Informationsstandarder Mervärde eller förutsättning?

Relevanta dokument
Öppna standarder. Olle Olsson World Wide Web Consortium - Svenska W3C-kontoret Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman

SESAM - Ifbtr. Olle Olsson

Olle Olsson. December 2006

Sundsvall Olle Olsson

SICS Swedish Institute of Computer Science

SICS Swedish Institute of Computer Science

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS)

Olle Olsson. SICS ( ) W3C ( ) ) BeyondIT Page 1

Olle Olsson. SICS ( ) W3C ( ) Nationellt forskningsinstitut. Mål:

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

SICS Swedish Institute of Computer Science

Kommunicera på mottagarens villkor!

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling,

Open Source och standarder

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad:

Informationssäkerhet En modell

Informationssäkerhet En modell Informationssäkerhetens landskap Olle Olsson

Webbtillgänglighet. Tillgänglighet på webben. Hörselskadades behov. Synskadades behov. Kognitivt funktionshindrades behov. Rörelsehindrades behov

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

SICS Swedish Institute of Computer Science

Tjänstespecifik teststrategi. För anslutning till tjänsteplattform för vård- och omsorgsutbud

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Det är inte pengar som får världen att fungera.

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

Pålitliga drogtester. Hur utförs och säkerställs de?

Hantera informationspaket i system för bevarande

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.


Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Olle Olsson. SICS ( ) W3C ( ) Nationellt forskningsinstitut. Mål:

Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte. Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM,

Introduktion till standardisering

Sandvik en global ledare

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder

Vägledningen 24-timmarswebben effektivare och bättre service på webbplatser

Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats. Magnus Burell, Verva

Öppna standarder, dokumentformat & Sender Policy Framework. 25 Maj 2007 Stefan Görling, stefan@gorling.se

Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten

Processindustriell IT och Automation

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Vad säger WCAG om kognition?

RIV TA Basic Profile 2.1 med intygspropagering RIV Tekniska Anvisningar

Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 11.

Ta steget in i SIS värld

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

CHECKLISTA. För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig

Swedish Standards Institute

Öppna standarder. Programvaror och tjänster 2014

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

SAMVERKAN I E12-REGIONEN

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Smart Swedish Industry

Vilket mervärde ger certifiering dig?

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Myndigheten för digital förvaltning

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

DAISY Consortium. 20 år i tillgänglighetens tjänst. Jesper Klein. SDK-konferensen Det bästa som hänt mig 1 december 2016

Avtal 1 om Agentens. användning av Ineras Tjänster

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Lokalt ledd utveckling i EHFF efter 2020

Föredragande borgarrådet Jan Valeskog anför följande.

Att göra-lappar för digital tillgänglighet

9t- SLU YTTRANDE. Sammanfattning av SLU:s synpunkter. Generella synpunkter. Kapitel 4. Sveriges åtagande kräver handling, s. 57

MASKINSÄKERHET

RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets

tveckla standarder kort om hur det går till

Att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en förutsättning för mediestöd

Standarder och standardisering av geodata en översikt

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. (Text av betydelse för EES)

SVENSK STANDARD SS-ISO 55000:2014

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

VINNOVAs satsningar på nyindustrialisering.

Det är inte pengar som får världen att fungera det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Handlingsplan för standardisering slutrapport

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86)

Svensk Standard SS ISO/IEC SS

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Tillgänglighet för funktionshindrade på ett urval av svenska folkbiblioteks webbplatser sett utifrån biblioteksplaner och webbplatsundersökningar

Praktiska och standardiserade metoder, teknologier för elektroniska affärer och samarbeten, samt det globala ramverket ebxml

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Figur 1. Forestand kompletterar de befintliga standarderna StanForD och papinet

Arbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata

Transkript:

Informationsstandarder Mervärde eller förutsättning? Olle Olsson, SICS och W3C 1 Swedish Institute of Computer Science, SICS Nationellt forskningsinstitut inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Icke vinstdrivande, kommersiellt oberoende World Wide Web Consortium, W3C Konsortium som definierar webbstandarder 2

Informationsstandarder ska man bry sig? Informationsstandarder till vad? Hur förstå termen standard? Vem berörs av standarder? Hur välja och använda standard? Slutsats 3 Informationsstandarder till vad? Information Enligt löst/strikt mönster Digitaliserad representation enligt vissa formalismer standarder 4

