Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund
Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion
Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar för gemensamma dammar och magasin. Sammanställer driftdata och beräknar tillrinning Tar fram hydrologiska prognoser och beräknar dimensionerande flöden. Samordnar produktionen med hjälp av så kallade kraftbyten.
Bakrund Projekt-Q VRF:s tillrinningsberäkningar hade länge visat att rapporterad vattenföring från vissa kraftverk och utskov ofta var felaktigt. Årliga möten, sedan 1970-talet, mellan VRF, SMHI och kraftbolagen hade ej lyckats förändra detta. Information från dessa möten tycktes inte nå fram till de som hade kunskap att förbättra tappningsbestämningen. Jag och en kollega beslöt därför att skapa en nykomponerad arbetsgrupp.
Lite fel vattenföring, gör det nåt? Försvårar samordning av körning Fel flöde medför felaktig tillrinningsberäkning Hydrologiska modellen riskerar att kalibreras mot felaktiga data Försämrad vattenplanering Ökad risk för domsbrott Dåligt underlag för dammsäkerhetshöjande åtgärder
Felsökningsmetoder Kontroll av indata och beräkningar Fältmätning av utskovsgeometri Jämföra kraftverk Homogenitetstest Jämföra utskov med turbiner Är verkningsgraden rimlig? Vattenföringsmätning med tex ADCP
Resultat? Vi tror att vi har lyckats synliggöra ett problem men även hittat och åtgärdat en hel del fel och brister..
Kraftverk Fel på vattenståndsgivare Givarfel för ledskene- och skovelvinkel (Kaplan) Fel verkningsgrad Beräkning i ett fall oberoende av ändrad fallhöjd! Skräp på intagsgrindar
Utskov Fel i beräkningsunderlag tex utskovsgeometri Felaktiga avbördningskoefficienter Fel indata (övy, luckindikering) Rena skrivfel i lucktabeller
Vattenföringsstationer Nivågivare felaktig Bestämmande sektion förändrad pga höga flöden men även pga fiskevårdande åtgärder Avbördningskurva framtagen med hjälp av felaktiga mätningar
Hur kontrollera givare? Skalor för manuell avläsning underlättar! Speciellt om dom är hela och rätt placerade.
Slutsatser och diskussion Det finns pengar att tjäna på att höja kvaliteten på tappningsberäkningen men det är svårt visa exakt hur mycket. Om vi kan visa att det lönar sig så får vi också resurser. Att genomföra förändringar i stora organisationer tar tid, ibland väldigt lång tid. Problemet handlar mycket om att på ett bra sätt sprida information horisontellt och vertikalt inom företagen.
Extra material i mån av tid
Kvalitetsgradering, 1-5 - Inget arbete har lagts ner, kvaliteten på tappningsbestämningen är okänd. Kriterierna för en 1:a är ej uppfyllda. 1. Hur tappningsbestämningen i kraftverk och utskov utförs är känt. Genomgång och kontroll av de parametrar som ingår i tappningsberäkningen (ex vattenstånd, pådrag, effekt, luckindikering) är påbörjad men inte klar. 2. Ingående parametrar för beräkningen av flödet genom kraftverket har kontrollerats och befunnits korrekta, periodiskt kontrollprogram för att upprätthålla kvalitén på dessa finns. Beräkningarna för kraftverket har på goda grunder bedömts vara tillförlitliga. 3. Som ovan men även utskoven innefattas. 4. Som ovan men beräkningarna för kraftverket grundar sig på modellprov och indexprov. Indexproven ska vara utförda under de senaste 12 åren för Kaplanturbiner och de senaste 15 åren för Francisturbiner. Beräkningarna för utskoven grundar sig på modellprov och/eller är verifierade med flödesmätningar. 5. Som ovan men beräkningarna för kraftverket är verifierade eller upprättade mha noggranna flödesmätningar för bestämning av absolut flöde. Exempel på mätmetod kan vara Accusonic, termodynamisk- eller Gibsons metod.
Rekommendationer från VRF Intervall för rondning och avvägning av vattenståndsmätare och luckskalor Placering av fixpunkter och fasta skalor Intervall för kontrollmätning av vattenföringsstationer
Rekommendationer för kvalitetssäkring av uppmätt vattenstånd, vattenföring och luckindikering Alla vattenståndspeglar som ligger till grund för beräkning av tillrinning (dvs övy, nvy och rena Q-peglar) bör vägas av en gång per år. För att underlätta den årliga kontrollen bör en pegel ha 2 närliggande fixpunkter i tillägg till huvudfixen som kan tillåtas ligga på ett längre avstånd. Kontroll mot huvudfixen behöver endast ske om de 2 närliggande fixarna avviker sinsemellan. Övy- och nvy-peglar bör, om det är möjligt med en rimlig arbetsinsats, avvägas mot samma fixpunkt (huvudfixen). För rena Q-peglar bör avbördningskurvan kontrolleras återkommande minst var 5:e år med hjälp av flödesmätningar. Givare för luckindikering bör vid rondning enkelt kunna kontrolleras mot en fast luckskala, dvs värdet på den fasta skalan jämförs med det värde driftcentralen loggar. Att den fasta luckskalan visar rätt öppning bör kontrolleras årligen. Om felvisning upptäcks på peglar och luckindikering bör felet snarast korrigeras, historik över fel och korrigeringar bör sparas för att underlätta uppföljning.
VRF:s uppdrag Bygga och förvalta anläggningar inom området sjöreglering samt ansvara för skadeförebyggande verksamhet och skadereglering Handha och utveckla metoder för vattenhushållning för delägarnas bästa Aktivt verka i dammsäkerhetsfrågor I förhållandet mellan delägarna vara ett neutralt utredningsorgan i vattenkraftfrågor På delägarnas uppdrag agera i miljö- och policyfrågor som berör vattenkraften Upprätthålla erforderlig och av delägarna efterfrågad kompetens till exempel inom områdena hydrologi, teknik, dammsäkerhet och juridisk kompetens inom vattenrätt och miljö Utskovskanal från Vojmsjön i Ångermanälven