= -Öppet vattendrag - - ~Väg SCANDIACONSULT. %~~;;:~Wo Christer Lurrdkvist KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN

SCANDIACONSULT KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN 1999 Provtagningsstationer Kävingeåns avrinningsområde ] N 5 km 1 = -Öppet vattendrag - - Väg --- Kommungräns D - Aker, öppen mark D - Skag B - Taart Mamö 2000-05-16 SCAND[ACONSUL T SVERIGE AB F Mijöteknk %;;:Wo Christer Lurrdkvist

SCANDIACONSU T KÄVLINGEÅNSVATTENVÅRDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL 1999 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXT L SA!vY!ANFATTNING 2. INLEDNING... 4 3. PROVTAGNING... 4 4. BEDÖ!\i!NINGSGRUNDER... 6 5. METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGisKA FÖRHÅLLANDEN 1999... 6 5. Temperatur.........,...,................... 6 5.2 Nederbörd...........,. 6 5.3 Vattenföring.........,.......... 7 6. FYSIKALISK-KEMISKA UNDERSÖK.'IINGAR 1999... 9 6. Björkaån (stn 20, 23, 51 och 52).................... 9 6.2 Torpsbäcken (stn 19)............................,... O 6.3 Kingaväsån (stn 50 och 35)................. 10 6.4 Bråån (stn 27 och 53)....................!1 6..5 Sandbybäcken (Su1arpsbticken, stn 33)...................... 12 6.6 Kävingeån nedströms Vombsjön (stn!7, O och 3)...........!2 7. SAcv!IvHNFATTANDE SYNPUNKTER ÖVER N.:i..R!NGS- OCH SYRETILLST Å''mET INOM KÄ VLINGEÅNS A VRINNINGSOMRÅDE... 14 8.. BEDÖMNING AV KÄ VLINGEÅN UR FISKESYNPUNKT..... 15 9. TRA.NSPORTBERAKNINGAR FÖR RINNANDE VATTEN... 15 O. BELASTNING FR.Å..N AVLOPPSRENINGSVERK OCH INDUSTRJER... 17 I. UNDERSÖKNING AV VOMBSJÖN... 21 Anm. Rapporten över undersökningen av Vombsjön har redovisats separat. BILAGOR Provtagningsprogram 2 Använda bedömningsgrunder 3 Vattenföringsuppgifter!999, SMHI:s dygnsmedeföden 4 Beräknade vecko- och månadsmedeföden vid utoppet i Öresund, SMHI (PULS-data) 5 Födesdiagram for Högsmöa och Vorobsjöns utopp 6 Födesdiagram for Björkaån, Kingaväsån och Bråån 7 Baansschema över vattenmängder 1999 inom Kävingeåns avrinningsområde 8 Sammanstäning över 1999 års anaysresutat 9 Diagramredovisning för stationer med provtagning 12 ggr/ir O Diagram över fosforfraktioner vid stationer med provtagning 12 g gr/år! Diagram över kvävefraktioner vid stationer med provtagning 12 ggr/år 12 Syremättnadsgrader vid stn 3, Högsmöa enigt veckaprovtagningarna 13 Medehater 1988-1999 iör närsater och 8007 vid stationer där pruv1agning sker 12 ggr. år 14 Baansschema över mängderna BOD7, totafosfor och totakväve 1999 inom Kävingeåns avrinningsområde

SCANDIACONSU T KÄVLINGEANS VATTENVÅRDsFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL 1999 1. SAMMANFATTNING På uppdrag av Kävingeåns Vattenvårdsfårhund har Scandiaconsut Mijöteknik i Mamö utfår! recipientkontrahen i Kävingeån 1999. KontroHen har omfattat totat 13 provtagningsstationer varav fem provtagits varje månad och de övriga varannan månad. Av stationerna igger fem inom Vombsjöns tirinningsområde (Björkaån, Torpsbäcken), två inom Kingaväsån respektive Brååns avrinningsområde och fyra stationer i ansutning tih huvudfaran nedströms Vombsjön. Vattnet har undersökts med avseende på gängse kemiska och fysikaiska parametrar, b a syrehat, grumighet, biokemisk syrefåbrukning (BOD7) samt de oika fraktionerna av kväve och fosfor. Väderåret 1999 karakteriserades av ett stort temperaturöverskott som uppstod genom att stora överskott registrerades under 8 månader medan övriga fyra månader hade nära norma månadsmedetemperahtl Årsmedetemperaturen i Lund bev +9, o c mot normavärdet + 7,9 oc. Nederbörden i Lund var rikigare än normat eher 767 mm mot normaa 654 mm. Den var tämigen norma under fårsta havåret medan fyra månader under andrahavåret hade betydande underskott Detta uppvägdes av augusti och december som fick den dubba normaa månadsnederbörden. Vattenfåringen inom Kävingeåns avrinningsområde mäts vid fem stationer, HögsmöHa (sto 3), Vombsjöns utopp (stn 17), Bråån vid Eiinge (sto 27), Kingaväsån vid korsningen med väg 12 (uppströms stn 35) samt i Björkaån vid Eggesad (uppströms stn 20). Tappningarna från Vombsjön tih Kävingeån varierar med årstiden och rådande nederbördsfårhåanden. Vid vårfoden i mars uppgick den ti maximat ca 14 m3/s. Föden på upp ti.38 m3/s registrerades då vid Högsmöa (8 mars). Däremot förekom minimitappningen, 0,5 m3/s, med smärre undantag under hea perioden apri-oktober. November uppvisar fårhåandevis åga föden inom hea avrinningsområdet viket orsakades av nederbördsunderskotten i oktober-november. December var däremot så nederbördsrik att en snabb födesökning och nivåhöjning åstadkoms i Vombsjön.

2 Vattenståndet i Vombsjön har under året maximat varierat mean +19,42 (nov) och +20,94 (29 dec). Ampituden bev därmed endast 1,52 m (1,83 m 1998). Vattenståndet har endast överskridit dämningsgränsen (+20,90 m ö h) under tiden 28-30 december. Vid detta tifae tappades ca 18m3/s ur Vombsjön. Sydvatten AB:s uttag under året från Vombsjön uppgick ti i genomsnitt 0,82 m3/s. Årets maxjöde i Högsmöa (91 m3/s) noterades den 26 december och minimifödet (3,2 m3/s) registrerades den 13 augusti (den 19 aug 1998 noterades minimifödet 3,5 m3is). Årsmedevattenföringen bev 13,0 m3/s viket är ungefår ika mot 1998 men dubbet så mycket som 1997. Dygnsmedevattenföringen i bi vattendragen varierar på ett ikartat sätt som för Högsmöa, men svängningarna i Kingaväsån är inte så markerade som för de övriga (större sjöprocent viket i1mebär en dämpande inverkan). Akainiteten är hög inom hea området och någon försurningsrisk föreigger inte, Turbiditetstaen (grumigheten) är så höga att kassificeringen betydigt-starkt grumigt vatten gäer i de festa fal Syrehaterna har varit goda under hea året, även under sommaren då normat en syrenedgång sker. De ägsta uppmätta hatema registrerades i augusti, 5,35 mg/ (60% mättnad) i stn 10, Kävingeån vid Örrofta och 5,70 mg/ (64% mättnad) i stn 50, Kingaväsån i utoppet ur Sövdesjön. Samtidigt var syrehaten i Högsmöa 6,55 mg/l Syreövermättnad i större eer mindre omfattning förekom i utgående vatten från Vombsjön under en stor de av året (maximat 148% i september). Den bioogiska syreforbrukningen, BOD7, är mestades "måttig" ( syretäring mean 3,0-4,9 mg' enigt tiämpad bedömningsgrund för fera skånska åar). r Bråån och Sandbybäcken (nedströms avoppsreningsverkens utsäpp) igger dock de festa anaysvärdena i intervaet för "s10r syretöring" (5,0-9,9 mg/). TOC-ha!terna i månadsbandproven från Högsmöa visar på "/imz-måtcigsyretäring" (5-15 mgd). Medetaen för uppmätta totafosforhater i de fem stationer där månadsprovtagningar sker visar att vattnet inom avrinningsomradet är mycket näringsrikt (>0,050 mg/). r Sandbybäcken (stn 33), Björkaån (stn 51) och Torpsbäcken (stn 19) igger medetaen dessutom något över O, O mg/l Medehatema i Kävingean nedströms Vombsjöns utopp igger på ungefår samma nivå 0,075-0,090 Jg/L Fosfatfosforandeen varierar både mean de oika deavrinningsområdena och inom ett och samma område under året r åar med stor beastning från reningsverk och jordbruksmark har andeen varit 60-70% i medeta (Björkaån, Bråån, Torpsbäcken och vid Högsmöa). r utoppet från Sövdesjön var andeen däremot endast ca 25% (7-26 Jg/1),

3 Totakvävehaterna är mestades mycket höga inom hea avrinningsområdet(> I,5 mg/). Inom Bråån är haterna dessutom extremt höga med hater ända upp ti 14mg/ (apri). Vattnet i utoppet från Vombsjön och i Kingaväsån uppvisar något ägre hater med ett interva på,3-6,9 mg/. Totakvävehaterna i huvudfåran vid Örtofta (stn O) och vid Högsmöa (stn3) är högre än de i utoppet ur Vombsjön beroende på tiförse av kväverikt vatten b a från Bråån (gäer Högsmöa).. Nitrit-+nitratkväve är normat den kart dominerande kvävefraktionen i totakvävet i de rinnande vattnen och uppgår ti storeksordningen 70-80%. I utoppet från Vombsjön saknas dock denna fraktion nästan het under hösten (augusti-november). Tydigt förhöjda ammoniumkvävehater förekommer frekvent i mätpunktema nedströms utsäppen från de större reningsverken. I exempevis stn 27, Eiinge har i medeta ca 15% av totakvävet varit ammoniumkväve och i november noterades andeen ti hea 22 %. Vid stn 33, nedströms Södra Sand by AR var i juni ca 26% av totakvävet ammoniumkväve. Transporten av kväve ut i Öresund via Kävingeåns mynning uppgick 1999 ti 2300 ton och transporten av totafosfor ti ca 3.3 ton. Detta är väsentigt större transporter än åren 1996-97 men ungefår i nivå med förhåandena 1998 (2612 ton kväve och 49 ton fosfor). Huvudorsaken ti de större transporterna 1998-99 är rikigare nederbörd och därmed generet större vattenföringar ( ungefår dubba mängden). Den specifika areaförusten med avseende på fosfor och kväve varierar mean de oika deavrinningsområdena. Björkaån och Bråån hade 1999 högst kväveförust med värden på 3 7 respektive 53 kg'ha, år. Motsvarande förust för fosfor var 0,41 respektive 0,51 kg/ha, ål Kingaväsån beräknas ha haft den ägsta areaspecifika förusten med 0,2 kg N/ha, år och 0,20 kg P/ha, år. Reningsverkens ande av den totaa kväve- och fosfortransporten i Kävingeåns mynningen har uppgått ti ca 4%.

4 2. INLEDNING Kävingeåns Vattenvårdsförbund har för åren 1998-2000 ämnat uppdraget att utföra den åriga vattendragskontroen ti SCANDIACONSUL T SVERIGE AB, Mamö. Undersökningarna 1998-2000 skijer sig från de tidigare åren 1995-1997 på så sätt att en återgång skett ti det program som i huvudsak gäde före 1995. Under 1995-97 har huvuddeen av kontroverksamheten varit inriktad på Vombsjön och dess tiföden. Det provtagningsprogram som gäer under 1998-2000 framgår närmare av biaga L Måsättningen med recipientkontroverksamhet i amänhet är att: åskådiggöra större ämnestransporter och beastningar från enstaka föroreningskäor inom ett vattenområde reatera tistånd och utveckingstendenser med avseende på tiförda föroreningar och andra störningar i vattenmijön ti förväntad bakgrund och/eer bedömning för mijökvaitet beysa effekter i recipienten av föroreningsutsäpp och andra ingrepp i naturen ge underag får utvärdering, panering och utfårande av mijöskyddande åtgärder. Kävingeåns avrinningsområde omfattar 1215 km2 och berör mer eer mindre nio kommuner; Lomma, Kävinge, Lund, Esöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Torneia och Ystad. Den totaa sjöprocenten är iten eer ca 2%. Åker och betesmark dominerar avrinningsområdet ti 71% medan andeen skogsmark är ca 15%. Punktbeastningar på de rinnande vattnen sker från kommunaa avoppsreningsverk samt några industrier. 3. PROVTAGNING Provtagningar och anayser har skett i enigt med biagda program. Fem stationer i rinnande vatten har provtagits en gång i månaden medan ytterigare åtta stationer i de rinnande vattnen endast provtagits varannan månad (jämna månader). Veckaprovtagning har dessutom skett vid Högsmöa (stn 3). Veckaproverna har frysts och sedan bandats födesproportionet ti månadsprov vika anayserats. Vid varje veckaprovtagningen har anayserats syre och suspenderade ämnen. Provtagning har utförts av certifierad persona från Scandiaconsuts Mijöaboratorium och i enighet med Naturvårdsverkets metodbeskrivningar för recipientkontrol Provtagningsstationernas numrering och närmare beskrivning framgår av biaga (utdrag ur anbudsfårfrågan). Provtagningsstationernas okaisering visas i figur L

