Utbildning och forskning

Utbildning och forskning För korta svarstider för skolhuvudmannen i ett anmälningsärende hos Skolinspektionen (Dnr 6786-2013) Beslutet i korthet: I en anmälan till JO klagade en utbildningsförvaltning bl.a. på att Skolinspektionen i anmälningsärenden generellt har kortat ned svarstiderna för skolhuvudmannen från tre till två veckor och att Barn- och elevombudet, BEO, i ett visst ärende begärde ett yttrande med en svarstid på tre dagar och kompletterande yttranden med en svarstid på två dagar respektive en dag. JO har ingen invändning mot att skolhuvudmannen får en svarstid på två veckor i vanliga anmälningsärenden, men förutsätter att mellankommande helgdagar beaktas när svarstiden bestäms. Skolinspektionen handlägger anmälningsärenden som bedöms vara särskilt allvarliga enligt en särskild handläggningsordning, och har där som mål att beslut i normalfallet ska fattas inom en månad. I dessa ärenden bestämmer inspektionen därför kortare svarstider. JO anser att en rimlig utgångspunkt är att svarstiden inte bör vara kortare än fem dagar, men tiden måste givetvis bestämmas utifrån omständigheterna i varje enskilt ärende. Det ärende som JO har granskat hanterades enligt den särskilda handläggningsordningen. Även om ärendet rörde allvarliga kränkningar mot en ung elev anser JO inte att omständigheterna var sådana att det var rimligt att begära ett yttrande inom tre dagar. Svarstiderna för de kompletterande yttrandena var enligt JO också för korta. Skolinspektionen kan inte undgå kritik för de korta svarstiderna. Anmälan Berit Johansson, utredare vid utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun, framförde, som uppgiven företrädare för förvaltningen, i en anmälan till JO klagomål mot Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO. Hon anförde i huvudsak följande: Skolinspektionen och BEO har sedan juli 2013 kortat svarstiderna för huvudmannen i anmälningsärenden från tre till två veckor. I praktiken blir svarstiden ännu kortare eftersom röda dagar och postgång räknas in i den. Detta kan leda till en svarstid på några få dagar. En svarstid på två veckor är fullt rimlig om det betyder tio arbetsdagar från det att begäran om yttrandet kommer till huvudmannen. Det har även skett en förändring när man ber om förlängd svarstid. Skolinspektionen svarar kategoriskt nej med motiveringen att den angivna svarstiden ska räcka. Det kan emellertid vara svårt att ta fram en redogörelse för vad som har hänt inom svarstiden. Berit Johansson anförde vidare: I ett ärende som utreddes av BEO (dnr 45-2013:5638) var svarstiderna orimligt korta. Ärendet gällde en elev i 601

U TBILDNING OCH FORSKNING årskurs 1 som hade blivit trakasserad av två andra elever i samma årskurs. BEO bedömde det som ett allvarligt ärende och kallade skolledningen och huvudmannen till ett möte den 22 oktober 2013 där de fick redogöra för vilka åtgärder som hade vidtagits. Den 6 november 2013 kom en begäran om yttrande från BEO med elva frågor som skulle besvaras senast den 8 november 2013. Rektorn var på utbildning och kunde inte nås förrän den 7 november 2013. Förvaltningen arbetade intensivt med att ta fram nödvändig dokumentation, samtala med pedagoger och skriva yttrandet. Kommunens yttrande fick sedan faxas in till BEO. Den 7 november 2013 kl. 16.36, efter arbetsdagens slut, kom ett fax från BEO med en begäran om ett kompletterande yttrande som skulle ha kommit in till BEO senast den 8 november 2013. Vid den här tidpunkten hade skolan vidtagit åtgärder och var uppmärksam på elevens skolsituation. Enligt skolans uppfattning var ärendet då inte längre akut. BEO:s svarstid var därför orimligt kort. Med så korta svarstider finns det en risk för att rättssäkerheten åsidosätts eftersom det då inte alltid är möjligt att lämna ett fullödigt svar. Eftersom alla skolor inte har fax finns det dessutom en risk för att myndigheten inte kan följa personuppgiftslagen, utan känsliga uppgifter om eleverna kanske måste skickas via e-post. Utredning JO begärde att Skolinspektionen skulle yttra sig över anmälan. Skolinspektionen anförde i huvudsak följande (de bilagor som nämns har utelämnats här): Allmänt om Skolinspektionens uppdrag I artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) stadgas att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Skolinspektionens övergripande mål är att bidra till en god utbildning i en trygg miljö. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid varje beslut och varje bedömning. Skolinspektionen ska genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Det är huvudmannen för skolan, det vill säga kommunen eller den som driver en fristående skola, som har ansvar för skolans resultat och kvalitet. Skolinspektionens roll är att kontrollera och granska. Ett av Skolinspektionens huvuduppdrag inom ramen för tillsynen är att ta emot, utreda och fatta beslut i anmälningsärenden. Vägledande för det arbetet är att handläggningen ska var effektiv, likvärdig och rättssäker. Barn- och elevombudet (BEO) BEO är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt uppdrag. BEO har tillsammans med Skolinspektionen tillsyn över 6 kap. skollagen (2010:800), som handlar om åtgärder mot kränkande behandling. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling som inte är diskriminering och kan företräda enskilda barn och elever i mål om skadestånd i domstol. En mycket viktig uppgift för BEO är att ta tillvara enskilda barns och elevers rättigheter. 602

