MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS Presentation vid Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2015 Anja Almén AVDELNINGEN FÖR RADIOFYSIK, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORG UNIVERSITET
Projektgrupp Viktor Sandblom, MSc. Charlotta Lundh, Fil dr. Anja Almén, Fil dr. Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Produkt Lättillgänglig rapport
Projektuppdraget Undersöka och sammanställa förutsättningar för att uppskatta stråldoser till ögats lins i en klinisk miljö med acceptabel mätosäkerheter med hjälp av i kliniken tänkbara mätinstrument.
Motivering 1 ny kunskap om hälsorisker Ny kunskap om strålningsinducerade vävnadsskador på ögats lins Publicerade studier visar på en ökad risk för att utveckla katarakt 1 Gy och vissa fall lägre. Ny tröskeldos, sänkning från 5 Gy till 0,5 Gy UNSCEAR rapport RESEARCH NEEDS (e) Better characterization of non-cancer effects that occur in the longer term after protracted exposures* (such as fibrosis, cataracts and circulatory diseases);
Motivering 2 utmanade gällande skyddsnivåer Yrkesexponerade legala dosgränsen sänks Från ekvivalent dos på 150 msv/år till 20 msv/år IAEA: Radiation Protection and Safety of Radiation Sources: International Basic Safety Standards beslutade EU: direktivet som håller på att införas i medlemsländerna
Mätinstrument Vilka? Och Hur? Vävnadseffekter Icke-cancer effekt Mätmetoder för bestämning av stråldoser till ögats lins Storheter Vilka? Och Hur? Och Osäkerheter
Systematisk genomgång av processen Systematisk genomgång av tillgängliga mätinstrument Diskussion kring de mätbara storheterna och kalibrering Faktorer som påverkar till mätosäkerheten vid bestämningen Uppskatta osäkerheter vid mätning i en klinisk miljö
Den kliniska miljön Almén et al. J Radiol. Prot. 35 (2015) 47 62. Västra Götalandsregionen M L Field et al. J R Soc Med 2009: 102: 92 97. ORAMED training material http://www.oramed-fp7.eu/
Bestrålningssituationen vid yrkesbestrålning Röntgenvägledda interventionsprocedurer Varierad energifördelning och olika bestrålningsgeometri Operatörens position Operatörens position Utrustning och positionering a Scatter Image receptor 45 Interventional clinician X-ray beam Phantom Från: Radiat Prot Dosimetry. 2015 Jul;165(1-4):284-8 2015 Jul;165(1-4):284-8 EYE DOSIMETRYAND PROTECTIVE EYEWEAR FOR INTERVENTIONAL CLINICIANS C. J. Martin, J. S. Magee, V. Sandblom, A. Almén and C. Lundh
Doshastighet Nivåer från µsv/h msv/h Fotonenergifördelningar upp till150 kev, pulsad strålning 160 Doshastighet msv/h Bildtagning 100 40 Genomlysning Total behandlingstid
Energifördelning - spriddstrålning Strålfältet viktigt för att uppskatta mätosäkerheten Karakteristik för mätstrålfält och kalibrering av mätinstrument Primärstrålfältet från röntgenröret relatera detta till spridd strålning Exempel MC-beräknad fördelning
Kalibrering av mätinstrumenten Mätbara strålskyddsstorhet: persondosekvivalent [msv] H p (10), H p (3), H p (0,07) H p (10) kan både överskatta och underskatta ekvivalent dos till ögats lins H p (3) (helst) eller H p (0,07) (överskattar) Energifördelning ofördelaktig kalibrering kan introducera avsevärda mätfel.
Tillgängliga mätinstrument Genomgång av aktiva och passiva mätsystem och egenskaper hos dessa (men endast storheten: persondosekvivalent) [Exkluderade mätinstrument storhet: miljödosekvivalent] Enkät till sjukhus om tillgänglighet 22 av 33 svarade Passiv TLD-system (13 st) och Aktiv EDD-30 (19 st)
Persondosimetrilaboratorier - kalibrering och toleransnivåer, H p (10) Perondosimetritjänster: generösa toleransnivåer för osäkerheter uppmätta värden presenteras nästan aldrig med mätosäkerhet
Faktorer som påverkar mätfel i bestämningen Mätinstrumentets position introducerar mätfel Framför eller bakom personligskyddsutrustning Påverkan på signal storlek
Mätosäkerheter tot 2 e 2 v 2 d 2 kk 2 ml 2 mr 2 sk 2 ek 2 p energirespons (σ e ), vinkelrespons (σ v ), dosratsrespons (σ d ), osäkerhet i given kerma vid kalibrering (σ kk ), mätperiodens längd (σ ml ) och representativitet (σ mr ), storhet vid kalibrering (σ sk ), energi vid kalibrering (σ ek ), dosimeterns position (σ p ) Mätinstrument Kalibrering av mätinstrument Kliniska strålningsmiljön och praktik
Osäkerhetsuppskattning känna på storleksordning Realistiskt fall : ± 125 % Idealiserat fall : ± 15 % För mer information se SSM Rapport 2013:11
Mät-strategi Mål kan alltid nås på olika sätt men målet med mätningen inklusive mätosäkerhet måste bestämmas innan man börjar annars vet man inte är det är nått Absorberad dos till ögats lins Uppskatta om dosgräns överskrids Om man inte vet vart man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte om man är framme. A. A. Milnes
Mätmetoder och dosimetri alltid aktuellt Förståelse för mätmetoder och begränsningar Förståelse för strålskyddsstorheter och dosimetri Förståelse Osäkerheter i uppskattade värden Bedömning av strålningsrisker Hantering av strålningsrisker
Samband mellan stråldos hälsoeffekt Vävnadsskador (icke-cancer effekter) Osäkerheter i stråldosbestämningen i studier Nu pågår europeiska projekt där yrkesbestrålade inom sjukvården studeras mät- och beräkningsosäkerheter centrala delar
Systematiskt gått igenom varje steg Alternativ absorberad dos till ögats lins
Aktuellt forskning vid GU VR 2016-2019 Advancing patient-centred care through hybrid procedures 1. Safe Imaging Practices: how to develop safe and efficient use of x-ray imaging as part of different procedures and how to create a safety culture that encourages effective management of risks for patients and staff. 2. Inter-professional co-operation and communication: how to accommodate for the new demands and how to support skill development in multi-professional teams. Institutionen för pedagogik, kommunikation och ärande, GU Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för radiofysik, GU Handelshögskolan, GU Strålskyddsforskning berikas av nära samarbete med andra forskningsområden