Miljömålen i Västerbottens län

Relevanta dokument
Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014


Hur mår miljön i Västerbottens län?

Temagruppernas ansvarsområde

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

God bebyggd miljö - miljömål.se

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne


Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Med miljömålen i sikte. Åtgärdsprogram för hållbar utveckling

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

DNR Sida 1 av 7

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljöstrategi för Arvika kommun

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Samrådshandling Dnr: 2016:31. Behovsbedömning. Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun

Del 1 - MKB. Kommentarer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

Samrådshandling Dnr: 2016:160. Behovsbedömning. Detaljplan för Kärnan 7. Söder Jönköpings kommun

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Samrådshandling Dnr: 2016:24. Behovsbedömning. Detaljplan för Sömnaden 6 m.fl., Huskvarna, Jönköpings kommun

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Samrådshandling Dnr: 2015:306. Behovsbedömning. Detaljplan för bostäder på Lekeryd 2:3 m.fl. Lekeryd, Jönköpings kommun

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Bilaga 5 Miljöbedömning

ENABYGDENS MILJÖMÅL

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Miljömål och indikatorer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Undersökning av planens miljöpåverkan

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Grundläggande Miljökunskap

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljömålssystemet i korthet

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild bild/ikon som illustrerar målet. Dessa bilder används i åtgärdsprogrammet för att visa vilka miljömål som åtgärderna i huvudsak bidrar till. I följande avsnitt presenteras mycket kort hur miljömålen är formulerade och den bedömning över hur miljötillståndet för respektive miljömål såg ut i länet i början av år 2012. Varje år ger Länsstyrelsen ut en miljötillståndsrapport som mer i detalj följer upp miljömålen. Rapporten finns att ladda ner på vår webbplats: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten. Foto: Länsstyrelsen 1

Miljömålen - läget i länet 1. Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Läge: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Även om utsläppen drastiskt minskar kommer halten i atmosfären att fortsätta öka under lång tid beroende på att växthusgaserna är långlivade. 2. Frisk luft: Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Läge: Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljömålet om ytterligare åtgärder vidtas till 2020. Luftmiljön har förbättrats mycket under de senaste decennierna men det fi nns fortfarande mycket kvar att göra. 3. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurnande ämnen ska inte öka korrosionshasigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader. Halten av oorganiskt aluminium ska inte överskrida kritiska nivåer för djurlivet i länets sjöar och vattendrag. Läge: Utsläppen av svavel har inte minskat i samma takt som tidigare. Det fi nns många försurande vatten. Fler beslutande styrmedel och åtgärder som reducerar svavelutsläppen krävs, för att målet ska uppnås. 4. Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vid återvinning av varor och material tas farliga ämnen om hand och kan fasas ut från produktionskedjan. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Till 2020 bedöms utfasningen av farliga ämnen ha kommit en bit på väg om lagstiftningen nyttjas effektivt, men det räcker inte. 2

5. Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger ett skydd mot skadlig UV-strålning före 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar och ozonuttunningen har vänt och en stabilisering vara märkbar 6. Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av stålning i den yttre miljön. Kunskapen ska öka bland länets befolkning om elektromagnetisk strålning. Utvecklingen i cesiumhalter i bär, svamp, fisk och kött ska fortlöpande kontrolleras och befolkningen informeras. Länet ska ha god beredskap inför eventuella nya kärnkraftsolyckor och andra olyckor med radioaktivt material. Läge: Med ytterligare insatser för att minska exponering för UV-strålning är miljökvalitetsmålet nära att nås. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält är liten och ofarlig för människan. 7. Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Dessutom ska kunskapen om effekter av näringsbelastning på bruna vatten, det vill säga vatten med hög halt av humus, öka. till 2020. Länet har nästan inga problem med övergödning. Problemen som finns är lokala och innebär att vi måste minska utsläppen från jordbruket. 8. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Västerbottens sjöar och vattendrag ska den biologiska mångfalden säkerställas genom att skydda, återställa eller återskapa viktiga och variationsrika livsmiljöer. Läge: Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020, med idag beslutade eller planerade styrmedel. Skydds- och åtgärdsbehovet är fortfarande väldigt omfattande. Dessutom råder fortfarande stora kunskapsbrister, främst när det gäller värdefulla kulturmiljöer. 3

9. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Isälvsavlagringar som har eller förväntas få betydelse för framtida dricksvattenförsörjning bör undantas från tillstånds-eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Läge: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det fi nns idag planerade styrmedel som beslutas före 2020 som gör att målet nås. Vattendirektivsarbetet har ökat myndigheternas och kommunernas insatser och engagemang för grundvattenfrågor och samsynen är bred. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård : Västerbottens kust-och havsområde har en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden och brackvattenmiljöns ekologiska funktion bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med befi ntliga eller planerade styrmedel.resurser behövs för kulturmiljöer, stödja traditionella näringar, minska utsläpp av föroreningar, åtgärda vandringshinder i kustmynnande vattendrag och lekområden för fi sk. 11. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker av klass 1 och 2 i länets våtmarksinventering och våtmarker som ligger inom riksintresse för naturvård undantas från arbetsföretag som påtagligt kan skada våtmarkernas naturvärden. Övriga våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärdenskyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada dem. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå med befi ntliga eller planerade styrmedel. Mer insatser behövs för att återställa våtmarkers hydrologi och för att bevara kulturvärden. Skärpt hänsyn vid vägbyggnad behövs. Hot är ökad skyddsdikning och fortsatt byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. 12. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Situationen för många skogslevande arter är fortfarande kritisk. Skogar med höga miljö- och kulturvärden avverkas fortfarande. 4

13. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det öppna odlingslandskapets omfattning bibehålls och utvecklas i hela länet. Läge: Om miljökvalitetsmålet kommer att nås är helt beroende av vilka ekonomiska styrmedel som kommer att fi nnas under perioden fram till 2020. Förutsättningar att nå målet fi nns ifall det görs stora satsningar på långsiktigt hållbart jordbruk i hela länet. 14. Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. före 2020. Fjällvärlden är till största delen oexploaterad och det finns goda möjligheter att uppleva såväl djur och växter som en aktiv renskötsel. Klimatförändringarna är ett hot. 15. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läge: Det fi nns förutsättningar att inom en generation uppnå miljökvalitetsmålet. Det krävs ågärder för den fysiska planeringen för både små och stora kommuner. Kulturmiljöprogram, buller- och bra avfallsplaner är viktiga åtgärder. 16. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljö och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade eller planerade åtgärder. Dagens nyttjande av biologiska resurser inom skogsbruk och fi ske är inte hållbart. Utdöendet av arter fortsätter. 5