ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Presentation av RegSweDyn - och excel-verktygen från BGLC-studien Jouko Kinnunen 26.3.2015 REGLAB Årskonferens, Uppsala
Ålands statistik- och utredningsbyrå Ålands officiella statistikmyndighet Grundades 1993 Arbetsstyrkan ca 11 personår Vi jobbar med både statistikproduktion och utredningar/forskning Budgetfinansiering ca 60% av kostnader, resten från olika uppdrag Våra kunder/samarbetspartners: landskapsregering, kommuner, EU-kommissionen, Nordiska ministerrådet, Helsingfors universitet, Nordregio, Overseas Development Institute, (finska) statens ekonomiska forskningsinstitut (VATT), Världsbanken
Vem är jag? Född 1965 i Helsingfors Ekon. mag 1991, Ekon. dr. 2005 från Aalto university Business School Bott i Finland, (Sverige), Bolivia, Österrike och senast Åland sedan julen 1996 Gift med Åsa, två döttrar (Karolina 15 år och Emilia 18 år) Till familjen hör även hund (Shetland sheep dog Nicke) och häst (D-ponny Jim) Bekantade mig med numeriska jämviktsmodeller första gången 1992 (Lars Bergman) Efter en paus i forskarstudier (1993-2000) återvände till skolbänken. Gick på en kurs i CGE-modellering i Norge, huvudlärarna Hans Lofgren och Sherman Robinson Använt/utvecklat/byggt CGE-modeller för: Finland, Åland, Uganda, Moldavien, Pakistan, Bulgarien, Sverige
Vad är en numerisk jämviktsmodell? Numeriska jämviktsmodeller är nära släktingar till input-output-modeller: en viktig skillnad är relativa prisernas och substitutionsmöjligheternas centrala roll i CGEmodeller -> anpassningsmekanismen blir annorlunda Annan viktig skillnad: resursbegränsningarnas roll: icke-linjära effekter Datorbaserade jämviktsmodeller har sin ursprung i Norge: Leif Johansens banbrytande studie publicerades år 1960; sedan dess har utvecklingen varit enorm, särskilt från slutet av 1980-talet Producenternas och konsumenternas beteende baserar sig på mikroekonomiska teorier och ekonometriska estimeringar Modellerna behöver som utgångsdata nationalräkenskaps-, sysselsättnings,- befolknings-, konsumtions-, löne- och annan statistik Med hjälp av beteenderegler (kod) och statistik (data) kan man simulera effekter av hypotetiska förändringar (chocker) i ekonomin En relativt färsk, omfattande presentation av CGE-modeller: Handbook of Computable Equilibrium Models (2013)
Vad används CGE-modellerna för? Utmärkt verktyg för policyanalys när man vill veta hur en planerad sektorspecifik eller en allmän policyförändring påverkar: Samhällsekonomin Hushåll Enskilda eller samtliga näringsgrenar Offentliga sektorns intäkter och utgifter Fokus kan vara på internationell, nationell eller regional nivå Jämförelse av alternativa policyval m.h.a. olika välfärdsmått Utmärkt verktyg då en större del eller flera sektorer kan tänkas påverkas eller fler förändringar sker samtidigt Generar dock inte prognoser i traditionell mening!
