Svar på remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) (LS/1116/2013)

Relevanta dokument
ANSVARSFULL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Slutbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:44)

Patientlag (SOU 2013:2)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Ansvarsfull hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015)

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Yttrande över promemorian Följdändringar till ny förvaltningslag (Ds 2017:42) 6 LS

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Stockholms läns landsting 1(2)

Slutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker

Remissvar Tydligare ansvar och regler för läkemedel

Remissyttrande avseende God och nära vård

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Remiss av förslag till föreskrift

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lag om vård till asylsökande m.fl.

Yttrande över förslag till Patientlag

Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla

Tjänsteskrivelse Ls ( /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster

Yttrande över betänkandet Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

Ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning - SOU 2018:58

REMISSYTTRANDE 1 (5) AdmD S2011/4504/FST. Socialdepartementet Stockholm

Remiss från Socialdepartementet SOU 2017:40 För dig och för alla.

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)

Yttrande över God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)

Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

IVO tillstyrker utredningens förslag att bestämmelser som är mer utförliga lyfts ut ifrån lagen och istället placeras i en förordning.

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS

Remiss, Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Kvalitet i välfärden

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Remissyttrande: SOU 2018:4 Framtidens biobanker


Tydligare ansvar och regler för läkemedel, (Slutbetänkande SOU 2018:89)

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Yttrande över Vissa ändringar i läkemedelslagen (Ds 2017:14) 14 LS

Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Yttrande över departementspromemorian Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet (Ds 2012:46)

Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande klagomålsutredning (SOU 2015:14)

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Stockholms läns landsting 1 (3)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull

Yttrande Remiss: God och nära vård En primärvårdsreform, delbetänkande 2(SOU2018:39 dnr S2018/03436/FS)

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna

Hälso- och sjukvårdsnämnden


Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Yttrande över slutbetänkande Framtidens biobanker (SOU 2018:4)

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Stärkt skydd mot diskriminering i skolan

Landstingsstyrelsens beslut

Remissyttrande - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om avgiftsfrihet för screening med mammografi inom hälso- och sjukvården

7. En nationell nämndmyndighet för prövning av oredlighet i forskning

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,

Legitimation för hälso- och sjukvårdskurator (Ds 2017:39) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 29 november 2017

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Yttrande över betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över För dig och för alla delbetänkande av Utredningen av reglering av biobanker (SOU 2017:40) 12 LS

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings promemoria Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 14/6115

Transkript:

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2013-10-21 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@jll.se Svar på remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) (LS/1116/2013) Ärendebeskrivning Jämtlands läns landsting har beretts möjlighet att lämna synpunkter på slutbetänkande av Patientmaktsutredningen Ansvarsfull hälso- och sjukvård, SOU 2013:44. Utredningen har tidigare lämnat ett delbetänkande, Patientlag SOU 2013:2, som landstinget lämnat svar på. I betänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård föreslås en ny lag om organisation av hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdslagen upphävs. Den nya lagen består till största delen av bestämmelser överförda från hälso- och sjukvårdslagen. De delar som är nya är konsekvenser av förslaget till patientlag. Landstinget avstyrker förslaget vad avser bestämmelserna om ansvar för andra landstings patienter som enligt förslaget till patientlag får valfrihet till öppenvård. Landstinget avstyrker också det utökade ansvar för planeringen av hälso- och sjukvården för dessa som landstinget får enligt förslaget. Landstinget avstyrker nu också förslaget att anta en ny patientlag och en lag om organisation av hälso- och sjukvården. I stället bör hälso- och sjukvårdslagen behållas och ändras utifrån det förslag till ny struktur som utredningen föreslår för organisationslagen. Landstinget är också kritiskt till att jämställdhet och jämlikhet inte får genomslag i förslaget trots att utredningen konstaterar flera problem med den ojämställda och ojämlika vården i Sverige. Ett förslag till svar ha upprättats inom Centrum för lednings- och verksamhetsstöd. Beslutsunderlag Sammanfattning av Remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Förslag till svar på remiss av slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Landstingsdirektörens förslag 1. Svar på slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) lämnas till Socialdepartementet enligt upprättat förslag. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. I tjänsten Björn Eriksson

Förslag till beslut 2 (2) Landstingsdirektör Nina Fållbäck-Svensson Biträdande landstingsdirektör

