Landsbygdsplan FÖP Plandokument. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling

Landsbygdsplan FÖP 2016 Plandokument Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 www.upplands-bro.se/landsbygdsplan

Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016, utställningshandling 2016-07-08. Konsulter: Tyréns (konsekvensbeskrivning), Nyréns arkitektkontor (planförslag i samrådsskedet) WSP (landskapsanalys i programskedet). Författare: Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf, Elisabeth Mårell, Ulrika Gyllenberg och Karin Svalfors. Layout: Ulrika Gyllenberg, Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Lövsta gård, foto av Upplands-Bro kommun. Fotografer: Jesper Fornander, Nico van Gelderen från Nyréns arkitektkontor och Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: Elisabeth Mårell, Ulrika Gyllenberg, Karin Svalfors och Maria Elfström från Plan- och exploateringsavdelningen. Michaela Österlund, Tomislav Dragoja, Tony Ebrahimi, Åsa Bergström, Cecilia Karlsson, Ylva Rathsman och Anna Davidson från Bygg- och miljöavdelningen. Sofie Lagerlöf, Henrik Kristensson, Tomas Korolanyi, Marina Danhill och Marjut Rehn från Tekniska avdelningen. Representanter från Kultur- och fritidsavdelningen, utvecklingsstaben, utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit Tillväxtforum har fungerat som operativ stygrupp. Majoritetskoalitionen har fungerat som politisk styrgrupp. Kommunstyrelsens beredning har fungerat som politisk referensgrupp. www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se 08 581 690 00 Säbyholm 2 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Förord och läsanvisning Denna utställningshandling är ett förslag till ändring av Upplands-Bros kommunomfattande översiktsplan, ÖP 2010. Ändringen är en geografisk fördjupning för landsbygdsdelarna i kommunen. I ett tidigare skede har ett program och ett samrådsförslag tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013 och plansamrådet 30 juni 2014 till och med 10 december 2014. Sedan hösten 2015 har arbetsgruppen kontinuerligt stämt av arbetet med framtagandet av utställningshandlingar med en politisk styrgrupp och referensgrupp. Utställningshandlingarna av förslaget till Landsbygdsplan FÖP 2016 består av ett Plandokument, ett dokument med Planeringsförutsättningar, en Konsekvensbeskrivning och en Samrådsredogörelse. Plandokumentet relaterar till ÖP 2010 och vad som redan står där. De för landsbygden relevanta övergripande liksom tematiska planeringsinriktningarna samt förslagen till åtgärder i ÖP 2010 återges i sin helhet i Landsbygdsplanen. Det som är förändrade ställningstaganden, preciseringar eller tillkommande strategier, planeringsinriktningar och riktlinjer redovisas särskilt. Sammanfattningar av Planeringsförutsättningarna och Konsekvensbeskrivningen finns inarbetade i Plandokumentet. Plandokumentet består av fem delar. Även Planeringförutsättningarna ska läsas i relation till ÖP 2010. Kartor ur ÖP 2010 har uppdaterats och ny information har kompletterats för hela kommunen där det har beröring för landsbygdsdelarna. Nya kartor har också tagits fram som visar planeringsförutsättningar mer ingående, specifikt för landsbygdsdelarna. I innehållsförteckningen redovisas det som är nytt och specifikt, för just landsbygdsdelarna, sedan ÖP 2010 antogs. Förstasidorna på Planförslag, Planeringsföutsättningar, Konsekvensbeskrivning och Samrådsredogörelse som hör till Landsbygdsplanen och den kommunövergripande Översiktsplanen för Upplands-Bro, ÖP 2010. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 3

Blåsippor och vägar vid Dalkarlsbacken på Stäketön. 4 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Innehåll Förord och läsanvisning Innehåll Ordförklaringar och centrala begrepp Sammanfattning Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden sid 11 Bakgrund Kompletterande program, stöd och styrmedel Avgränsning och relation till ÖP 2010 Vision Upplands-Bro 2035 - kommunen som ger plats! Vision och mål för Landsbygdsplanen Syfte med Landsbygdsplanen Huvudsakliga mottagare och intressenter av Landsbygdsplanen Resultat av program- och plansamrådet Slutresultatet Läs mer Del 2 - Upplands-Bros landsbygd och omvärlden sid 27 Upplands-Bro och dess landsbygd Omvärldsperspektiv Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning sid 33 Övergripande strategier och inriktningar för mark- och vattenanvändning Utvecklingsstrategin i huvuddrag - En levande landsbygd! Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion Bebyggelseutveckling, boende och service LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kommunikationer, transporter och trafik Teknisk försörjning Vattenplanering Kultur, natur, rekreation och friluftsliv Hälsa och säkerhet Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling sid 77 Att bygga på landsbygden Vad behöver utredas och när ska en detaljplan göras? Lokaliseringsprövning = miniplanutredning Riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse Bygglovplikt för liten tillbyggnad eller komplementbyggnad Områdena i och runt Kungsängens övnings- och skjutfält Större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 Kulturmiljövärden och naturvärden i Upplands-Bro Kulturmiljöer ur ÖP 2010 Fyra landskapstyper i Upplands-Bro Landskapsanalys Uppbrutet slättlandskap Mosaikartat dalgångslandskap Mosaikartat odlingslandskap Skogslandskap och exempel på karaktärsområden Riktlinjer för utformning och placering av ny bebyggelse Tomtens utformning och byggnadernas placering Vägstruktur och gränser Byggnadens utformning och placering Att tänka särskilt på i skogslandskap och fritidslandskap Dricksvatten, dagvatten och avlopp Avfallshantering Hållbarhet och hänsynsaspekter på ny bebyggelse Del 5 - Hållbarhet och hänsyn sid 111 Hållbarbarhet och hänsyn Sammanfattning av konsekvensbeskrivning Uppfyllelse av miljömål Allmänna och mellankommunala intressen Planeringsunderlag, källor och inspiration Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 5