Exempel på tidigare studier som ÅSUB och Ruralia genomfört Betydelsen av fördelningen av beskattningsbehörighet mellan staten och Ålands landskapsregering (ÅSUB) Betydelsen av gruvinvesteringar för regionalekonomin (Ruralia och ÅSUB) Betydelsen av livsmedelskluster för regionalekonomin (Ruralia) Betydelsen av sjöfartskluster för Ålands ekonomi (ÅSUB) Betydelsen av jakt- och fisketurism (Ruralia och ÅSUB) Turismens påverkan på regionalekonomin (ÅSUB) Effekter av nedläggning av pappersfabriker (Ruralia) Framtida arbetsmarknaden och utbildningsbehov (ÅSUB) Effekter av järnvägsinvesteringar för regionalekonomin i Sverige och Finland (Ruralia och ÅSUB)
Om analys av trafikinvesteringar (BGLC) Kostnad-nytta-analys /Kostnadsnyttoanalys - nödvändig information för en CGE analys - men vidare ekonomiska effekter allt mer efterfrågade (Wider Economic Benefits) Agglomerationseffekter -> regional omfördelning av ekonomisk verksamhet Transportservice är en input till andra ekonomiska aktiviteter -> analys av hela ekonomin inom samma ram Strukturella förändringar i ekonomin Förändringar i sysselsättning och befolkning kan förväntas
RegSweDyn en CGE-modell för Sverige En dynamisk regional modell Nuvarande tillämpning NUTS2 regioner, 8 st 20 branscher, samma mängd produkter Basår 2007 En tidigare genomförd tillämpning: Baltic Green Logistics Corridor projekt: simuleringar av järnvägsinvesteringars effekter (investerings- och användningsfas) http://www.strafica.fi/webrail/ Den senaste tillämpningen: SWECO-studien av betydelsen av strängare energikrav för nybyggnation, beställare Boverket
RegSweDyn har australiensiskt ursprung Australien tillsammans med Norge är de länder där policyorienterade utredningar baserade på CGE-modeller har längsta traditioner och starkaste fotfäste Den centrala modellkodningen i RegSweDyn är gjord av Mark Horridge från Victoria university/centre of Policy Studies (CoPS) http://www.copsmodels.com/term.htm Programvaran för användning och utvecklandet av modeller (GEMPACK) är även den utvecklad hos CoPS Ruralia har gjort några egna ändringar i modellkoden (arbetsmarknad, befolkning, flyttningsrörelse, agglomeration) Andra länder med sin version av TERM är: Brasilien, Kina, Sydafrika, Polen, Japan och USA och givetvis Finland I övrigt finns CGE-modeller tillgångliga för nästan varje land i världen
Marknader och dimensioner i RegSweDyn Produktmarknader Privat och offentlig konsumtion Produktion av varor och tjänster Privata och offentliga investeringar Utbud Inrikeshandel Jämviktspris Jämvikt Flyttningsrörelse, arbetsmarknad och befolkning Utrikeshandel Efterfrågan Branscher och regioner Faktormarknader Arbete, kapital (och land) Jämviktskvantitet Offentliga sektorns budgetar, beskattning, överföringar och subventioner Komparativ-statisk eller dynamisk analys enligt behov 2010, 2011 2015 2020 Tidsdimension
Om teorins roll i RegSweDyn Teori Representativ konsument Nyttomaximerings problem Företagen Vinstmaximerings problem Staten och regionala myndigheter Politikmål och -verktyg Beteenderegler Utbud av prod. faktorer, Privat konsumtion, sparande Producent- och konsumentpriser Efterfrågan på prod.faktorer och insatsvaror, produktion, investeringar Direkta och indirekta skatter, subventioner Reella och monetära flöden Prod. faktorer, faktorinkomster, skatter och subventioner, disponibla inkomster, privata konsumtionsutgifter Anv. av faktorer, faktorinkomster, skatter och subventioner, omsättning, insatsvaruanvändning, investeringar Skatteinkomster, offentliga utgifter, tillhandahållande av off. tjänster Resten av landet och världen Inhemsk och utlandshandel Summan av regionernas inhemska export och import i balans per definition, utlandshandel kan visa (export import) överskott eller underskott Inhemsk och utlandshandel, handelsbalans
