KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG SID 1 (12) 2010-08-25 DNR 1.2.1-239-2010 Statistik för hälso- och sjukvård inom Kungsholmens vårdoch omsorgsboenden under perioden januari-juli 2010. SAMMANFATTNING Inkomna avvikelser har minskat jämfört med år 2009 och 2007 men ökat jämfört med år 2008, se tabell 4. Under perioden har en avvikelse föranlett anmälan enligt Lex Maria. Läkemedelsavvikelserna har minskat jämfört med övriga år. Troligen finns det en liten felkälla på grund av att ej signerade läkemedelslistor inte alltid är registrerade som avvikelser. Övriga avvikelser har minskat jämfört med övriga år. Fallincidenterna med och utan skada har ökat jämfört med övriga år. Byte av vårdform har sammantaget minskat jämfört med år 2009, ökat jämfört med år 2008 och år 2007. Vårdtagare som bytt vårdform dagtid har minskat jämfört med år 2009, ökat jämfört med år 2008 och år 2007. Antalet vårdtagare som bytt vårdform jourtid är i stort sett detsamma som år 2009, men har ökat jämfört med år 2008 och år 2007. Det är fortfarande fler vårdtagare som byter vårdform dagtid än på jourtid. För de vårdtagare som bor i särskilt boende är målet att alla som önskar ska få stanna kvar i sitt hem på boendet vid vård i livets slutskede och där få sluta sina dagar. Statistiken visar att de flesta vårdtagarna avlider i sitt hem på boendet och inte på annan plats. Under denna period har antalet avlidna minskat jämfört med år 2009 och år 2008 men ökat jämfört med år 2007. Antalet trycksåren har ökat jämfört med år 2009 men är i stort sett detsamma som år 2008 och år 2007. Sjuksköterskorna arbetar mycket med att förebygga trycksår men uppger att många vårdtagare kommer hem från sjukhuset med trycksår. Trycksår som de fått under sjukhusvistelsen och som sedan sjuksköterskorna oftast lyckas läka. Antal vårdtagare som är förskrivna inkontinenshjälpmedel har minskat jämfört med övriga år. Många äldre saknar någon form av utredning eller bedömning av sin inkontinens när de flyttar in på ett särskilt boende. Många äldre skulle klara sig

SID 2 (12) utan hjälpmedel om de blev ordentligt utredda och fick toalettassistans oftare. Samtliga äldre som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en inkontinensutredning som årligen ska följas upp. Ca 31 procent av de boende är kontinenta. Boende med ordinerad urinkateter har minskat jämfört med år 2009, ökat jämfört med år 2008 men är i stort detsamma jämfört med 2007. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sin läkemedelshantering har ökat jämfört med år 2009 och år 2008 men minskat jämfört med år 2007. Något som är mycket positivt är att vårdtagare som använder färre än tio ordinerade läkemedel har ökat jämfört med övriga år. Möjligen är det satsningarna på utbildning rörande läkemedelsanvändning och läkemedelsutbildningar för sjuksköterskorna som slår igenom. Ett projekt rörande läkemedel pågår också på S:t Eriks vård- och omsorgsboende där en apotekare ingår i arbetslaget tre dagar i veckan under 6 månader för att bidra med läkemedelskunskaper på alla nivåer. Liknande projekt fast i mindre skala ska genomföras på Serafen på två plan i höst. Den specifika omvårdnaden har ökat jämfört med år 2009 men har mer än tredubblats jämfört med år 2008 och år 2007. Specifik omvårdnad ges till vårdtagare som exempelvis har behov av respirator, tracheostomi, syrgaskoncentrator, intravenöst dropp, injektioner, blodtransfusioner, såromläggningar eller som inte kan tillgodogöra sig vanlig kost utan får nutrition via någon form av sond. Vårdtagare med vårdrelaterade infektioner har i förhållande till övriga år stadigt ökat. Sammantaget har det under perioden januari-juli år 2010 jämfört med år 2009 skett en minskning i statistiken gällande inkomna avvikelser. Läkemedelsanvändningen har minskat vilket är positivt. Vårdtagare med vårdrelaterade infektioner, trycksår och den specifika omvårdnaden har ökat något. INLEDNING Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) följer kontinuerligt alla inkomna avvikelser rörande läkemedel och övriga avvikelser som t.ex. brister i vårdkedjan, omvårdnaden mm utgående från hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser. Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) har följt fall och fallavvikelser. Indikatorer som också registreras varje månad och som MAS följer är hur många vårdtagare som har t.ex. bytt vårdform, avlidit, trycksår, inkontinenshjälpmedel, apodos/dosett, ordinerade läkemedel och specifik omvårdnad (tabell 1 och 2). Statistiken rörande avvikelser, bytt vårdform och avlidit grundas på inkomna uppgifter på antal vårdtagare. Statistiken för indikatorerna trycksår, inkontinenshjälpmedel, apodos/dosett, ordinerade läkemedel och specifik omvårdnad