Standarder i användning Standardstapeln : * egendefinierade * importerade 5 Standarder & riktlinjer Riktlinjer om standarders användning Standarder i användning 6

Om inte informationsstandarder...? Alternativ till standardbaserade lösningar: Proprietär lösning Lösningsansats som ägs av någon unik aktör Leder till: vendor lock-in,... Partikulärlösning Lösningsansats som vi definierar själva Leder till: isolering, fragmentering,... 7 Hur förstå termen standard? IT-standarder: Tillgängliga dokumenterade specifikationer Klassiska typer av standarder: De jure: stadsfäst av ett officiellt erkänt standardiseringsorgan ODF (ISO),... ( SIS, CEN, ANSI, ETSI,...) De facto konsortiestandarder: framtagen i organiserat samarbete mellan ett antal aktörer, och av dessa rekommenderas användning HTML (W3C), ebxml (OASIS),... De facto proprietär: bred och långsiktig acceptans på marknaden PDF (Adobe),... 8

Standardsättande aktörer 9 Standarders liv 10

World Wide Web Consortium (1994- ) Industrikonsortium specificera webbstandarder Cirka 400 medlemmar industri, samhälle, akademi Global täckning Tar fram standarder ( W3C Recommendations ) i en konsensusbaserad process HTML, XML, RDF,... Dagens informationsstandarder baseras på webbstandarder 11 12

Vem berörs av standarder? Teknikanvändare Teknikleverantör 13 Vem berörs av standarder? / 2 Teknikanvändare Informations-/ tjänsteproducent Informations-/ tjänstekonsument Teknikleverantör 14

Vem berörs av standarder? / 3 ekosystem Teknikanvändare Informations-/ tjänsteproducent ekosystem Informations-/ tjänstekonsument Teknikleverantör 15 Drivkrafter för användarkategorin: Unvika partikulärlösning Förlänga effektiv livslängd av investering Trygga kompetensförsörjning Kvalitetssäkring Öka graden av leverantöroberoende Möjliggöra innovation inom ekosystemet Uppnå långsiktig, effektiv och värdeskapande investering 16

Allow portability of data (26%) Increase the value of existing and future investments in information systems (30%) 17 Hur välja och använda standarder? Informationsinfrastruktur: Stödja informationsutbyte mellan parter Informationsproducenter och -konsumenter Förutsätter: Tydliga umgängesregler mellan parter Väldefinierade format för information Väldefinierade metoder för åtkomst och vidareförädling Behov och krav! 18

Standarder och konstruktion Generella policies, Normativa ramverk,... Behov Tänkt lösning Verksamhetskrav Teknisk ansats Användningskrav Teknologier Konstruktionskrav Standarder 19 Policies, normativa ramverk,... EU:s medlemsländer har enats om att webbinnehåll ska följa W3C:s WCAG (Web Content Accesibility Guidelines). Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken anges att statliga myndigheter ska verka för att deras verksamhet, lokaler och information är tillgängliga för funktionshindrade. Riktlinjer för teckenmängd för namnskrivning i svensk elektronisk förvaltning (12 oktober 2005) Vid utbyte via datakommunikation skall kodning enligt ISO/IEC 10646:2003 med transformering enligt UTF-8 tillämpas. Riktlinjer för utveckling av standardmeddelanden för förenklat informationsutbyte med elektroniska standarddokument (3 februari 2005)... tekniska och juridiska principer för att beskriva standardmeddelanden för frekvent utbyte av ärende-data, i första hand mellan myndigheter. 20

Att värdera informationsstandarder Egenskaper hos informationsstandarder Hur uttrycksfull? Kan man definiera delmängder? Hur samverkar med andra standarder? Finns vertygsstöd? Förvaltas standarden aktivt? Vidareutvecklas standarden? Finns marknadsacceptans?... 21 Klok användning av standarder leder till positiva effekter: Livscykelkostnader blir hanterbara Verksamhet i ekosystemet förbättras Kvalitetssäkringsarbete underlättas Investeringar framtidssäkras 22

Tack för uppmärksamheten... och frågor? 23