Ordförklaringar och centrala begrepp Areella näringar = gröna näringar De areella eller gröna näringarna är viktiga basnäringar. som jordbruk, jakt, fiske och skogsbruk. De står för en betydande del av markanvändningen på landsbygden och har en unik roll som förvaltare av landskapets natur- och kulturvärden. Detta ger förutsättningar för att bedriva annan näringsverksamhet på landsbygden som till exempel verksamhet kopplat till upplevelser och rekreation. Byggnadsstadgan, BS En äldre svensk lag som från 1959 reglerade planläggningen av mark, vatten och byggande. Ersattes av äldre planoch bygglagen 1987. Friluftsliv Vistelse och fysisk aktivitet utomhus i natur- och kulturlandskapet for att uppnå miljöombyte och naturupplevelse. Fysisk planering Fysisk planering handlar om hur mark och vattenområden bör användas, var bebyggelse och infrastruktur ska ligga och hur den bör vara utformad. Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering. Huvudbyggnad Den med hänsyn till funktionen viktigaste byggnaden på en fastighet. Används vanligen för ett bostadshus. Det handlar alltså om användningen av byggnaden och inte i första hand om storleken. Kluster Refererar här till Landsbygdsplanförslaget i samrådsskedet. Kluster beskrev en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks i utvalda stråk med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Kulturmiljö Kulturmiljö är ett heltäckande begrepp som innebär och kan bidra med ett kulturhistoriskt, estetiskt och socialt värde. Den är en del av kulturarvet och avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. Kommunens uppbyggnad och struktur är formad av människans verksamhet sedan 3000 år. Utöver denna allmänna definition tillkommer de särskilda värden som riksintressena utgör för kommunens landsbygd. Landsbygd Med landsbygd menas här de delar av Upplands-Bro som ligger utanför tätortsavgränsningen. Landskapsbild Landskapsbilden eller betraktelselandskapet är större områden med särskilt värdefull helhetskaraktär. Den visuella upplevelsen av ett landskap utgörs av summan och samverkan mellan de olika landskapselementen. Dessa kan vara terrängformer, åkrar, olika naturtyper, bebyggelse, vägar, alléer, vallar eller andra element. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är ett begrepp från den gamla naturvårdslagen. Det är en gammal form av skydd för särskilt tilltalande och vackra landskap. Vill du bygga på ett sådant område krävs tillstånd från länsstyrelsen. Det finns inte med i den nu gällande miljöbalken, men om ett område har omfattats av landskapsbildsskydd en gång i tiden så gäller det fortfarande så länge länsstyrelsen inte beslutar om något annat. Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att man skulle kunna skydda stora områden utan att behöva bilda reservat. Naturvårdslagen (1964:822) upphävdes 1997 och ersattes av bestämmelser i miljöbalken. Bor du i ett landskapsbildsskyddat område och har tänkt bygga något som inte kräver bygglov så måste du ta kontakt med länsstyrelsen för att få tillstånd innan du sätter igång. Detta oavset om det som du har tänkt göra inte är bygglovspliktigt. Miljöbalken, MB Miljöbalken är en lag som trädde i kraft 1 januari 1999. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Många bestämmelser som ingick i tidigare miljölagstiftning har fått en vidare tillämpning i och med miljöbalken. Miljöbalken är en ramlag vilket innebär att du inte hittar en konkret paragraf som säger exakt vad som gäller i en viss situation. Spelreglerna ges men i konkreta situationer måste man ta hjälp av de föreskrifter och direktiv som olika myndigheter utfärdar. Naturresurslagen Upphävdes 1999 i och med att Miljöbalken trädde ikraft. Bestämmelserna i Naturresurslagen flyttades då i huvudsak in i Miljöbalkens 3 och 4 kapitel. Grundidén med naturresurslagen var att genom kommunernas fysiska planering åstadkomma förutsättningar för en långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. I naturresurslagen infördes begreppet riksintresse, som avser vissa särskilt viktiga värden/resurser som i ett nationellt 6 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

perspektiv betraktas som så betydelsefulla att de ska skyddas för ingrepp som förstör dem. Nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i dagsläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig utan att det planerade projektet blir av. Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) Svensk lag som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Skillnad mellan planeringsinriktning och bebyggelseriktlinje Planeringsinriktning är en del av utvecklingsstrategin. I kommande ärendehantering har kommunen inriktningarna i åtanke. Riktlinjer är mer preciserat och beskriver vad som kan behöva utredas och behandlas i kommande ärenden. Äldre plan och bygglagen, ÄPL (1987:10) Kom 1987 och ersatte Byggnadsstadgan. Innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Har nu ersatts med Plan- och bygglagen, PBL. Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) Plan- och byggförordning (2011:338) PBF trädde i kraft den 2 maj 2011. Förordningen innehåller bestämmelser om innehåll och definitioner, planer och områdesbestämmelser, krav på byggnadsverk, lov och anmälan mm. Samlad beyggelse Ett begrepp inom den äldre plan- och bygglagen (1987:10). Med samlad bebyggelse avsågs områden med tomter som gränsar till varandra eller som åtskiljs endast av vägar eller naturmark och som tillsammans har minst 10-20 hus. Detaljplaner förutsätter samlad bebyggelse. Avsaknad av samlad bebyggelse var därför kopplat till den vidgade bygglovsfrihet på landsbygden som angavs i 8 kap 4b av PBL. Sammanhållen bebyggelse bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark (Plan- och bygglag (2010:900) 1:4). Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 7