SID 3 (12) grundas på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader. Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader. De flesta av avvikelserna åtgärdas lokalt av utföraren, som redovisar till MAS/ MAR. Enheterna är bra på att rapportera in avvikelser men det finns säkert något mörkertal. Det är viktigt att se på inträffade avvikelser som möjligheter till förbättring. Inställningen till avvikelsehanteringssystemet måste präglas av öppenhet så att arbetet med att kontinuerligt förbättra de äldres säkerhet och trygghet utgör fokus. En annan del är att med hjälp av riskanalyser förebygga fel och brister dvs. med hjälp av avvikelserapporteringen lära sig av de fel och misstag som begåtts. Därför är det viktigt att chefer och personal ute på enheterna kontinuerligt arbetar med att kvalitetssäkra rutiner och arbetssätt för att förhindra avvikelser. ANALYS En jämförande statistik under perioden januari-juli mellan år 2010, 2009, 2008 och 2007 har gjorts i analysen. Det går inte att få den absolut på grund av att det under samtliga år skett en del förändringar genom avveckling av antalet boendeplatser 1. Statistiken grundar sig på inkomna uppgifter från omvårdnadsansvariga sjuksköterskor. Under perioden har inte heller alla enheter haft full beläggning. I nedan tabell 3 visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor under perioden registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för på samtliga vård- och omsorgsboenden. Tabell 3 Januari-juli Antal vårdtagare 2010 606 2009 591 2008 612 2007 626 AVVIKELSER Inkomna avvikelser har minskat med ca 9 procent jämfört med år 2009, ökat med ca 21 procent jämfört med år 2008 men minskat med 7 procent jämfört med år 2007, se tabell 4. Under perioden har en avvikelse föranlett anmälan enligt Lex Maria. Tabell 4 1 Från år 2004 har platserna i vård och omsorgsboendena minskat i flera etapper och några verksamheter har ändrat i sin struktur.

SID 4 (12) Januari-juli Fall med skada Läkemedel (utebliven/förväxlat/ dubbel dos) Övriga MTP/brister i vårdkedjan/ kommunikation/omvårdnad, dokumentation mm Summa 2010 237 219 25 481 2009 214 265 50 529 2008 130 230 38 398 2007 104 370 45 519 Fallincidenter Sammantaget har fallincidenterna med och utan skada ökat med ca 14 procent jämfört med år 2009 och med ca 46 procent jämfört med år 2008 samt med ca 23 procent jämfört med år 2007, se tabell 5. Fallincidenter som föranlett någon form av skada har ökat med ca 11 procent jämfört med år 2009, ökat med ca 82 procent jämfört med år 2008 och ökat med ca 128 procent jämfört med år 2007, se tabell 5. Ett mer strukturerat och dokumenterat fallpreventionsarbetet har utvecklats under det senaste året, liksom att andelen vårdplaner för personer med upprepade fall och bedömd fallrisk har ökat. Arbetet med att minska andelen fall och skador vid fall är en viktig och alltid aktuell fråga samt ett utvecklingsområde där insatser behövs tidigt. För att nå bästa möjliga resultat för den enskilde krävs att all personal har kunskap inom området och är delaktig. Av de fall med skada som inträffat under perioden är det ca 21stycken som orsakat någon form av fraktur. De fallincidenter som inte varit orsak till att vårdtagaren kommit till någon skada har ökat. Jämfört med år 2009 är ökningen ca 15 procent, jämfört med år 2008 är det en ökning med ca 37 procent och jämfört med år 2007 en ökning med ca 6 procent, se tabell 5. För alla vårdtagare som flyttar in på ett särskilt boende ska en riskbedömning enligt Downton Fall Risk Index (bedömningsinstrument) alltid genomföras. Fallriskbedömningen ska följas upp minst en gång om året eller efter behov t.ex. om vårdtagare faller ofta. Riskbedömningen ger ett underlag som är vägledande för beslut om insatser som syftar till att eliminera risker samt förhindra vårdtagaren från att falla. Höftskyddsbyxor är idag en vanlig åtgärd som används på fler av enheterna som skadeprevention för att förhindra fraktur vid fall för vårdtagare med fallrisk. Många personer med demenssjukdom som inte har insikt om att deras gångförmåga och balans försämrats, kan resar sig upp t.ex. ur sin rullstol och falla. Användning av begränsningsåtgärder som sänggrindar, larmmattor eller bälten påverkar personens rörelsefrihet och ska inte användas utan att andra insatser prövats och utvärderats samt föregås av riskanalys, då begränsningsåtgärd i sig inte är utan risk. En ordination av läkare ska alltid vara tidsbegränsad och anvisningar för användande ska då finnas.

