk interoperabilitet. I E-delegationens fördjupning avseende Instruktioner för process-, informations- och tjänstebeskrivningar beskrivs de egenskaper som de ser skall inkluderas vid beskrivning av 16 På engelska används ofta termerna Concept och Concept Systems synonymt med begrepp och begreppsmodell. 17 Vägledning från E-delegationen Version 4.0, 2014-12-17. 9

begrepp. 18 Dessa egenskaper ligger väl i linje med behovet inom ramen för detta uppdrag och jag rekommenderar därför att dessa beskrivningar också bör användas för att beskriva begrepp vid framtagande av standards inom ramen för detta dokument. Vi vill dock trycka hårdare än E-delegationen på betydelsen av att ta fram en visuell modell över begreppen och dess relationer. Där de ser behovet främst vid mer komplexa begreppsmodeller 19 ser vi ett mer generellt behov då de visuellt beskrivna relationerna i modellen inte bara ger en bra överblick av begreppen inom domänen utan också tillför semantik till begreppsdefinitionerna. Ett exempel på detta kan vara om vi har en definition av begreppet Forskare och en definition av begreppet Lärosäte så tillför relationen verksam vid ytterligare betydelse till begreppet forskare där vi exkluderar forskare ej verksamma vid lärosäten. class Domain Model Definition: Forskare och motsvarande är personer vars uppgift är att ta fram ny kunskap eller utveckla nya tillämpningar inom produkt-, process- eller annat utvecklingsarbete. Till denna grupp hör även de personer som ansvarar för ett FoU-projekts innehållsliga ledning och planering. Personer som enbart sköter administrativa uppgifter i anslutning till FoU-projekt hör till gruppen övrig FoU-personal. "Statistikcentralen Finland. http://www.stat.fi/ " Lärosäte är en övergripande term för alla inrättningar som bedriver högskoleutbildning, både universitet och högskolor. Det finns både statliga lärosäten och lärosäten som drivs av enskilda utbildningsanordnare. De statliga lärosätena finns angivna i bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100). Konstfacks remissvar om nya och reviderade termposter "https://www.konstfack.se/templates/.../pages/getreferraldoc.aspx " Forskare Verksam vid Lärosäte De värdemängder som används för att representera innehållet vid informationsutbytet är också en viktig bärare av semantik via de begrepp som uttrycker betydelsen av värdemängdens kategorier, se avsnitt Standardiserade värdemängder nedan. Standardiserade värdemängder Ett effektivt sätt att förbättra förutsättningar för samverkan mellan system, s k. interoperabilitet, vid informationsutbyte mellan organisationer är att de som utbyter information använder gemensamma kategorier och koder, s k. värdemängder, för att representera informationsinnehållet. Värdemängden administreras således separat och de intressenter som avser nyttja dessa refererar till ansvarig organisation för beskrivning av struktur och betydelse. Med värdemängd avses således listor med kategorier och koder men också beskrivna värdemängder som formler för hur innehållet beräknas samt kontinuerliga värdemängder för att beskriva giltiga intervall. De gemensamma värdemängderna ger inte bara ett bra ramverk för att kontrollera kvalitet och stödja analys/uppföljning över organisationsgränser utan fungerar också som bärare av semantik 18 E-delegationen. Fördjupning till Vägledning för digital samverkan Instruktioner för process-, informations- och tjänstebeskrivningar 19 Ibid. 10

Relation via de begrepp som definierar innebörden av kategorier inom värdemängden. Vi vill således trycka starkare på betydelsen av standardiserade värdemängder än E-delegationen. 20 Beroende på verksamhetsdomän kan värdemängder som avser kategorier med eller utan koder benämnas värdevokabulär, kodlista eller kategoriset. Informationsobjekt Person Relaterar till Begrepp: Fysisk Person som definierar betydelse Attribut Kön Relaterar till begrepp Begrepp: Administrativt Kön Som definierar betydelse Person Kön Värdemängd Kön M, Man K, Kvinna O, Okänt Kategori Betydelse Begrepp: Kvinna Organisation1 Information Relation mellan Person Utbildning Information om struktur Information Organisation2 Informationsobjekt Utbildning Relaterar till begrepp : Utbildning Som definierar betydelse Utbildning Utbildninginriktning Attribut Utbildningsinriktning Relaterar till begrepp: Utbildnings- Inriktning Som definierar betydelse Kategori Relaterar till begrepp: Data Som definierar betydelse Värdemängd SUN2000 42 Biologi och miljövetenskap 44 Fysik, kemi och geovetenskap 46Matematik och övrig naturvetenskap 48 Data 52 Teknik och teknisk industri Bild. Beskrivning av användning av Informationsobjekt för att överföra struktur och relation till gemensamma begrepp för att överföra betydelse. Genom att använda standardiserade värdemängder i en standard för informationsutbyte vet sändande och mottagande organisation hur informationen skall vara kodad, beräknad eller inom vilket intervall den skall befinna sig. Med hjälp av dessa beskrivningar kan kvalitetskontroller som hanterar eventuellt felaktigt data implementeras. Klassifikationer En värdemängd som är nationell standard och uppfyller specifika kriterier 21 kallas klassifikationer och är att föredra, framför kodlistor som har en mindre strikt styrning, vid användning i en standard för informationsutbyte. En klassifikation kan ibland delas in i olika varianter av klassifikationen som är anpassade för olika användningsområden. 20 Se tex 3.4.3 i E-delegationens dokument, Fördjupning till Vägledning för digital samverkan Instruktioner för process-, informations- och tjänstebeskrivningar 21 http://www.scb.se/sv_/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/ 11