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 Stöd för handläggning i anmälningsärenden Till stöd för handläggning av anmälningsärenden i Skolinspektionen och i BEO:s verksamhet finns bl.a. en handbok för anmälningsärenden (bilaga 1) och en handläggningsordning för ärenden och signaler som kräver en särskild hantering (bilaga 2). Handboken för anmälningsärenden revideras regelbundet två gånger per år. Handläggningstider i anmälningsärenden Anmälningsärenden handlar ofta om utsatta barn och elever. Det är en rättssäkerhetsfråga för barn och elever att få sin sak prövad inom rimlig tid. Skolinspektionen har utifrån barnets bästa som mål att 80 % av alla anmälningsärenden ska avgöras inom fyra månader och att inget ärende ska ta mer än fem månader att avgöra. Skälet till detta är att de anmälningar som kommer in till Skolinspektionen och BEO i stor utsträckning handlar om en för eleven mycket allvarlig situation och att en förändring måste komma till stånd så snabbt som möjligt. Är uppgifterna i ett anmälningsärende av särskilt allvarligt slag, exempelvis vid allvarliga kränkningar som pågått under en längre tid, ska ärendet handläggas i särskild ordning. Även om det inte finns något särskilt stadgat skyndsamhetskrav för ärenden som rör kränkande behandling, ligger det i sakens natur, i vart fall då det är fråga om ärenden med uppgifter om allvarliga och kanske till och med pågående kränkningar mot barn, att dessa ärenden ska handläggas skyndsamt. Det är en mänsklig rättighet för barn att vistas i en skola fri från kränkningar. 6 kap. skollagen grundar sig framförallt på art 2, 3, 6, 12,19 och 28 i barnkonventionen. Detta innebär att alla barn har rätt till utbildning i en trygg och säker skolmiljö. Syftet med en särskild handläggningsordning för ärenden och signaler som kräver en särskild hantering är att Skolinspektionen snabbt ska kunna agera i mycket allvarliga situationer där barn riskerar att fara illa och inte får sin rätt till en trygg skolgång tillgodosedd. Beslut ska då normalt fattas inom en månad från det att Skolinspektionen fått kännedom om saken. Allmänt om kommunicering enligt förvaltningslagen Enligt 17 första stycket förvaltningslagen (1986:223) (FL), får ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild inte avgöras utan att sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den. Undantag från denna kommuniceringsplikt kan göras enligt särskilt angivna undantag i andra stycket, t.ex. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om den av någon annan anledning är uppenbart obehövlig. Vidare framgår av 17 tredje stycket FL att myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Kommuniceringstidens längd är inte författningsreglerad utan får bestämmas med hänsyn till ärendets art och utredningsmaterialets omfattning. Enligt tidigare beslut av JO framgår att kommuniceringstiden givetvis måste vara så väl tilltagen att den enskilde har praktisk möjlighet att yttra sig om hon eller han önskar. I det ligger att mellankommande helgdagar måste beaktas. Kommuniceringstiden och ett eventuellt anstånds längd måste också vägas mot förvaltningslagens krav på enkel och snabb handläggning (jfr bl.a. JO beslut den 19 september 2013 i ärende dnr 5060-2012). 603

U TBILDNING OCH FORSKNING Särskilt om kommunicering enligt Skolinspektionens handbok i anmälningsärenden I Skolinspektionens handbok för anmälningsärenden (senast reviderad i januari 2014) framgår under avsnitt 7.5 Kommunicering bl.a. följande: Kommunicering enligt förvaltningslagen syftar till att garantera att ett ärende inte avgörs till en parts nackdel, utan att parten har fått del av det material som avgörandet grundas på. Parten ska också ha fått tillfälle att säga sin mening om de uppgifter som ingår i materialet. Anmälningar, yttranden från huvudman, tjänsteanteckningar samt synpunkter från anmälaren bör normalt kommuniceras om det har betydelse för ärendets utgång och om de uppgifter som kommit fram läggs till grund för beslutet. E-post får som tidigare nämnts inte användas för att skicka meddelanden som innehåller känsliga personuppgifter till externa mottagare, det vill säga till mottagare utanför myndigheten. Dessa uppgifter ska i stället kommuniceras genom vanlig post eller fax. Vad som är känsliga personuppgifter framgår av PM Rutiner för hantering av känsliga personuppgifter via e-post under fliken Verksamhetsstyrning/Riktlinjer och policys. Ett datum för när synpunkter senast ska vara inne ska anges. Information ska ges om att ärendet kan komma att avgöras även om ett yttrande eller synpunkter inte kommer in. Vid begäran om yttrande är svarstiden två veckor för huvudmannen. Anmälaren ska få tillfälle att komma in med sina synpunkter på det yttrande som lämnats av huvudmannen inom en vecka. Uppstår behov av flera yttranden från huvudmannen, till exempel vid begäran om komplettering, får denne normalt en vecka på sig att komma in med sitt svar. Vidare framgår i handboken under avsnitt 7.3 Skriftlig utredning bl.a. följande: Huvudmannen ska normalt komma in med sitt yttrande inom två veckor. Om huvudmannen begär anstånd beviljas sådant endast om det finns särskilda skäl till det och om ärendets karaktär medger det. Skriftlig kommunikation ska i så stor utsträckning som möjligt ske elektroniskt. Om det som ska kommuniceras innehåller känsliga uppgifter bör handläggaren överväga om det ska skickas som brev eller rekommenderat brev. Se avsnitt 6.2 om skyddade personuppgifter. Korta handläggningstider för barnets bästa. Den l juli 2013 förkortade Skolinspektionen målvärdet för handläggningstiden i anmälningsärenden med en månad. Som ett led i arbetet med att minska handläggningstiderna i anmälningsärenden förkortades också svarstiden för en huvudman att inkomma med ett yttrande, från tre veckor till två veckor. Anmälningsärenden rör ofta en besvärlig skolsituation för enskilda barn och i många fall handlar anmälningarna om kränkningar och/eller brister i det stöd som alla barn och elever har rätt till enligt gällande skolförfattningar. För ett barn som utsätts för kränkningar eller inte får det stöd som det har behov av, är korta handläggningstider av yttersta vikt. Skolinspektionen och andra aktörer som är involverade i beslut som rör barn, t.ex. skolan och kommunen ska alltid med beaktande av de rättigheter som finns i barnkonventionen sträva efter så korta handläggningstider som möjligt. Huvudskälet till att Skolinspektionen strävar efter så korta handläggningstider som möjligt är vikten av alla barns ovillkorliga rätt till utbildning i en trygg och säker miljö (se bl.a. l kap. 4, 5 kap. 6 kap. och 7 kap. 3 skollagen samt barnkonventionen). 604