1(5) Samordningskansliet 2013-10-21 Dnr LS/1116/2013 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@jll.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård, SOU 2013:44 Jämtlands läns landsting har beretts möjlighet att lämna remissvar på slutbetänkande av Patientmaktsutredningen Ansvarsfull hälso- och sjukvård, SOU 2013:44. Landstinget har tidigare lämnat svar på delbetänkande Patientlag, SOU 2013:2. De båda betänkandena hänger ihop på så sätt att de medför ändringar i strukturen på regleringen av hälso- och sjukvården. Båda förslagen måste behandlas i ett sammanhang vid lagstiftningen så att det blir en bra helhet. Allmänt Utredningen föreslår att en ny lag om organisation av hälso- och sjukvården införs som ersätter Hälso- och sjukvårdslagen. Jämtlands läns landsting anser att det inte är ett bra förslag. Hälso- och sjukvårdslagen är en bra beteckning på en lag som reglerar hälsooch sjukvården. Att behålla namnet ger också kontinuitet med hänsyn till att det är få materiella ändringar i lagen. Lagen kan i stället tryckas om med sitt nya innehåll. Den föreslagna strukturen på lagen är bra. Landstinget har i yttrandet över utredningens delbetänkande Patientlag tillstyrkt att en särskild lag om patienträttigheter införs. Efter att ha tagit del av slutbetänkandet anser dock landstinget att patientens ställning inte stärks av att en särskild patientlag införs. Eftersom bestämmelserna i lagen inte är rättigheter i egentlig bemärkelse, och heller inte ska vara det, utan regler för hur de ansvariga för hälso- och sjukvården ska bedriva hälso- och sjukvård, ger en reglering i en särskild lag patienten intryck av att rättigheterna är större än vad de är. I stället för att stärka patienternas ställning kommer det att skapa besvikelser hos dessa. Alla vinner på att hålla regleringen samlad. Bestämmelserna som föreslås i en patientlag bör i stället inarbetas på lämpligt ställe i den nya strukturen i hälso- och sjukvårdslagen. Om lagstiftningen inte ska hållas samman bör i stället uppdelningen ske i en lag som reglerar vårdgivarens utförande av hälso- och sjukvård och i en som reglerar landstingens och kommunernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård. En sådan uppdelning skulle tydliggöra var ansvaret för de olika delarna i hälso- och sjukvården ligger. Besöksadress: Kyrkgatan 12 Östersund Postadress: Jämtlands läns landsting Box 654 831 27 Östersund Telefon: 063-14 75 00 Fax: 063-14 77 56 E-post: jamtlands.lans.landsting@jll.se Webbplats: www.jll.se Bankgiro: 250-0486 Plusgiro: 8 28 00-4 Org nr: 232100-0214

2013-10-21 2(5) De paragrafer som hänvisar till lagstiftning i annan lag till exempel den föreslagna patientlagen är överflödiga och bör tas bort. Jämlik vård Jämtlands läns landsting är kritisk till att jämställdhet och jämlikhet inte lyfts fram i förslaget till författning. Utredningen konstaterar flera problem med den ojämställda och ojämlika vården i Sverige, både i det personliga mötet och ur ett systemperspektiv. Landstinget ställer sig frågande till att utredningens konstateranden inte får genomslag i lagförslaget. Ojämlikhet ur ett regionalt perspektiv Jämtlands läns landsting delar inte utredningens bedömning att ökad valfrihet i öppen vård kan vara ett led i en mer jämlik vård. Den erfarenhet som finns visar på motsatsen. Ojämlikhet ur ett systemperspektiv Jämtlands läns landsting delar utredningens bedömning att fler kompletterande vägar in i hälso- och sjukvården samt patientcentrering kan ge förutsättningar för en mer jämlik tillgång till hälso- och sjukvård. Jämtlands läns landsting vill understryka att det även kan leda till mer jämställd vård. Landstinget delar däremot inte bedömningen att telefonkontakt är den mest optimala för en person med språksvårigheter. Telefonkontakt kan tvärtom vara en försvårande kontaktväg om patienten exempelvis har en utmaning i att uttrycka sig i det svenska språket. Då kan exempelvis Internet underlätta. Ojämlikhet i det personliga mötet Jämtlands läns landsting stödjer utredningens bedömning att vårdgivare i sin egen uppföljning ska granska vidtagna behandlingsinsatser utifrån bland annat genus och socioekonomiska faktorer. Jämtlands läns landsting vill dock betona vikten av att uppföljningen utifrån de faktorerna sker inom ramen för den uppföljning som redan pågår. Landstinget stödjer även utredningens bedömning att verktyg behöver användas för att underlätta kommunikationen mellan patienter och personal för att säkerställa en jämställd och jämlik vård. Landstinget stödjer utredningens bedömning om att utbildning om diskriminering och likvärdig vård ska ingå i medicin- och vårdutbildningar. För att tydliggöra vad likvärdig vård innebär förordar Jämtlands läns landsting formuleringen jämställd och jämlik vård. Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Innehåll och definitioner Definitionen av hälso- och sjukvård bör kompletteras med en definition av hjälpmedel. En sådan saknas idag. Den reglering som finns avser vem som har ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel m m. Definitionen bör också kompletteras med de övriga åtgärder som anses ingå i hälso- och sjukvården, såsom abort, sterilisering och omskärelse. Det bör också övervägas om inte skolhälsovård, företagshälsovård bör tas med för att ge en helhetsbild av vad som omfattas av regleringen.