Befolkningsmodulen i RegSweDyn Regionens befolkning per ålder och kön under år t Regionala summan av inhemsk in- och utflyttning är noll per definition Regionala fertilititetskvoter enligt mammans ålder ger antalet födslar Regionala mortalitetskvoter enligt ålder och kön ger antalet dödsfall Regionens befolkning enligt Region s ålder och kön år t+1 In- och utflyttning (inhemsk och utländsk) per ålder och kön. Inhemsk inflyttning är beroende av differensen i regionens och nationella arbetslöshetskvoten. Utflyttning är (nästan) en konstant (historisk) andel av varje kohort-kön kombination
Excel-verktygen WebRailSwe och WebRailFin
RegSweDyn s basscenario status quo -utveckling av den svenska ekonomin fram till år 2040 Den regionala ekonomin utvecklas under 2008-2012 enligt tillgänglig statistik Nationell BNP-tillväxt 2013-2040 följer senaste statistik samt Konjunkturinstitutets konjunkturrapporter & långtidsutredning SCBs nationella befolkningsprognosparametrar utgör stommen för modellens befolkningsprognos (modellens nationella utveckling följer nära, men inte exakt SCBs prognos) -> egen regional befolkningsprognos! Branschvis utveckling utnyttjar svenskt material från sk. EU-KLEMS-studie (produktivitet, kapitalstock, avskrivningar) I utbyggnaden av basårets data Bohlin & co s studie om regionala socialräkenskapsmatriser SAMs för transportekonomiska studier en viktig källa
BRP-utveckling under basscenariot, kumulativ procentuell tillväxt
Sysselsättningen under basscenariot, kumulativ förändring, procent
WebRailSwe inmatningsblad
Resultatfigurer i WebRailSwe
Resultattabell i WebRailSwe
Effekter av 10 mrd kronors investering under 2010-2019, resultaten för år 2019 East Småland North South West Middle Upper Stockholm Middle and the Middle Sweden Sweden Norrland Norrland Impacts Sweden islands Sweden Real GDP of the area, million SEK 1,925 1,840 1,794 1,877 1,862 1,772 1,692 1,747 % of Base scenario 0.19 % 0.36 % 0.64 % 0.39 % 0.27 % 0.66 % 1.39 % 0,98 % Household consumption, million SEK 1,148 1,344 1,249 1,288 1,293 1,250 1,225 1,247 % of Base scenario 0.27 % 0.52 % 0.91 % 0.56 % 0.39 % 0.94 % 1.97 % 1.40 % Employment change, persons 469 614 589 599 568 568 580 546 % of Base scenario 0.04 % 0.08 % 0.15 % 0.09 % 0.06 % 0.15 % 0.35 % 0.24 % Population change, persons 477 653 577 651 586 588 523 524 % of Base scenario 0.02 % 0.04 % 0.07 % 0.04 % 0.03 % 0.07 % 0.14 % 0.10 %
Användningsfasens effekter (200 mkr) Stockholm East Middle Sweden Småland and the islands South Sweden West Sweden North Middle Sweden Middle Norrland Upper Norrland Real GDP of the area, 91.8 46.8 33.6 46.9 93.2 28.9 15.7 22.8 million SEK % of Base scenario 0.0089 % 0.0092 % 0.0119 % 0.0098 % 0.0135 % 0.0107 % 0.0129 % 0.0128 % Household consumption, 26.7 16.7 11.5 15.8 31.6 10.0 5.6 8.0 million SEK % of Base scenario 0.0062 % 0.0065 % 0.0084 % 0.0069 % 0.0095 % 0.0075 % 0.0090 % 0.0090 % Employment change, 19.0 13.1 9.0 12.5 24.0 7.6 4.1 5.7 persons % of Base scenario 0.0017 % 0.0018 % 0.0023 % 0.0019 % 0.0026 % 0.0021 % 0.0025 % 0.0025 % Population change, 6.4 4.7 3.1 4.6 8.2 2.8 1.5 2.0 persons (stock) % of Base scenario 0.0003 % 0.0003 % 0.0004 % 0.0003 % 0.0004 % 0.0003 % 0.0004 % 0.0004 %
Några slutsatser om trafikinvesteringar Värdemässigt identiska investeringar har regionspecifika effekter Centrala regioner genererar penningmässigt större effekter I mer perifera regioner är den relativa betydelsen större (mindre ekonomi) trots pengamässigt mindre effekter Ekonomisk effektivitet eller regional utjämning - vilket är det viktigaste policymålet?
Behov av vidareutveckling av RegSweDyn Senare basår Större antal branscher Fler regioner: från NUTS2 till NUTS3 (länsnivå)? Top-down disaggregering från län till lägre nivåer (kommuner)? Uppdatering av basscenariot: ny svensk långtidsutredning färdig i sommar? Förbättrade estimat för olika beteendeparametrar: Konsumtion Flyttningsrörelse Produktion Arbetsmarknad Utrikeshandel
www.asub.ax www.facebook.com/aasub