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 Av Skolinspektionens handbok för anmälningsärenden framgår att svarstiden för huvudmannen vid begäran om yttrande normalt är två veckor, inklusive postgång. Om huvudmannen begär anstånd kan det beviljas om det finns särskilda skäl till det och om ärendets karaktär medger det. Skolinspektionen skickar alla brev som l:a klassbrev med Posten, vilket innebär att breven normalt delas ut till adressaten dagen efter att de skickats från Skolinspektionen. I normalfallet har således en huvudman nio arbetsdagar på sig att inkomma med ett yttrande. Skulle denna tid inte vara tillräcklig för huvudmannen finns dessutom möjlighet att begära anstånd. Skolinspektionen beviljar anstånd om det finns skäl för det och ärendets karaktär medger det. I bedömningen av om anstånd ska beviljas måste barnets rättigheter vägas mot de skäl som anges för anståndet. Det kan också påpekas att ett yttrande från en huvudman ofta handlar om att sammanställa material och dokument som redan, enligt gällande lagstiftning ska finnas hos huvudmannen. Dessutom måste det alltid finnas någon som är ansvarig för verksamheten vid en skola och som kan fatta beslut i de fall rektorn är förhindrad att göra det (jfr 2 kap. 9-11 skollagen). Huvudmannen måste ha en organisation som är rustad för detta. Sammanfattningsvis menar Skolinspektionen att en svarstid på två veckor, inklusive postgång, är en rimlig och tillräcklig tid för en huvudman att yttra sig över ett anmälningsärende. Vid begäran om anstånd beviljar Skolinspektionen det om det finns särskilda skäl för det och ärendets karaktär medger det. En svarstid om normalt två veckor är en fullt tillräcklig och väl avvägd tid för att uppfylla förvaltningslagens krav om såväl huvudmannens rättssäkerhet vid kommunicering som effektiv handläggning. Särskilt om tiden för yttrande i BEO:s ärende med dnr 45-2013:5638 Bakgrund Anmälan i ärendet inkom till BEO den 15 oktober 2013. Ärendet tilldelades en handläggare den 17 oktober 2013. Handläggaren har lämnat en redogörelse för handläggningen i ärendet (se nedan och bilaga 3). I anmälan framkom uppgifter om allvarliga kränkningar av en 7-årig elev. Med anledning av allvaret i de uppgifter som framkom i anmälan och vid samtal med anmälaren kallade BEO i enlighet med Skolinspektionens riktlinjer om handläggningsordning för ärenden och signaler som kräver en särskild hantering till ett möte i Skolinspektionens grupp för särskild hantering. Mötet hölls den 18 oktober 2013. Vid mötet beslutades att ärendet skulle hanteras i särskild ordning. [ ]. Beslut i ärendet meddelades den 20 november 2013 (bilaga 5). Skolinspektionens bedömning av handläggningen i ärendet Vid Skolinspektionens möte den 18 oktober 2013 angående ärenden som eventuellt kräver särskild hantering beslutades att ärendet var av sådan allvarlig karaktär att det skulle hanteras i särskild ordning. Den 22 oktober 2013 gjorde BEO ett besök hos huvudmannen. Vid mötet närvarade såväl områdeschefen i Botkyrka kommun som den aktuella skolans rektor och biträdande rektor. Av mötesprotokollet framgår att huvudmannen informerades om vad som framkommit i anmälan och att handläggaren redogjort för hur ärendet fortsatt skulle handläggas. Huvudman- 605

U TBILDNING OCH FORSKNING nen har på ett tidigt stadium i ärendets handläggning, tagit del av de uppgifter som framkommit i anmälan och därefter. Handläggaren har därefter löpande haft kontakt med huvudmannen. Anmälan rörde mycket allvarliga kränkningar av ett litet barn. Huvudmannen har haft vetskap om den allvarliga situationen och om att ärendet handlades i särskild ordning redan den 22 oktober 2013. Efter det att huvudmannen tagit del av uppgifterna från anmälaren samt beretts möjlighet att bemöta dessa, dels vid mötet den 22 oktober 2013 och därefter kompletteringsvis den 5 november 2013, inkom nya uppgifter från anmälaren om att ytterligare kränkningar inträffat vid två tillfällen, dels den 4 november 2013, dels den 5 november 2013. Med beaktande av det allvarliga i situationen och med hänsyn till barnets bästa begärdes ytterligare komplettering från huvudmannen utan att svarstiden förlängdes. De tjänsteanteckningar som kommunen kompletteringsvis skulle yttra sig över omfattade knappt två sidor. Mot den bakgrunden och med beaktande av barnets bästa förlängdes inte yttrandefristen. Någon begäran om anstånd från huvudmannen har inte inkommit i ärendet. Såsom Skolinspektionen har uppfattat områdeschefens mejl den 7 och 8 november 2013 har det rört sig om en förvarning om att huvudmannen eventuellt inte skulle hinna lämna in yttrandet i tid. Därefter har huvudmannen inkommit med yttrandet i tid. Mot bakgrund av ovanstående anser Skolinspektionen att tiden för kommunicering av huvudmannen i det aktuella ärendet varit rimlig. Kommunen har haft en praktisk möjlighet att lämna sitt svar i tid, vilket kommunen också gjort utan att begära anstånd. Handläggningen av ärendet har således uppfyllt förvaltningslagens krav på kommunicering enligt 17 FL. Beslut i ärendet har fattats inom en dryg månad från det att anmälan om allvarliga kränkningar mot ett litet barn kom in till myndigheten. Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att ärendet har handlagts på ett rättssäkert och effektivt sätt i enlighet med gällande lagstiftning. Handläggningen har genomsyrats av ett barnperspektiv där barnets bästa kommit i främsta rummet. Utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun yttrade sig över remissvaret och tillade i huvudsak följande: I sitt remissvar hänvisar Skolinspektionen till ett tidigare JO-beslut där det uttalas att mellankommande helgdagar måste beaktas, men Skolinspektionen följer inte alltid det. Förvaltningens erfarenhet det senaste året är att det har varit svårt att få en begäran om anstånd beviljad. Vid ett tillfälle begärde förvaltningen en dags anstånd men det beviljade inte Skolinspektionen. De frågor om svarstiden som områdeschefen ställde till handläggaren i ärendet med dnr 45-2013:5638 var ett sätt att markera att tiden var för kort. Om Skolinspektionen/BEO anser att en framställning om anstånd ska göras på ett specifikt sätt måste myndigheten ge ett tydligt besked om det. JO hämtade in dagboksblad och handlingar i ärendet med dnr 45-2013:5638 från Skolinspektionen. I ett beslut den 20 augusti 2015 anförde JO Wiklund följande: Bedömning Allmänna utgångspunkter Skolinspektionen är en statlig myndighet som bl.a. prövar vissa ärenden om godkännande och har tillsyn över skolväsendet. Inom ramen för tillsynsarbetet 606