Sammanfattning - Landsbygdsplan FÖP 2016 Bakgrund och koppling till ÖP 2010 Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av kommunens verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Landsbygdsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse och bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Landsbygdsplanen omfattar områdena utanför tätortsavgränsningen och beskriver och förtydligar förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar. I arbetet med Landsbygdsplanen har tätortsavgränsningen reviderats något jämfört med i ÖP 2010. Landsbygdsplanen ersätter kapitel 12 i ÖP 2010. Plan- och programsamråd Till grund för förslaget finns ett plansamrådsförslag och ett planprogram. Arbetet med Landsbygdsplanen är en lång process. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013. I plansamrådet under juli till december 2014 fortsatte dialogen med myndigheter, grannkommuner samt boende och verksamma på Upplands-Bros landsbygd. Under både programsamrådet och den långa samrådstiden för planförslaget har interna och externa dialogmöten genomförts. Kommunen har träffat bland annat Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Länsstyrelsen, interna arbetsgrupper med bygglov, näringsliv, utbildnings- och socialkontoret och haft flera öppna arbetsmöten med kommunens invånare, företagare och andra intresserade. Under och efter samråden har kommunen också fört dialog med Totalförsvaret, kring deras riksintresse och influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Synpunkterna som inkommit under plan- och programsamrådet har sammanfattats och kommenterats av kommunen i en samrådsredogörelse. Där redovisas också hur förslaget har reviderats och fördjupats sedan plan- och programsamrådet. Utvecklingsstrategi Av både hållbarhets- och miljöhänsyn styrs bebyggelseutvecklingen till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och med möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Viktigt för att kunna leva på landsbygden är också att den lokala samhällsservicen behåller tillräckligt med befolkningsunderlag för att kunna fortleva och utvecklas. På landsbygden ska de areella näringarna prioriteras och ges förutsättningar för att kunna fortleva och utvecklas. Försvarets verksamhet är av riksintresse och ska också ges förutsättningar för utveckling. För att de areella näringarna och den militära verksamheten ska kunna prioriteras på landsbygden bygger utvecklingsstrategin på en huvudprincip med funktionella stråk för landsbygdens bebyggelse. Ny bebyggelse kan tillkomma i form av relativt små kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupper. Under vissa förutsättningar tillåts lite större tillägg till befintlig bebyggelse. I specifika fall med särskilda förutsättningar kan också helt nya bebyggelsegrupper tillkomma. De senare enligt en så kallad pärlbandsprincip, med bebyggelsegrupper längs viktiga kommunikationsstråk, så som historiskt har skett på Upplands-Bros landsbygd. Riktlinjer för ny bebyggelse Genom att ange riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden vill kommunen tydliggöra förutsättningar och ange mål och ramverk för lokaliseringsprövningar, detaljplanering, bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Riktlinjerna är ett hjälpmedel för både medborgare, markägare, politiker och tjänstemän på kommunen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - LIS En stor tillgång för kommunen är närheten till stränder och vatten. En viktig strategi för kommunen är att förbättra tillgängligheten till dessa områden och miljöer. Några LIS-områden pekas ut för att möjliggöra bevarande och utveckling av de areella näringarna och äldre gårdar med värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Det bidrar också till att tillgängliggöra en större del av kommunens vatten och 13 mil stränder Görvälnkilen - regional grönkil En stor kvalitet i kommunen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför pekas inte någon bebyggelseutveckling i större mening ut i de gröna värdekärnorna inom Görvälnkilen. Landsbygdsidentitet och karaktär I tillämpningen av strategierna och planeringsinriktningarna blir det viktigt att både markägare och kommunen tar ansvar för att det tas stor hänsyn till tillgångar och kvaliteter i form av naturresurser såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. De huvudsakliga avvägningarna av detta har 8 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN Utvecklingsstrategi Bro Bro gjorts i utvecklingsstrategin. Men även lokalisering, placelandsbygdskärna, bebyggelse och service Utvecklingsområde, ring och utformning av bebyggelse har stor betydelse, vil-bebyggelse Utvecklingsstråk, bebyggelse ket preciseras i bebyggelseriktlinjerna. Grön koppling För att landsbygden ska kunna behålla sin identitet och katätortsavgränsning raktär blir även krav och förväntningar på standard viktig. Rekreation, natur- och kulturmiljö Bebyggelsen utanför tätortsavgränsningarna för Försvarets Bro riksintresse och eller samrådsområde Kungsängen ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskabakgrundskarta raktär. Tätortsstandard för till exempel vägar, gångoch Kommungräns och länsgräns Större väg cykelbanor samt belysning eller detaljplaneläggning ska Järnväg inte krävas vid anslutning till kommunalt vattentät och av- på landsbygden befintlig bebyggelse Tät befintlig bebyggelse lopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Killingestråket Sigtuna Landsbygdskärna, bebyggelse och service Tjusta Utredningsområde, bebyggelse Bålsta Bålsta J J Näshagen Planlagt område på landsbygden Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Lejondalssjön Lejondalssjön Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bro Bro J Säbyholm J Säbyholm Bakgrundskarta Örnässjön Örnässjön Kommungräns och länsgräns Lillsjön Större väg Ådöstråket Kungsängen Ålsta-AspvikJärnväg Ensta Lillsjön Kungsängen E18 J E18 J Tät Skälby befintlig bebyggelse på landsbygden Tät befintlig bebyggelse J Öppen mark Öppen mark Tät befintlig bebyggelse Håbo-Tibble kyrkby Utvecklingsstråk, bebyggelse Skogsmark Plandokumentet blir det politiskt beslutade dokumentet där utvecklingsstrategier, inriktningar och riktlinjer samt Utvecklingsstrategi huvudsaklig mark- och vattenanvändning beskrivs. KonLIS-område sekvensbeskrivningen redovisar både utvecklingsförslaget Tätortsavgränsning och nollalternativet. Den utgör också en miljökonsekvensrekreation, natur- och kulturmiljö Försvarets riksintresse eller samrådsområde beskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Planeringsförutsättningarna samlas i ett Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns dokument med bland annat tematiskt beskrivna kartbilder Större väg över kommunen. Det kommer vara ett levande dokument Järnväg Tät befintlig bebyggelse på landsbygden och uppdateras kontinuerligt framöver. Tjusta Utvecklingsområde, bebyggelse Håbo-Tibble kyrkby Lunda mot Arlanda Sigtuna Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Skogsmark Fördjupad översiktsplan för landsbygden -Vatten utställningshandlingar Utställningsförslaget som helhet består av tre delar: plandokument, konsekvensbeskrivning och planeringsförutsättningar. STOCKHOLMS LÄN Utvecklingsstrategi Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Utredningsområde, bebyggelse UPPSALA LÄN mot Arlanda 0 J 2,5 5 Km 0 2,5 5 Km Vatten UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN UPPSALA LÄN mot Arlanda STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Håtunaholm Sigtuna SignhildsUtvecklingsstrategi berg Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Bro Vallbyvik Landsbygdskärna, bebyggelse och service JB J Tjusta B Håbo-Tibble kyrkby Transportnod kollektivtrafik Transportsamband kollektivtrafik befintligt/förslag Bålsta Sigtuna Bålsta J Cykelstråk befintligt/förslag JB Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Vållsvik Lejondalssjön Thoresta Bro Lejondalssjön Försvarets riksintresse eller samrådsområde Lejondals slott Bro J Saltvik Bro båtklubb Säbyholm Bakgrundskarta Tammsvik ÖrnässjönÖrnäs Kommungräns och länsgräns Lillsjön Björknäs Större väg Ängsholmen Ådö slott Lillsjön Skogsmark Frölunda Öppen mark Öppen mark Vatten Vatten Lennartsnäs 0 Kungsängen JB E18 J AlmareÖstra Stäket landsbygden Högholmen Tät befintlig bebyggelse påstäketöråker holmen Tät befintlig bebyggelse Skogsmark JB Örnässjön Kungsängen Järnväg J E18 J J J 2,5 5 Km 0 2,5 5 Km Illustration med några miniatyrkartor tematiskt ur Utvecklingsstrategin Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 9

Bilder från tre olika medborgardialogmöten under programsamrådet och samtal om landsbygdsprogrammet på Fest-i-byn i Bro. 10 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Bakgrund Kompletterande program, stöd och styrmedel Avgränsning och relation till ÖP 2010 Vision Upplands-Bro 2035 - kommunen som ger plats! Vision och mål för Landsbygdsplanen Syfte med Landsbygdsplanen Huvudsakliga mottagare och intressenter av Landsbygdsplanen Resultat av program- och plansamrådet Slutresultatet Läs mer Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 11

