Niclas Hjerdt Dnr 2012/2199/10.7 2013-02-28 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2012 SMHI arbetar kontinuerligt med att utveckla och förvalta modeller och databaser inom svensk vattenförvaltning. Arbetet under 2012 har i stor utsträckning fokuserat på att höja kvaliteten, förbättra tillgängligheten, samt redovisa osäkerhet hos informationen. Även kontaktytan mellan SMHI och övrig vattenförvaltning har förbättrats och blivit mer transparent. Här följer en återrapportering av 2012 års arbete med SMHIs tre åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2009-2015. De summor som redovisas under finansiering omfattar endast kostnader för åtgärden under 2012 exklusive personaladministrativa kostnader. Åtgärd 24 Åtgärd 24. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2012 och vad som planeras de närmsta åren. Dela upp på (utifrån årsredovisningen): Mätningar, Modellberäkningar (land respektive kust), SVAR, Dammregistret, PDB samt arbetet med att tillgängliggöra data. Mätningar Temporära mätstationer Huvudsyftet med de temporära mätstationerna är att långskitigt förbättra den hydrologiska beräkningsmodelen S-Hype. Under året har förslag på placering av nya hydrologiska mätstationer inhämtats från Vattenmyndigheterna. Val av plats för nya mätsstationer har sedan skett i samråd med SMHIs forskningsavdelning efter rekognosering runt om i landet. Under hösten har sedan mätgruppen vid SMHI satt ut och utfört en första flödesmätning på ca 20 platser. Även flödesmätningar och inspektioner har skett på de temporära stationer som redan sitter ute sedan tidigare. Avveckling pågår på ca 25 av dessa tidigare utsatta stationer. Arbetet med att ta fram avbördningskurvor, dvs sambandet mellan vattenstånd och vattenflöde, för dessa mätstationer har påbörjats. Förhoppningen är att dessa kurvor (tillsammans med de kurvor som togs fram under föregående år) ska kunna användas i utvärderingen av det temporära stationsnätet som är planerad till 2013. Databaser SMHI ansvarar för flera centrala databaser och register inom svensk vattenförvaltning. Under året har en särskild satsning genomförts för att uppdatera det nationella dammregistret. Den
primära anledningen till satsningen är att få ett bättre underlag för att bedöma dammars miljöpåverkan. Svenskt vattenarkiv, SVAR SMHI ansvarar för att dela in Sverige i avrinningsområden som kan kopplas till vattenförekomster, dvs rapporteringsområden, inom vattenförvaltningen. Denna information samlas i databasen Svenskt Vattenarkiv, SVAR. Ett utförligt kontroll- och korrektionsarbete har genomförts efter de förändringar som önskats av Vattenmyndigheterna. Under året har även en fortlöpande konsolidering av SVAR:s datamodell genomförts och en ny GIS-server installerats. Två versioner av SVAR fastställdes under 2012. I mars fastställdes version 2012:1 och i juli fastställdes version 2012:2. Den senare versionen kommer att ligga till grund för arbetet inom svensk vattenförvaltning fram till 2015. Jämfört med tidigare versioner är tillrinningsområden på öar i kusten nu digitaliserade och kopplade till kustvattenförekomsterna. I samband med leveransen även en övergång från RT90 till Sweref99. 