2013-10-21 3(5) Jämtlands läns landsting anser att begreppet huvudman inte ska användas för att tydliggöra ansvaret för verksamheten. Begreppet för tanken till patriarkala strukturer och lagstiftningen bör undvika att använda könsbundna ord som befäster gamla tankemönster. Landstinget förordar att man använder ordet ansvarig, ett tydligt och bra ord för vad det är fråga om. Det bör också införas en definition av högspecialiserad vård (regionvård). Nu saknas en definition av denna. En definition behövs för att underlätta gränsdragningen för den sjukvård som landstingen kan samarbeta om. Begreppet vårdgivare bör tydligare definieras utifrån att det avser den som faktiskt bedriver verksamheten skilt ifrån det ansvar som landsting och kommun har för att erbjuda hälso- och sjukvård. Detta kan göras genom att i definitionen i 1 kap 6 ta bort ifråga om sådan hälso- och sjukvård som statlig myndighet, landsting eller kommun -. Det kan också övervägas om ordet bedriva kan bytas ut mot utföra för att förtydliga att det avser den faktiskt utförda verksamheten. Den i 1 kap 11 föreslagna regleringen leder tanken till att det finns något subjekt som är hälso- och sjukvårdsverksamhet som ska arbeta för att förebygga ohälsa. Detta skapar osäkerhet då det egentligen är fråga om innehållet i verksamheten. Regleringen bör ta sikte på att peka ut vem som har ansvaret för att hälso- och sjukvårdsverksamheten arbetar förebyggande och den bör flyttas till kapitel 2. Verksamheten Jämtlands läns landsting föreslår att det i lagstiftningen tydliggörs att vården ska vara jämställd och jämlik. Trots nuvarande reglering om en vård på lika villkor har utredningen konstaterat att vården varken är jämställd eller jämlik. Det kräver en skärpning i lagen. Förslagets 2 kap 1 första stycke bör därför lyda som följer: Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera sin verksamhet på ett sätt som leder till att patienten får en god, jämställd, jämlik och säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet och att övriga krav i denna avdelning uppfylls. Regleringen i 2 kap 1 andra stycket om organisering av verksamheten för att främja kostnadseffektivitet bör avse all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Om den endast ska avse offentligt finansierad verksamhet är den, till den del det avser annan vård än den som bedrivs av privata vårdgivare enligt obligatoriska valfrihetssystem, ett inte godtagbart ingripande i det kommunala självstyret. I 2 kap 5 regleras vilken personal som ska finnas i verksamheten. Här bör det tydligt framgå vem som har ansvaret, nämligen vårdgivaren. Regleringen bör också avse hygienen och inte en hygienisk standard. Bestämmelsen bör därför lyda som följer: Vårdgivaren ska se till att det i hälso- och sjukvårdsverksamheten finns den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. En god hygien ska hållas i verksamheten.