[;: '>- 3 /..-.. - ----...J'. '.... - 2 - '1 'Ii... '1 ' -. \. --', / j?. :;J _1.J 1 v --,.. (--; :-'', f "1-!- (r- öre,;. ' ".... - ' L -r..,...,,.,... ;- (.,, \ UND.. t;-- '.',>,,:;<:..--- - "",_ 1-:d '"ELÖ.V >:; ' A"',..,., 27 \ -,. \ '(f.ri{jsjon,_,, ;?i:e:c;:;\:y _;;.. --- -KA... 1.-... J..---...,.. ----...../r- 1 -... i ara ån, "::r- c::,,._r,_..,.. }:_-, J ' - '\..: ""' H:IRVA i A 1hA-./ -,--V-cc-:-:-1 N-:-:G:-EA-;;-:-cN-,:-S-:-VA TTENVARDSFÖRB U N D: ').. Provtagmngsstationer ÖRJ,1Y Kävingeåns avnnningsområde \...J...,_::; / / i,, -.;. '. _, "',_...,/ t;' ::'f::',\,,c:{--", ') ' ")t- '../...1. ::::..r.-.. > " (._.J:' 0/.C(,,, f r.,...-. MALMÖ -- rt,. ;'" - ' -... f.... v-1 \ ;'"-.f f \1... 1 - -- '.,'.f - Öppet vattendrag -Väg -- f<ornrnungräns N 1 5 km 1 Figur 1 [:J -J,ker. öppen mar< L] - Skog C"J Tätort t..--\' / : ( i i -....... -.)_ ; t \., "'

6 4. BEDÖMNINGsGRUNDER 1999 års anaysresutat från de rinnande vattnen inom Kävingeåns avrinningsområde har bedömts med hjäp av Naturvårdsverkets nya "Bedömningsgrunder för mijökvaitet, Sjöar och vattendrag", Rapport 491.3. Utdrag ur bedömningsgrunderna för här reevanta parametrar återfinns i biaga 2. För rinnande vatten används där begreppet areaspecifik förust som innebär att den totat transporterade närsatsmängden under året i en punkt divideras med avrinningsområdets area i hektar för aktue punkt (kg/år, ha). Som bas för bedömningarna bör igga transportmängder som bygger på hatmätningar 12 ggr/år under tre år och uppmätta dygnsvattenföring. För Kävingeåns avrinningsområde har nedan gjorts beräkningar enigt denna metod för stationerna i Björkaån (stn 20), Kingaväsån (stn 35), Bråån (stn 27) och utoppet i Öresund för åren 1997-1999. Den kassindening som tiämpas är: Kass Benämning Tot-N, kg N/ha, år Tota-P, kg P/ha, år Mycket åga föruster < 1,0 < 0,04 2 Låga föruster 1,0-2,0 0,04-0,08 3 Måttigt höga föruster 2.0-4,0 0,08-0,16 4 Höga föruster 4,0-16,0 O, 16-0,32 5 Mvcket/Extremt höga föruster > 16 > 0,32 5. METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRHALLANDEN 1999 För 1999 har från SMHI och Sydvatten AB erhåits uppgifter beträffande nederbörd, temperatur och vattenföring vid aktuea mätstationer inom Kävingeåns avrinningsområde. De aktuea stationerna är 5343 LUND, 5341 VOMB, 2125 EGGELST AD, 2116 KLINGAVÄLSÅN, 2126 ELLINGE och 2171 HÖGSMÖLLA. För vattenföringen vid Kävingeåns (Löddeåns) mynning i Öresund har Siv1H gjort beräkningar enigt PULS-modeen. 5.1 Temperatur Arsmedetemperaturen i Lund har beräknats ti +9, oc viket överstiger normavärdet för perioden!96!-90 med hea 1.2 ( ( + 7.9 o q A v figur 2 framgår att bidrag ti temperaturöverskottet erhös under i princip årets aa månader med undantag för maj-juni. Särskit januari, mars-apri, jui och september var betydigt varmare än normat 5.2 Nederbörd Vid Vomb uppmättes under året 798 mm (778 mm 1998) viket är!55 mm mer än normamängden för perioden 1961-90. Motsvarande värden för Lund bev 767 mm (750 mm 1998) mot nomwt 654 mm. Nederbördens månadsfördening i Lund visas i figur 3 nedan.

7 Temperatur i Lund 1999 Figur 2. Månadsmedetemperatur i Lund 1999 jämfört med normavärden 1961-90. 140, 120 O -" 100 Q) 80, Q) 1: 60 E 40 E 20 o Nederbörd Lund 1999 Månad Figur.3. Månadsnederbörd i Lund 1999 jämfört med normavärden 1961-90. Som framgår av diagrammet var nederbörden särskit rikig under apri, juni, augusti och december. I augusti och december registrerades ungefår dubba nederbördsmängden eer 120 mm mot 60 mm normat Reativt torra månader var jui och november, i det senare faet var nederbörden endast en tredjede av den normaa. 5.3 Vattenföring Vattenföringen inom Kävingeåns avrinningsområde mäts vid Högsmöa (stn 3), Vorobsjöns utopp (stn 17), i Bråån vid Eiinge (stn 27), i Kingaväsån vid korsningen med väg 12 (uppströms stn 35) samt i Björkaån vid Eggestad (uppströms stn 20). Därutöver beräknas födet ut i Öresund med hjäp av SMHI:s PULS-modeL I biaga 3 bar biagts s;-,ihi:s data för dygnsmedet1ödena vid ovannämnda mätstationerna (exkusive st n 7). PULS-beräkningarna redovisas med vecko- och månadsmedevärden i biaga.t

8 Vid beräkningar, b a av transporterade mängder i vattendragen, har födesvärdena för Björkaån, Bråån och Kingaväsån räknats upp areaproportionet för att representera respektive vattendrags utoppspunkt i Vombsjön resp huvudfaran. I biaga 5 redovisas i diagramform 1999 års dygnsföden i Högsmöa (stn 3) tisammans med dygnsmedetappningen ur Vombsjön (stn 17). I samma biaga visas även vattennivåerna i Vombsjön under året. Året ineddes med högt vattenstånd i Vombsjön, + 20,81. En successiv avtrappning skedde sedan ti i början av mars då dämningsgränsen ( + 20,90) nåddes den mars i samband med vårfod. Tappning ti Kävingeån uppgick då ti ca 14 m3/s. Föden på upp ti 38 m3/s registrerades ungefar samtidigt vid Högsmöa. Tappningen från Vom b och födet i Kävingeån avtog sedan snabbt ti mera normaa värden för att åter öka kraftigt under några dagar i mitten av april Då uppmättes föden över 30 m3/s i Högsmöa under tre dagar och tappningen från Vombsjön ökade ti ca 14m3/s. Från och med maj och ti sutet av oktober skedde inga anmärkningsvärda avvikeser från vad som kan betraktas som normaa föden under perioden. November uppvisar förhåandevis åga föden orsakade av den åga nederbörden i oktobernovember. December däremot var nederbördsrik viket medförde snabbt ökande föden i huvudfaran och nivåhöjning i Vombsjön. Årets max. föde i Högsmöa (91 m3/s) noterades den 26 och årshögsta i Vombsjön inträffade den 29 med +20,94. Samtidigt tappades ca 18m3/s. Minimitappning från Vombsjön (0,5 m3/s) förekom med smärre undantag under perioden apri-oktober. Årets minimifödet (3,2 m3/s) vid Högsmöa registrerades den 13 augusti (den 19 augusti 1998 var minimifödet 3,5 m3/s) och årsmedevattenföringen bev 13,0 m3/s (13,6 m3/s 1998). Detta är nästan dubbet så mycket som årsmedevattenföringen för åren 1996-97. Sydvatten AB:s uttag från Vombsjön ti infitrationsanäggningen i Vomb och Hejesjön uppgick under året ti i medeta 0,82 m3/s d v s i princip ika mycket som 1998 (0, 79m3/s). Detta är ca 20% mindre än 1997 (1,02 m3/s) och fera andra tidigare år Vattenståndet i Vombsjön har maximat varierat mean + 19,42 m ö h den 22-26 november och +20,94 m ö h den 29 december. Ampituden bev såedes endast 1,52 m (1,83 m 1998). Under 1999 översteg vattenståndet dämningsgränsen endast under tiden 28-30 december.. Vattenföringens variation i hivattendragen uppvisar ikartat mönster som för Högsmöa (se tabeer i biaga 3 och diagram i biaga 6) med födestoppar i januari, mars, apri och december. Ä ven Kingaväsån, med större sjö procent, föjer i stort detta mönster även om svängningarna inte är så dramatiska som i övriga vattendrag. Lågvattenföden inträffade i början av augusti med 0,1-0,3 m3/s. I biaga 7 har upprättats en vattenbaans för årsvattenmängden inom avrinningsområdet Av denna framgår b a att avdunstning och grundvattenbidning i Vombsjön under 1999 uppgått ti ca 4 mm/dygn.

9 6. FYSIKALISK-KEMISKA UNDERSÖKNINGAR 1999 Aa anaysresutat över de månatiga provtagningarna i rinnande vatten har sammanstäts i biaga 8. Därutöver redovisas i biaga 9 kurv diagram ink! tabeer för vissa parametrar i de stationer där provtagning skett vmje månad (stn 20, 17, 35, 27 och 3). I biaga 10 och 11 finns också en närmare diagramredovisning för dessa stationer över fosfor- och kvävefraktionernas ande av totafosfor- respektive totakvävehaterna. 6.1 Björkaån (stn 20, 23, 51 och 52) Björkaån avvattnar en yta om ca 330 km2. Större samhäen inom området är Sjöbo och Vosjö. Större avoppsreningsverk som beastar vattendraget är b a Sjöbo, Lövestact och Skåne Tranås. Akainiteten är hög med ett minsta värde under året på,9 mekv/1 (december i stn 52, bäck norr om Lövestad). Vattnet har "mycket god bufji'ingsförmåga ". Hu,udvattendragets gruming kan mestades betraktas som "betydig" (2,5-7 FTU) men vid decemberprovtagningen var den "stark" (>7 FTU) eer max.34 FTU. Markavvattning i samband med rikig nederbörd är förkaringen i detta fal Syrehaterna har varit tifredsstäande under hea året. Som ägst uppmättes 8,05 mg/ i augusti i stn 23 (Björkaån nedströms Vosjö, 87% mättnad). Diagram över uppmätta hater och beräknade syremättnader i stn 20 återfinns i biaga 9. Syreminimum för de tre senaste åren i stn 20 är 7,50 mg/ viket enigt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visar på "syrerikt tistånd". BOD 7 -innehået i vattnet uppströms Vombsj ön igger mean 2-6 mg/l Medeta i stn 20, inoppet i Vombsjön var 3,2 mg/ med variationsbredden <2-6,5 mg/. Max. värdet uppmättes i jui. Variationen i hater i stn 20 framgår närmare av biaga 9. Totafosforhaterna var reativt höga i decemberproviagningen med hater i huvudfåran på upp ti 160!J. g/l Mycket näringsrika förhåanden råder i vattendraget och under året i övrigt har hater uppmätts mean 50-90!J.g/L I bäck från Skånes Tranås, stn 51 har häften av mätvärdena egat ö, er 00!J.gi med 200!J.g/1 i december som max. Det finns tendenser ti något högre hater under andra havåret Fosfatfosforandeen är hög, mestades mean 60-70 %. Variationerna under året i stn 20 avseende tota- och fosfatfosforhaterna framgår av biagorna 9 och J O Totakvävehaterna inom vattensystemet är mycket höga särskit under vinterhavåret. Nedströms Vosjö (stn23) och vid utoppet i Vombsjön (stn 20) uppmättes max.hater i december om 8,4 mg/ respektive 8,8 mg/l Den normaa trenden med ägre hater under sommaren och hösten finns (ägsta hat 2,1 mg/). Förhåandet framgår tydigast i diagrammet över totakvävehaterna i biaga 9 och J O. Medetaet för de 12 totakväveanayserna i utoppet i Vombsjön (sm 20) bev 4,7 mg (6,9 mg/11998) medan de sex mätningarna i Vosjö gav medetaet 5,3 mg/ (6,6 mg/ 1998).

JO Nitrit- +nitratkvävehaterna är höga och fraktionernas ande i totakvävet uppgår ti ca 80 % i fertaet fal Ammoniumkvävehaterna har varierat mean 6 och 230 -tg/1 i huvudfåran. Förhåandevis höga hater, 140-230 -tg/1, kan noteras under första havåret i stn 20, troigen orsakat av utgående avoppsvatten från Sjöbo AR. I stn 52, bäck norr Lövestad, uppmättes i februari 442 -t g/l De specifika areaförusterna för stn 20 (se närmare kap. 9 nedan) indikerar "mycket höga kväveföruster" och "extremt högafosforföruster" inom deavrinningområdet 6.2 Torpsbäcken (stn 19) Aa anaysdata återfinns i biaga 8. Akainiteten visar ett väbuffrat vatten med ett ägsta värde på 2,2 mekv/l Vattnets grumighet var "betydande" under första havåret (4,3-6, 7 FTU) för att sedan kunna kassas som "starkt grumigt" (>7 FTU) med som högst 47 FTU i december. Syreförhåandena har varit goda med som ägst 6,60 mg 0 2 /1 (71 % mättnad) i augusti. BODrhaterna har ett medeta på 3,0 mg/ med variationerna <2-5,3 mg/l Totafosforhaterna är förhöjda under andra havåret jämfört med första. Maximum uppmättes i december med 21 O -t g/l Medetaet för året bev 06 -t g/l Fosfatfosforandeen för medetaet igger på ca 60% av totafosforn men varierar kraftigt eer mean ca 19 % (i apri) och ca 88 % (i februari). Totakvävehaterna är höga. I februari var haten 8 mg/ för att sedan successivt reduceras under sommaren. I december uppmättes årshögsta med 12mg/L Andeen nitrit-+nitratkväve är hög eer omkring 80 %. Sammanfattningsvis var Torpsbäckens vatten under 1999 syrerikt och mycket näringsrikt med höga kvävehater. 6.3 Kingaväsån (stn 50 och 35) Kingaväsåns avrinningsområde omfattar 241 km2 och utgörs ti44% av åkermark och 28% skogsmark. Kingaväsån börjar i Sövdesjöns utopp. Sjöprocenten uppgår ti4,.2 %. Aa anaysdata under året redovisas i biaga 8. För stn 35, inoppet i Kävingeån, redovisas anaysdata även i diagramform i biaga 9-11, Akainiteten är hög med de festa mätvärdena mean 2-3 mekv/l Buffertkapaciteten är såedes mycket god. Grumighet: Vattnet ut från Sövdesjön hade under sommaren förhöjda grumighetsta på grund av panktongruming ( 13-15 FTU). Vid utoppspunkten i Kävinge3n igger grumigheten mestades över 7,0 FTU innebärande "starkt grumigt muen".