2012 2011 2010 2009 Besök på Vattenwebb (startades i april 2010) 23 913 18 710 4 695 - Genomsnittsstorlek på karterade delavrinningsområden i SVAR (km2) 11,1 12,0 12,2 23,0 SMHI har även inlett ett arbete med att förbättra hypsografer för kustområden med hjälp av data från Sjöfartsverket. En hypsograf beskriver hur kustområdets area varierar med vattendjupet och är en viktig parameter för beräkningar av vattenutbyte och omsättningstid. Tyvärr ingår inte högupplösta djupdata från Sjöfartsverket i Geodatasamverkan vilket medfört att kostnaden är för hög för att för arbetet kan fortsätta under 2013. Dammregistret inom SVAR Ett nytt nationellt dammregister med ca 10 000 dammar har färdigställts under 2012. Dammregistret består av ett punktskikt för dammarna samt ett antal tabeller och relationer och ingår i Svenskt Vattenarkiv (SVAR). Efter önskemål från kraftindustrin har kraft- /säkerhetsinformation lagrats i enskild tabell. Dammarna är kopplade till det hydrologiska nätverket varvid deras funktion i nätverket och uppgifter relaterade till vattenobjekten tillgängliggörs, exempelvis vattenförekomster med tillhörande avrinningsområden. I dammregistrets datamodell beskrivs dammar med begreppen magasin, dammanläggning och dammenhet. Ett magasin är en uppdämd vattenvolym, dvs en eller flera sammanhängande ytvattenobjekt som har samma vattennivå. Magasinet däms upp av en dammanläggning. Dammanläggningen kan vara konstruerad för att tjänstgöra inom en eller flera verksamheter, t ex kraftproduktion, industri, sjöfart, invallning, vattenförsörjning eller spegeldamm. Dammanläggningen består sedan av minst en dammenhet. Dammenheter är av olika
konstruktionstyp/funktion, t ex fyllningsdamm, betong eller murverk. De kan även vara reglerade på olika sätt, t ex fast tröskel/överfall, reglerbart utskov, intag eller vara oreglerade (spärrdamm). I det tidigare dammregistret fanns 5280 objekt. Första utgåvan av det uppdaterade dammregistret innehåller ca 10 000 dammenheter. Figur. Dammenheter (gula punkter) i utloppet av sjön Näkten nära Hackås i Jämtland. Anlagda våtmarker En databas över anlagda våtmarker är under uppbyggnad vid SMHI. Data över anlagda våtmarker 1996-2006 har redan tidigare funnits på Vattenwebben och har nu kompletterats med ytterligare information från Jordbruksverket över anlagda våtmarker 2007-2012. Länsstyrelserna har nu till uppgift att granska och justera informationen samt komplettera med fler våtmarker. Syftet är att samla och förvalta en nationell databas för anlagda våtmarker i Sverige samt att erbjuda en databas för nedladdning av information om anlagda våtmarker. Våtmarker som ska lagras i databasen är våtmarker som anlagts för närsaltsreduktion och som tar emot vatten från näringsrik jordbruksmark. Det utesluter dock inte att även andra våtmarker rapporteras in. Rapportering från Jordbruksverket och respektive Länsstyrelsen till SMHI kommer att göras löpande, dock minst en gång per år. SMHI arbetar för närvarande med att hitta en lösning där Jordbruksverket och Länsstyrelserna själva kan mata in uppgifter i databasen. Påverkans- och belastningsdatabas (PBD) Under 2012 tillgängliggjordes tabeller med grundinformation om markanvändning, jordarter, och punktutsläpp för alla delavrinningsområden i SVAR. Dessa tabeller speglar den information om påverkan och belastning som används för beräkningarna med S-HYPE och utgår från exempelvis Översiktskartan, Corine, Jordartsdatabasen, Blockdatabasen, PLC5 och FUT. Informationen har sammanställts per delavrinningsområde.