2013-10-21 4(5) I regleringen i 2 kap 6 bör individ- och samhällsetiska aspekter förtydligas eftersom frågan om etik kan vara subjektiv. Det bör även övervägas om inte samhällsekonomiska aspekter borde regleras här. Om målet för hälso- och sjukvården enligt 1 kap 2, en vård på lika villkor, ska uppnås bör kostnadseffektivitet beaktas vid införande av nya diagnos- och behandlingsmetoder och omfatta all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Ledning, planering och organisation Jämtlands läns landsting avstyrker utredningens förslag att landstingets planeringsansvar för sin hälso- och sjukvård ska omfatta behovet av vård för de som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård. Planeringsansvaret för den vård som kan komma ifråga för de som omfattas av den utökade valfriheten för öppenvård kommer att bli en stor belastning för administrationen av hälso- och sjukvården. Det kan ifrågasättas om kostnaderna för detta är försvarliga med hänsyn till antalet patienter som kan förutses använda möjligheten. Resurserna borde i stället användas till vård. Ansvar för hälso- och sjukvård Jämtlands läns landsting avstyrker användningen av begreppet moderskap på de ställen det förekommer i bestämmelsen i 5 kap 2 i förslaget. I stället bör det könsneutrala begreppet föräldraskap användas. Landstiget avstyrker förslaget i 5 kap 3 i förslaget och hänvisar till vad landstinget anfört i sitt till yttrande över utredningens delbetänkande Patientlag. I 5 kap 7 i förslaget hänvisas till bestämmelser om hälso- och sjukvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Det bör övervägs om inte dessa bestämmelser ska tas med i hälso- och sjukvårdslagen. Man får då en sammanhållen och överskådlig reglering av ansvaret för hälso- och sjukvården. Bestämmelser avseende anställningar och utbildning Jämtlands läns landsting anser att möjligheter till de anställningar som regleras i förslagets 7 kap 1 ska omfatta inte bara landsting utan alla vårdgivare som har läkare anställda. Alla vårdgivare som har behov av läkare med de aktuella kompetenserna bör vara delaktiga i att få fram personal. Om det bara är landstingen som ska svara för detta är det en konkurrensfördel för de privata vårdgivarna. Hemsjukvård Landsting kan, om landstinget och kommunen är överens om det, överlåta skyldigheten att erbjuda hemsjukvård till kommunen. I de flesta landsting har detta skett. Regeringen har med olika stimulansmedel försökt förmå de kvarvarande landstingen och kommunerna att genomföra överlåtelse. När man nu ser över hälso- och sjukvårdslagen bör man överväga om man inte genom lagstiftning ska slutföra detta. Det skulle innebära att lagen skulle peka ut kommunerna som ansvariga för att erbjuda hemsjukvård. För att tydliggöra ansvarsgränserna behöver då också begreppet hemsjukvård definieras. Samverkan I 14 kap 4 i förslaget regleras individuell plan. Bestämmelsen lägger ansvaret för att planen upprättas på landstinget i alla fall. Det kan dock förekomma att en person har behov endast av kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det är i dessa fall onö-

2013-10-21 5(5) digt att landstinget har ansvar för att upprätta planen. Regleringen bör justeras så att ansvaret i dessa fall läggs på kommunen. Underrättelseskyldighet Det bör övervägas om inte underrättelseskyldighet enligt 16 kap 1 bör omfatta alla vårdgivare och inte bara landsting och kommun. I kampen mot missbruk bör ingen lämnas utanför. Eftersom bestämmelsen avser medel kan det inte finnas några betänkligheter ur etiska aspekter att lägga en sådan skyldighet även på privata utförare. I vart fall bör privata utförare med offentlig finansiering omfattas. Forskning Det bör övervägas om inte alla vårdgivare ska medverka vid planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete och hälsovetenskapligt forskningsarbete. Ju större del av hälso- och sjukvården som utförs av privata vårdgivare ju mindre utrymme blir det kvar i den allmänna hälso- och sjukvården för de aktuella uppgifterna. I vart fall bör de privata vårdgivare med offentlig finansiering omfattas. Om inte dessa omfattas kommer det att medföra att detta måste regleras i avtal och regler för valfrihetssystem. Som bekant är det administrativt krävande och kostsamt, vilket kan undvikas med en reglering i lag. Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. Utredningens förslag om ökat ansvar för andra landstings patienter och för planering av hälso- och sjukvård för dessa inskränker på den kommunala självstyrelsen. Inskränkningen kan synas vara obetydlig men medför en betydande urholkning av landstingens möjligheter att själv besluta verksamheten. Patienters och andra landstings beslut kommer att styra prioriteringar och finansiering av den egna verksamheten. Inskränkningen är så allvarlig att den inte kan bedömas som godtagbar. Förslaget strider därför i denna del mot grundlagen. JÄMTLANDS LÄNS LANDSTINGSSTYRELSE Harriet Jorderud Landstingsstyrelsens ordförande Björn Eriksson Landtingsdirektör