SID 5 (12) Tabell 5 Januari-juli Fall med skada Fall utan skada Summa 2010 237 691 928 2009 214 599 813 2008 130 506 636 2007 104 653 757 Läkemedelsavvikelser Läkemedelsavvikelserna har minskat med ca 17 procent jämfört med år 2009, med ca 5 procent jämfört med år 2008 och med 41 procent jämfört med år 2007. Troligen finns här en felkälla på grund av att ej signerade läkemedelslistor inte alltid registrerade som avvikelser. se tabell 6. De flesta avvikelserna som rapporteras in handlar oftast om, att någon personal glömt att ge vårdtagaren sina läkemedel eller glömt signera att läkemedlet har överlämnats. Exempelvis är läkemedlet kvar i dosetten och vårdpersonalen har signerat på signeringslistan att det är givet eller så saknas läkemedlet i dosetten men signeringslistan är osignerad. Enligt riktlinjerna ska omvårdnadspersonalen innan de får ta emot en delegering genomföra en kunskapstest. Många vårdtagare ska vid olika tidpunkter varje dag få sina läkemedel. Överlämnandet är oftast delegerat till vårdpersonal, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, förrän de fått en delegering av en sjuksköterska. Personalen får en uppgift att ta ansvar för och utföra, utan att ha formell utbildning i ämnet. Läkemedelhanteringen är föremål för ett ständigt kvalitetsarbete. Det gäller att alltid diskutera; hur minskas incidenterna, hur skapar vi bra rutiner, hur utbildar och hur följer vi upp? Flera av enheterna uppger att de aktivt arbetar med läkemedelsavvikelserna och att de diskuterar på arbetsplastmöten, kvalitetsråd mm om hur det ska säkra läkemedelshanteringen. Övriga avvikelser Övriga avvikelser har minskat med ca 50 procent jämfört med år 2009, med ca 34 procent jämfört med år 2008 och med ca 44procent jämfört med år 2007, se tabell 6. Övriga avvikelser handlar om brister i dokumentationen, brister i omvårdnaden t.ex. utebliven ADL-status, fel på medicinteknisk produkt, glömt att koppla in t.ex. sänglarm eller dra upp sänggrindar samt bristen i vårdkedjan mellan landsting och kommun. Tabell 6 Januari-juli Läkemedel Utebliven, Förväxlat, Övriga MTP, brister i vårdkedjan, kommunikation, omvårdnad, dokumentation mm Summa