Modeller S-HYPE Den hydrologiska beräkningsmodellen för Sverige, S-HYPE, har fortsatt att utvecklas under 2012. Ett stort antal nya produkter från modellen har tagits fram och finns nu tillgängliga för nedladdning i Vattenwebb: Stationskorrigerad vattenföring. Modellen uppdateras med mätvärden vid mätstationer vilket ger högre tillförlitlighet i beräkningarna nedströms mätstationerna. Uppdateringen ger avsevärt bättre flödesberäkningar i reglerade vattendrag där det annars är svårt att beskriva flödesvariationerna. Naturlig vattenföring. Alla regleringsrutiner som lagts in i modellen (103 st) ersätts med fri avbördning för att beräkna den oreglerade vattenföringen. Regleringspåverkan. Lokal regleringsvolym och regleringsamplitud visas tillsammans med den totala regleringsgraden. Regleringsgraden anges i procent och motsvarar den andel av årsvattenföringen som kan lagras i uppströms magasin. Flödesstatistik. Sex statistiska indikatorer som beskriver flödesregimen har beräknats från den stationskorrigerade vattenföring. Indikatorerna är HQ50, HQ10, HQ2, MHQ, MQ och MLQ, där de tre förstnämnda motsvarar olika varningsnivåer för höga flöden. Källfördelning av kväve och fosfor. En källfördelning beskriver vilka sektorer som släpper ut näringsämnen till vatten och bidrar till övergödningsproblem. Sektorerna är uppdelade på diffusa källor (skog, jordbruksmark etc.) och punktkällor (industrier, reningsverk etc). Fyra olika typer av källfördelningar beräknas från S-HYPE, vilka ger en kvantitativ fördelning av utsläppskällorna brutto (vid utsläppen) och netto (vid recipienten), lokalt och totalt. Vattenförhållanden i framtida klimat. Ett antal kartprodukter som beskriver den förväntade förändringen av Sveriges vattenförhållanden i framtida klimat. Kartorna visar utfallet av två olika klimatscenarier jämfört med nutida förhållanden. Se ytterligare information om detta arbete under åtgärd 25 nedan. Under senare delen av året har S-HYPE satts upp och kalibrerats för indelningen i SVAR 2012:2. Den nya versionen av S-HYPE beräknas bli tillgänglig i Vattenwebb i början av 2013. Under 2013 kommer dessutom beräkningar med S-HYPE ligga till grund för statusklassning av hydrologisk regim samt statusklassning av kustvattenförekomster. Kustzonsmodellen SMHI har under året fortsatt utveckla Kustzonsmodellen för att beskriva vattenkvaliteten utmed Sveriges kust och ett antal nya produkter har tagits fram och finns nu tillgängliga för nedladdning i Vattenwebb, se ytterligare information om dessa under Åtgärd 26 nedan. Under 2012 har Kustzonsmodellen dessutom anpassats till indelningen i SVAR 2012:2, uppdaterad beräkning av tillrinnande vatten och näringsämnen från S-HYPE och omkalibrerats. Den nya versionen av Kustzonmodellen beräknas bli tillgänglig i Vattenwebb i början av 2013. Under 2013 kommer dessutom en summerad budget för transporten av näringsämnen över sund mellan kustvattenförekomster beräknas och presenteras i Vattenwebb, vilket kommer att stödja påverkansanalys och planering av åtgärder.
Tillgängliggörande av data Vattenwebb Vattenwebb är en webbapplikation som erbjuder nedladdning av hydrologiska data, och har under året kompletterats med både nytt användargränssnitt och innehåll. Det nya användargränssnittet med startsida som samlar olika appar förbättrar möjligheterna att successivt lägga till nya produkter och tjänster i Vattenwebb. Nya appar kan utvecklas och läggas till helt fristående från övrigt innehåll. Två olika appar ger exempelvis tillgång till modellberäknade data. I den ena kan man ladda ner detaljerade data för ett område, inklusive tidsserier, medan den andra ger möjlighet att ladda ner generell information om alla områden i Sverige för t.ex. visualisering av resultat i GIS-verktyg. Förutom de produkter som beskrivits i tidigare stycken (Temporära mätstationer, Databaser, S-HYPE och Kustzonmodellen) har innehållet i Vattenwebb kompletterats med följande tjänster: Daglig påfyllning av vattenföringsdata för hela Sverige. Tidsserier med total vattenföring från S-HYPE fylls på dagligen med automatik. Tidigare förlängdes tidsserierna manuellt några gånger per år. Markanvändning, jordarter och punktkällor. De bakgrundsuppgifter som används i S-HYPE har tillgängliggjorts både vid nedladdning av data per område och i tabell för hela Sverige. Utvärdering av modellresultat för söt- respektive