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 kan Skolinspektionen ingripa mot skolhuvudmannen genom att fatta beslut om olika åtgärder som kan behövas för att rätta till fel som upptäcks vid granskningen (26 kap. skollagen [2010:800]). Barn- och elevombudet, BEO, är en del av Skolinspektionen och utreder anmälningar om kränkande behandling av barn och elever. Det finns inte någon specialreglering när det gäller Skolinspektionens handläggning av ärenden. Förvaltningslagen (1986:223), FL, innehåller bestämmelser om bl.a. förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Vissa av lagens bestämmelser är tillämpliga bara när ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Det gäller bl.a. regeln om myndigheters kommuniceringsskyldighet i 17. Av 17 FL framgår följande: Ett ärende som avser myndighetsutövning mot en enskild får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten får dock i vissa fall avgöra ärendet utan att så har skett, t.ex. om avgörandet inte går parten emot eller om uppgiften saknar betydelse. I Skolinspektionens handbok för anmälningsärenden (avsnitt 3) anges bl.a. följande: Vid handläggningen av anmälningsärenden, kan Skolinspektionen fatta beslut som innebär förpliktelser eller ålägganden för huvudmannen för en skola, till exempel förelägganden eller föreläggande vid vite. Sådana beslut utgör myndighetsutövning, varför Skolinspektionen ska tillämpa reglerna i förvaltningslagen som gäller vid myndighetsutövning. Eftersom Skolinspektionen under handläggningen av ett tillsynsärende inte vet om tillsynen kommer att utmynna i ett beslut som utgör myndighetsutövning, ska förvaltningslagens bestämmelser tillämpas under hela handläggningen. Vissa ärenden hos Skolinspektionen avser myndighetsutövning mot enskilda. Jag finner inte anledning att utveckla detta närmare inom ramen för det här ärendet. Jag kan dock konstatera att Skolinspektionens (inklusive BEO) handläggning av vanliga tillsynsärenden inte innefattar myndighetsutövning. I sådana ärenden har inte heller vare sig anmälaren eller skolhuvudmannen ställning som part och en kommunal skolhuvudman är inte att betrakta som enskild. När det gäller de vanliga tillsynsärendena finns det alltså inte någon formell skyldighet för Skolinspektionen att tillämpa bestämmelsen om kommunicering i 17 förvaltningslagen. Det är dock en självklarhet att myndigheten även i dessa fall bör handlägga ärendena i enlighet med den grundläggande princip som bestämmelsen ger uttryck för, nämligen att ingen ska dömas ohörd. Skolinspektionens svarstider m.m. I anmälan framförs klagomål bl.a. mot att Skolinspektionen generellt har kortat ned svarstiderna för huvudmannen från tre till två veckor, att Skolinspektionen kategoriskt avslår framställningar om anstånd och att BEO i ett enskilt ärende begärde ett yttrande med en svarstid på tre dagar och kompletterande yttranden med en svarstid på två dagar respektive en dag. 607

U TBILDNING OCH FORSKNING När kommunicering sker bör beslutsmyndigheten regelmässigt bestämma en tid för yttrande. Svarstiden bör bestämmas så att den som är berörd får skäligt rådrum, dvs. tillräcklig tid att svara på begäran. Kommuniceringstidens längd är inte fastslagen i någon lag, utan tiden får bestämmas med hänsyn till bl.a. ärendets art och utredningsmaterialets omfattning. Givetvis måste tiden vara så väl tilltagen att det är praktiskt möjligt att yttra sig. I det ligger att mellankommande helgdagar måste beaktas. När en myndighet bestämmer tid för kommunicering måste den också väga in förvaltningslagens allmänna krav på en enkel och snabb handläggning (jämför bl.a. JO 2014/15 s. 515, dnr 5060-2012). I förarbetena till den äldre förvaltningslagen (1971:290) uttalas att en svarstid på fem dagar ofta anges som minimitid, men att också kortare tider är tänkbara om tiden är knapp (SOU 1968:27 s. 163). I remissvaret har Skolinspektionen översiktligt redogjort för handläggningen av anmälningsärenden. När det gäller vanliga anmälningsärenden har Skolinspektionen som mål att 80 procent ska avgöras inom fyra månader och att inget ärende ska ta mer än fem månader att avgöra. I myndighetens handbok för anmälningsärenden (avsnitt 7.5) anges följande om svarstiderna: Vid begäran om yttrande är svarstiden två veckor för huvudmannen. Anmälaren ska få tillfälle att komma in med sina synpunkter på det yttrande som lämnats av huvudmannen inom en vecka. Uppstår behov av flera yttranden från huvudmannen, till exempel vid begäran om komplettering, får denne normalt en vecka på sig att komma in med sitt svar. Skolinspektionen har i remissvaret angett att en svarstid på två veckor, inklusive postgång, har tillämpats generellt sedan den 1 juli 2013. Som Skolinspektionen har anfört innebär det att huvudmannen i normalfallet har nio arbetsdagar på sig att komma in med ett yttrande. Jag anser att det är en tillräckligt lång tid för huvudmannen att svara på Skolinspektionens begäran om yttrande. Jag förutsätter alltså att mellankommande helgdagar beaktas när svarstiden bestäms. Anmälningar som innehåller uppgifter som bedöms vara särskilt allvarliga handläggs i en särskild ordning. Enligt handläggningsordningen för dessa ärenden ska beslut i normalfallet fattas inom en månad från det att frågan kommer till Skolinspektionens kännedom. Jag har inte några synpunkter på Skolinspektionens prioriteringar och bedömningar av vilka ärenden som kräver en skyndsam handläggning. Skolinspektionen har dock varken i handläggningsordningen eller i remissvaret utvecklat frågan om svarstiderna i de särskilda ärendena, vilket hade varit önskvärt. För att myndigheten ska kunna fatta ett beslut inom en månad måste bl.a. skolhuvudmannens svarstid sättas kortare än i de vanliga ärendena. Tiden får dock inte vara så kort att huvudmannen inte får tillräcklig tid att svara på begäran. Jag anser att det är en rimlig utgångspunkt att en svarstid inte bör vara kortare än fem dagar, men tiden för yttrande måste givetvis bestämmas utifrån omständigheterna i varje enskilt ärende. Utbildningsförvaltningen har också gjort gällande att Skolinspektionen kategoriskt avslår framställningar om anstånd. Förvaltningen har uppgett att den vid ett tillfälle begärde anstånd med en dag men nekades detta. Skolinspektionen har i remissvaret anfört att en begäran om anstånd medges om det finns särskilda skäl för det och om ärendets karaktär tillåter ett anstånd. Jag har inte 608