SID 6 (12) Dubbel dos 2010 219 25 244 2009 265 50 315 2008 230 38 268 2007 370 45 415 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINDIKATORER Byte av vårdform Byte av vårdform har sammantaget minskat med ca 14 procent jämfört med år 2009, ökat med 31 procent jämfört med år 2008 och med 29 procent jämfört med år 2007. Vårdtagare som bytt vårdform dagtid har minskat med ca 20 procent jämfört med år 2009, ökat med ca 24 procent jämfört med år 2008 och med ca 12 procent jämfört med år 2007. Vårdtagare som bytt vårdform jourtid är i stort sett detsamma jämfört med år 2009, men ökat med ca 46 procent jämfört med år 2008 och med ca 82 procent jämfört med år 2007, se tabell 7. Det är fler vårdtagare som byter vårdform dagtid än jourtid. En hypotes är att eftersom byte av vårdform sker på dagtid när läkare ska finnas tillgänglig, är att vårdtagaren faktiskt på grund av svår sjukdomsorsak behöver byta vårdform. Det framgår dock inte av statistiken om vårdtagaren innan bytet, träffat läkare, eller om läkaren bedömt ärendet per telefon. Tabell 7 Januari-juli Byte av vårdform till sjukhus - dagtid Byte av vårdform till sjukhus - jourtid Summa 2010 165 89 254 2009 207 87 294 2008 133 61 194 2007 148 49 197 Avlidna För de vårdtagare som bor i ett särskilt boende är målet att alla som önskar ska få stanna kvar i sitt hem på boendet vid vård i livets slutskede och där få sluta sina dagar. Statistiken visar att de flesta vårdtagarna avlider i sitt hem på boendet och inte på annan plats. Under denna period är antalet avlidna minskat med 2 procent jämfört med år 2009 och med 0 procent jämfört med år 2008 men ökat med 6 procent jämfört med år 2007, se tabell 8. Tabell 8 Januari-juli AAvlidna på - boendet AAvlidna på - annan plats tex. sjukhus 2010 80 28 108 2009 86 24 110 2008 92 18 110 Summa

SID 7 (12) 2007 76 26 102 Trycksår Trycksåren har ökat med ca 29 procent jämfört med år 2009 men är i stort sett detsamma jämfört med år 2008 och med ca 42 procent jämfört med år 2007, se tabell 9. Sjuksköterskorna arbetar mycket med att förebygga trycksår men uppger att många vårdtagare kommer hem från sjukhuset med trycksår. Trycksår som de fått under sjukhusvistelsen. Riskbedömning av trycksår ska genomföras på samtliga boende bland annat för att förebygga och så långt som möjligt försöka eliminera trycksår. När en vårdtagare flyttar in på ett särskilt boende ska modifierad Nortonskala en bedömning av vårdtagarens risk att utveckla trycksår alltid utföras. Riskbedömningen ska följas upp minst två gånger om året eller om det föreligger en risk efter behov, för att förhindra trycksår. På Serafen, Fridhemmet och Pilträdet används också Biolight. En metod som utförs utvärtes och som visat sig bra och som stimulerar kroppens läkning av inflammatoriska tillstånd med hjälp av pulserande ljus. Tabell 9 Januari-juli Stadium 1 kvarstående missfärgning Stadium 2 epitelskada Stadium 3 fullhudsdefekt utan sårkavitet Stadium 4 fullhudsskada med sårkavitet, som är svårast 2010 9 12 5 1 27 2009 10 6 3 2 21 2008 12 7 4 3 26 2007 9 5 3 2 19 Förskrivna inkontinenshjälpmedel Antal vårdtagare som är förskrivna inkontinenshjälpmedel har minskat med 5 procent jämfört med år 2009, med 1 procent jämfört med år 2008 och med 7 procent jämfört med år 2007. Många äldre saknar någon form av utredning eller bedömning av sin inkontinens när de flyttar in på ett särskilt boende. Många äldre skulle säkert klara sig utan hjälpmedel om de blev ordentligt utredda och fick toalettassistans oftare. Ca 31 procent av de boende är kontinenta. Samtliga äldre som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en inkontinensutredning som årligen ska följas upp. Boende med ordinerad urinkateter har minskat med ca 4 procent jämfört med år 2009, ökat med ca 5 procent jämfört med år 2008 men är detsamma jämfört med 2007, se tabell 10. Tabell 10 Januari-juli Inkontinens KAD 2010 438 22 2009 456 23 2008 440 21 2007 466 22 Summa