saltvatten. Interaktiva tjänster ger användaren möjlighet att utvärdera modellresultaten från S-HYPE och Kustzonmodellen mot mätdata. Modellens genomsnittliga avvikelse i procent visas för varje mätstation och detaljerade diagram med tidsserier av modell- respektive mätdata presenteras för godtycklig mätstation. SMHI strävar mot att successivt förbättra modellernas kvalitet och utvärderingen är ett steg i arbetet att informera användare om modellernas nuvarande tillförlitlighet, begränsningar och möjligheter. Samtliga produkter i Vattenwebb är tillgängliga i http://vattenwebb.smhi.se och är beskrivna i detalj i Vattenwebb referensguide, se http://www.smhi.se/professionellatjanster/professionella-tjanster/miljo-och-klimat/vattenmiljo/referensguide-till-smhivattenwebb-1.22742 Produkter från SVAR, inklusive Dammregistret, finns att ladda ner från http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vattendrag/ladda-ner-hydrologiska-data- 1.20127 Sammanfattning Under 2012 genomfördes en rad större arbetsinsatser vid SMHI som syftar till att stötta rapporteringen inom den andra arbetscykeln inom vattenförvaltningen som sker 2015. SMHI deltog med flera aktiviteter inom Vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt - både tillgängligheten hos data och kvaliteten i underlagen förbättrades. Detta bekräftas även av att antalet besökare i Vattenwebb visade en positiv utveckling under året. Det nya arbetssättet med ökad öppenhet ger utomstående större inblick i SMHIs arbete och samtidigt större möjligheter att påverka vad SMHI bör arbeta med. SMHI har därmed vuxit in i rollen som
vattenfabrik inom svensk vattenförvaltning, där beslutsunderlag tas fram på ett kostnadseffektivt sätt till nytta för alla aktörer inom miljöområdet. 2) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden skulle vara pågående till 2012-12-31. Hur blev resultatet? Dela upp på (utifrån årsredovisningen): Mätningar, Modellberäkningar (land respektive kust), SVAR, Dammregistret, PDB samt arbetet med att tillgängliggöra data. Mätningar: 20 stationer omplacerades under 2012, och arbetet med mätningar vid dessa samt tidigare utplacerade stationer beräknas pågå till 2013-12-31. En utvärdering av nyttan av dessa mätningar är planerad under 2013. Modeller: Både S-HYPE och Kustzonsmodellen har uppdaterats under året med ny vattenförekomstindelning, omkalibrering och resultatparametrar. Arbetet med att leverera underlag från modellerna till statusklassning och åtgärdsplanering beräknas pågå till 2013-12-31. SVAR: Två nya versioner levererades under 2012, varav den senare (2012:2) ska ligga till grund för rapporteringen 2015 och modelluppsättningar av S-HYPE och Kustzonsmodellen. Ingen ny version är planerad till 2013 men arbetet med gränsvatten kommer att fortgå. Dammregistret: En första uppdatering av Dammregistret genomfördes under 2012 och levererades till Vattenmyndigheterna i början av 2013. Informationen om de inrapporterade objekten, samt objekt som saknas helt, behöver kompletteras under 2013. Anlagda våtmarker: Databasen har genomgått en omstrukturering och uppdatering under 2012 och arbetet med uppdatering beräknas fortgå under 2013. En webbaserad redigeringssida för databasen planeras driftsättas under 2013, vilket ger handläggare vid länsstyrelserna möjlighet att kontinuerligt uppdatera databasen. PBD: En första version av tabeller med markanvändning, jordarter och punktutsläpp levererades under 2012, och dessa behöver uppdateras med ny vattenförekomstindelning och utsläppsinformation under 2013. Tillgängliggörande av data: Vattenwebb och webbtjänster utvecklades stort under 2012 som en del av Vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt. Under 2013 kommer detta arbete fortgå och kompletteras med ett interaktivt scenarioverktyg för att testa känsligheten hos olika åtgärder för att reducera näringsämnestransport. Scenarioverktyget kommer att så långt som möjligt integreras med Vattenmyndigheternas åtgärdsbibliotek och åtgärdsmodul inom VISS. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Dela upp på (utifrån årsredovisningen): Modellberäkningar (land respektive kust), SVAR, Dammregistret, PDB samt arbetet med att tillgängliggöra data. Mätningar: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 1608 tkr. Modellberäkningar (land respektive kust): Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 3387 tkr.