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 underlag för att kritisera Skolinspektionen i den här delen, men jag vill allmänt framhålla att en begäran om anstånd inte får avslås slentrianmässigt. En bedömning måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och en anståndsbegäran bör tillmötesgås så länge den ligger inom det rimligas gräns (se bl.a. JO 1996/97 s. 319, dnr 1535-1995). Svarstiderna i ärendet med dnr 45-2013:5638 När det gäller det enskilda ärende som anmälaren har tagit upp i JO-anmälan, bedömde BEO att uppgifterna om kränkning var av så allvarlig karaktär att klagomålen skulle hanteras i särskild ordning. Skolinspektionen tog emot anmälan den 15 oktober 2013 och beslut meddelades den 20 november 2013. BEO besökte huvudmannen den 22 oktober 2013. Vid mötet var områdeschefen, skolans rektor och biträdande rektor närvarande. BEO informerade då om innehållet i anmälan och hur ärendet skulle handläggas. Den 5 november 2013 begärde BEO att huvudmannen skulle yttra sig över uppgifterna i anmälan och en tjänsteanteckning. Huvudmannen skulle också yttra sig särskilt över elva punkter. Yttrandet skulle ha kommit in till BEO senast den 8 november 2013. BEO begärde sedan vid två tillfällen, den 6 och 7 november 2013, kompletterande yttranden av huvudmannen med samma svarsdatum som i myndighetens ursprungliga begäran. Anledningen till att BEO begärde kompletteringar var att eleven hade berättat om nya händelser. Huvudmannen gav in yttrandena inom den föreskrivna tiden. Yttrandena var relativt omfattande, fem sidor respektive en och en halv sida. BEO begärde alltså att huvudmannen skulle komma in med sitt svar inom tre dagar. Som förvaltningen har anfört hade skolan vid den här tidpunkten vidtagit åtgärder, bl.a. satt in en resursperson som skulle finnas i elevens närhet under hela skoldagen. Även om det var frågan om allvarliga kränkningar mot en ung elev anser jag inte att omständigheterna var sådana att det var rimligt att begära att huvudmannen skulle yttra sig inom en så kort svarstid. Det förhållandet att huvudmannen vid mötet den 22 oktober 2013 fick information om innehållet i anmälan och att ärendet skulle handläggas skyndsamt ändrar inte den bedömningen. BEO begärde också vid två tillfällen ett kompletterande yttrande från huvudmannen. De yttrandena skulle ha kommit in till BEO inom två dagar respektive en dag. Enligt min uppfattning var även dessa svarstider för korta. Skolinspektionen kan inte undgå kritik för att myndigheten begärde in ett yttrande och kompletterande yttranden med så korta svarstider. Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida. Ärendet avslutas. 609

U TBILDNING OCH FORSKNING Gymnasieskolor har agerat i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen när de nekat ett politiskt ungdomsförbund tillträde till skolorna. Även generella uttalanden om politiska partiers medverkan i skolans samhällsinformation (Dnr 5001-2014) Beslutet i korthet: Kommunistiska Partiets ungdomsförbund nekades i samband med riksdagsvalet 2014 tillträde till Karlstads kommunala gymnasieskolor för att anordna bokbord. Kommunen motiverade detta med att man bara skulle tillåta riksdagspartier att besöka skolorna för att sprida politisk information. Det har enligt JO inte funnits något lagligt hinder mot att de aktuella gymnasieskolorna på eget initiativ bjöd in endast de partier som fanns representerade i riksdagen till skolorna. Enligt vad som kom fram under JO:s utredning hade skolorna emellertid inte erbjudit Kommunistiska Partiets ungdomsförbund något alternativt sätt att lämna sin information. Att på det viset helt utesluta ungdomsförbundet från att delta i verksamheten står i strid med regeringsformens objektivitetsprincip. Gymnasieskolorna får därför kritik för sitt agerande. Beslutet innehåller även vissa generella uttalanden om hur JO ser på frågorna om politiska partiers medverkan i skolans samhällsinformation. Anmälan I en anmälan till JO framförde Andreas K. klagomål mot Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet samt Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning i Karlstads kommun. Andreas K. anförde i huvudsak följande: Kommunistiska Partiets ungdomsförbund, Revolutionär Kommunistisk Ungdom, blev under hösten 2014 förhindrat att besöka Karlstads kommunala gymnasieskolor då förvaltningen gjorde bedömningen att man bara skulle tillåta riksdagspartier att besöka skolorna för att sprida politisk information. Utredning JO begärde att Karlstads-Hammarö gymnasienämnd i Karlstads kommun skulle yttra sig över vad som hade framförts i anmälan. Gymnasienämnden anförde att den bedömde att verksamhetschefernas/rektorernas urval av vilka partier som erbjudits tillträde till skolorna hade gjorts på objektiva och sakliga grunder. Nämnden bifogade som beslutsunderlag Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltnings tjänsteyttrande undertecknat av Irene Lennemyr Winkler, skoldirektör, och Ola Johansson, verksamhetschef. I yttrandet anfördes bl.a. följande: I samband med valet 2014 erbjöds de partier, som fanns representerade i riksdagen tillträde till gymnasieskolans lokaler. 610

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 Revolutionär Kommunistisk Ungdom kontaktade verksamhetschefer/rektorer och ville anordna ett bokbord på gymnasieskolorna i Karlstad. Då Kommunistiska Partiet inte fanns representerat i varken riksdagen eller kommunfullmäktige, nekades de tillträde till skolorna. Revolutionär Kommunistisk Ungdom anordnade trots detta olovligen ett bokbord på en av gymnasieskolorna, varpå de ombads lämna skolans område. Karlstads-Hammarö gymnasienämnds bedömning Gällande rätt Det finns inte någon författning, som uttryckligen reglerar frågor om politisk opinionsbildning och besök av politiska partier i skolan. Det finns däremot viss praxis gällande de rättsliga förutsättningarna för politiska partiers besök i skolan. Praxisen kommer från beslut från JO och JK samt i någon dom från Högsta Förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten). Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolans demokratiska uppdrag framgår av läroplanerna för varje skolform. Av l kap. 9 regeringsformen framgår, att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet, ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. I praxis har det gjorts ett antal uttalanden, som kan sammanfattas enligt följande. Skolan är inte en allmän plats. Yttrandefriheten innebär inte någon rätt för en enskild eller en grupp personer, att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. En skola måste inte bjuda in politiska partier till skolan, men om skolan gör det, måste den grundlagsfästa objektivitetsprincipen tillämpas. Rektorn är ansvarig för att upprätthålla ordningen på skolan och får bestämma om vem som får vistas på skolan. Om en skola har valt att bjuda in ett på objektiva grunder begränsat antal partier och ett annat parti anmäler intresse att komma till skolan i ett mycket sent skede, står det inte i strid med objektivitetsprincipen att avslå begäran, under förutsättning att rektorns beslut grundas på rent praktiska överväganden. Bedömning Karlstads-Hammarö gymnasienämnd vill inledningsvis framhålla, att frågan om politisk information i skolan är komplicerad och det är i någon mån problematiskt, att det saknas författningsregleringar över hur frågorna ska hanteras. Mot bakgrund av skollagens bestämmelser samt skolans uppdrag, att förbereda elever för ett aktivt deltagande i demokratin, är samtliga kommunala gymnasieskolor i Karlstad positiva till att politiska partier kommer till skolan. Detta genomförs varje år och sker bl.a. genom att det anordnas bokbord i skolans lokaler för att sprida politisk information. Även om den enklaste lösningen är, att helt förbjuda besök av politiska partier i skolan, har rektorerna valt att inte göra så. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har inte beslutat om några riktlinjer för besök av politiska partier i skolan utan, mot bakgrund av rektorns ansvar för ordningen, är det respektive skolas rektor, som beslutar om och hur politiska partier ska ges tillträde till de kommunala gymnasieskolorna i Karlstad. 611