Bakgrund Varför en fördjupad översiktsplan? Stadsnära landsbygdsområden har en stark tillväxt och stor efterfrågan på bebyggelseutveckling. Markvärdena stiger och antalet aktiva lantbrukare minskar. En långvarig nationell trend av igenväxande eller exploaterad jordbruksmark står i konflikt med framtidens behov av att lokalt kunna producera livsmedel. En stark befolkningstillväxt i Stockholmsregionen och östra Mellansverige får konsekvenser för utvecklingen på den storstadsnära landsbygden. Upplands-Bro är en kommun där tätorterna är relativt unga och framvuxna ur ett småskaligt sammanhang med lång historisk kontinuitet. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogsoch jordbruksmark. Storstaden Stockholm och omlandet utvecklas i en ömsesidig relation till varandra. Gränssnittet mellan stad, tätort och landsbygd är under ständig påverkan och utveckling. Det är viktigt att förtydliga hur denna utveckling bör ske både regionalt och lokalt. Detta utställningsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden med tillhörande underlag har tagits fram för att beskriva och förtydliga förutsättningarna för och inriktningen för den fysiska utvecklingen på landsbygden i Upplands-Bro. Härefter kallas förslaget Landsbygdsplanen eller planförslaget. Upplands-Bros kommunomfattande översiktsplan heter ÖP 2010 och antogs av kommunfullmäktige i december 2011 162. I ÖP 2010 ligger fokus främst på tätorternas utveckling och riktlinjer för landsbygdsutvecklingen beskrivs på en generell nivå. Förutsättningarna skiljer sig åt i olika delar av landsbygden. Av ÖP 2010 framgår tydligt på flera ställen att dessa förutsättningar behöver inventeras och att en mer genomgripande utvecklingsstrategi för landsbygdens olika delar behöver tas fram. Arbetet sker enligt processen i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900). De olika skedena illustreras i diagram nedan. Vad är en översiktsplan? I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill främja en långsiktigt god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvändning i övrigt. Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är ett av kommunens verktyg för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Översiktsplanen ska redovisa allmänna intressen och riksintressen i synnerhet. Kommunens avvägningar mellan dessa intressen och mellan allmänna och enskilda intressen ska framgå av översiktsplanen. Den ska se till helhet, sammanhang och fysisk struktur. Den ska skapa beredskap för Programsamråd Plansamråd Utställning Antagande i Kommunfullmäktige Planeringsprocessen enligt PBL. 12 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

det oplanerade och oväntade. Den ska underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning och främja en god kommunal ekonomi. Vad är en fördjupad översiktsplan? En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i den kommunövergripande översiktsplanen. I det här planförslaget sker ändringar av ÖP 2010 genom en geografisk fördjupning av kommunens landsbygdsdelar. Ett genomförande av planen kräver efterföljande bygglov- och annan tillståndsgivning och i vissa fall planläggning. Det förutsätter också medverkan av andra aktörer än kommunen, till exempel markägare, boende, företag och verksamheter, organisationer och föreningar. Planområdet för Landsbygdplanen visas i lila färg. Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 13

Kompletterande program, stöd och styrmedel Kompletterande program, stöd och styrmedel för landsbygdens utveckling Översiktsplanen kan bara vara vägledande för de utvecklingsfrågor på landsbygden som har stöd i plan- och bygglagen. För andra typer av utvecklingsfrågor behövs kompletterande program, stöd och styrmedel. EU:s och Sveriges Landsbygdsprogram Ett exempel är EU:s och Sveriges nationella landsbygdsprogram. Det är ett övergripande program som bryts ner på regional nivå och innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att utveckla länets landsbygd så att det blir lättare att driva företag, hitta arbeten och utveckla en hållbar miljö. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat. Landsbygdsprogrammet ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur samt en attraktiv landsbygd. I landsbygdsprogrammet ingår investeringsstöd till företag och projekt, miljöersättningar, miljöinvesteringar, kompensationsstöd, djurvälfärdsersättningar samt lokalt ledd utveckling. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Det finns 36 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014 2020. EUkommissionen har nu godkänt det svenska landsbygdsprogrammet för perioden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå det övergripande målet Smart och hållbar tillväxt för alla. Det målet finns i den gemensamma strategin Europa 2020. LLU Leader inom EU och Sverige Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt. Syftet är att utveckla attraktiva, konkurrenskraftiga områden som ska stimulera ökad sysselsättning och nya företag. I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder genom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. LLU Leader Mälardalen Upplands-Bro Kommunstyrelse beslutade, den 3 september 2014 120 att gå med i ett LLU Leader-samarbete tillsammans med flera andra kommuner. Den 21 december 2015 godkändes Leader Mälardalens område, förening och strategi av Jordbruksverket. Området Leader Mälardalen består av södra Fellingsbro i Lindesbergs kommun, Arboga, Köping, Hallstahammar, Västerås landsbygd, Enköpings landsbygd, Håbo och Upplands-Bro kommuner, samt sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Vi har valt att arbeta i vårt geografiska område tack vare våra många gemensamma nämnare. Området hänger naturligt ihop med hjälp av en väl utbyggd infrastruktur, har en likartad näringslivsstruktur och kännetecknas av ett livskraftigt föreningsliv och en relativt tätbefolkad landsbygd. Även våra sjöar är viktiga för området, både för näringsli- vet och som källa till rekreation, men även som identitetsskapande faktor, vi bor i Mälardalen. LLU Leader Mälardalens vision: Vi ska förbättra livskvaliteten i vårt område genom att ge befolkningen makten att forma sin egen framtid. LLU Leader Mälardalens strategi: Den ideella föreningen Leader Mälardalen ska driva Leaderarbetet i området. I föreningens styrelse, LAG (Local Action Group), som ska besluta om projektpengar till Leaderprojekt, finns representanter från ideell, privat och offentlig sektor från områdets åtta kommuner. En strategi för lokal utveckling har tagits fram, där det framgår hur Leader Mälardalen ska bidra till att skapa utveckling i området. I strategin finns fyra insatsområden som Leader Mälardalen kommer att arbeta med: social inkludering lokal utveckling företagande och innovation klimat, energi och miljö Inom fonderna kommer vi att jobba med företagande och entreprenörskap på landsbygden såväl i nya näringar som i befintliga. Vi kommer att främja besöks- och turistnäringarna, som vi ser har stor potential till utveckling i vårt område, vi kommer att stötta föreningsliv och bygdeutveckling och även fisket, hästnäringen, lokala produkter och tjänster, ungdomar, miljöutveckling och energi. Vi ser att vårt område har en stor outnyttjad potential även när det gäller integration och minskning av utanförskap. 14 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Vad kan kommunerna bidra med? Medfinansiärer i Leader Informera om Leader internt inom kommunen Informera om Leader externt mot potentiella projektägare Aktiva i Leaderprojekt Behjälpliga till projekt som behöver kommunalt stöd Slussa till Leaderkontoret Hålla kontakt med Leaderkontoret Lokalt ledd utveckling i kommunerna Lindesberg, Arboga, Köping, Hallstahammar, Västerås, Enköping, Håbo och Upplands-Bro LLU Leader Mälardalen. Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 15