I Syrehaterna har varit höga och mättnadstaen indikerar ett syrerikt tistånd i stn35. I augusti registrerades emeertid ett syrefa ti 5,70 mg/ (64% mättnad) vid utoppet ur Sövdesjön. Vid stn 35 föreigger en årstidsvariation med ägre hater under sommaren (se biaga 9). BOD 7 -haterna i ån påverkas b a av panktonproduktionen i Sövdesjön innebärande att något förhöjda hater noteras under sommar (jui-september). Hater på 6-7 mg/ uppmättes då vid de båda stationerna. Medetaet för året bev 4,2 mg/ i stn 50 och 3,3 mg/ i stn 35. Totafosforhaterna i Sövdesjöns utopp har varierat mean 44 och 99 Jg P/L Vid utoppet i Kävingeån var variationen något större eer mean 28-95 Jg Pi. Häften av uppmätta hater igger inom intervaet 50-75 Jg P/L Medetaet ökar från 62 Jg/ i stn 50 ti 68 Jg/ i stn 35. Fosforhatema påverkas av produktionen av pankton i Sövdesjön viket medfört att haterna var högst under sommarhavåret. Den specifika areaförusten för stn 35 (se närmare kap. 9 nedan) indikerar "högaföruster ". Andeen fosfatfosfor är under året mean 30-60 % vid utoppspunkten i Kävingeån ( 45 % i medeta). I utoppet ur Sövdesjön, som har åga fosfatfosforhater på grund av bioogisk aktivitet hos pankton (7-26 Jg/), är andeen ca 25% i medeta med en variation på 12-43 %. Totakvävehaterna visar en årsvariation i stn 35 på 1,7-4,9 mg/, med de ägre hatema under sommaren.!votsvarande data för utoppet ur Sövdesjön är 1,9-3,0 mg/. Medevärdet för året vid stn 50 bev ca 2,3 mg/ och vid stn 35 ca 2,6 mg/. Ett mindre kvävetiskott sker såedes mean de bada punkterna. Den specifika areaförusten är stor och kassas som "höga föruster" enigt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Nitrit-+ nitratkvävehaten är förhåandevis åg i Sövdesjöns utopp i juni, augusti och oktober och utgör då endast 0-.20 % av totakvävet Under övrig tid uppgår andeen ti storeksordningen 50% av totakvävet I stn 35 är nitrat-+nitritkvävehatema högre och därmed även andeen i totakvävet (ca 60 %). Ammoniumkvävehater mean O, 1-0,2 mg/ uppmättes under januari-apri och oktoberdecember. 6.4 Bråån (stn 27 och 53) Avrinningsområdet omfattar 161 km2 och består av jordbruksmark ti 79% och skogsmark ti O%. Deavrinningsområdet är det mest befokningsrika av Kävingeåns biföden. Största tätort är Esöv. Stn 53 är beägen så högt upp i vattensystemet att den bedöms påverkas endast av diffusa käor medan stn 27 i hög grad påverkas av Eiinge avoppsreningsverk (Esöv). Eiingeverkets utsäppta vattenmängd uppgår ti 6 % av totafödet i Bråån på årsbas is. Uppmätta akainiteter är höga, mean 1,6-4,0 mekv/l Grumigheten är "betydig" (2,5-7 FTU) i stn 53 medan den i fertaet provtagningar är "stark" (>7 FTU) i stn 27. Syrehater och mättnadsgrader är utan anmärkning. Som ägst registrerades 7,95 mg;! vid Eiinge i augusti (8-1 %). Syrenedgången i övrigt under sommarperioden är anmärknings\ ärt iten.

12 BOD, i stn 27 är ofta förhöjd på grund inbandningen av avoppsvattnet från Eingverket och hater mean 5-10 mg/ är normat (indikerar "stor syretäring"). I det övre åoppet är BOD7- hatema åga. Fosforhaterna nedströms Eiinge är något förhöjda under hea året och medetaet för de 12 provtagningarna är 84 ).g P/1 (ägre än 1998). Hatema har varit tämigenjämna under året. I stn 53 är uppmätta hater något ägre (73 ).g P/1 i medeta, samma som 1998). Brååns vatten far bedömas som mycket näringsrikt. Fosfatfosforandeen är ca 50-60 % i det nedre åoppet och ca 70 % i det övre. Totakvävehatens variation i stn 27 iustreras bäst av diagrammet i biaga 9. Hatema i Bråån är, vid sidan av Sandbybäcken, de högsta inom hea avrinningsområdet och medetaet igger på 9 mg/. Det föreigger som tidigare en variation under året med något ägre hater under sommaren. Lägsta registrerade hat bev 4,9 mg/ (jui). Enigt den beräknade areaspecifika kväveförusten är förustema "mycket höga"(> 16 kg/ha, år). I stn 53 är kvävehaterna ägre men ändå förhåandevis höga (variationsbredd 3,5-5,9 mg/). Medevärdet igger på ca 4,6 mg/, d v s ca 50% mot det för stn 27. Andeen nitrit-+nitratkväve i totakvävet igger vanigen på 70-80 %. Ammoniumkvävehaten nedströms Eiinge uppvisar tidvis tydig påverkan från Eiingeverkets avoppsvattenutsäpp. Såedes uppmättes här i mars-apri 4,4 resp 4,2 mg NH.t-N/1 och ytterigare sex månader har haten egat mean 0,28-2,0 mg. Det är främst under årets början och sut som de förhöjda hatema uppmätts. 6.5 Sandbybäcken {Suarpsbäcken, stn 33) Vattendraget utgör recipient för Södra Sandby avoppsreningsverk Provtagning har här skett sex gånger under året. Vattnet har hög buffenbpacitet ( akainitet 2,5-3,6 mekv/1) och grumigheten är "betydande-stark" (5,6-28 FTU). Syrehaterna har varit goda med som ägst 6,85 mg/ (augusti, 72 %mättnad). BOD 7 -hater har registrerats mean 5,0-7,9 mg/ viket indikerar påverkan av utgående avoppsvatten från reningsverket Fosforinnehået är något förhöjt med hater mestades mean 0,10-0,15 mg/. Totakvävehaterna har uppmätts mean 7,2 och I mg/. Liksom beträffande Bråån vid Eiinge är ammoniumkvävehaten i Sandbybäcken kraftigt förhöjd på grund inbandningen av avoppsvattnet från S Sandby reningsverk. Vid fertaet provtagningar noterades över mg/ NH4-N. 6.6 Käv/ingeån nedströms Vombsjön (stn 17, 10 och 3) Hea avrinningsområdet i utoppspunkten i Öresund omfattar 1215 km2 och inkuderar avrinningsområdena för Bråån, Kingaväsån och Björkaån med Vombsjön. Sjöprocenten är 2, % ochjordbruksmarken upptar ca 71 % samt skogsmarken ca 15 % av området. Utöver månadsprovtagningarna i de tre punktema har anayser utförts på månadsbandprov, insamade som veckoprov i stn 3, Högsmöa.. Dessa anayser har omfattat totat organiskt ko, tota fosfor, totakväve och nitrit-+nitratkväve. Susp.hat och syrehat har anayserats på varje veckoprov.

13 Akainiteten är hög även inom detta åavsnitt med värden under året mean,9-3,5 mekv/l I övervägande antaet faigger värdet mean 2,0-3,0 mekv/1. Grumigheten är reativt hög under första kvartaet med ta mean 7-8 FTU. Under andra havåret sker en påtagig grumighetsökning i det vatten som tappas från Vombsjön, detta på grund av panktonbomning (värden upp ti 45 FTU har registrerats). Motsvarande ökningar kan ej direkt spåras i huvudrarans nedre opp" Variationen i syrevärden för månadsprovtagningarna i stn 3 och 17 framgår av diagrammet i biaga 9. I biaga 12 har dessutom grafiskt redovisats syremättnadsvärdena från veckaprovtagningarna i Högsmöa. Aa stationer har vid aa provtagningstifåen tifredsstäande syrehater och godtagbara syremättnader. Syreminimum vid Högsmöa registrerades i augusti med 6,55 mg/ (69% mättnad) och v39 i september med 6,50 mg/ (65% mättnad). Vid Örtofta (stn O) noterades vid augustiprovtagningen endast 5,35 mg/l Aa övriga värden har egat över 7,0 mg/l BOD 7 --haterna i vattnet från Vombsjön igger på i medeta4,2 mg/ (4,1 mg/ 1998). Margine reduktion sker sedan ti ca 3 mg/ vid stn 10 och 3. Variationen för uppmätta hater inom åavsnittet igger mean <2-8,5 mg/. En tendens finns att 8007-innehået under andra havåret är något högre än under första havåret på grund av panktonpåverkan från Vombsjön. TOC (totat organiskt ko) har anayserats på månadsbandproven i Högsmöa och resutaten redovisas i tabebiaga 8. Hatema är reativtjämna mean de oika månaderna, 7,2-12 mg/l Haterna indikerar "mau/igt hög hat" av syretärande ämnen" Totafosforhaterna vid månadsprovtagningarna i stn 3 och 17 redovisas grafiskt i diagrammen i biaga 9 och O. Uppmätta hater innebär enigt redovisning nedan (kap. 9), minst "högaföruscer" inom hea åavsnittet (0,16-0,32 kg P/ha, år)" Utgående fosforhater från Vombsjön är högre under andra havåretjämfört med första (panktonpåverkan). Denna tendens kan spåras i hea å oppet. Medevärdet för utförda månadsbandprov i stn 3 (74 I g/) var ika motsvarande för de månadsvisa stickproverna (75!g/1). I stn 10 var medehaten 78 g/1. Vattnets fosfatfosforande i utoppet ur Vombsjön varierar stort och är som ägst 17% Uuni) medan den december är 74 %" Variationen i ande är något mindre i Högsmöa eer mean 30-70% I från Vombsjön utgående vatten vader totakvävehaten under året mean 1,3-6,9 mg/l Mestades sker en successiv ökning i hater ner ti Högsmöa. Medetaet för stn 17, ca 3,3 mg/, ökade ti ca 3,9 mg/ i Örtofta (stn O) och ca 4,5 mg/ i Högsmöa. Bandprovsanayserna i stn 3 visade också medetaet ca 4,5 mg/l Den specifika areatorusten för Högsmöa under året uppgår ti ca 20 kg Niha, år(> 16 kg/ha, år innebär mycket höga föruster). Andeen nitrit-+nitratkväve, som redovisas grafiskt i biaga I, igger på omaing 65% i stn 17 men kring 75-80% vid Örtofta och Högsmöa.

14 Ammoniumkvävehaten i utgående vatten från Vombsjön var 0,24 mg/ i januari och 0,14 mg/ i november. Under året i övrigt uppmättes endast åga hater, 0,002-0,022 mg/l Ner ti Örtofta och Högsmöa (stn O och 3) skedde mindre ökningar och vid Högsmöa uppmättes hater mean 0,10-0,22 mg/ vid 7 av 12 tifäen. Den maximaa ammoniumkvävehaten i stn 3, 0,22 mg/, uppmättes i mars. 7. SAMMANFATTNING ÖVER NÄRINGS- OCH SYRETILLsTANDET INOM KÄVLINGEANS AVRINNINGSOMRADE I biaga 1.3 redovisas medehater får BOD7, fosfor och kväve får åren 1988-1999 i de fem stationerna med månatig provtagning des i form av tabeer des som diagram. I tabe nedan ämnas vidare en sammanstäning över 1999 års min-, max- och medevärden för samma stationer och parametrar. 1999 års min-, max.- och medevärden avviker inte nämnvärt från motsvarande värden 1998. Dock synes kvävehatema och däm1ed kvävebeastning ha varit något ägre än 1998. Av diagrammen i biaga 13 framgår att 1999 års medehater för aktuea parametrar vid de fem stationer där månatiga provtagningar och anayser utförs, i stort faer inom ramen för beräknade medehater under sutet av 1990-taet. Bråån har, som tidigare, det näringsrikaste och mest syretärande vattnet inom området medan Kingaväsån synes ha det minst näringsrika vattnet. Tabe L Min-, max- och medevärden 1999 inom Kävingeåns avrinningsområde. station 8007: mg/ Tot-P;!Jg/1 Min Mede Max Min Mede Max Björkaån <2 3,1 6,5 50 76 160 Vombsjöns utopp <2 4,2 8,5 29 89 200 Kingaväsån <2 3,3 7,6 28 68 95 Bråån 4,1 6,6 10 55 84 140 Kävingeån vid 2,0 3,7 6,4 46(51)* 75 (74)* 140 (120)* Högsmöa station Tot-N; mg/ Nitrit- +Nitratkväve; mg/ Min Mede Max Min Mede Max Björkaån 2,2 4,7 8,8 1,4 3,8 7,0 Vombsjöns utopp 1,3 3,3 6,9 <0,005 2,1 5,0 Kingaväsim 1,7 2,6 4,9 0,63 1,5 3,4 Bråån 4,9 9,0 14 3,5 6,6 8,5 Kävingeån vid 2,2 (2,5)* 4,5 (4,5)* 8,3 (7,6)* 1,1(1,3)* 3,2 (3,3)* 6,3 (6,3)* Högsmöa * av"ser månadsbandprovet