U TBILDNING OCH FORSKNING Samtliga rektorer har valt att begränsa urvalet av partier till de partier, som är representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige. Det finns ingen praxis, som hindrar ett urval och ett sådant måste tillåtas att ske, för att inte komma i konflikt med skolans övriga uppdrag. Vidare uppstår det praktiska svårigheter om samtliga tänkbara organisationer skulle lämna politisk information i skolan. Nämnden har självfallet förståelse för, att urval i sig alltid är problematiskt i frågor som dessa, men om ett urval inte kan tillåtas är det tveksamt om det är möjligt att i framtiden tillåta information av politiska partier i skolan. Nämndens uppfattning är, att urvalet skett på sakliga grunder och att urvalet inte står i strid med den grundlagsfästa objektivitetsprincipen. Urvalet har inte på något sätt baserats på de åsikter, som partiet har eller förväntas föra fram, utan på sakliga grunder. Urvalet av partier har inte heller begränsat rätten till åsikts- och yttrandefrihet. Med anledning av ovanstående bedömer nämnden, att rektorernas urval av vilka partier, som erbjudits tillträde till skolorna, har skett på objektiva och sakliga grunder. Någon anledning att rikta kritik mot urvalet finns sammanfattningsvis inte, även om ett urval alltid kan diskuteras. Mot bakgrund av det som framförs i JO-anmälan avser nämnden, att informera rektorer och övrig berörd personal, om den praxis som finns i frågan och det stödmaterial som bl.a. Skolverket tagit fram. De i anmälan angivna personerna har beretts tillfälle, att yttra sig över anmälan samt ett utkast till detta yttrande. Ingen av personerna har haft något att tillägga. Andreas K. yttrade sig över nämndens remissvar. Han anförde bl.a. följande: Revolutionär Kommunistisk Ungdom har vägrats tillträde till de aktuella skolorna. Skolorna har inte erbjudit några andra tillfällen under likvärdiga förutsättningar. Det har rört sig om en konkret förfrågan om att få besöka skolorna. I ett beslut den 17 december 2015 anförde JO Wiklund följande: Bedömning Allmänna utgångspunkter Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 regeringsformen). JO har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med att politiska partier har önskat lämna politisk information i skolor. Här kan nämnas bl.a. JO 2007/08 s. 462 (dnr 3238-2006), JO 2007/08 s. 464 (dnr 3940-2006 och 3941-2006), JO 2008/09 s. 396 (dnr 4192-2006), JO 2008/09 s. 400 (dnr 2322-2006), JO 2008/09 s. 405 (dnr 2364-2006), JO 2012/13 s. 419 (dnr 5142-2010), JO 2013/14 s. 546 (dnr 2459-2011) och JO:s beslut den 27 september 2010 i ärendet med dnr 3110-2009. En skola är inte en allmän plats. Yttrandefriheten enligt regeringsformen ger inte medborgarna, eller en sammanslutning av sådana, någon rätt att få tillträde till en skola för att sprida ett budskap där. På motsvarande sätt förhåller det sig med den rätt att sprida tryckta skrifter som garanteras i tryckfrihetsförordningen. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att sprida information eller tryckta skrifter i skolan. Jag vill i sammanhanget särskilt betona att det i en sådan situation inte är fråga om att partierna har någon rätt att få tillgång till skolan. Utgångspunkten är i stället att det är eleverna som har rätt 612

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 att få tillgång till saklig och allsidig kunskap. Skolan har ett ansvar för att ge elever den kunskapen så att eleverna själva kan bilda sig en uppfattning. När skolledningen tar ställning till om ett politiskt parti ska få tillträde till en skola för att sprida sitt budskap måste emellertid den övergripande bestämmelsen i 1 kap. 9 regeringsformen beaktas. Det aktuella ärendet I samband med riksdagsvalet 2014 erbjöd Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet i Karlstads kommun de partier som fanns representerade i riksdagen tillträde till skolornas lokaler. I remissvaret anges att skolorna varje år ser till att partier bl.a. får hålla bokbord för att sprida politisk information. Jag uppfattar svaret så att riksdagspartierna bjöds in till gymnasieskolorna, men det är oklart om det var frågan om en inbjudan till ett specifikt arrangemang en viss dag eller inte. En skola kan av praktiska skäl behöva begränsa antalet politiska partier som den bjuder in för att lämna politisk information i skolan. En sådan ordning har inte ansetts strida mot lagen under förutsättning att urvalet görs objektivt och inte innebär att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten (se Regeringsrättens årsbok 1981 ref. 2:26 nr I och II samt JO:s beslut den 22 maj 1989 i ärendet med dnr 1967-1988). Att av praktiska skäl begränsa inbjudningarna till exempelvis partier som är representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige har bedömts vara ett objektivt urval. Det har alltså inte funnits något lagligt hinder mot att de aktuella gymnasieskolorna i samband med riksdagsvalet 2014 på eget initiativ bjöd in endast de partier som fanns representerade i riksdagen till skolorna. Revolutionär Kommunistisk Ungdom begärde därefter att få tillträde till kommunens gymnasieskolor för att anordna bokbord men nekades detta med förklaringen att ungdomsförbundet inte fanns representerat i vare sig riksdagen eller kommunfullmäktige. Enligt vad som kommit fram har skolorna i detta fall inte erbjudit ungdomsförbundet något alternativt sätt att lämna sin information. Att på det viset helt utesluta Revolutionär Kommunistisk Ungdom från att delta i verksamheten står i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen. Gymnasieskolornas respektive skolledning förtjänar kritik för sitt agerande. Avslutande synpunkter Frågorna om politiska partiers medverkan i skolans samhällsinformation har diskuterats sedan slutet av 1960-talet. De kommer i fokus under varje valrörelse, inte minst under det s.k. supervalåret 2014, när det hölls val till såväl Europaparlamentet som riksdagen. Mot bakgrund av den debatt som fördes bl.a. i medierna under sommaren 2014 vill jag utveckla min syn på dessa frågor något. Yttrandefriheten är en av de grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Möjligheten att uttrycka sin åsikt och bilda opinion i olika frågor är en viktig förutsättning för att de politiska processerna ska fungera på 613