ÖVERSIKTSPLAN FÖR UPPLANDS-BRO KOMMUN - ÖP 2010, Kf 2011-12-15 162 SID 99 Avgränsning och relation till ÖP 2010 Tidsmässig avgränsning Landsbygdsplanen har precis som ÖP 2010 år 2030 som målår. Det betyder att det som ryms i Utvecklingsstrategin är vad kommunen bedömer som möjlig utveckling fram till år 2030. Innehållsmässig avgränsning Landsbygdsplanen relaterar till ÖP 2010 och vad som redan står där. Huvudinriktningen i ÖP 2010 gäller fortfarande! De övergripande och de tematiska planeringsinriktningarna gäller fortfarande. Dessa samt förslagen till åtgärder i ÖP 2010 återges i sin helhet i Landsbygdsplanen. Det som är förändrade ställningstaganden, preciseringar eller tillkommande strategier, planeringsinriktingar och riktlinjer lyfts fram och redovisas särskilt i Landsbygdsplanen. Kapitel 12 Landsbygden i ÖP 2010 släcks ut! Kapitel 12 Landsbygden i ÖP 2010 släcks ut och ersätts i sin helhet av Landsbygdsplanen när den blir antagen. Förändrade ställningstaganden i relation till ÖP 2010 I ÖP 2010 pekas flera områden norr om Lejondalssjön och upp mot Sigtuna ut som prioriterade att kopplas på kommunalt vatten och avlopp (VA). Efter att förstudien för den så kallade Sigtunaledningen och framdragande av kommunalt VA blev klar har kommunen kommit fram till att det inte blir någon påkoppling på Sigtunaledningen för områdena norr om Håbo-Tibble kyrkby och Tibblehöjden. Läs mer om vad detta innebär i Del 3- Utvecklingsstrategi och under avsnittet Teknisk försörjning. Vad har prioriterats bort efter plansamrådet? Det blir inget tematisk tillägg för vindkraft i samband med Landsbygdsplanen. Inga större opåverkade områden eller tysta områden har definierats på kommunal nivå i Landsbygdsplanen. Geografisk avgränsning = Planområdet Landsbygdsplanen innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygdsutveckling. Planförslaget avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Tätortsutvecklingen av Bro och Kungsängen ingår inte i Landsbygdsplanen. Landsbygdsavgränsning = Ny Tätortsavgränsning! I ÖP 2010 redovisas tätortsavgränsningar för tätortsutvecklingen av Bro och Kungsängen. Områden med status av utredningsområden i anslutning till tätorterna ligger i ÖP 2010 utanför tätortsavgränsningarna. I Landsbygdsplanen redovi- ÖP 2010 ÖVERSIKTSPLAN FÖR UPPLANDS-BRO KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-12-15 162 www.upplands-bro.se Sammanfattning av mark- och vattenanvändning (se även kartbilaga i större format) Teckenförklaring! Tätortsavgränsning Livgardets övnings- och skjutfält Ny vägförbindelse, förslag Nytt industrispår, förslag Reservat att möjliggöra fyrspår!! Kommunlinje för kollektivtrafik, förslag, principiell dragning Stationsnära läge som är särskilt intressant för förtätning Grön koppling Trafikplats Kungsängen, tillbyggd/kockbacka, ny Golfbana Naturreservat, förslag Grönkil efter föreslagen tätortsutveckling Bostadsbebyggelse, befintlig Bostadsbebyggelse, planerad/föreslagen Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde Utredningsområde Verksamhetområde, befintligt Verksamhetsområde, planerat/föreslaget Totalförsvarets påverkansområde Enköpings kommun Håbo kommun Norra Björkfjärden Stora Ullfjärlden Lilla Ullfjärden BÅLSTA Kalmarviken 912 Mälarbanan 263 0 3 000 6 000 Meter 263 269 Lejondalssjön Säbyholmsviken Kvistabergsviken Brofjärden ÖVERSIKTSPLAN FÖR UPPLANDS-BRO KOMMUN - ÖP 2010, Kf 2011-12-15 162 SID 11 E18 Ekerö kommun Sigtuna kommun HÅBO-TIBBLE KYRKBY BRO Broviken SIGTUNA Lejondalssjön Sigtunafjärden Örnässjön Lillsjön KUNGSÄNGEN Tibbleviken Ryssgraven Görväln Skarven Skarven Lillsjön Järfälla kommun JAKOBSBERG MÄRSTA Upplands Väsby kommun KALLHÄLL ± Landsbygden Större bebyggelsegrupper 01 Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård Teckenförklaring Livgardets övnings- och skjutfält 25 Kasernområde 26 Bro-Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka Influensområde flygbuller maxnivå > 70 dba Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde Totalförsvarets påverkansområde 1 BÅLSTA 0 3 000 6 000 Meter 42 41 43 39 44 40 2 4 11 5 45 6 3 9 46 26 47 10 8 7 15 HÅBO-TIBBLE KYRKBY 17 16 BRO 12 18 19 28 27 13 29 SIGTUNA 14 22 30 34 20 21 Örnässjön Lillsjön 31 KUNGSÄNGEN 32 35 36 37 38 23 24 25 33 48 MÄRSTA KALLHÄLL JAKOBSBERG ± Framsidan av ÖP 2010, kartan för sammanfattning Mark- och vattenanvändning och kartan för Landsbygd ur ÖP 2010 16 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

sas nu en förändring av tätortsavgränsningen från ÖP 2010. Det är förslaget till de nya tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen som visas i kartorna Planområde och Utvecklingsstrategi. Tätortsutvidgning Tätortsutvecklingen utvidgas till att bli en kombination av tätortsavgränsningarna från ÖP 2010 och tätortsutvidgningar i form av tre utredningsområden som håller på att planläggas för tätortsutveckling. Kärrängen (nr 13) är numera del av förslag till detaljplan för Klövberga (nr 6+13), godkänt planprogram den 17 december 2014, 17 i Kommunfullmäktige. Del av Örnäs (nr 30) planprogram ingår i tätortsutvecklingen. Resterande del ligger kvar på landsbygden och för naturreservatsbildning. Godkänt planprogram 11 maj 2016 48 i Kommunfullmäktige. Norra Stäksön (nr 31), Programsamråd juli till september 2015. Tätortsminskning I en del av planområdet minskas däremot tätortsavgränsningen. Istället blir områdena en del av landsbygdsutvecklingen. Det prioriterade omvandlings-/förtätningsområdet Ålsta- Aspvik-Ensta (nr 27) på Lennartsnäshalvön utgår ur tätortsavgränsningen. En del av programområdet för Högbytorp med aktiv jordbruksmark utgår ur tätortsavgränsningen och blir en del av landsbygden. Tätortsavgränsningen i ÖP 2010 Ny Tätortsavgränsning i Landsbygdsplanen Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 17