SVAR: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde både via SMHIs allmänna ramanslag med 1927 tkr och sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 2540 tkr. Dammregistret: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 1420 tkr. PBD (inkl. Anlagda våtmarker): Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 417 tkr. Tillgängliggörande av data: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 2714 tkr. 4) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 24? Arbetet med ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov behöver fortgå under nästa förvaltningscykel. Dels behöver informationen anpassas till eventuella revideringar av vattenförekomstindelningen, och dels behöver kvaliteten hos informationen successivt förbättras. Under 2012 gjordes stora framsteg med att redovisa osäkerheten hos modellberäkningar både på land och i kust, och detta arbete behöver fortgå parallellt med framtagandet av själva informationen. Det långsiktiga målet med åtgärden bör vara att (a) så långt som möjligt karaktärisera både naturliga processer och mänsklig påverkan i vattenförekomster och (b) successivt minska osäkerheten hos resultaten genom att förbättra både bakgrundsdata och processbeskrivningar hos modellverktygen. Åtgärd 25 Åtgärd 25. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2012 och vad som planeras de närmsta åren. Under 2012 publicerades ett antal kartprodukter som beskriver den förväntade förändringen av Sveriges vattenförhållanden i framtida klimat. Kartorna visar hur en framtida klimatförändring skulle kunna påverka svensk vattentillgång för 13 olika variabler och variation av flöde i vattendrag på lokal skala. Beräkningar har gjorts med hjälp av SMHIs hydrologiska modell S-HYPE (version 2010) för ca 38000 delavrinningsområden som täcker Sveriges yta. Långtidsmedelvärden för dagens klimat (referensperiod) redovisas tillsammans med möjliga framtida förändringar för följande tidsperioder: Referensperiod: 1981-2010 Halvseklet: 2036-2065 Sekelskiftet: 2071-2100 Medelvärdena bygger på dagliga beräkningar med nederbörd och temperatur från två olika klimatprojektioner. Dessa baseras på de två globala klimatmodellerna (GCM) Hadley 5 och Echam 3 som drivits med IPCCs utsläppsscenario A1b. GCM-resultaten har skalats ner dynamisk med RCA modellen vid Rossby center/ SMHI och därefter korrigerats och skalerats statistiskt med DBS metoden.
Det blir stora skillnader i bedömningen av en framtida klimatförändring beroende på vilken klimatmodell och vilka scenarier som används vid beräkningen. Därför rekommenderas att resultat från många olika klimatprojektioner används som beslutsunderlag och för effektmodellering. De två projektioner som redovisas här täcker inte på långt när det stora osäkerhetsintervallet, men sammanfaller relativt väl med 25-75 % av intervallet i SMHIs ensemble av 16 klimatprojektioner som bl.a. används vid de detaljerade Länsanalyserna. Flera hydrologiska modeller är också att föredra för säkrare slutsatser. De 13 variabler som redovisas i Vattenwebb ( Klimatscenarier med S-HYPE ) är: 1. Lufttemperatur 2. Nederbörd 3. Medelvattenföring 4. Medel specifik avrinning 5. Relativ grundvattennivå 6. Snödagar med >1 cm 7. Snötäcke, medel av årsmax 8. Medellågvattenföring 9. Varaktighet av lågflöde <10% 10. Intensitet av lågflöde <10% 11. Medelhögvattenföring 12. Hög vattenföring med 10 års återkomsttid 13. Hög vattenföring med 50 års återkomsttid 2) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden skulle vara färdigställd till 2012-12-31 (Första version av klimatprediktioner på vattenförekomstskalan skulle vara färdigställda). Hur blev resultatet? I slutet av 2012 publicerades en första version av klimatprediktioner med S-HYPE i Vattenwebb. Det finns inga planer på att uppdatera dessa under 2013, trots att vattenförekomstindelningen reviderats och en ny version av S-HYPE färdigställts. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Arbetet med klimatprediktioner har finansierats av SMHIs forskningsavdelning med ekonomiskt bidrag via forskningsrådet FORMAS (Hydroimpacts2.0-projektet) och Naturvårdsverket (forskningsprogrammet CLEO). Dessa forskningsprojekt, med en budget på flera miljoner kronor, sträcker sig över flera år och har bidragit till metodutveckling för arbetet med åtgärden. Publiceringen av resultaten i Vattenwebb har finansierats via SMHIs nationella kunskapscentrum för klimatanspassning. 4) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 25? Arbetet med att reducera osäkerheterna i klimatprediktionerna behöver fortgå och resultaten bör uppdateras när nya klimatsimuleringar med uppdaterade utsläppsscenarier blir tillgängliga. Hittills har endast klimateffekter på vattentillgången studerats med det finns även behov av att undersöka effekter av ett förändrat klimat på vattenkvaliteten.