15 8. BEDÖMNING AV KÄVLINGEAN UR FISKESYNPUNKT En bedömning ur fiskesynpunkt med utgångspunkt från 1999 års anaysvärden kan göras med hjäp av Naturvårdsverkets pubikation 1969: "Bedömningsgrunder för svenska ytvatten", se kassindening i tabe 2 nedan. Ur syresynpunkt tihör de rinnande vattnen grupp. Goda syrehater har registrerats med få undantag inom hea åsystemet hea året. Syreövermättnad >I O % har i stort endast förekommit vid utoppet ur Vombsjön under sommaren" Detta gör att vattnen bör kunna kassas åtminstone som "ämpadeför annat ekonomiskt betydesefidtjiske "" Ammoniumkvävehaterna i Sandbybäcken (nedströms S Sandby AR) och Bråån (nedströms Eingeverket) är emeertid oftast så förhöjda att kass 3 eer 4 är mest reevant. Tabe 2" Försag ti riktvärden för fiskvatten (Naturvårdsverket 1969: ) Kass 1 Kass 2 Kass 3 Kass 4 Temperatur 'C >20 >25 Smakverkan på fisk SvaQ TydiQ Siktdiuo m 1 o Syrehat mg/ >7 <5 <3 Svreövermättnad % >110 >125 >150 PH 6,5-8.5 6,0-8,5 5-9 <5,>9 Ammoniumkväve mq/1 >0,16 >1,17 Förkaring Kass L Kass 2. Kass 3. Kass 4. Vatten ämpade för axartade fiskar Vattenämpade för annat ekonomiskt betydesefut fiske Mindre goda fiskevatten Oämpiga fiskevatten 9. TRANSPORTBERÄKNINGAR FÖR RINNANDE VATTEN Transporterade miingder närsater och BOD 7 under 1999 inom oika dear av avrinningsområdet redovisas i biaga 8, 13 och 1-1. I biaga 13 visas i tabe- och diagramform även variationen i transporter för åren 1988-1999. I biaga 14 har upprättats baansdiagram avseende 1999 års mängder av BOD7, totafosfor och totakväve inom avrinningsområdet För beräkningen av transportema vid stn 3, Högsmöa har använts resutaten från bandprovsanayserna samt SMHI:s månadsmedeföden och för beräkning av totatrans porterna ut i Öresund har utnyttjats SMHI:s PULS-data tisammans med resutaten av bandprovsanayserna vid Högsmöa. Transporterna ut från Vombsjön (stn 17) bygger på sydvattens avhärdningsuppgifter och mittmånadsanayserna. För Björkaån, Kingaväsån, och Bdån sutigen har redovisade mittmånadsanayser och SMHI:s månadsmedeföden mgjort grund. För att representera hea det aktuea deavrinningsområdet har SMHI:s månadsmedeföden räknats upp med areaberoende faktorer (1,27 för Björkaån, 1,26 för Kingaväsån och 1,07 för Bråån).

16 Den totaa transporten ut i Öresund under 1999 och senare år har sammanfattats i nedanstående tabe 3, Transportmängderna får de oika deavrinningsområdena visas i tabe4, Tabe 3, Totatransport 1994-1999 av TOC, BOD7 och närsater från Kävingeån ut i Öresund, Ar Vatten- TOC BOD7 To t-p NOz.,-N To t-n MänQd M(m3) Ton Ton Ton Ton Ton 1994 547. 2262 60,1. 2754 1995 395-973 27. 1705 1996 216 2164 386 15 677 1022 1997 233 1981 618 17,5 838 1157 1998 436 4645 1497 48,9 2231 2612 1999 425 3952 1678 33 1747 2300 Tabe 4. Transporterade mängder 1999 inom deavrinningsområden. station Vatten- TOC BOD7 Tot-P N02.,. Tot-N mängd N M(m3) Ton Ton Ton Ton Ton Stn 20 151 474 13,5 720 897 Stn 17 144,5-503 11.3 450 630 Ti Vattenverket 25,9 109 2,3 51,7 82 Stn 35 81,5-264 4.9 150 245 Stn 27 86,1-540 8,2 606 851 Utopp i Oresund 425 3952 1678 33 1747 2300 Som framgår av tabe J kan de under 1998-99,jämfört med 1996-97, större mängderna närsater i princip tiskrivas de då betydigt större vattenfödena, 1996-97 har dokumenterats som särskit nederbördsfattiga ål För deområdena gäer i princip samrna sutsats, se vidare biaga 13. Vid beräkning av de areaspecifika förusterna för totakväve och totafosfor enigt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (se ovan kap 4) har utnyttjats ovan framräknade transporterade mängderna. TabeiS. Areaspecifika föruster 1997-1999 för deområden km2 Iis, km2 Område Ar Area Vatten- Tota- Totamängd fosfor Kväve kg/ha, år kg/ha, år Björkaån (stn20) 1997 332 i 6,3 i 0,16 11.3 1998 15,6! 0.41 37 1999 14,5 0.41 27 Mede 0,33 25

AJ 17 Kinqaväsån (stn 35) 1997 241 5,5 0,12 3,7 1998 9,0 0,22 9,7 1999 10,7 0,20 10,2 Mede 0,18 7,9 Bråån (stn 27) 1997 160 9,5 0,43 32 1998 17,7 0,53 59 1999 17,1 0,51 53 Mede 0,49 48 Utoppet i Oresund 1997 1215 6,1 0,14 9,5 1998 11,4 0,37 20 1999 11 '1 0.27 18,9 Mede 0,26 16,1 (! J Areaförusterna för Björkaån och Bråån avviker som synes betydigt från de för Kingaväsån och utoppet i Öresund. Naturvårdsverkets kassindening innebär att fosforförusterna inom Kingaväsån är att betrakta som "höga" (0,16-0,32 kg P/ha, år) iksom för hea Kävingeåns avrinningområde medan de för Björkaån och Bråån är att betrakta som "extremt höga" (>0,32 kg P/ha, år). På motsvarande sätt bir kväveförusterna "höga" inom Kingaväsån ( 4,0-16 kg N/ha, år) och "mycket höga" (> 16 kg N/ha, år) för övriga områden. 1 O. BELASTNING FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK OCH INDUSTRIER Från berörda kommuner och industrier har erhåits uppgifter över den under året från reningsverken ti vattendragen inom avrinningsområdet utiedda avoppsvattenmängen inkusive BOD7-, fosfor- och kvävebeastningen. Dessa uppgifter finns sammanstäda i tabe 6 nedan. I tabeen redovisas också på årsbasis och avrinningsområdesvis beastningens ande i de totat transporterade mängderna.. Tabe 6. Sammanstäning över beastning från kommunaa reningsverk och industrier 1999. Avoppsreningsverk Vatten 8007 Totafosfor Totakväve och industri mängd Ande av Ande av Ande av totatransp. totatransp. totatrans p m3/år Kg/år % Kg/år % kg/år % Björkaån Östra by 35 100 231 9,5 460 Lövestad 107 675 323 6,5 1 950 Kasaröd 27 740 83 3,9 360 Vanstad 22 630 45 2,7 295 Sjöbo 660 000 3 000 70 16 000 1 Skåne Tranås 33 337 880 104 637 Summa 886 482 4 562 1,0 196,6 1,5 19 702 2,2

18 Kingaväsån Sövde 55 480 11 o 3,3 1 165 Bientarp 72 270 434 7,3 2 240 Veberöd 280 505 2 200 110 12 000 Summa 408 255 2 744 1,0 121,6 2,5 15 405 6,3 B rå ån Löberöd 139 600 1 230 67 2 934 Hurva 58 000 195 6 747 Eiinge 5 032 371 41 600 1 120 84 300 Summa 5 229 971 43 025 8,0 1193 14,5 87 981 10,3 Kävingeån Askeröd 29 900 225 25 360 P? 175 574 <930 21 2 809 Torna Häesad 42 381 <100 8 760 Revinge by 63 624 310 20 1 500 Fyinge 145 200 748 37 2 498 S Sand by 861 023 6 500 210 22 000 Örtofta 99 000 510 266 2 013 Danisco, Örtofta 788 356 3 065 136 28 195 Håsad 38 600 <100 23 270 Soanum, Kävinge 97 712 762 72 - Kävinge 2 068 600 8 895 248 26 892 Borgeby 908 200 7 100 297 10 650 Summa 5 318 170 28 680 1,7 1 363 4,1 97 947 4,2 Studeras transportema i recipienterna kvartasvis far man i många fa högre andear för reningsverkens beastningar p g a de tidvis ägre föden i recipienterna (framför at under sommaren). Ett antagande som då måste göras är att utgående mängder från reningsverken är ikartade under hea året Beräkningar enigt detta förfarande redovisas i tabe 7. Tabe 7. Beastningen kvartasvis från reningsverken 1999, %av totat transporterade mängder. station Vatten- BOD7 Tota- Tota män q d fosfor kväve Björkaan 1 :a 0,32 0,52 1,1 1,3 2:a 1 '1 2,6 3,9 5,2 3:e 3,7 4,0 12,6 35,7 4:e 0,41 0,62 0,64 1,2 Kinoaväsån 1 :a 0,27 0,60 2,0 3,4 2:a 0.53 1,7 2.0 8,2 3:e 1,5 ' 1.8 5.7 31,3 4:e 0,54 0,96 2,2 5,3

19 B rå ån 1 :a 3,8 4,5 11,4 6,5 2:a 9,3 12,4 30,3 14,0 3:e 19,5 27,9 55,2 41,5 4:e 4,0 6,0 7,3 7,2 Kävingeån 1:a 0,77 1,3 3,0 2,5 2:a 1,7 2,6 8,1 7,4 3:e 3,2 4,4 9,1 19,7 4:e 1,O 1 '1 2,5 2,8 I tabe 8 görs enjämfårese mean beastningarna från reningsverken 1991-1999 och deras ande av de totat transporterade mängderna BOD7, tot-p och tot-n. För fertaet avrinningsområden och parametrar gäer att beastningsandeen 1999 är band de ägst uppmätta under 1990-raet Tabe 8. Beastning från reningsverken 1991-99 och deras ande av de totat transporterade mängderna BOD7, totafosfor och totakväve. Avr.område Ar BOD? Totafosfor Totakväve Kg % Kg % Kg % Björkaån 1991 12124 3,5 371 3,7 34082 4,4 1992 15270 4,4 248 2,6 35478 3,2 1993 13659 1,7 272 1,31 34576' 3,3 11994 14447 2.0 192 1,O 37379 3,4 1995 8149 5,0 189 2,8 35457 11 '1 1996 5173 3.9 201 2,51 23900 4.3 1997 - -. - - - 1998 6300 1,2 251 1,8 27725 2,2' 11999 4562 1,0 196 1,5 i 197021 2,2 Kinoaväsån 1991 16491 0,9' 57 1,2 12815 7,8 1992 1813 0,7 571 1,4 14155 6.4 1993 37661 1 '1 i 641 1,O 16308 6,6 1994 2352 0,7 54 0,9 15318 4,6 1995 1422 1,O 57 1,4 13734 10,0 1996 1462 1,7 69 2,5 16920 18,3 1997 ' - - - - - 1998 2160 0,8 1401 2,61 14690 5.9 1999 2744 1,0 i 1211 2,5 15405' 6,3 Bråån 1991 50941 16,3 1162 9,5 122512 17,3 1992 39276 14,5 1333 19,5 1071091 14,1 1993 41428 9,2 1424 11,5 77417 10,5 1994 33089 7,1 1245 10,0 64377 7,7 1995 29368 24,6 10551 22,6 81297 26,4 1996 18242 19,6 4981 11,O! 76230 19,5 1997 29000 19 1191 171 63000! 12 1998 33150' 6.4: 1075 7,81 72574 7,1 11999 43025 8,0 1193' 14,5: 879811 10,3

20 Kävingeån* 1991 112629 12,1 4030 12,1 307562 1992 92728 7,7 3520 7,7 260505 1993 102852 5,6 4206 8,7 244586 1994 105621 4,7 3878 6,6 234134 1995 151164 18,3 3659 15,8 165512 1996 44098 11,4 2483 16,4 218037 1997 **>52000 - ''>3241 - **>142000 1998 64845 4,3 3443 7,0 182312 1999 79011 4,7 2873 8,7 221035 18,2 10,5 10,2 8,6 11,3 21,3-7,0 9,6 OBS! Mängderna inkuderar även Björkaåns, Kingaväsåns och Brååns beastningar. ** Uppgift saknas för stora dear av reningsverken För att ytterigare beysa påverkan från reningsverken på recipienten ämnas i tabe 9 medehatema för 1999 års provtagningar i utgående vatten från verken vad avser BOD7, totafosfor och totakväve. Tabe9. Medehater i utgående avoppsvatten från reningsverken 1999 Avoppsreningsverk Q 8007 Tot-P Tot-N och industri /s mg/ Mg/ mg/ B_örkaån Ostraby 1 '1 6,6 0,27 13 Lövestad 3,4 3 0,06 18 K asaröd 0,9 3 0,14 13 Vanstad 0,7 2 0,12 13 bo 21 4 O, 11 24 Skåne Tranås 1 '1 26 3,1 19 Ki noaväsån Sövde 1,8 2 0,06 21 Bientarp 2,3 6 0,10 31 Veberöd 8,9 7,8 0,36 43 B rå ån Löberöd 4,4 8,8 0,48 21 Hurva 1,8 3,4 0,10 13 Eiinge 160 8,2 0,22 16,7 Kävinoeån Askeröd 0,9 7,5 0,83 12 P7 5,5 <5,3 0,12 16 Torna Häesad 1,3 <3 0,20 18 Revinqebv 2,0 4,9 0,31 24 Fvinae 4,6 5,2 0,30 17 S Sandby 27 7,6 0,24 25 Ortofta 3,1 5,2 2,7 20 Danisco. Ortofta 25 3,9 0,17 36 H åstad 1,2 <3 0,60 6,9 Soanum, Kävinae! 3,1 ' 7,8 i 0,74 - Kävinge 65 4,3 0.12 13 Boroebv 29 7.8 0.32 12

21 Den högst registrerade medehaten för BOD7 avser de bioogiska dammarna i Skåne Tranås med 26 mg/l Aa övriga värden igger under O mg/ och mer än häften av verken har medehater under 5 mg/l 3,1 mg P/ i Skåne Tranås föjt av 2,7 mg P/ i Örtofta reningsverk är de högsta medehatema för totafosfom. Av övriga verk redovisar endast Askeröd, Håstad och Soanum i Kävinge medehater över 0,5 mg/l Sövde, Sjöbo och Lövestact har medehater under och kring O, mg/. Vad kväveutsäppen beträffar noteras medehater om 25 mg/ eer mer vid fyra reningsverk (S Sandby, Danisco i Örtofta, Veberöd och Bentarp). 11. UNDERSÖKNING AV VOMBSJÖN En undersökning av Vombsjön med avseende på vattenkvaitet och panktoninnehå under perioden apri-oktober 1999 har utförts av Limnoogiska avdeningen vid Ekoogiska institutionen, Lunds Universitet Undersökningsresutaten har presenterats i särskid rapport viken ej biäggs här.

KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSF0RBUND BILAGA 1 Anbud avseende utförande av vattenundersökningar inom Kävingeåns avrinningsområde. Kävingeåns Vattenvårdsförbund får härmed inbjuda Er att avge anbud på utförande av vattenundersökningar inom Kävingeåns avrinningsområde under åren 1998-2000, Provtagning, provförvaring, provhantering, anaysmetodik mm ska föja SIS 1 O, senaste utgåvan. Provtagare och aboratorium, eget och eventuea underkonsuter, ska vara ackrediterade för respektive anays i enighet med SNFS 1990:11 MS:29. anbudssvaret redovisas dokumentation om ackreditering. Detagande i, och redovisning av, kvaitetssäkringsarbete under avtastiden är ett krav. Bioogiska undersökningar ska föja svensk standard, utföras och utvärderas i enighet med Naturvårdsverkets undersökningstyper för bottenfauna i rinnande vatten. Undersökningarna, som ska omfatta provtagning med oka besiktning och anays inkusive redovisning i form av anaysprotoko, är föjande. 1. Kävingeån. Provtagning en gång vae udda månad på fem stationer (se biagda kartmateria), Stn 20 Björkaån före utoppet i Vombsjön Stn 17 Vombsjöns utopp Stn 35 Kingaväsån vid utoppet i Kävingeån Stn 27 Bråån nedströms Esövsbäcken (Eiinge) Stn 3 Högsmöa uppströms dammen Anayser mm: fiöde, vattentemperatur, gr-jmighet, akainitet, syrehat, syremättnad, 8007, totafosfor, fosfatfosfor, totakväve, nitrit+nitrat- kväve och ammoniumkväve. Provtagning mean den 10 och 20 i månaden. 2. Kävingeån. Provtagning vae jämn månad 13 stationer. huvudfåran Björkaån Stn 3 Stn 10 Stn 17 Stn 19 Stn 20 Stn 23 Stn 51 Stn 52 Högsmöa uppströms dammen Örtofta, uppströms andsvägsbron Vombsjöns utopp Torpsbäcken-Övedsbäcken Björkaån före utoppet i Vombsjön Björkaån nedströms Vosjö Björkaån, i bäck från Äsperöd - Skåne Tranås Björkaån, i bäck norr om Lövestad Bråån Stn 27 Nedströms Esövsbäcken (EIIinge) Stn 53 Vid korsningen väg 13 (Sjöbo - Hörby)

KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSFORBUND Suarpsbäcken Stn 33 Nedströms Södra Sandby reningsverk Kingaväsån Stn 35 Vid utoppet Kävingeån Stn 50 utoppet från Sövdesjön Anayser enigt moment 1. Provtagning mean 1 O och 20 i månaden. 3. Kävingeån Provtagning en gång pr vecka vid stn Högs möa. Veckaproven förvaras djupfrysta och bandas upptöade ti månadsprov proportionet enigt veckamedeföde På bandprovet sker föjande anayser: Totafosfor, suspenderat materia, totakväve, nitrit- nitrat- kväve och totat organiskt ko (TOC). Vid varje veckaprovtagning bestämmes föde, vattentemperatur, syrehat och syremättnad. 4. Bottenfauna Undersökning en gång under treårsperioden nämigen 1998. Stn Kävingeån, nedströms Kävinge Stn Björkaån, vid Taånga Stn Björkaån, nedströms Sjöbo Stn Kingaväsån, vid Veberöd Stn Bråån, 2 stationer Stationemas ägen kommer att preciseras av Gunnar Andersson, änsstyresens mijöenhet 5. Vattenföringsuppgifter Föjande vattenföringsmätstationer är disponiba inom Kävingeåns avrinningsområde: Stn 3 Högsmöa (teefonsvarare 046-738441 ). Uppgiftema kan erhåas från Vombverket vid månadens sut Stn 17 Vombsjöns utopp, uppgift kan erhåas från Vombverket vid månadens sut. Stn 27 Bråån vid Einge. SMHI:s mätstation. Definitiva födesuppgifter kan erhåas föjande vår. Mätstationen i Kingaväsån vid vägkorsning öster Veberöd. Drives av SMHL (se tidigare uppgifter under stn 27). Mätstationen, i Björkaån vid Eggestad. Drives av SMHL (se under stn 27) Då födesuppgifterna är av väsentig betydese för bedömningen av resutaten från varje provtagning ska födena i Björkaån, Kingaväsån och Bråån, beräknas vid varje provtagningstifäe baserade på fottönnetoden. Vid varje provtagning ska Vombsjöns vattenyta noteras enigt pegeaväsningar vid Vombsjöns utopp. 2

BILAGA 2 Parametrarnas innebörd Nedan angivna kassindeningar är hämtade ur Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för mijö kvaitet, Sjöar och vattendrag", Rapport 4913. Temperatur (temp, C) mäts atid i fät Den påverkar b a den bioogiska omsättningshasigheten och syrets ösighet i vatten. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumighet. Siktdjupet mäts genom att i vattnet sänka ned en vit standardiserad skiva och med vattenkikare notera djupet när skivan inte ängre kan urskijas. Naturvårdsverket anger i sina bedömningsgrunder: Kass Benämning Djup Mycket stort siktdjup 2:8 m 2 Stort si-.1:djup 5-8 m 3 Måttigt siktdjup 2,5-5 m 4 Litet siktdjup 1-2,5 m 5 Mycket itet siktdjup ::;m Syrgashat (02, mg/) anger mängden syrgas som är öst i vattnet. Vattnets förmåga att ösa syre minskar med ökad vattentemperatur och ökad sathat. Syrgas tiförs vattnet främst genom omrörning och växtemas fotosyntes. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar efter kraftig agbomning och i sutet av vintern efter ång isäggning. Lägre syrehater än 4-5 mg/ kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Kass 2 J ' 5 Benämning Syrerikt tistånd tvåttigt syrerikt tistånd Svagt syretistånd Syrefattigt tistånd Syrefritt eer nästan syrefritt tistånd Hat årsminimum 2:7 mg/ 5-7 mg/ 3-5 mg/ 1-3 mg/ ::; mg/ Syrgasmättnad (02, %) är den ande som den uppmätta syrehaten utgör av den teoretiskt möjiga haten vid aktue temperatur och sathat. Vid O C kan sötvatten t ex håa en hat av 14 mg/, men vid 20 C endast 9 mg/l Mättnadsgraden kan vid kraftig agtiväxt betydigt överskrida 00 %. ph-värdet anger vattnets surhetsgrad, d v s vätejonkoncentrationen i en ogaritmisk skaa där ph 7 motsvarar neutrat ph. Värden under 7 anger att vattnet är surt och över 7 att det är basiskt (akaiskt). Normaa ph-värden i sjöar och vartendrag är 6-8.. Låga ph-värden uppmäts i rege i sjöar och vattendrag i samband med riktig nederbörd eftersom regnvarten har p-i mean 4,0-4,5. Vid kraftig agtiväxt på grund av fotosyntesen under sommaren kan också höga ph uppträda ti!häigt. Vid ph under ca 5,5 kan bioogiska störningar uppstå. Vid ph under ca 5,0 sker drastiska förändringar i organismsamhäena i vattnet. Låga ph ökar ösigheten hos många metaer och dfumed giftigheten i vattnet.

2 Konduktivitet (edningsförmåga, ms/m 25 oq är ett mått på den totaa haten östa sater i vattnet De joner som har störst betydese får kondukt i viteten är kacium, magnesium, natrium, korid, sufat och vätekarbonat Konduktiviteten ger infom1ation om mark- och berggrundsförhåandena i tihinningsområdet Det kar1 också fungera som indikator på avoppsutsäpp, jordbrukspåverkan eer inföde av satvatten i mynningsområden. I sötvatten gäer föjande ungefåriga gränser: 2-.3 opåverkade karvattensjöar > 15 näringsrika vatten >50 kraftigt förorenade vatten Turbiditet (grumighet, FNU-enheter) är ett mått på vattnets innehå av suspenderade partikar t ex pankton eer minera partikar. I näringsfattiga sjöar understiger turbiditeten ofta FNU, Vid kraftig panktonutvecking i en sjö eer efter rikig nederbörd i ett vattendrag kan däremot turbiditeten överstiga 20 FNU. Kass 2 3 4 5 Benämning Ej eer obetydigt grumigt vatten Svagt grumigt vatten Måttigt grumigt vatten Betydigt grumigt vatten Starkt grumigt vatten FNU-enheter ::::0,5 0,5-1,0,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 Biokemisk syreforbrukning (BOD 7, mg!!) är ett mått på vattnets hat av organiskt materia som är bioogiskt nedbrytbart och anger den mängd syre som åtgår vid bioogisk nedbrytning av provet under standardiserade förhåanden (7 dygn, 20 C).. I ansutning ti utsäpp från exempevis ivsmedesindustri kan syreförbrukningen uppgå ti O mg/ eer mel Totat organiskt ko (TOC, mg/) är ett mått på haten organiska funnen i vattnet Hög hat av organiskt materia kan vid nedbrytning i vattendragen ge upphov ti syrebrist Kass Benämning Hat som TOC, mg/ Mycket åg hat ::::4 2 Låg hat 4-8 3 Måttigt hög hat 8-12 4 Hög hat 12-16 5 Mycket hög hat >16 Ammoniumkväve (NH4-N, mg/) är en meanprodukt i den bakteriea nedbrytningen av organiskt bundet kväve. Ämnet förekommer normat endast i små mängder, eftersom det omvandas ti nitrit och sedar1 ti nitrat vid närvaro av syrgas. Vid syrebrist och direkta utsäpp av ammonium (t ex nedströms reningsverk) kan dock högre hater uppmätas okat. Ammonium kar1, beroende på ph-värde och temperatur, vara skadigt för fisk och andra vattenevande organismel Nitratkväve (N0 3 -N, mg/) är en viktig närsatskomponent som direkt kan tas upp av växtpankton och högre växtel Nitrat är ättrörigt i marken och tiförs sjöar och vattendrag genom markäckage. Vid tigång ti syrgas omvandas ammonium ti nitrit och sedan nitrat

3 (nitrifikation), Under normaa syrgasförhåanden dominerar nitrathatema över ammoniumha tema. Ofta bestäms nitrit+nitratkväve då nitrit normat utgör en vädigt iten de av summan nitrit+nitrat. I sötvatten gäer föjande ungefåriga gränser: <0,5 mg/ 0,5- mg/ opåverkade, näringsfattiga vatten näringsrika eer fororenade vatten Totakväve (tot-n, mg/) anger det totaa kväveinnehået i ett vattenoch inkuderar b a kvävefraktionerna nitrat, nitrit, arnrnoniumkvä\ e och organiskt bundet kväve. Kväve är ett viktigt näringsämne for evande organismer. Tiforse av kväve anses utgöra den friinsta orsaken ti eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tifors våra sjöar och vattendrag genom nedfa av uftfororeningar, genom äckage från jord- och skogsbruksmark san1t genom utsäpp av avoppsvatten, Kass 2 3 4 5 Benämning Låga hater Måttigt höga hater Höga hater Mycket höga hater Extremt höga hater mg!/ i sjöar mean maj-oktober :>:0,30 0,30-0,625 0,625-1,25,25-5,0 >5,0 Totafosfor (ot-p, mg/) anger den totaa mängd fosfor som finns i vattnet Fraktionerna av fosfor fordigger i varten antingen som organiskt bundet, partikuärt eer öst fostat. Fosfor är ett viktigt näringsämne vid uppbyggnaden av organiskt materia. Tisammans med kväve anses tiforse av fosfor utgöra den frän1sta orsaken ti övergödningen av sjöar och vattendrag. Kass 2 3 4 5 Benämning Låga hater Manigt höga hater Höga hater Mycket höga hater Extremt höga hater pg/1 i >}öar mean maj-oktober :>: 12,5!2,5-25 25-50 50-100 >100 Korofy a (mg/m3) är ett av nyckeämnena i vä'<ernas fotosyntes., Haten korofy kan därfor anväändas som matt på mängden ager i vattnet Agernas korofyinnehå är dock oika for oika arter och oika tiväxtfaser. KorofYhaten är i rege högre ju näringsrikare en sjö är och en grov indening utgående från maxima korofyhat under aret kan göras enigt fdjande: 2-8 mg/m3 8-23 mg/m3 23- O mg/m3 >I O mg/m3 Näringsfattigt Måttigt näringsrikt Näringsrikt Mycket näringsrikt

