Takarbeten på ekonomibyggnad vid banvaktstugan Stora Mon Skymhyttan 1:4, Nora Restaurering 2007 Antikvarisk rapport Linda Gustafsson Rapport 2008:2
Översiktlig beskrivning Stora Mons banvaktsstuga med tillhörande ekonomibyggnader ingår i byggnadsminnet Nora- Ervalla järnväg. Järnvägen var den första normalspåriga järnvägen i landet. I byggnadsminnet ingår förutom stationsområdena i Nora, Järle samt Gyttorp även de banvaktsstugor som låg utmed banan. Nora-Ervalla järnväg blev byggnadsminne 2006 Banvaktarstugan vid Stora Mon är uppförd under 1850-talets mitt. Byggnaden uppfördes på en plats där spåret korsade en gammal landsväg. Till bebyggelsemiljön vid Stora Mon tillhör förutom banvaktsstugan, en ekonomibyggnad/ladugård, en jordkällare samt en tvättstuga/bastu. Under 2007 har ekonomibyggnadens tak restaurerats. Till arbetet har medel från Länsstyrelsen i Örebro län erhållits. Arbetet har genomförts av anställd personal från Örebro läns museum/bergs- och järnvägshistoriskt centrum samt antikvarisk kontroll av Linda Gustafsson, Örebro läns museum. Slutbesiktning av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Skymhyttan 1:4, Nora kommun Fastighetsägare: NJOV Projektering/bygghandlingar: Antikvariska anvisningar Antikvarisk kontroll: Linda Gustafsson, Örebro läns museum Tidpunkt för arbetenas utförande: Arbetena påbörjades i september och slutfördes i november 2007. Slutbesiktning: Mia Geijer, Länsstyrelsen Örebro län, 2007-11-15 Länsstyrelsens diarienummer: 434-14041-2007 Bidragssumma: 35 000 kr ÖLM diarienummer: 2007.220.326 Beslut från Lst ang byggnadsvårdsbidrag Beslut från Lst ang ändring av byggnadsminne i strid mot gällande skyddsbestämmelser Ändring av beslut från Lst Slutbesiktning från Lst Rekvirering av bidrag Bilder: OLM_ 2008_6_1-57 2
Läget före åtgärder Före påbörjade åtgärder var taket på ekonomibyggnaden i väldigt dåligt skick. Taket var klätt med enkupigt lertegel och ett undertak av råspont. Takteglet på det norra takfallet var speciellt dåligt. Underlagstak, takstolar och hammarband var rötskadade. Åt norr var flera takstolar knäckta och delar av taket hade rasat in. Skadorna i taket hade lagats med korrugerad plåt och provisoriskt täckts med en presenning. Även åt söder var delar av underlagstaket samt taktassar rötskadade. Utförda arbeten Inledningsvis röjdes sly och buskar runt byggnaden bort. Dessutom avlägsnades skräp på vinden eftersom de sög åt sig fukt vilket är skadligt för träkonstruktionen. Takkonstruktion Takkonstruktionen var väldigt rötskadad på det norra takfallet. Här har fem hela takstolar ersatts med nya samt en taktass skarvats i. Åt söder har fyra taktassar skarvats i, halvt i halvt. Mot nordöst hade en del av hammarbandet kraftiga rötskador. Här sulades ett nytt hammarband i och fästes med trädymling. Då hammarbandet kunde ha underliggande stolpkonstruktion som upplag var det inga problem för bärigheten. Underlagstak Underliggande undertak bestående av råspont var rötskadat och fick helt och hållet ersattas med nytt på den norra sidan och till stor del även på den södra sidan. Råsponten ersattes med ny råspont i samma dimensioner som befintligt. På det södra takfallet var de yttersta 10 cm av underlagstakets takfot rötskadade. För att inte behöva byta ut friskt virke i underlagstaket beslutades att skarva varannan bräda från den näst yttersta takstolen med nya brädor. På så sätt behölls den befintliga längden på takskägget och det möjliggjorde även kunna spika läkt. Underlagstaket spikades med rostfri trådspik. Underlagstaket kompletterades med papp (YAM 2000, MB 330) vilket inte fanns på det ursprungliga taket. Pappen spikades med pappspik. På pappen lades ny läkt medan dimensionerna för tegelläkten behölls. Tegelläkten spikades med galvad spik. Vindskivor mm. Befintliga vindskivor och vattbrädor ersattes med nya i samma dimesnioner och utförande som befintligt. Dessa var cirkelsågade varför även de nya ersattes med cirkelsågade brädor. Även takfotsbrädorna har ersattes med nya i samma dimensioner som tidigare. Samtliga synliga ställen på taket har spikats med handsmidd fyrtumsspik från Grycksbo. Dessa behandlades sedan med linolja för att förbättra livslängden. Vindskivor och fotbrädor stryks med dalbränd trätjära från Claessons. Taktegel Det befintliga takteglet och nockpannor plockades ned. Teglet bestod av enkupigt lertegel utan märkningar eller dylikt. Så långt det var möjligt sparades de takpannor som gick att 3
återanvända. De äldre takpannorna återlades på det södra takfallet mot spåret som är mest synligt för förbipasserande. Det norra takfallet har lagts med nya enkupiga takpannor, Vittinge. Övrigt Den ventilationshuv som finns på taket hade också stora rötskador och saknade regnskydd. Endast ¼ av trävirket gick att spara. Utförandet på konstruktionen visade att det funnits något skydd. Inga fotografier har återfunnits som visar huvens utseende varför man med vägledning av en ritning skapades ett spetsigt tak som skydd. (se bildbilaga) Befintlig täckplåt mot taket återlades. En ny hängränna i samma mått som den befintliga, dvs. 125 cm, nytillverkades i gavlad plåt. Den monterades tillbaka med befintliga järnkrokar över dörrar på den södra fasaden. 4
Bildbilaga Före åtgärd Norra fasaden, mot spårområdet. Södra fasaden, som var i väldigt dåligt skick före renoveringsåtgärderna. 5
Under pågående arbete Norra takfallets underlagstak, var lagad och rötskadad. På bilden syns även ventilationshuven. Norra takfallet efter det att underlagstaket avlägsnats. Synliga rötskador i taksparrar och tassar. 6
En del av hammarbandet på den norra fasaden byttes ut. Hammarbandet fästes till en början fast med bult men ersattes senare med en trädymling på antikvarisk inrådan. En stor del av takstolarna på det norra takfallet byttes ut. 7
Efter åtgärd Södra fasaden efter renovering Här återanvändes de befintliga takteglet. Norra fasaden efter renovering. Mot norr ersattes det befintliga takteglet med nya takpannor. 8
På den södra sidan skarvades 4 taktassar. Åt höger syns ventilationskanalen och den nytillverkade ventilationshuven. 9
10