Åtgärd 26 Åtgärd 26. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2012 och vad som planeras de närmsta åren. Under 2012 beräknades tre nya variabler med Kustzonsmodellen och publicerades i Vattenwebb: Omsättningstid. Vattnets ålder i dygn då det lämnar vattenförekomsten under antagandet att allt inflöde till vattenförekomsten har åldern noll. Kollektiv omsättningstid. Vattnets ålder i dygn då det lämnar vattenförekomsten under antagandet att all tillrinning från land och allt inflöde från utsjön har åldern noll. Utsjöpåverkan. Andelen utsjövatten i vattenförekomsten, anges i procent. Både omsättningstider och utsjöpåverkan ger värdefull information om vattenutbytet med omgivningen, och detta kan användas för att bedöma hur kustvattenförekomsten reagerar på antingen förändrat påverkanstryck eller planerade åtgärder. Resultaten kommer att uppdateras i samband med att en ny version av Kustzonsmodellen publiceras i början av 2013. Övrigt arbete med karaktärisering av kustvattenförekomster med Kustzonsmodellen beskrivs i Åtgärd 24. 2) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden var färdigställd. Hur ser SMHI på det fortsatta arbetet utifrån formuleringen med relevans för vattenförvaltningens behov? Resultaten behöver uppdateras i samband med att vattenförekomstindelningen revideras och/eller bakgrundsinformation förbättras, t.ex. hypsografer av de olika kustvattenförekomsterna och beskrivning av bottentopografin vid sund mellan kustvattenförekomster. Under 2013 kommer dessutom transporten av näringsämnen mellan kustvattenförekomsterna summeras och presenteras i Vattenwebb. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Finansiering av åtgärden skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete, se kostnader som redovisas för modellberäkningar i Åtgärd 24. 4) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 26? SMHI anser att denna åtgärd fortsättningsvis kan ingå som del i Åtgärd 24 om man ändrar termen hydrologisk till hydrologisk/oceanografisk.
Ytterligare fråga till SMHI 1) Utifrån de åtgärder som SMHI arbetat med i åtgärdsprogrammet från 2009 hur ser SMHI på det fortsatta arbetet med vattenförvaltningens åtgärdsprogram i det kommande åtgärdsprogrammet? Finns det ytterligare åtgärder som SMHI vill arbeta med? Åtgärd 24 och 25 är så pass grundläggande att de även bör fortgå i nästa förvaltningsprogram. Åtgärd 26 skulle kunna inrymmas i Åtgärd 24 enligt förslaget ovan och behöver i så fall ingen egen omnämning. Ett förslag från SMHI är att ersätta nuvarande Åtgärd 26 med att beskriva effekter av tidsmässiga förändringar i påverkan och belastning på vattnets kvantitet och kvalitet. SMHIs modellverktyg använder idag i de flesta fall en tidsstatisk beskrivning av påverkan och belastning (t.ex. markanvändning, punktutsläpp och regleringsrutiner) medan dessa i verkligheten varierar i tiden, inte minst i samband med ett successivt genomförande av åtgärder. Modellverktygen behöver anpassas för att kunna nyttja tidsvarierande bakgrundsinformation, vilket även skulle ge resultat med större trovärdighet. Detta kan exempelvis innebära att modellen hanterar markanvändningsdata från olika tidpunkter i samma simulering, eller att modellen tillåter tidsmässiga förändringar i regleringsrutiner i takt med att vattendrag byggs ut för vattenkraftsproduktion eller avregleras. Genom att hantera tidsvariabla påverkans- och belastningsdata öppnas även en möjlighet att med modeller förutspå trögheten mellan själva genomförandet av åtgärder och den effekt åtgärden förväntas ge. Samhället behöver få bättre kunskap kring denna tröghet för att kunna ställa rimliga förväntningar på resultaten från åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen. Detta förslag på ny åtgärd skulle även ställa krav på de databaser som byggs/byggts upp med påverkans- och belastningsinformation eftersom de behöver kunna hantera variationer i tiden.