SHHI VATTENFÖRING DISCHARGE M3/S STATION: 92000-2125 EGGELSTAD AR, 1999 Q FIX ' 10,00 M VATTENDAAG/SJÖ: AVB.KURVA: 19B50BOB00 AVR.OHR: 262.]0 KM2 SJÖ%: 0.10 DA1' JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NO \T DEC DAT 5,92 3,12 17,] 1,B7 L 63 O, BO 0,6]# 0,22 O,B6 1,21 1,12 3, 93 2. 5. 22 2,76 14,5 1,1B 1,46 0.76 0,5911 0,19 0,76 1,45 1,28 4,B9 2 3 4,6B ],06 11,5 L 65. 37 o, 74 0,571J 0,1B 0,70 1,95 1,4B 5,6B 3 4 5,65 5, 55 12,5 1,60 1,]0 O, B' o.ssn 0,16 o.65 2,58 1,44 1],5 4 s B,25 B. 35 10,7 1,50 1,21 O.B1 0,66ft 0,15 0,61 2,73, ]Q 12,7 s 6 9,01 6.23 9,54 1,52 1,12 0,87 O.S6 0,14 0.55 2,67 1,30 9,88 6 7 14.6 4,2] 16,6 1,90 1,10 1,17 0,52ft 0,13 0,53 2,34 1.,20 15,B 1 B 12.5 3,50= 15,9 2,00 1,10 1.10 0.461J 0,14 0,50 2.12 1,09 15,2 B 9 9,14 3,10= 13,6. B2,OB 3,53 0,44# 0,22 0,4B 2,65. D 13,6 9 O 6,17 3,00= 15,2 1,70 1,07 3,32 0.428 0,27 0.45 2,74 0,9B 12,9 O 11 4,65 2,BO= 11,9 1.61 1,60 2,06 0,]9# 0,25 0,4] 2,59 0,94 11.6 11 12 4.0B 2,60= B,51 1,60 2,47 1.64 0,3611 0,24 0,42 2.42 0,91 19,4 12 13 3.B2 2.40= 6,62 1. 71 4,60 1,42 0,]5 o. 24 0,4] 2,12 0,91 20,3 13 14 ],73 2, ]] 5,]] 1,7B 5,2B 1.41 0.35 0,24 0.39 1.90 0,91 14,8 14 1S 4.51 2,3B 4, 91 1,65 4,44 1.22 0,]5 o, 31 0,3B 1,76 o.b7 12.9 S 16 B, 2.B5 4.7B L B9 4,B5 1,06 0.34 1,41 0,]4 1,56 O,B1 9,6B 16 17 25.3 2.75= 4,34 1,74 3,2B.Of 0,]4 1,92 0,30 1,]7 0,78 10,3 17 B 17.7 2,65 4,12 2.2B 2,50 o, 9'/U 0.]] 1,46 0,31 1,23 O,B] 19,7 1B 19 13,0 2, 59 4,02 14,0 2,06 o.90jj. o. 34 1,13 0,32 1,15 1,09 14,4 19 20 10.5 4. 66 ] 78 A, 5, BO 0,9011-0,]2. 96 0.35 1,06 1,67 10,4 20 21 9,46 6, 50 3,40 9, 46 1,56 O.BBIJ 0,]1 2,5B O, 35 1,15 L B9 6,92 21 22 7,77 9,15 ],]Q 5,91 1,]4 0.7511-0,]] 1,74 0.35 1,17 1,90 4,B9 22 23 6,4] B,47 ],22 4,21 1,30 O, 7HI 0,]6 1,B1 0,36 1,11,BB 4,22 23 24 6.25 5,76 ],07 3.40 1,21 0,6311 O,]B L B 0,46 1,12 1,77 6,55 24 2S B,52 4.31 2.97 2,BS 1,16 o.67ö 0,]6 1,44 0,52 1,10 2,27 15,4 2S 26 10.6 5, 57 2,B6 2. 55 1,12 o, 97t 0,]] 1,2S 0,55 1,05 7,43 2B,2 26 27 11.4 14,9 2,59 2,36 1,0B o. 77ö 0,].1 1,20 1.05 1,00 6,95 22,1 27 2B B,51 17,2 2.39 2.20 0,96 o. 731J 0,2B 1.19 1,26 1,15 5,42 17,5 28 29 5,0B 2,17, 9B D.BB 0,69jj. 0,26 1,0B 1.21 1.1B 4,3B 12,B 29 30 3,B1 2,02 1,B] O,BS 0,65# 0,26:. 0,96 1,20 1,11 3,4B?,28 30' 31 ],04 1.93 O,B3 0,24 0,92 1.10?',05 31 MED 8,63 5,10 7,27 3,23 1,B6 1.13 0,39 o, B7 0,57 1.67 1,9B 12,5 r MAX 2B,2 19991226 92000-2125 )> H f:: U ],?B = KORR AV DÄMNING 1999 Q 2000022B Godkänd PR G) MIN o. 13 19990B07 # VÄRDEN G RELA''ION 085: REGISTRERING )> OJ - c.v

SMHI VATTENFÖRING DISCHARGE!13/S STATION: 92000-2116 KLINGAVÄLSAN AR, 1999 Q FIX ' 10,00 H VATTENDRAG/SJÖ: AVB.KURVA: 1980050600 AVR.OHR: 191.60 KM2 SJÖ%: 4.20 DAT JAN FEB HAR APR HAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC DAT 3,02 3.10= 4.82 2,60 2,24 1,41 0,13 0,33 0,91 1.10 1,02 1,48 1 2.2, 88 3.10= 4,25 2,51 2.18 1,40 o, 11 0.31 0,86 1,11 1,06 1,62 2 3 2,81 3.12 4, 0]' 2,48 2.12 1,39 0,69 0,28 0,82 1,.25 1,.08 1,70 3 4 2,84 3,35 4,81.2.43 2,02 1,42 0,69 0,28 0,79, 40 1,05 2,65 4 5 ],18 3,11 4,54 2,42, 94 1,37 0,70 0,29 0,77 1,39 0,98 2,49 5 6 3, 41 3,68 4,13 2,39, 90 1,44 0,72 0,28 0.75 1,28 1,03 2,26 6 1.4,16 3.37 6. 56 2,49 1,90 1.49 0.70 0.29 0,72 L27 0,99 2,83 1 B 4.76 3,12 7,55 2, 48. 90 1,40 0,66 0,29 0,72 1,39 0,95 2,62 B 9 3, B 3,00= 6,]2 2,40 1.89 1,78 0,65 0,33 0,71, 56 0,95 2,72 9 O 3,24 2.90= 6,46 2.33, 90 L 62 0,62 0,33 0,69 1,58 0,95 2, 72 O 11 3,06 2,80= 5,82 2.30 2,36 1.41 0,57 0,32 0,68 1,46 0,95 2, 55 11 12 2,95 2,70= 4, 83 2,23 2.43 1,40 0,56 0,32 0,66 1,38 0,94 3,60 12 13 2,90 2,60= 4,27 2,26 2,66 1,40 0,52 0,32 o, 67 L 29 0,9 3,85 13 14 2,88 2,50= 4. 02 2,25 2,62 1,40 0,52 0,33 0,64 1,29 0,93 2,93 14 15 3.09 2.50 3,95 2,30 2,39 1,33 0,54 0,51 0,63 1,,27 0.92 2,74 15 16 5,17 2.34 3,88 2.31 2,37 1,21 0,52 1,50 0,63,6 0,91 2, 44 16 n 7.86 2, 50= 3,71 2.20 2.23 1,11 0,50 1,28 o. 63, O o, n 2,66 17 B 5,75 2,50= 3,58 2,74 2.15, 0,48 0,99 o, 62 1.10 0,95 3, 54 B 19 4.74 2.70= 3,49 4,99 L 98 1,07 0,46 0,99 0,60 1,10 1,09 3.61 19 20 4. 45 3.18 3,36 4", 26 L 91 1,01 0,44, ] 0.61 1,10, 14 2,98 20 21 4,27 3,49 3,23 3,34 1,90 0,96 0,48 1,28 0,60 1,10, 14 2,43 21 22 3,93 4.10 3.17 ], 07 1,86 0,89 0,48 1,32 0,60 1,09 1,13 2,26 22 23 3, 71 4,16 3,12 2,B 1,86 0,86 0,48 1,40 0.64, os, 2,41 23 24 3.59 3,55 3.10 2,70 1,81 0.83 0,45 1,25 0,74 L 05 1,10 ],06 24 25 3.91 3,16 3,0 2,58 1,75 o. '}9 0,44 1,09 o, 72 1,06,21 4,84 25 26 4,59 3.32 3,07 2.51 L 68 0,78 0,41 1,05 O,B 1,06 1,62 8,73 26 27 4,77 4,58 2,96 2,50 1,60 0,82 0.39 1,04 L22. 07 1,51 7,28 27 2B 4.39 5,01 2, 84 2,44, 54 0,78 0,37 1.03, O. D 1,45 6,29 2B 29 3,36 2,79 2,37 L 49 0,79 0,34 0,98 1,10 1,01 1,40 4,61 29. )O 3,30= 2,74 2,28 1,43 0.75 0,33 {),95 1,10 0,97, 40 3,77 30' 31 3,20= 2,67. 42 0,32 0,92 0,98 3.44 31 HED 3,87 3,22 4,10 2, 63 1,98 1.18 0,53 0,75 0,76 1,19 1,09 3,33 HAX 8,?3 19991226 92000-2116 HED 2. 05 = KORR AV DÄMNING 999 Q 20000225 Godkänd PR HIN 0,28 19990803 OBS: REGISTRERING ro

.. SMHI VATTENFÖRING DISCHARGE!M3/S STATION: 92000-2126 FIX 10,00!H VATTENDRAG/SJÖ: AVB.KURVA: 1986100300 AVR.OHR: 150.70 KM2 ELLINGE SJÖ%: 0.10 AP., 1999 Q - DAT JAN MAR ""R MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC DAT 3,42 1.'92 9,98 10 1,29 0.75 2.. 3, 04 1.168 7.68 14 1,17 0,?3 3 2.75 74 6,92,U5 1.10 o. 92 4 2.72 29 790 1!.10 1,10 0,79 5 4,31 4,. 9 6,28 fi<]5 1.05 0,83 6 4,73 3,!56 5,49 f;3 1,00 1.03 7 8.44 268 10,6 1,.35 O, 95. os B 7.47 2:134 9,22 0,93 1,03 9 5,03 1' 6 79 6,91 0,93 1,73 O 3,47 11.63 7,47. 2 0,97 1,95 11 2, 64 f-;3 5,65 2 1,53. 51 12 2,42 1.41 4.07, 2 1,70 1,21 13 2. 07 15 3,26 1ho 3. 04 1.25 14 1,94 4 2,71 10 3,43 1,11 15 2.20 11.37 2.47 47 2.84 1,09 16 6,83 213 2,33 18 2.51 0,96 17 12.5 2D3 2.21 4 2,04 0,87 IB 10.1 61 2.10 5j!91. 72 0.80 19 6,52 195 2,14 u. 9. 53 0.75 20 5,07 4.06 1.99 11'1.52 1,37 0.71 21 4,98 5,E39 1,88 532 1,28 0,69 22 4,58 647 1,78 3156 1.21 o 64 23 3,78 493, 76 3!49 1.11 0,59 24 3,84 340 1,72 364. 05 0.52 25 5.82 2;"69 1,73 251 0,98 0,55 26 7. 69 4185 1,69 2,14 0,97 0,80 27 6,74 9_29 1,61 87 0,94 0,74 28 5,35 1P.2 1,48 i69 0,86 0,69 29 3,27 1,38 1,.58 0,83 0,70 30 2,02, 30 t39 0,83 0,64 31 1,97 1,30 0,81 0.57 0.28 0.88 4,08 0,56 0,33 0,84 3,82 0,55 0,35 0,79 4,12 O, 53 0,34 0,72 4,13 0,67 0,33 0.70 2,96 0.56 0,27 O, 65 2,22 0,52 0.29 0,63 1,84 0,47 0,45 0,61 2,18 0.46 0,42 0.60 3.22 0.45 0,40 0,56 2.96 0,43 0,44 0,55 2,67 0.39 0,43 0,54 2,54 0.42 0.66 0,53 2,08 0,41 0,45 0,52 1,90 0,44 0,89 0,51 1,74 0,51 1,19 0.50 1,58 0.41 1.27 0,48 1,39 0.36 1,59 O, 46 1,30 0,36 1.87 0.47 1,23 0,36 2, 64 0.52 1.15 0,59 3,31 0,57 1,20 0,57 4.13 0,65 1,24 0,53 3,29 0,64 1,15 0,52 2,27 0,74 1,13 0,45. 67 0,75 1,11 0,45 1,42 0,86 1,10 0,41 1,25 1,17 1,16 0,41 1,11 1,31 1,27 0.39. 07 1.16 1,24 0,37 0.97. 63 1,12 0,32 o. 99' 1.20 1,26 3,16 1,36 3,57 1,45 4,50 1,38 10,8. 30 8,18 1,]0 5,88 1,21 11,0 1,.10 9,09 1,.09 8,43 1.10 7,75 L 04 6. 33 0.97 13.5 o. 98 14*8 1,00 9,28 1*02 5,83 0.96 4,26 0,94 5,49 1,04 10,8 1,10 7,32 1,17 4,58, 30 3,23 1.30 2.51 1,23 2, 65 1,10 4,29 1,22 14,8 1,77 19,2 2,03 16,7 1,90 11,9 1,87 7,24 1,66 4,77 3,66 2 3 4 5c 6 7 8 9 O 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27. 28 29 J"ö 31 MED 4,76 3J25 4. 03 2j_57 1,39 0,92 0,47 1,18 0,72 2,00 1,27 7,93 HAX 19.2 19991226 HED 2,55 MIN 0,27 199Q')806 92000-2126 1999 Q 19991231 Godkänd 085: REGISTRERING PR