SID 8 (12) Apodos och dosett Statistiken grundar sig på den läkemedelshantering där sjuksköterskan övertagit läkemedelsansvaret. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sin läkemedelshantering har ökat med ca 4 procent jämfört med år 2009, detsamma jämfört med år 2008 men minskat med ca 2 procent jämfört med år 2007, se tabell 11. De flesta av vårdtagarna får sina läkemedel delade från apotek, så kallad Apodos. Övriga vårdtagare får sina läkemedel delade i dosett av sjuksköterska eller från båda systemen. Apodos har ökat med åren och att använda apodos är ett säkrare sätt i hanteringen av den enskildes läkemedel. Läkemedlen kommer färdigdelade i påsar från apoteket som sedan delegerad personal överlämnar. Tabell 11 Januari-juli Apodos Dosett Apodos +dosett Summa 2010 396 52 95 543 2009 399 49 76 524 2008 381 85 77 543 2007 375 96 80 551 Ordinerade läkemedel Något som är mycket positivt är att vårdtagare som använder färre än tio ordinerade läkemedel har ökat med ca 21 procent jämfört med år 2009, med ca 45 procent jämfört med år 2008 och med ca 29 procent jämfört med år 2007, se tabell 12. Många läkemedel interagerar med varandra. Det betyder att de på olika sätt kan påverka, förstärka eller minska effekten av varandra. Andra läkemedel kan vara direkt skadliga att ta tillsammans. Risken för detta ökar naturligtvis avsevärt om patienten kanske använder så många som tio eller fler läkemedel samtidigt. Det är viktigt att läkare och sjuksköterskor alltid är uppmärksamma vid in- och utsättning av den enskildes läkemedel. Sätts ett läkemedel in ska det alltid ifrågasättas om något annat kanske borde sättas ut. Läkemedelsgenomgångar är en viktig del i att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen och förbättra den enskildes läkemedelsanvändning samt att det ger en bra översyn av vårdtagarnas läkemedel. Genomgångar är också ett bra utbildningstillfälle för vårdpersonal, vilket i förlängningen ska leda till ökade kunskaper om läkemedel och dess verkan. Sjuksköterskorna har erhållit utbildning i socialstyrelsen kvalitetsindikatorer och läkemedelsgenomgångar under hösten 2009. Ett projekt rörande läkemedel pågår nu på S:t Erik vård- och omsorgsboende där en apotekare ingår i arbetslaget tre dagar i veckan under 6 månader för att bidra med läkemedelskunskaper på alla nivåer. Liknande projekt fast i mindre skala ska genomföras på Serafen på två plan i höst.

SID 9 (12) Tabell 12 Januari-juli Mindre än tio ordinerade läkemedel Mer än tio ordinerade läkemedel 2010 385 158 543 2009 318 206 524 2008 266 277 543 2007 298 248 546 Summa Specifik omvårdnad Den specifika omvårdnaden har ökat med ca 20 procent jämfört med år 2009 men har i hög grad ökat jämfört med år 2008 och år 2007. En ökning med ca 173 procent jämfört med år 2008 och med ca 163 procent år jämfört med 2007, se tabell 13. Det är många äldre som flyttar in i ett särskilt boende som behöver mycket hälso- och sjukvård medan vissa har ett hälso- och sjukvårdsbehov som de kan klara av själva eller behöver lite hjälp med, därför är det svårt att precis uttrycka hur stort behovet är. Specifik omvårdnad ges till vårdtagare som exempelvis har behov av respirator, tracheostomi, syrgaskoncentrator, intravenöst dropp, injektioner, blodtransfusioner, såromläggningar eller som inte kan tillgodogöra sig vanlig kost utan får nutrition via någon form av sond. Vårdtagare med vårdrelaterade infektioner har i förhållande till övriga år stadigt ökat. Tabell 13 Januari-juli Specifik Omvårdnad pegsond/ iv.dropp/ blodtransfusion/ syrgas/ sug/ stort sår, injektioner, respirator, mm 2010 71 12 2009 59 10 2008 26 4 2007 27 5 Vårdrelaterade infektioner MRSA/VRE/ESBL/HEPATIT Sammanställning av hälso- och sjukvårdsindikatorer januari-juli 2010 Tabell 1