Vision Upplands-Bro 2035 - Kommunen som ger plats! 18 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Vision och mål för Landsbygdsplanen Kommunen som ger plats! Tillsammans kan vi göra Upplands-Bro till en ännu attraktivare kommun att leva, arbeta och vistas i. Visionen ger en tydlig framtidsbild och pekar ut riktningen, så att alla vet vart vi är på väg. Den är grunden för hur vi tar tillvara på och utvecklar kommunens styrkor och unika förutsättningar. Nyfikenhet - Omtanke - Liv Ledorden berättar hur vi vill att det ska vara här och vägleder oss i bemötandet av varandra och i mötet med andra. Nyckelorden ska genomsyra hur vi utformar kommunens verksamheter och uppdrag. I förlängningen ska visionen leda till mer nöjda invånare, en ökad inflyttning och ett växande näringsliv. Morgondagens invånare har krav och förväntningar på kommunen. För att kunna leva upp till dem är det nödvändigt att jobba långsiktigt och uthålligt för att utveckla och stärka kommunen inom tre strategiska fokusområden; Tillgänglig plats Mötesplats Levande plats. Tillgänglig plats Mötesplats Levande plats = Levande landsbygd! Det innebär bland annat att skapa effektiva kommunikationer inom kommunen utforma attraktiva mötesplatser som ökar den sociala sammanhållningen och öppenheten utveckla hållbara boende- och livsmiljöer med närheten till natur och vatten ta tillvara på mångfald och Upplands-Bros internationella prägel stärka företagande och entreprenörskap. Vision för landsbygden En levande landsbygd där alla kommundelar utvecklas positivt utan att målet med ett långsiktigt hållbart samhälle äventyras. Mål för Landsbygdsplanen skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse. bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. strategier, inriktningar och riktlinjer leder till att ärendehandläggning och politiska beslut uppfyller visionen för planen. en bred förankring som leder till transparenta, förutsägbara och hållbara beslut. Bred förankring, transparenta förutsägbara och hållbara beslut En levande landsbygd med en hållbar utveckling, både ekonomiskt, socialt och ekonomiskt, förutsätter långsiktigt hållbara beslut. Långsiktigt hållbara beslut förutsätter en transparens i handläggning och beslutsfattande samt att resultaten blir förutsägbara. För att resultaten ska bli förutsägbara krävs konsekventa bedömningar och beslut. Detta förutsätter att planen är förankrad och accepterad hos andra myndigheter, särskilt Länsstyrelsen. För att uppnå långsiktigt hållbara beslut krävs även en bred förankring av planen i kommunen. Såväl politiker som verksamma och boende i kommunen behöver känna till och ha förståelse för innehållet i planen. Långsiktighet innebär också att tillämpningen av strategierna, inriktningarna och riktlinjerna blir konsekventa oavsett vem som är handläggare eller vilken politisk majoritet som leder kommunen. Läs mer om hållbarhet i Del 5. Landsbygdsplanen består av: Plandokumentet ska beslutas politiskt och innehåller utvecklingsstrategier, inriktningar och riktlinjer samt huvudsaklig mark- och vattenanvändning. Planeringsförutsättningarna ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt. Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 19

Syfte med Landsbygdsplanen Kommunen som ger plats! En levande landsbygd där alla kommundelar utvecklas positivt utan att målet med ett långsiktigt hållbart samhälle äventyras är visionen som eftersträvas. Landsbygdsplanens viktigaste uppgift är att visa varför, var och hur vi gör det. Huvudsakliga mottagare och intressenter Landsbygdsplanen ska hjälpa kommunens politiker, myndigheter och tjänstemän att göra välgrundade avvägningar och ta långsiktigt hållbara beslut. Besluten ska leda till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Planen ska tydliggöra för andra myndigheter, boende och verksamma (såväl befintliga som framtida) hur kommunen gör avvägningar mellan olika intressen och vilka villkor som gäller vid tillstånds- och beslutsärenden. Det kan gälla till exempel, verksamhetsetableringar, detaljplaneuppdrag, förhandsbesked, bygglov och miljöärenden. Landsbygdsplanen ska redovisa relevanta förutsättningar och strategier, inriktningar och riktlinjer som leder till att visionen och politiska mål uppfylls. Riktlinjerna ska vara ett tydligt verktyg vid lov- och tillståndsprövning. Primära användare är bygglovhandläggare och Bygg- och miljönämnden (BMN) för beslut i lokaliseringsprövningar med förhandsbesked. Riktlinjerna ska ligga till grund för formuleringen av tydliga villkor för bygglovgivningen. Tillämpning och genomförande Slutresultatet handlar inte bara om själva dokumentet Landsbygdsplan FÖP 2016 och dess relation till andra övergripande planeringsdokument. Lika viktigt är vägen dit, det vill säga processen och dialogen. Och lika viktigt är också vägen framåt, det vill säga förankringen, arbetssättet och hur vi använder oss av slutprodukten. Att levandegöra och få förståelse för strategier, inriktningar och riktlinjer kräver en aktiv förankring. Utbildningsinsatser för gamla och nya politiker såväl som tjänstemän behövs för att göra innehållet och intentionerna kända. Detta blir viktigt framförallt för dem som arbetar med planering eller bygglov. Förutsättningarna för planerings- och genomförandeprocessen skiljer sig mellan landsbygden och tätorterna. Utvecklingstakten på landsbygden är långsammare med en längre social kontinuitet och styrs av andra faktorer än tätortens. Den lokala viljan till utveckling är mer betydelsefull och avgörande för att skapa förändring. Olika dialogprocesser kan vara ett sätt att uppmärksamma och stimulera lokala initiativ. De forum som finns på landsbygden i form av exempelvis föreningar, samfälligheter och intresseorganisationer är viktiga att göra delaktiga i utvecklingsarbetet. Läs mer om till exempel Lokalt ledd utveckling enligt Leader-metoden under det tidigare avsnittet Bakgrund, Kompletterande program, stöd och styrmedel för landsbygdens utveckling. Kanske finns det behov av ett samlande forum för landsbygdsutveckling som utgångspunkt för en dialog med markägare och brukare? Läs vidare under Del 3 - Utvecklingsstrategi, Förslag till nya planeringsinriktningar och nya förslag till åtgärder under avnittet Arbetsplatser, näringsliv, verksamheter och produktion. 20 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Huvudsakliga mottagare och intressenter av Landsbygdsplanen Internt inom Samhällsbyggnadskontoret Internt inom kommunen Externa myndigheter Externa övriga Plan- och exploateringsavdelningarna Kommunstyrelsen Länsstyrelsen Verksamhetsutövare Bygg- och miljönämnden Försvaret Markägare Bygg - och miljöavdelningarna Tekniska nämnden Trafikverket Exploatörer och byggherrar Tekniska avdelningen Kultur- och fritid Socialkontoret Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL Intresseorganisationer Utbildningskontoret Grannkommuner Boende nu och i framtiden Kommunledningskontoret Övriga statliga verk och myndigheter Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 21