Förändring och versionshantering Även standardiserade värdemängder, så kallade klassifikationer, förändras dock över tidens gång då nya koder/kategorier behöver läggas till eller tas bort p g a förändringar i omvärlden. En standard för informationsutbyte behöver således kontinuerligt se över och specificera version av klassifikationen. Organisationer ansvariga för klassifikationer administrerar också underhållet av dessa. En viktig del är naturligtvis klassifikationernas versionshantering som är nödvändig för att de olika organisationer som använder standarden skall veta vilka koder som gäller vid vilka tidpunkter. Dokumentation av mappningen mellan klassifikationsversioner och kategorier på dess respektive nivåer samt om kategorierna helt eller delvis går att relatera till varandra blir naturligtvis av yttersta vikt för användande organisationer. Denna information är central för att de som använder en standard för informationsutbyte ska kunna hantera förändringar i klassifikationer över tid och behöver vara lätt åtkomlig från den plats där standarden för informationsutbyte publiceras. Egna värdemängder Om en organisation som tar fram en standard för informationsutbyte också tar fram egna värdemängder istället för att använda befintliga standards tillkommer ett administrativt ansvar för underhåll av dessa. I första hand bör internationella och nationella klassifikationer under styrning av större internationella organisationer användas för förbättrad interoperabilitet då en standard som nått internationell eller nationell acceptans på den nivån redan förankrats inom aktuell domän. I vissa fall kan dock internationella eller nationella standards inom området saknas och det kan vara aktuellt att ta fram en egen värdemängd inom ramen för en standard för informationsutbyte. Beroende på vilken typ av värdemängd som tas fram tillkommer olika typer av administrativ information nödvändig för att underhålla värdemängden över tid. Det finns olika typer av standards med stöd för att hantera administration av värdemängder, exempelvis Neuchatel 22 eller GSIM 23, i tabellen nedan specificeras endast de mest centrala delarna. Klassifikation 24 /Nationell standard Unika identiteter skall finnas för Klassifikationen Klassifikationsvariant (om tillämpligt) Klassifikationsversion Nivå inom klassifikationen Nod/item inom klassifikationen Namn & beskrivning 22 http://www1.unece.org/stat/platform/download/attachments/14319930/neuchatel%20model%20v1.pdf?ver sion=1&modificationdate=1265695890041&api=v2 23 http://www1.unece.org/stat/platform/display/metis/generic+statistical+information+model 24 Skall följa definition av klassifikation se tex. http://www.scb.se/sv_/dokumentation/klassifikationer-ochstandarder/ 12

Kodlista Kategoriset Kontinuerliga värdemängder Beskrivna värdemängder Organisation ansvarig för underhåll/förvaltning av klassifikationen Härledd från klassifikation Nationella standards/klassifikationer kan ibland vara härledda från en internationell motsvarighet. Variant Giltighetstid och version Uppdateringar sedan föregående version (sammanfattning) Relationer mellan versioner av klassifikationer och respektive versions nivåer Hanterar förändringar mellan ingående nivåer. Beskrivning av nivåer Beskrivning av noder/items med identitet och tillhörande kategori med definierad betydelse. Relationer mellan noder/items som används i olika versioner av klassifikationen. Beskrivning av relationen (heltäckande/delvis osv). Varje objekt förekommer bara under en av klassifikationens kategorier Unik identitet på Kodlista Nivå inom kodlistan (om tillämpligt) Nod/item inom kodlistan Namn & beskrivning Organisation ansvarig för underhåll/förvaltning av kodlistan Giltighetstid och version Rekommenderas ej i en standard för informationsutbyte. Bör kodsättas för att undvika problem vid historikhantering. Unik identitet för intervallstart och intervallslut Namn & Beskrivning Organisation ansvarig för underhåll/förvaltning Giltighetstid och version Entydig textuell beskrivning eller formel. 13