SID 10 (12) * Antal Vårdtagare Fall med skada allt fr. blåmärke, sårskada till fraktur. Temabo Fridhemmet Attendo Attendo Attendo Care AB Care AB Care AB Egen Regi Egen regi Pilträdet **135 Alströmer- Alströmerhemmet Solbacken Serafen **176 **115 ** 64 hemmet 0-2+6 **51 3-5 +6 **62 60 22 19 15 71 29 20 Fall utan skada 157 108 72 71 161 93 30 Läkemedel Utebliven, Förväxlat, Dubbel dos 47 26 38 8 68 24 8 Övriga MTP, brister i Vårdkedjan, brist i specifik omvårdnad,dokumentation mm Byte av vårdform till sjukhus - dagtid - jourtid Avlidna på - boendet - annan plats 3 7 3 0 11 0 1 66 26 12 0 8 9 7 0 9 1 10 3 38 7 7 6 Statistiken grundas på * antal vårdtagare som varit involverad i en avvikelse, bytt vårdnivå och avlidit. ** antal platser/särskilt boende 10 5 5 3 48 31 23 22 Carema äldreomsorg St Erik **30 1 2 1 2 Sammanställning av hälso- och sjukvårdsindikatorer januari-juli 2010 Tabell 2

SID 11 (12) *Medelvärdet/ vårdtagare Temabo Fridhemmet **135 Attendo Care AB Alströmerhemmet 0-2+6 **51 Attendo Care AB Alströmerhemmet 3-5 +6 **62 Attendo Care AB Solbacken ** 64 Egen regi Serafen **l76 Egen regi Carema Pilträdet **115 äldreomsorg St Erik **30 Trycksår Stadium 1/2/3/4 Inkontinens/ 1/2/1/1 1/2/0/0 1/1/1/0 0/0/0/0 4/5/2/0 2/2/1/0 0/0/0/0 62 42 43 54 152 58 27 KAD 4 1 1 0 10 6 0 Specifik Om- 25 2 7 2 26 8 1 Vårdnad sond/ dropp/ sug/ O 2 / 3 2 4 4 sår, resp. mm Apodos 60 38 49 35 122 66 26 Dosett 15 3 2 8 16 7 1 Apodos +dosett 11 8 8 16 34 15 3 Mindre än tio 66 33 50 41 102 68 25 ord. läkemedel Mer än tio 21 16 9 18 70 19 5 ord. läkemedel * För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader. ** antal platser/särskilt boende

SID 12 (12) RISKBEDÖMNINGAR Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, maltnutrition och trycksår. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska sedan följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 procent innan årets slut, tabell 14 och 15. Stockholms stad har valt att bland sina kvalitetsindikatorer enbart registrera riskbedömningar i vård- och omsorgsboende. Det är lite svårare att genomföra riskbedömningar på servicehusen pga. av den skiftande vårdnivån, men för att få en helhet rörande särskilda boendeformerna har Kungsholmens MAS och MAR valt att även ta med servicehusen. Instrument som ska användas är: 1. Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten 2. MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus 3. Norton för att mäta risk för trycksår Serafen-, S:t Erik-, Alströmerhemmet- och Solbackens vård- och omsorgsboende Antalet boendeplatser är 383. Av dessa har det på 401 boende utförts fallriskbedömning enlig Downton Fall Risk Index. På 278 boende har det genomförts mätning av näringsstatus enligt MNA och på 289 boende har riskbedömningar genomförts enligt Norton. Tabell 14 Januari -juli Downtown Fall Risk MNA Norton Utförda 105 % 73 % 76 % Pilträdet och Fridhemmets servicehus Antalet boendeplatser är 250. Av dessa har det på 117 boende utförts fallriskbedömning enlig Downton Fall Risk Index. På 110 boende har man genomfört mätning av näringsstatus enligt MNA och på 93 boende har riskbedömningar genomförts enligt Norton. Tabell 15 Januari -juli Downtown Fall Risk MNA Norton Utförda 47 % 37,2 % 44 %