Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram?

Relevanta dokument
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Sammanställning regionala projektledare

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Sammanställning rådgivare/handläggare

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Framåt i miljömålsarbetet

Mot en evidensbaserad CAP

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Rå dgivning fö rgrö ning

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Gårdsstöd och förgröningsstöd

Nyheter om EU-stöden

Direktstöd

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Ett rikt odlingslandskap

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Landsbygdsprogrammet

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

En svala gör ingen sommar

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 5

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Detta är Jordbruksverket

Så håller vi koll på jordbruksmarken

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

29 maj Jordberga gård

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Anvisning till blanketten

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Poeten och barnet ORDLISTA JOHANNA NILSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

EUROPEISKA UNIONEN LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Demo Införande av Företagsstöd i nya Nyps

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm

Helena Elmquist

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Våtmarker och fosfordammar

På väg insikter under en tågresa TISDAG I RYDBERG,

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Transkript:

Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Johan Ahnström Länsstyrelsen Uppsala län Johan.ahnstrom@lansstyrelsen.se 010-2233201 Miljömålsseminarium den 13 och 14 november!

Jajamensan om vi jobbar utifrån det natur- och miljöintresse som finns hos brukare om vi använder och vågar tro på vår kunskap och vågar designa ersättningar som har reell effekt delger information på en språk som brukarna är bekväma med och i kanaler som brukare använder skapar möjligheter för rådgivning på gården

Biologisk mångfald i odlingslandskapet minskar

Fig. 3. Conceptual framework for comparing land use and trade-offs of ecosystem services. J A Foley et al. Science 2005;309:570-574 Published by AAAS

Miljöersättningar i andra länder. Rapport 2012:12

Miljöersättningar effekt på miljö och attityder Begränsad eller avsaknad av effekt på BM Miljöersättningarna har INTE skapat mer positiva attityder för natur och miljö De som var positiva gick med, negativa inte Gick med för pengarna återgår utan ersättning

Nya ersättningsprogram Vi tror att det är dags att tänka på hur vi skapar ersättningsprogram som gör mer än betalar oengagerade deltagare att utföra åtgärder som ses som onödiga och till och med moraliskt ifrågasatta utan istället tillse att ersättningarna är designade så att de assimileras (tas upp) av bondekåren d.v.s. inkorporeras i att vara en bra bonde, för att på så sätt ge långsiktigt hållbar förändring (Burton and Paragahawewa 2011).

Hur skall vi lyckas Att få engagerade brukare? Att göra åtgärder som gör nytta? Att få åtgärderna att vara en naturlig del av brukandet?

Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Nordisk familjebok 1905

Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas I de 12 preciseringarna står ingenting om tillexempel lantbruk skall förse samhället med produkter av hög och jämn kvalitet dvs. det som är viktigt i bondeidentiteten

Man får ju inte ta bort det [stenmurar, öppna diken mm]. Men rent företagande skall de bort och skall vi vara företagare då är det så. Och sen om det är någon tokjävel som vill betala för att ha dem kvar då ingår det i företagandet. Men jag har inga bekymmer om dom försvinner. Det tycker jag inte. Citat om stenmurar

A Du är inte orolig för ogräs? IP Nej. Det sprutar vi ihjäl. Citat om bekämpning Eller sprutar ihjäl det är fel. Jag kör ungefär 75% av rekommenderad dos om det är normalt. Jag är inte ute efter att spruta ihjäl och i och med att vi försöker att ha täta grödor så hämmar man ju ogräsen så hinner grödan upp och täcka Så jag är ju otroligt restriktiv när det gäller sprutning. Det är ju inte det roligast jobbet jag har.