SHHI VATrENFÖRING DISCHARGE M3/S STA''ION: 92000-2171 HÖGSMÖLLA AR, 1999 Q r FIX ' 3,40 M VA'"rENDRAG/SJÖ: AVB.KURVA: 1975053000 AVR.OHR: 1184.60 KM2 SJÖ%' 2.10 DAT JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC DAT 23,2 16,2 31,2 10,1 9,77 5.97 4,03 3,85 5,00 :a. 4B 7,13 8,96 2.21,5 14,5 28,7 9,60 9,53 5.87 3,93 3.82 5,07 ). 85 7,86 10,0 2 3 20,4 13.7 25,7 9,61 9,11 6,22 3,90 3,93 5,73 ti' 92 8,19 10,2 3 4 19,4 13,5 27.1 9,55 8,72 5,84 3,96 4, 75 6,03 p._o, 1 7,47 18,8 4 5 21,3 17.5 25,7 9,33 8,28 6,05 4,-18 5,15 6,06 i).o, 2 7,1"3 20,3 5 6 22,5 17.6 26,3 9,38 7,61 6,75 4,22 5,09 6,06 a. 9s 7,19 16,6 6? 26.7 16,1 34,3 9,82 6,93 6,92 4,05 4,86 5,95 /7,65 7,24 20,8 1 B 27. o 16,0 37,3 9,85 6,90 6,69 3,80 4,75 5,11 'f!,so 7.72 21,9.a 9 24,4 15,4 32.5 10,3 6,86 8,37 3,62 5,02 4,37 9,12 7,61 20,6 9 O 23,0 15,1 32,0 10,6 7,11 10,3 4,19 5,09 4,46 JJ,72 7,55 22,9 O 11 21,6 14,8 30.1 10.8 8,65 9,80 5,20 4,14 5,.18 ;.52 7,24 25,4 11 12 21,1 14,3 27,4 10,8 9.97 8,19 5,34 3. 43 5,60 '9 29 7,10 36,0 12 13 20,4 14,3 25,3 10,7 10,9 7,45 5,06 3.21 s. 65 :a: 55 7,03 45,5 ) 14 19.4 14,9 24.9 10.4 13.0 8,57 4,34 3,37 s. 56,8,05 7,15 41,4 14 15 19,7 15,7 24,3 10.4 13,7 7,01 3,59 4, 31 s. 03 i?- 31 7,33 36,7 15 16 26,5 17,1 22,1 10,9 13.8 5,97 3.48 5,99 4.58 1,8,22 7,84 32,6 16 17 31.4 18,2 20,7 11,1 13,1 5, 78 3,61 6,32 4,90 \8,42 7,91 30,3 17 18 36,4 16,3 19,4 13,3 12.2 5,01 4,00 6,10 5,32.12 8,09 37,0 18 19 32.5 15,8 18,2 32.9 11,2 4,75 4,12 6,31 5,32 Y.. 10 7,68 38,6 19 20 28,7 20,7 16,9 32,1 10,2 4,60 4.06 7.69 5.38 ;6,64 7,55 34,7 20 21 27,3 22.6 15,6 31,0 8,87 4,75 4,21 8,61 5,15 <; 43 7. 98 31,3 21 22 26.1 26.8 14.2 23,5 7. 71 4.51 4,21 8,88 4,73 '. -42 8,28 26,6 22 23 24.7 25.2 13,3 20,9 7,33 4,29 4,29 9.'28 4,10 16,38 8,06 24,5 23 24 23.9 20.4 12,7 20!4 1,02 4,15 4.34 8,21 3,93 ;.6 46 7,37 24,7 24 25 24.8 17,5 12,3 17,7 6,66 3,95 4,40 6,83 4,21 t6, 60 6,96 46,4 25 26 26,0 17.6 12.3 14,5 6, 56 4.15 4,30 6,03 4,47 7,29 8,46 90,7 26 27 24,7 25,? 12,3 12,4 6, 20 4,79 4,15 5,78 4,82 *,95 9.68 75.5 27 28 22,8 29,4 12, s 10,7 6, 01 4,65 3,95 5,63 5,36,S, 01 9,52 52,8 28 29 19,2 12,1 10.3 5, BO 4,53 3,79 5,37 5,80 1t7,30 9,56 41,3 29 30 17,0 10,2 9,87 5,95 4,26 3,79 5,19 6,03,00 8,46 34,5 30 ) 16.6 10.2 6, 06 3.14 5,26,94 31,4 ) MED 24.1 18.0 21.5 14.1 8,76 6,00 4,12 5.56 5,17 8,07 7,81 32,6 MAX 90,7 19991226 92000-2171 MED 13.0 1999 Qr 20000215 HIN 3,21 19990813 OBS: ISTRERING...

BILAGA 4 SMHI 2000-02-25 VATTENFÖRING BERÄKNAD MED PULS-MODELLEN. K1ivingeå Månadsmedevärden i mj/s Veckomedev1irden i m3/s Ar Månad Värde Ar Vecka Värde Vecka Vä!:de 1.999 24.2 1999 24.3 27 4.43 1999 2 26.2 28 4.12 1999 2 18.9 1999 3 27.2 29 4.34 1999 4 20.7 30 3.94 1999 3 21.2 1999 5 15.8 31 4.63 1999 6 15.0 32 4. 3 s 1999 4 14.3 1999 7 20.3 33 8.11 1999 8 24.3 34 6.48 1999 5 8.81 1999 9 30. o 35 5.72 1999 O 28.7 36 5.27 1999 6 6.14 1999 11 18.3 37 5.22 1999 12 12.6 38 4.56 1999 7 4. 21. 1999 13 9.89 33 8.16 1999 14 10.3 40 9.11 1999 8 5.84 1999 15 14.5 41 8.45 1999 15 23.4 42 6.59 1999 9 5. 3 6 1999 17 10.4 43 7.46 1999 18 7.58 44 7.63 1999 10 8.16 1999 19 12.2 45 7.36 1999 20 9.39 46 7.96 1999 11 7.94 1999 21 6.29 47 8.57 1999 22 6.42 43 13.4 1999 12 33.7 1999 23 8.80 49 27.9 1999 24 5.58 so 36.4 1993 25 4.49 51 45.1 1999 13.2 1999 25 4.27 52 36.9

BILAGA 5 KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBLJND VOMBSJÖN 1999 m ö h!vattenstånd i Vombsjön 1999 21,5,.----------======= 20,5 - -- "--- ---- 3m3/s 20,0 2m3/s 19,0 18,5 r-=-== 18,0 1-----../------------------- 17,0 M,_ M "'... M "' "',_ "' m o N M "' "' "' "' "' o N "',_ m M N M "',_ m M "' "' Dag nr N N N N N,_ "',_ "' N N N o M "',_ m "' "' M N M M M M M M 40 30 - -- 20 Tappning ur Vombsjön 10 o td O' N I) cc,... O' O N N M N N td N M td O' N tn,_ N M Lf td M M M M M JAN FEB MAJ JUN JUL AUG SEP NOV DEC

KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND FLÖDEN BIVATTENDRAG BILAGA 6 14 12 ----""""""- --- ------ -----1--------------------- " 10 6 4 2 o ' i 1 14 21! 40 53! 66 79 2 105 11'a 131 144 '157 110 i aj 196 20 222 235 1 248 261 2J4 287 Jod 313 326 39 352 365 Dag nr ----------------------------- --- m31s KiJNGAVALSAN 19991 10 9 " --------1--------+ --------1 B 7 6 5 4 3 2 o -------r-----r,--------,-----.----,----,----,------,----+--- 1 14 27 40 53; 66 79 92 105 118 131 144 157 170 183 196 209 222 235 248 261 274 287 300 313 326 339 352 365 "--- --- -- -,. -. - -- ------ -- m3/s 7JJo"Ri<AAN videgfjei5tiici1999 30 25 "" " 20 + 15 J ' -- i " -- Dag nr... -J ---- -- -------------------------------- -- ---- -- " " " ---\ - 10 1 5 - f\:j 1 "' - -; - r ol-------:_=-.==--- 1 14 271 40 53 66 79 2 1os 1 1e 131 144 '1s1 110 1a3 196 2o'g 222 235 248 261 274 287 Jod 313 326 339 352 365 Dag nr

KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND 1999 VATTENMÄNGDER OCH BALANS, M(m3)/år 1999 BRAAN ÖVRIGA TILLFLÖDEN TILL VOMBSJÖN Ca 30 (25% av Björkaån) ÖRESUND STN27 86,1 ' HÖGSMÖLLA. STN 3 STN 35 404,0 KÄVLINGEAN 81,5 f.!sl11. 144,5 STN20 151,4 BJÖRKAAN VOMBSJÖN Tiskott Björkaån Övriga tiföden Nederbörd 151.4 30,0 10,2 191,6 Avgång Vombverket Vombsj u (pi<! 17) Nivåhöjntng Differens Avdunstning och grundvattenbidning motsvarar ca 4 mm/dygn Vid 12,6 km2 area på Vombsjön 25,9 144,5 KLINGAVÄLSAN 0,9 171,3 20,3 VOMBVERKET 25,9 ro -r )> G) )> "'-J

KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND 1999 Stn 20; Björkaån, inoppet i Vombsjön Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- 8007 To t-p P04-P To-N N0 2 3 -N Månad Dag di te t n intet hat mättnad FTU mekv/1 mg/ % mg/ IJg/1 IJg/1 IJg/1 IJg/1 NH 4 -N Q Omånmede Q provdag (SMH1x1,26) IJg/1 m3/s m3/s m3/mån Transporter 8007 Tot-P Tot-N N02+3-N ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 15 3,6 2,7 13,00 94 2,9 70 42 4500 3500 Fe b 12 5,4 3,3 14,00 99 3,1 50 42 6300 5300 Mar 18 5,5 2,9 13,05 100 3,6 60 15 6100 4700 Ap r 12 4,6 2,6 11,55 99 <2 61 40 4500 4000 MaJ 20 5,5 3,2 10,15 96 2,7 50 16 5300 4800 Ju n 11 7,7 2,9 9,20 87 2,0 90 57 4400 3500 Ju 14 3,7 3,6 9,80 116 6,5 81 58 2600 1700 Aug 13 4,6 3,4 11 '1 o 117 4,0 64 48 2200 1400 Sep 13 5,0 3,6 12,95 132 4,6 59 41 2300 1700 Okt 15 7,0 3,8 11,35 98 <3 71 48 4400 4000 Nov 10 8,1 3,9 10,35 88 <3 92 59 4500 3400 Dec 14 34 2,0 12,25 96 3,6 160 120 8800 7000 Max 34 3,9 14,00 132 6,5 160 120 8800 7000 Mede 7,9 3,2 11,6 102 3,1 76 49 4658 3750 in 3,6... 2,0_ 9,20 87 <2..... 50 15 L. 2200 ' 1400..... 35 5,7 10,9 28586340 230 3,3 6,4 15160320 81 5,2 9,2 24127920 200 2,0 4,1 10405800 140 2,3 2,3 6031980 55 2,6 1,4 3553200 18 0,42 0,49 1285074 51 0,30 1,1 2884860 13 0,54 0,72 1827360 47 2,2 2,1 5507460 33 1,2 2,5 6345000 81 18,6 15,8 41437080 230 18,6 15,8 41437080 82 3,7 4,8 L 13 0,3 0,49 1285074 82,9 2,00 128,6 100,1 47,0 0,76 95,5 80,3 86,9 1,45 147,2 113,4 20,8 0,63 46,8 41,6 16,3 0,30 32,0 29,0 7,1 0,32 15,6 12,4 8,4 0,10 3,3 2,2 11,5 0,18 6,3 4,0 8,4 O, 11 4,2 3,1 16,5 0,39 24,2 22,0 19,0 0,58 28,6 21,6 149 6,63 364,6 290,1 Summa 473,9 13,5 897,1 719,8 OJ - r ):> G) ):> 3 OJ