Resultat av program- och plansamrådet Samrådsprocess Till grund för planförslaget finns ett plansamrådsförslag och ett planprogram. Arbetet med Landsbygdsplanen är en lång process. Programsamrådet skedde juni till och med september 2013. I plansamrådet under juli till december 2014 fortsatte dialogen med myndigheter, grannkommuner samt boende och verkande på Upplands-Bros landsbygd. Under både programsamrådet och den långa samrådstiden för planförslaget har interna och externa dialogmöten genomförts. Kommunen har träffat bland annat Lantmännens Riksförbund LRF, Länsstyrelsen, interna arbetsgrupper med bygglov, näringsliv, utbildnings- och socialkontoret och haft flera öppna arbetsmöten med kommunens invånare, företagare och andra intresserade. Under och efter samråden har kommunen fortsatt dialogen med Totalförsvaret, kring deras riksintresse och influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Resultaten från medborgardialogerna redovisas i två olika dialogprotokoll från september 2013 och november 2014. En närmare beskrivning av hur processen bedrivits finns i Samrådsredogörelsen. Skriftliga synpunkter Det har varit en spretig samling synpunkter från myndigheter och andra. De motstående intressena är många. En utförligare tematisk sammanfattning av vilka synpunkter som har kommit in till kommunen under processen och vilka synpunkter som har arbetats in i Landsbygdsplanen finns beskrivet i Samrådsredogörelsen. En mycket kort sammanfattning av de skriftliga synpunkterna följer nedan. Myndigheter Man önskar att kommunen fortsätter prioritera tätorterna och kollektivtrafiknära lägen och ger stöd för att utveckla bebyggelse i kluster i anslutning till redan befintlig bebyggelse och infrastruktur, dock med begränsade volymer. Undantaget Försvarets influensområde där ingen bebyggelseutveckling förordas. Mer hänsyn till landskaps- och kulturmiljövärdena och utökad antikvarisk kompetens vid förhandsbesked och bygglovärenden önskas. Det påpekas att en del kunskapsunderlag och uppdaterade planeringsförutsättningar behöver kompletteras. Förslag kom också på att bryta ut vindkraft till eget tematiskt tillägg. Större markägare Flera förordar nollalternativet spridd eftersom det möjliggör fortlevnad för markägare genom att kunna stycka av. Andra markägare vill tvärtom förbättra villkoren och förutsättningarna för de areella näringarna och anser att ju mer spridd bebyggelse desto svårare och fler konflikter blir det mellan nya avstyckningar och till exempel jordbruknäringen. Bilder från medborgardialoegn under plansamrådet. 22 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Från mindre privata fastighetsägare och boende En vilja uttrycks att bevara landsbygden som den ser ut idag. Förslag ges på hur man kan bygga i traditionell stil. Förslag också på att bygga mellan Bro och Kungsängen istället för på landsbygden. Klusteralternativet har tolkats som villagetton. Landsbygdsplanen kritiseras för att vara en exploateringsplan som snarare avvecklar landsbygden än utvecklar den. Knäckfrågor och vägval I samrådsredogörelsen redovisas också hur själva planförslaget har reviderats och fördjupats efter plan- och programsamrådet. Bland annat har de tidigare strategierna kluster och nod som användes för att bilda huvudförslaget förändrats. Likaså har nollalternativet Spridd nyanserats utifrån inkomna synpunkter. Kommunen ser att de areella näringarnas utvecklingsmöjligheter eller brist på utvecklingsmöjligheter tillsammans 2030 Kluster Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Vindkraft har lyfts ur Landsbygdsplanen. Det finns en tematisk beskrivning med övergripande riktlinjer för lokalisering av vindkraft i kapitel 6 i ÖP 2010. En fördjupning av denna fråga ska gälla hela kommunen och blir i så fall i framtiden ett tematiskt tillägg. Det nämns i ÖP 2010 som ett av flera åtgärdsbehov i samband med översiktsplanens aktualisering. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Förslag till klusterområden Förslag till noder inom Kluster Övriga bebyggelsegrupper Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Kommungräns Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Tio frågeställningar för planarbetet (Nyréns kommentarer från medborgardialogen i programsamrådet) En stor tillgång för kommunen är närheten till stränder och vatten. En viktig strategi är att förbättra tillgängligheten till dessa områden och miljöer. Några områden pekas därför ut för Landsbygdsutveckling i strandnära områden i syfte att möjliggöra bevarande och utveckling av de areella näringarna och äldre gårdar med värdefulla byggnader och kulturmiljöer. 2030 Spridd med tillgång till kommunalt vatten och avlopp, kollektivtrafikförsörjning, service och bredband samt Försvarets riksintresse styr förutsättningarna för bebyggelseutveckling på landsbygden i Upplands-Bro. Övriga bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Kartor från plansamrådet över scenarierna kluster och Spridd. Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 23

Slutresultatet ÖP 2010 Landsbygdsplan FÖP 2016 Vägledning för lokaliseringsprövning Övergripande strategier och inriktningar gäller Plandokument med Utvecklingsstrategi och riktlinjer Broschyr Checklista Planeringsförutsättningar Rådgivning Kapitel 12 Landsbygden släcks ut Broschyr: Att bygga på landet Lokaliseringsgrupp Antikvarisk och kulturmiljökompetenser 24 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Läs mer: Tryckta källor: Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) Upplands-Bro - Kommunen som ger plats!, vision Upplands-Bro 2035 Översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010 Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro Landskapsanalys Upplands-Bro, 2013 Samrådshandling av förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 Digitala källor: www.boverket.se, PBL Kunskapsbanken - en handbok om plan- och byggglagen, Översiktsplan, Boverket, 2016 www.upplands-bro.se/vision2035 www.upplands-bro.se/bo--bygga/overgripandeplanering.html www.jordbruksverket.se Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Lokalt ledd utveckling genom Leader www.leadernorramalarstranden.se Kungsängsliljorna vid Erikssund har spridits dit från Uppsala. Del 1 - Om översiktsplanering av Landsbyden 25

Landsbygdens delområden från programskedet Erikssund Håbo kommun Sigtuna A Delområden definierade i programskedet Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Håbo-Tibble B Bålsta A. Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna C B. Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: Håbo-Tibble D1 C. Kungsängens övnings- och skjutfält D. Tätortsnära landsbygd: D1 Önsta Bro E1 D2 Sjöarna- Broängarna D2 D3 Stäksön E. Varierad jordbruksbygd: E1 Låssa F2 E2 Lennartsnäshalvön F2 Öarna F1 D3 F1 F. Skärgård: F1 Smidö-Ådö Kungsängen F2 F2 E2 F2 Tätortsavgränsning betecknas med rött färgfält i kartan. Observera att tätortsavgränsningen i denna kartbild inte är reviderad, utan är enligt ÖP 2010. Presentation av indelningen av landsbygden i Upplands-Bro i geografiska delområden. 26 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 Järfälla kommun F2 Jakobsberg

Upplands-Bro och dess landsbygd Omvärldsperspektiv Del 2 - Upplands-Bros landsbygd och omvärlden Del 2 - Upplands-Bros landsbygd och omvärlden 27