U TBILDNING OCH FORSKNING ett demokratiskt sätt. Var och en ska kunna ta del av en mångfald av åsikter i alla de frågor som vi fattar gemensamma beslut om. Det är mot bl.a. den bakgrunden viktigt att skolan ger eleverna möjlighet att ta del av politisk opinionsbildning och att eleverna får allsidig information om de politiska partierna. Samverkan med politiska organisationer behöver dock inte alltid innebära att företrädare för organisationerna kommer till skolan. Den kan också bestå i t.ex. att elever besöker valstugor, intervjuar representanter för organisationer eller på annat sätt följer deras arbete. Eleverna kan även sätta sig in i frågorna genom att studera skriftligt material som organisationer ställer till skolans förfogande. I ett flertal av de ärenden som JO har prövat genom åren har JO ansett att skolors agerande har stått i strid med objektivitetsprincipen i regeringsformen. JO har i de fallen gjort bedömningen att det har funnits ett direkt eller indirekt samband mellan skolornas agerande och de åsikter som ett parti har förväntats föra fram. Frågan som JO har haft att ta ställning till har huvudsakligen varit om det har funnits godtagbara skäl att neka ett enstaka parti tillträde eller begränsa dess möjlighet att lämna information i skolan. JO har alltså inte prövat något ärende där en skola, som utifrån ett objektivt urval har bjudit in vissa partier till t.ex. en debatt eller för att hålla bokbord, har behövt ta ställning till krav från ett flertal andra partier att skolan ska anordna motsvarande aktiviteter där de får delta. Det ligger i sakens natur att utrymmet för att neka tillträde med hänvisning till allmänna ordningsskäl eller praktiska överväganden är större om det är många oinbjudna partier som vill delta i en viss aktivitet i skolan än om det är ett enda parti som anmäler ett sådant intresse. Som framgår av de tidigare redovisade avgörandena från Regeringsrätten kan en skolledning bjuda in representanter för riksdagspartierna eller kommunfullmäktige till en debatt, förutsatt att det inte innebär att övriga partier utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten. En sådan form för deltagande för övriga partier som anmäler intresse av att komma till skolan skulle exempelvis kunna vara att dessa erbjuds att lämna in skriftligt material, som skolan sedan använder i utbildningen. Det skulle enligt min mening inte stå i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen. Oavsett i vilken form en skola väljer att ge eleverna information i politiska frågor måste skolan ha möjlighet att planera sin verksamhet på ett rimligt sätt. Det finns inte skäl att anta att antalet partier och andra grupper som vill få tillträde till skolorna kommer att minska. Det kan därför vara lämpligt om en skolledning som avser att ta initiativ till någon form av samverkan med politiska partier har tänkt igenom hur man ska hantera eventuella intresseanmälningar från partier som man inte har bjudit in. Jag vill dock återigen understryka att när en skolledning tar ställning till om ett politiskt parti ska ges tillträde till skolan får bedömningen inte vara beroende av vilka åsikter som partiet kan förväntas föra fram. Avslutningsvis erinrar jag om att regeringen den 21 augusti 2014 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor ska förhålla sig när det gäller att bjuda in politiska partier i skolorna. Enligt direktiven ska utredaren också överväga om skolan ska kunna begränsa det antal politiska partier som skolan tar emot på objektiva 614

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 grunder, t.ex. till att avse sådana partier som vid tillfället är representerade i riksdagen. Utredaren ska även, om så bedöms möjligt och lämpligt, lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2014:117 och 2015:55). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 12 januari 2016. I avvaktan på utredningens förslag finner jag inte skäl att ytterligare uppehålla mig vid saken. Ärendet avslutas. En rektor har agerat i strid med förbudet mot spridningshinder i 1 kap. 2 tryckfrihetsförordningen genom att inte tillåta en elev att dela ut flygblad på skolan och genom att uttala att han skulle förhandsgranska information som elever ville dela ut (Dnt 5069-2015) Beslutet i korthet: En elev tilläts inte dela ut flygblad med politiskt innehåll på sin skola. Flygbladet var undertecknat av ett politiskt parti och rektorn motiverade sitt beslut med att han hade rätt att neka utomstående tillträde till skolan för att där kunna sprida tryckta skrifter. Rektorn uttalade även att all information som elever ville dela ut på skolan skulle godkännas av honom. Ledningen för en skola får hindra att tryckta skrifter sprids där, men bara om det sker av ordningsskäl. Då det i detta fall gällde en elevs spridning av flygblad på skolan saknade det betydelse att skolan inte är att anse som allmän plats. Den omständigheten att flygbladet innehöll politisk information var avgörande för rektorns beslut att inte tillåta att det delades ut. Rektorns uttalande om förhandsgranskning kunde enligt JO i det sammanhanget inte uppfattas på annat sätt än som en begränsning av den grundlagsskyddade tryckfriheten. Rektorns agerande stod enligt JO alltså i strid med det förbud mot spridningshinder som ställs upp i 1 kap. 2 andra stycket TF. För detta får rektorn kritik. Anmälan I en anmälan till JO klagade Erik A. på rektorn Micael Emihl, Gullviveskolan i Gislaveds kommun, för att han hade hindrat en elev att sprida flygblad. Han uppgav bl.a. följande: Den 31 augusti 2015 delade hans son F. ut flygblad på skolgården. Flygbladen hade rubriken Bojkotta Israel och delades ut till skolpersonal och klasskompisar. Klassföreståndaren skrev med anledning av detta, efter att ha varit i kontakt med rektorn, ett mejl till Erik A:s fru där han uppgav bl.a. att han hade förklarat för F. att han inte fick ta med sig flygblad till skolan fler gånger. Några ordningsskäl angavs inte, utan man refererade till det politiska innehållet i den tryckta skriften. Sedan beslutade rektorn att all information som eleverna ville dela ut på skolan först skulle godkännas av honom. 615