1\A VLINGt:.AN;:i VA t:.nvaku;:it"ukunu!:1!:1!:1 Stn 17; Vombsjöns utopp Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- 80D7 To t-p Månad Dag di te t n intet hat mättnad FTU mekv/1 mg/ % mg/ )Jg/1 Jan 15 7,3 3,0 13,05 96 3,2 74 Feb 12 7,7 2,6 i 14.45 105 2,8 66 Mar 18 5,0 2,6 14,30 110 3,7 60 Ap r 12 4,0 2,6 11,60 97 <2 36 Maj 20 5,8 2,7 11,90 117 3,5 38 Ju n 11 6,3 2,7 9,90 100 1,3 29 Ju 14 14 2,2 13,40 146 7,1 51 Aug 13 12 2,2 9,60 113 8,5 160 Sep 13 45 1,9 13,55 148 7.4 200 Okt 15 16 2,2 12,15 115 6,3 170 Nov 10 4,7 2,3 10,45 89 <3 97 Dec 14 8,7 2,4 12,30 98 3,8 89 Max 45 3,0 14.45 148 8,5 200 Mede 11.4 2,5 12,2 111 4,2 89 Min 4,0 1,9 9,60 89 <2 29 P0 4 -P To t-n N0 2 3 -N NH 4 -N Q Q provdag (tappning) )J gi )Jg/1 )Jg/1 )Jg/1 m3/s m3/mån 49 6900 5000 240 14,5 32788800 24 4700 4000 4 9,5 20995200 40 5200 3700 7 8,5 21090240 9 3800 3400 14 2,5 10031040 13 3800 2900 8 1,5 4968000 5 3000 2300 18 0,5 1987200 11 2400 1000 10 0,5 3326400 93 1900 270 16 0,5 2980800 43 1600 <5 2 2,5 4406400 77 1500 260 22 2,5 3931200 68 1300 440 140 3,5 8294400 66 3200 2100 80 14 29695680 93 6900 5000 240 14,5 32788800 42 3275 2114 47 5 1300 <5 2 0,5 1987200 Transporterade mängder från Vombsjön via utoppet ti Kävingeån Månad Omånmede Q Transporter (tappning) 80D7 To t-p P0 4 -P Tot-N m3/s m3/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 12,2 32788800 104,9 2,43 1,61 226,2 Fe b 8,7 20995200 58,8 1,39 0,504 98,7 Mar 7,9 21090240 78,0 1.27 0,844 109,7 Ap r 3,9 10031040 10,0 0,36 0,090 38,1 Maj 1,8 4968000 17,4 0,19 0,065 18,9 Ju n 0,77 1987200 2.6 0,06 0,010 6,0 Ju 1,25 3326400 23,6 0,17 0,037 8,0 Aug 1 '1 2980800 25,3 0,48 0,277 5,7 Sep 1,7 4406400 32.6 0,9 0,189 7,1 Okt 1,5 3931200 24,8 0,7 0,303 5,9 Nov 3,2 8294400 12,4 0,8 0,564 10,8 Dec 11,1 29695680 112,8 2,6 1,96 95,0 Max 12,2 Summa Summa Mede 4,6 144495360 503,4 _!_ 11,331_ 6,45 630,0 Min 0,77 - ----------------- ---------------- Transporterade mängder från Vombsjön via Mamö VA-verk Q ti Transporter N0 2 3 -N Mö VA-verk 80D7 Tot-P P04-P Tot-N N0 2 3 -N ton/mån m3/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån 163,9 1594080 5,1 0,12 0,078 11,0 8,0 84,0 1555200 4,4 0,10 0,037 7,3 6,2 78,0 2678400 9,9 0,16 0,107 13,9 9,9 34,1 2419200 2,4 0,087 0,022 9,2 8,2 14.4 1607040 5,6 0,061 0,021 6,1 4,7 4,6 2522880 3,3 0,073 0,013 7,6 5,8 3,3 2678400 19,0 0,14 0,029 6,4 2,7 0,80 2584800 22,0 0,41 0,240 4,9 0,70 0,011 1797120 13,3 0,36 0,077 2,9 0,004 1,0 2021760 12,7 0,34 0,156 3,0 0,53 3,6 2557440 3,8 0,25 0,174 3,3 1,1 62,4 1866240 7,1 0,17 0,123 6,0 3,9 Summa 450,2 25882560 108,6 2,27 1,08 81,6 51,7 i "' :

KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND 1999 Stn 35: Kingaväsån, utoppet i Kävingeån Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- 80D7 To -P P04-P Tot-N N0 2 3 -N NH 4 -N Q Omånmodo Q Transporter Månad Dag d iet nintet hat mättnad provdag (SMHix1,26) 80D7 Tot-P To t-n N02+3-N FTU mekv/1 mg/ % mg/!jg/1!jg/1!j gi!jg/1!jg/1 m3/s m3/s m3/mån on/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 15 7,8 2,8 12,90 93 2,4 54 30 3100 1800 160 3,9 4,9 113124160 31,5 0,71 40,7 23,6 Feb 12 9,7 2,9 13,05 92 3,0 44 19 3000 1800 110 3,4 4,1 9918720 29,8 0,44 29,8 17,9 Mar 18 3,7 2,7 13,80 107 3,8 28 10 3000 1900 14 4,5 5,2 13927680 52,9 0,39 41,8 26,5 Ap r 12 9,9 2,8 10,30 86 <2 73 26 2500 1600 120 2,8 3,3 8553600 8,6 0,62 21,4 13,7 MaJ 20 4,4 2,8 9,50 93 3,2 87 38 2400 1500 69 2,4 2,5 6696000 21,4 0,58 16,1 10,0 Ju n 11 15 2,9 8,75 85 2,7 74 22 2400 1100 37 1,8 1,5 3888000 10,5 0,29 9,3 4,3 Ju 14 16 3,0 8,80 102 7,6 95 41 2100 630 6 0,66 0,67 1794528 13,6 0,17 3,8 1,1 Aug 13 5.7 2,9 9,05 95 3,8 57 31 1700 830 42 0,40 0,95 2544480 9,7 0,15 4,3 2,1 Sep 13 15 2,9 11,70 115 6,1 86 27 1700 800 34 0,84 0,96 2488320 15,2 0,21 4,2 2,0 Okt 15 9,4 3,1 10,50 90 3,9 84 45 2500 1500 81 1,6 1,5 4017600 15.7 0,34 10,0 6,0 Nov 10 7,9 3,1 10,20 87 3,8 71 37 2200 1200 200 1,2 1,4 3628800 13,8 0,26 8,0 4,4 Dec 14 7,0 2,2 10,70 86 3,7 67 40 4900 3400 110 3,7 4,2 11249280 41,6 0,75 55,1 38,2 Max 16 3,1 13,80 115 7,6 95 45 4900 3400 200 4,5 5,2 13927680 Summa Mede 9,3 2,8 10,8 94 3,3 68 31 2625 1505 82 2,3 2,6 264,3 4,9 244,5 149,8 Min 3,7 2,2 8,75 85 <2 28 10 1700 630 6 0,4 0,67 1794528 "' :

KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND 1999 Stn 27; Bråån vid Eiinge Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- BOD7 To t-p P04-P Tot-N N0 2 3 -N NH 4 -N Q Qmånmede Q Transporter Månad Dag dit et n intet hat mättnad provdag (SMHix1,07) BOD7 Tot-P Tot-N N0 2 3 -N FTU mekv mg/ % mg/ I gi I gi g I gi I gi m31s m31s m31mån tonimån tonimån tonimån tonimån Jan 15 12 3,3 12,95 95 7,6 88 62 9200 6100 1900 2,4 5,1 13659840 103,8 1,20 125,7 83,3 Fe b 12 8,9 3,5 15,00 106 7,3 70 40 7600 6200 390 1,5 3,5 9374400 68,4 0,66 71,2 58,1 Mar 18 5,0 3,4 13,80 108 5,7 65 15 12000 5800 4400 2,3 4,3 11517120 65,6 0,75 138,2 66,8 Ap r 12 8,4 3,0 12,25 104 4,1 65 31 14000 8500 4200 1,3 2,75 7365600 30,2 0,48 103,1 62.6 MaJ 20 6,9 3,3 12,40 119 8,4 68 32 8100 6800 1300 1,5 1,5 4017600 33,7 0,27 32,5 27,3 Ju n 11 9,0 2,9 9,00 87 <17 89 48 7900 5600 730 1,6 1,0 2678400 22,8 0,24 21,2 15,0 Ju 14 6,1 3,9 9,25 100 8,6 88 26 4900 3500 160 0,5 0,5 1339200 11,5 0,12 6,6 4,7 Aug 13 12 2,8 7,95 84 5,0 92 53 8500 6600 89 0,7 1,25 3348000 16,7 0,31 28,5 22,1 Sep 13 4,8 3,0 12,15 129 5,2 55 32 8900 8500 51 0,6 0,75 2008800 10,4 0,11 17,9 17,1 Okt 15 8,5 3,5 11,60 100 4,3 100 68 8000 7300 280 1,9 2,15 5758560 24,8 0,58 46,1 42,0 Nov 10 3,8 4,0 10,75 91 10 92 51 8900 5500 2000 1,2 1,35 3615840 36,2 0,33 32,2 19,9 Dec 14 21 2,2 12,35 97 5,1 140 100 10000 8200 180 9,9 8,5 22766400 116,1 3,19 227,7 186,7 Max 21 4,0 15,00 129 10 140 100 14000 8500 4400 9,9 8,5 22766400 Summa Mede 8,9 3,2 11,6 102 6,6 84 47 9000 6550 1307 2,1 2,7 Min 3,8 2,2 7,95 84 4,1 55 L_15 4900... 3500 51 0,5 0,5 1339200 540,4 8,2 850,8 605,6... :

KA VLINGEANS VATTENVARDSFORt:IUNU 1:J:J:J Stn 3; Kävingeån vid Högsmöa Månadsprovtagning Datum Temp Turbi- Akai- Syre- Syre- BOD7 To t-p Månad Dag dit et n intet hat mätt n c FTU mekv/1 mg/ % mg/!jg/1 Jan 15 2 7,5 2,9 13,20 97 2,0 82 Fe b 12 0,5 7,9 3,0 13,30 94 3,4 56 Mar 18 3,5 7,0 2,9 13,70 104 4,5 57 Ap r 12 g 3,7 3,0 13,90 119 4,5 47 MaJ 20 15 3,9 3,0 10,20 100 2,9 46 Jun 11 16 5,7 3,0 9,45 93 2,5 71 Ju 14 21 7,0 3,0 7,60 86 3,7 87 Aug 13 18 3,1 2,4 6,55 69 4,0 97 Sep 13 18,5 5,6 3,0 9,20 98 4,3 74 Okt 15 10 2,7 3,5 10,15 92 6,4 70 Nov 10 8,5 2,3 3,2 10,30 87 <3 71 Dec 14 5 20 2,4 12,30 96 5,2 140 Max 21 20 3,5 13,90 119 6,4 140 Mede 10,6 2,9 10,8 95 3,7 75 6,41 Min,0,5 2,3 2,4 6,55 69 2,0 46.. - --------- P04-P Tot-N!J gi!jg/1 51 5100 28 5800 37 5400 21 3900 14 4200 34 4700 29 2200 61 2900 42 2200 51 5200 51 3700 100 8300 100 8300 43 4467 14 2200 - N0 2.,-N NH 4 -N Q provdag Q Tot-P Tot-N BOD7 pege SM H SM H!Jg/1!Jg/1 m3/s m3/s m3/mån ton/mån tonimån ton/mån 3900 170 22 19,7 52764480 4,3 269 106 3700 110 15,7 14,3 34594560 1,9 201 118 3800 220 21 19,4 51960960 3,0 281 234 3400 130 11 '1 10,8 27993600 1,3 109 126 3300 62 11 '1 10,2 27319680 1,3 115 79 2700 53 10,3 9,8 25401600 1,8 119 64 1100 2 4,3 4,3 11517120 1,O 25 43 1300 150 3,5 3,2 8570880 0,8 25 34 1400 44 5,6 5,7 14774400 1 '1 33 64 4800 32 7,7 7,3 19552320 1,4 102 125 2600 140 8,0 7,6 19699200 1,4 73 59 6300 140 54 41 109814400 15,4 911 571 6300 220 54 41 109814400 Summa 3192 104 14,5 12.8 34,7 1100 2 3,5 3,2 8570880! 2262 1621 ------- Bandprovsanayser och transporterade mängder på basis därav vid Högsmöa Tot-P Tot-N N0 2 3-N TOG Sus p Tot-P To t-n N0 2 3-N TOC!Jg/1 pg/1 g/1 mg/ mg/ ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 72 5700 4000 7,2 12 5,1 403 283 509 Feb 69 5300 3900 10 <8 3,3 250 184 472 Mar 57 6100 4400 9,4 7 3,5 369 266 569 Ap r 52 4700 3600 9,8 <5 2,0 178 136 371 MaJ 51 4000 3100 12 <4 1,3 102 79 305 Ju n 59 3500 2500 9,7 <5 0,95 56 40 156 Ju 87 2500 1300 12 5 0,95 27 14 132 Aug 91 3200 2300 8,7 4 1,4 49 35 133 Sep 91. 3200 1500 12 <6 1,3 46 21 171 Okt 69 5300 4300 12 <5 1,6 124 100 280 Nov 64 2700 2500 9,8 <5 1,4 57 53 208 Dec 120 7600 6300 7,9 9,8 11,8 749 621 779 Max 120 7600 6300 12 12 Summa Mede 74 4483 3308 10 4,7 34,6 2410 1832 4085 Min 51 2500 1300 7,2 <4 Transporter ut i Öresund Sus p Q-PULS Tot-P To t-n N0 2.,-N TOC BOD7 ton/mån m3/s m3/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån 849 24,2 64817280 4,7 369 259 467 130 <377 18,9 (50621760 3,5 268 197 506 172 424 21,2 56782080 3,2 346 250 534 256 <189 14,3 38301120 2,0 180 138 375 172 <102 8,81 23596704 1,2 94 73 283 68 <80 6,14 16445376 1,O 58 41 160 41 55 4,21 11276064 1,0 28 15 135 42 61 5,84 15641856 1,4 50 36 136 63 <86 5,36 14356224 1,3 46 22 172 62 <117 8,16 21855744 1,5 116 94 262 140 <106 7,94 21266496 1,4 57 53 208 64 966 33,7 90262080 10,8 686 569 713 469 Summa <3422 425222784 33,0 2300 1747 3952 1678 "' :