Egenvald naturvård Den där gran som sticker upp den har jag inte fällt. Det är en riktigt maffig sak. Det krävs många karlar för att nå om. Kvistarna är så [måttar stort] man kan göra massavedbitar av varenda kvist. Den är inte med i någon plan. Den är frivilligt avsatt. Och bakom är det stora ekar som är helt frivilligt. Jag fällde en ek en gång då vart NN (hans fru) så arg på mig. Så nu törs jag inte fälla någon mer. Det är ju bra. Jag tar mer hänsyn nu än förut. Fast det är ju bara för att man vill det själv

Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Förtroendeskulden är enorm!!!

Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? 50 träd plus hävdträd per ha 60 träd per ha Nytt landsbygdsprogram 2014 nä 2015 Återkrav Förgröning kommer att komma den kan kanske innehålla Gårdsstödet sänks

Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Information och tydlighet! Brev från Länsstyrelsen eller jordbruksverket inte alltid högst på läslistan Land lantbruk och ATL ger lätttillgängliga sanningar t.ex ATLs CAP skola

Hur skall vi lyckas få engagerade brukare? England (Wilson och Hart 2001) Vad var huvudproblemet? Okunniga tjänstemän Oärliga stöd dvs. förändringen av driften var så liten att det inte sågs som en miljöersättning utan ett produktionsstöd Ingen feed-back om åtgärderna hade någon effekt på miljö och/eller natur

Kommunikation inte bara kontroll Många lantbrukare pratar lyriskt om NOLAtiden då man pratade med myndigheten Med tiden mer kontroll och mindre rådgivning dvs. färre positiva möten Åtagandeplaner är ett sådant (oftast positivt möte)

Åtgärder som ger effekt De största delarna av miljöstöden är dock generella arealbaserade ersättningar som betalas ut utan att någon gör en aktiv bedömning av en ansökans miljönytta. Det räcker med att uppfylla ett antal förutbestämda kriterier för att få ersättning. I vissa fall har detta lett till att miljöstöden blivit ineffektiva. DN Debatt 12/11 2013 Claes Norgren, riksrevisor

Åtgärder som ger effekt Generella med hög anslutning och nyttan är svår att utvärdera Specifika med låg anslutning men hög nytta som oftast är lättare att utvärdera Om det vetenskapliga fakta så bör de nyttjas och man bör löpa linan ut

Åtgärder som ger effekt Skalbaggåsar bra för jordlöpare och annan flora och fauna ANTA* att det är hög bladluspredation upp till 50 m från ås Då borde en miljöersättningstext för detta vara För att vara berättigad till ersättning skall du anlägga skallbaggsåsar på din åker så att det aldrig är mer än 100 meter mellan en ås och en annan ås eller mellan en ås och fältkanten Ett exempel att tro på kunskap, lita på den och agera som man tror och litar på den * Det går att hitta olika siffror i litteraturen men för att ha som exempel

Naturlig del av brukandet Kräver lyckad kommunikation Produktionsrådgivare bör prata om miljöersättningar Generellt mer rådgivning och då rådgivning på gården med Gårdens natur- och kulturvärden som positivt exempel

Naturlig del av brukandet Kan vi få brukaren kan känna stolthet För kg korn per ha För kg minskad bekämpning För antal fågelarter på åkern

Nya miljöersättningarna Kommuniceras korrekt via lantbrukspress, jordbruksverket och länsstyrelserna med brukarnas språk med medvetenhet om bondeidentiteten syftet varför de finns och vilken nytta de kan ha det är en tjänst som samhället köper av lantbrukaren

Nya miljöersättningar Tydliga villkor men inte för detaljerade (0,01 ha) Femåriga åtaganden men med en bakdörr Åtgärder som har effekt (evidence based) Åtgärder som kan utvärderas gärna på gården (lärkrutor)

Kan vi lyckas? jobbar utifrån det natur- och miljöintresse som finns hos brukare om vi använder och vågar tro på vår kunskap och vågar designa ersättningar som har reell effekt delger information på en språk som brukarna är bekväma med och i kanaler som brukare använder skapar möjligheter för rådgivning på gården