U TBILDNING OCH FORSKNING Erik A. bifogade det aktuella flygbladet samt korrespondens per post och mejl från perioden den 31 augusti 9 september 2015 mellan honom och företrädare för skolan. Utredning JO begärde att Barn- och utbildningsnämnden i Gislaveds kommun skulle yttra sig över det som Erik A. hade framfört i sin anmälan. Som sitt remissvar gav nämnden in ett yttrande som var undertecknat av skolchefen Mats Spånberg. I yttrandet anfördes följande: Gullviveskolan är en F-6 skola belägen i Gislaveds tätort. Skolan har cirka 300 elever med en mångkulturell bakgrund och drygt 70 % av eleverna eller deras vårdnadshavare är födda utomlands. Skolan präglas av ett omfattande värdegrundsarbete. Respekt och tolerans är viktiga hörnstenar i skolans arbete. Gislaveds kommun och rektor på Gullviveskolan kan bekräfta att anmälarens beskrivning av händelseförlopp och vidtagna åtgärder i allt väsentligt överensstämmer. Bakgrunden till rektors agerande har ingen grund i vilket budskap som har spridits. Rektor har i sammanhanget gjort en bedömning utifrån Skolverkets material om Politisk information i skolan, utgiven juni 2012. I denna uttalas "En skola är inte en allmän plats. Yttrandefriheten innebär inte någon rätt för enskild eller en grupp personer att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. Det är skolan som bestämmer vem som får vistas i skolan. En rektor kan besluta att politiska partier inte ska få vistas på skolan eller sprida tryckta skrifter." JO:s ämbetsberättelse 2008/09 s 396. Orsaken till rektors beslut var att det utdelade flygbladet var undertecknat av ett politiskt parti och därför tolkningen enligt ovan. I ett avseende medger Gislaveds kommun och rektor att tolkningen ovan kan vara motstridig då personen som delade ut flygbladen var en på skolan inskriven mellanstadieelev. Grunden för att rektor skulle kunna besluta att inte vilken person som helst har rätt att vistas på skolan kan sannolikt inte åberopas i detta fall. Kopplingen till flygbladet och organisationen som var utgivare är därför i sammanhanget mindre relevant. Rektors ambition att ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla eventuella organisationer, i enlighet med ovanstående uttalande från JO, kanske inte är applicerbart på en inskriven elev om inte aktiviteten i sig är påtagligt störande av ordningen. Gislaveds kommun konstaterar att såväl regeringsformens 2 kap l och tryckfrihetsförordningens l kap. 2 ska respekteras. Erik A. kommenterade remissvaret. I ett beslut den 15 juni 2016 anförde JO Holgersson följande: Bedömning Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet (2 kap. 1 första stycket 1 regeringsformen, RF). Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Det skydd för yttrandefriheten som RF garanterar innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddade 616

U TBILDNING OCH FORSKNING 2016/17:JO1 rätt att ge uttryck för sin uppfattning. Yttrandefriheten får endast begränsas genom lag (2 kap. 20 RF). Genom tryckfrihetsförordningen (TF) ges yttrandefriheten ett särskilt skydd. Av 1 kap. 2 TF framgår bl.a. att en myndighet, eller annat allmänt organ, inte på grund av en skrifts innehåll får hindra skriftens spridning bland allmänheten genom en åtgärd som saknar stöd i TF. Spridning av en tryckt skrift inom en skola anses enligt praxis utgöra spridning bland allmänheten. Begränsningar i denna spridningsrätt får alltså inte utan stöd i TF ställas upp på grund av skriftens innehåll. Däremot är det enligt praxis tillåtet med sådana ingripanden mot spridning med hänvisning till ordningsskäl. JO har tidigare uttalat sig i frågan om skolors möjlighet att begränsa spridning av flygblad (se bl.a. JO 2004/05 s. 401, dnr 2112-2002). Såvitt framgår av ingivna handlingar är flygbladet i detta fall en sådan tryckt skrift som omfattas av bestämmelserna i TF. Den fråga som jag har att pröva är om rektorn genom sina åtgärder har agerat i strid med det förbud mot spridningshinder som ställs upp i 1 kap. 2 andra stycket TF. Av utredningen framgår följande: Med anledning av att Erik A:s son F., som var elev på skolan, hade delat ut flygblad med politiskt innehåll på skolgården förklarade klassföreståndaren för F. att han inte fick ta med sig flygblad till skolan igen. Klassföreståndaren, som först hade stämt av saken med rektorn och får anses ha agerat på hans uppdrag, skrev även ett mejl till Erik A:s fru och informerade om händelsen. I mejlet uppgav han bl.a. att skolan måste se till att upprätthålla en neutral ståndpunkt och att man inte kunde tillåta att politiska blad spreds där. I det sammanhanget uttalade rektorn även själv att all information som utomstående och elever ville dela ut på skolan skulle godkännas av honom. Som jag ovan har redogjort för får ledningen för en skola hindra att tryckta skrifter sprids där, men bara om det sker av ordningsskäl. Jag vill framhålla att en sådan begränsning av spridningsrätten blir förenlig med TF:s förbud mot spridningshinder endast om det sker enligt kriterier som inte har något som helst, vare sig indirekt eller direkt, samband med det tryckta materialets innehåll. I remissvaret har nämnden inte ens påstått att det var av ordningsskäl som rektorn vidtog åtgärder. Nämnden har anfört att flygbladet var undertecknat av ett politiskt parti och att rektorn därför utgick från sin rätt att neka utomstående tillträde till skolan för att där kunna sprida tryckta skrifter. Den händelse som tas upp i anmälan gäller dock rektorns agerande för att hindra en elevs spridning av flygblad på skolan, vilket rektorn också var medveten om. Det förhållandet att skolan inte är att anse som allmän plats saknar därför betydelse i detta fall. Nämnden har i sitt remissvar uppgett att rektorns agerande inte hade någon grund i vilket budskap som spreds med det aktuella flygbladet. Av den ingivna korrespondensen mellan Erik A. och företrädare för skolan framgår dock att den omständigheten att flygbladet innehöll politisk information var avgörande för rektorns beslut att inte tillåta att det delades ut. Rektorns uttalande om förhandsgranskning av allt material som elever vill dela ut på skolan menar jag i det sammanhanget inte kan uppfattas på annat sätt än som en begränsning av den grundlagsskyddade tryckfriheten. Jag anser alltså att rektorns agerande har 617