Prioriterade modeller/dokument hos en standard för informationsutbyte I tabellen nedan återfinns modeller och dokument relevanta för en standard för informationsutbyte uppdelat i prioriterade (skall) samt önskvärda (bör). Prioriterade modeller/dokument är nödvändiga för att grundläggande beskriva en standard för informationsutbyte. Önskvärda modeller/dokument bör dock beaktas då de kan tillföra ett stort mervärde i den mån de är relevanta inom tillämpningsområdet. Modeller/ P/Ö Syfte Innehåll/representation dokument Begreppsmodell P Uttrycker betydelse Utgörs av begrepp som håller definitioner för objekt på alla nivåer i informationsmodellen. Visar relationer mellan begrepp i syfte att tydliggöra begreppens betydelse. Konceptuell P Riktar sig till personer i modell verksamheten som ansvarar för lösningen. Effektiv kommunikation av standardens innehåll och uppbyggnad på verksamhetsnivå. Effektiv kommunikation av krav till design/utveckling. Spårbarhet av krav. Verktyg för att identifiera behov av riktlinjer samt kommunicera dessa. Logisk modell Ö Riktar sig till systemdesignern. Detaljerad förståelse för verksamhetens informationsobjekt och hur de relaterar till varandra. Effektiv kommunikation av standardens logiska uppbyggnad. Verktyg för att identifiera logiska restriktioner mellan standardens informationsobjekt. Visuell modell av ingående begrepp samt relationerna mellan dessa. Beskrivning av begrepp enligt E- delegationens dokumentationsmall. 25 Visuell modell av ingående verksamhetsobjekt samt relationer mellan dessa på verksamhetsnivå. Hänvisning till objektens betydelse uttryckta i begreppsmodell och begreppsdokumentation ovan. Representationen skall vara lätt att använda för målgruppen. Visuell logisk informationsmodell som normaliseras för att tydliggöra behov av relationsobjekt för händelser etc. Hänvisning till objektens betydelse uttryckta i begreppsmodell och begreppsdokumentation ovan. I modellen tydliggörs vilka logiska restriktioner som finns mellan standardens informationsobjekt. Dessa kan 25 Se avsnitt 3.1 i E-delegationens dokument, Fördjupning till Vägledning för digital samverkan Instruktioner för process-, informations- och tjänstebeskrivningar 14

Spårbarhet av krav. användas vid kontroll av kvalitet vid informationsutbytet. Representeras tex via dokument i modelleringsverktyg, Navigerbar web eller motsvarande. Format för informationsutbyte. P Riktar sig mot systemutvecklaren. Tar hänsyn till behov och restriktioner i den tekniska miljön vid informationsutbytet. Baserat på ett internationellt standardformat. Beror på vald teknisk implementation, exempelvis ett XML Schema. Hänvisning till elementens betydelse uttryckta i begreppsmodell och begreppsdokumentation ovan. Användning Värdemängder Egna framtagna värdemängder Riktlinjer för användning P Harmonisera använda koder/kategorier för beskrivande data. Att överföra betydelse av innehåll utöver kod/kategori. Att avgränsa möjliga värden för händelsedata via intervaller eller formler. Ö Harmonisera använda koder/kategorier för beskrivande data. Att överföra betydelse av innehåll utöver kod/kategori. Att avgränsa möjliga värden för händelsedata via intervaller eller formler. Ö Att harmonisera användning av en standard för informationsutbyte för I den logiska eller fysiska modellen alternativt riktlinjer för användning ska varje attribut/variabel/element som använder en värdemängd (klassifikation, kodlista, kategoriset, kontinuerlig värdemängd eller beskriven värdemängd) referera till denna. Referensen skall innehålla namn, variant(om tillämpligt), version samt organisation ansvarig för värdemängden. Klassifikationer (nationell standard) och kodlistor samt kategoriset beskrivs enligt specifikation ovan (Administration av egna värdemängder). Ändringshantering mellan versioner utförs och dokumenteras på level nivå samt item nivå. Beskriven värdemängd beskrivs i klartext eller formel. Kontinuerlig värdemängd beskrivs i intervall. Beskrivs i dokument eller digitalt via länkar till specifika objekt/begrepp/element/ variabler/attribut. 15

förbättrad innehållssamordning. Innehåller riktlinjer för att samordna innehåll vid användning av standard. Ex. Kriterier för att välja en viss kod i en värdemängd. 16