Upplands-Bro och dess landsbygd Upplands-Bro kommun har ett strategiskt läge med närhet till Stockholm. En levande och omväxlande landsbygd med 13 mils strandlinje mot Mälaren gör den till en attraktiv kommun att bo och verka i. Med landsbygd menas här de delar av kommunen som ligger utanför tätortsavgränsningen. Pendelavståndet till centrala Stockholm är cirka 30 minuter. Kommunen har cirka 26 000 invånare (2015), i huvudsak koncentrerade till tätorterna Bro och Kungsängen. På landsbygden bor ungefär 3 000 invånare. Stad och land utvecklas i en ömsesidig relation till varandra. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogs- och jordbruksmark. Landsbygden består till stora delar av värdefullt kulturlandskap och är ett historiskt präglat landskap med bland annat herrgårdar och stora gods med lång kontinuitet i markägandet. Även områden med enskilda mindre bondgårdar finns kvar och ger ett småskaligt landskap präglat av småbönders bruk. Det är annars ovanligt idag i en allt mer rationaliserad skogs- och jordbruksproduktion. Kommunen består också av områden med stora naturvärden. Upplands-Bro har varit befolkad sedan långt tillbaka i tiden och den stora mängden historiska lämningar som finns bidrar till landskapets kulturmiljökvaliteter. Upplands-Bro har historiskt varit en plats av betydelse i Mälardalens olika kommunikationsstråk och fungerat som en länk mellan viktiga maktcentra. Här finns både närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. Kommunen utgörs i princip av en ö med mycket lång strandlinje mot Mälaren. Vattenvägarna har utgjort viktiga kommunikationsstråk. Kuststräckan är starkt relaterad till landsbygdsområdet. Sprickdalslandskapets mönster skapar stråk diagonalt genom kommunen och har varit styrande för bebyggelsen och det äldre vägnätet på landsbygden. Tätorterna har i modern tid utvecklats mellan de kommunikationsstråk som järnvägen och E18 utgör och med utgångspunkt i stationslägena. De tre stora sjöarna ligger i ett nord-sydligt stråk som särskiljer tätorterna och de norra delarna av kommunen. Livgardet med Kungsängens övnings- och skjutfält har genom sin avskildhet skapat en zon utan bebyggelseutveckling som omgivande områden fått anpassa sig till. Järnvägen och motorvägens utveckling har varit viktiga förutsättningar för tätorterna samtidigt som de utgör starka barriärer och begränsningar för expansion. Anslutningar och genombrott vid kommunikationsstråken blir styrande för utvecklingen. Landsbygdens strukturella uppbyggnad utgörs i stort av linjära stråk längs sprickdalarna ut mot jordbrukslandskapen och Mälarstranden med Bro och Kungsängen som noder. Pendlingsmönstret är starkt kopplat till Stockholm både vad gäller landsbygden och tätorterna. Det större skogsområdet i nordväst i form av Håbo häradsallmänning utgör också ett strukturerande element och en avgränsning. Detta har inneburit att de norra delarna har tydligare koppling norrut mot Sigtuna och Uppsalaområdet. Västerut är kopplingen mot Bålsta och Enköping tydligare. Dagens utveckling och tendenser Tillväxten i kommunen sker främst i tätorterna. Det sker en mer långsam och diffus tillväxt på landsbygden genom avstyckningar främst kopplade till befintlig bebyggelse och även i form av utbyggnad och permanentning av fritidshusområden. Att bo på landet fast ändå stadsnära är attraktivt. Utbyggnaden är kopplad till de mindre +30 m +15 m +5 m Kartor som visar kommunens landskap då vattnet stod mycket högre än idag. Först 30 meter högre under stenåldern, sedan 15 meter högre under bronsåldern och till sist 5 meter högre under järnåldern. 28 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

byarna och fritidshusområdena (exempelvis Smidö) men även i attraktiva tätortsnära stråk som Lennartsnäshalvön och längs vägavsnitt med goda kommunikationslägen (exempelvis längs landsväg 912 norrut från Bålsta). Gränser och zoner nära tätorterna har stort tryck på ny bebyggelse. Betydande områden berörs av den regionala grönkilen Görvälnkilen och dess kärnområden för Stockholms grönstruktur med höga värden kopplat till bevarande. I delar av natur- och kulturlandskapet ökar det rekreativa nyttjandet, främst i de tätortsnära delarna. I mer perifera lägen finns mer orörda områden som ofta är mindre tillgängliga. Det finns fyra golfbanor belägna i randzonerna mellan landsbygd och tätort och de står för en stor del av kommunens besöksnäring. En hästsportanläggning har etablerats vid Önsta och kommer tillsammans med befintliga verksamheter som är knutna till hästar och ridning att vara en viktig del av landsbygdens fortsatta utveckling. Många av de större herrgårdarna har utvecklats till konferensanläggningar. Specifikt för Upplands-Bros landsbygdsutveckling Kommunens landsbygd presenterades i programförslaget utifrån sex olika geografiska delområden. (Se karta på sidan 26.) Avsikten var att definiera en zonering i landsbygden som dels har sin utgångspunkt i områdenas bakgrund och förutsättningar men även hur de är belägna i relation till tätorterna. Det är en gradvis zonering mellan tätortsnära landsbygd och mer eller mindre perifer landsbygd. Indelningen är i sig ett verktyg för ett mer nyanserat sätt att se på landsbygden. Avgränsningarna är gjorda med avvägning efter sammanhang, läge, innehåll, avstånd och framtida utvecklingsmöjligheter. Gränserna för område B, C och D2 justerades efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Under processen har en diskussion pågått om den geografiska avgränsningen av Landsbygdsplanen. Det handlar specifikt om de tätortsnära landsbygdområdena (avsatta som D-områden i den geografiska indelningen). De skiljer sig väsentligt från de mer perifera landsbygdsdelarna på så sätt att de är i mycket högre grad beroende av och kopplade till utvecklingen av tätorterna Bro och Kungsängen. Dessutom tas deras utveckling redan delvis om hand i pågående planering runt tätorterna. Vissa är redan utpekade i ÖP 2010 som utredningsområden för tätortsutveckling och i flera fall redan planlagda eller under planutredning. Många av de tätortsnära områdena har specifika planeringsförutsättningar. Områden i ÖP 2010 som Björkhagen-Säbyholm (nr 11), Önsta (nr 12) och Björknäs-Ådö skog (nr 9) kommer även fortsättningsvis att ha landsbygdskaraktär och bör därför ingå i Landsbygdsplanen. Andra områden som Kärrängen (nr 13), Örnäs (nr 30) och Norra Stäksön (nr 31) kommer att åtminstone i vissa delar få bostads- och verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär och utgår därför ur Landsbygdsplanen. Samtidigt finns det fortfarande tätortsnära delar som inte är planlagda och som inte omfattas av några andra utredningsuppdrag. Där finns fortfarande ett behov av inriktningsförslag och tydliga riktlinjer. Dessutom behövs särskild uppmärksamhet i utvecklingen av den tätortsnära miljön för att behålla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna Bro och Kungsängen. Kommunen har en lång strandlinje som relaterar starkt till landsbygden. E18 och järnvägen bildar barriärer. Barriärerna bryter med övergripande landskapsstruktur och historiskt bebyggelsemönster. Tätorterna är framvuxna vid och länkade till infrastruktur. Försvarets område är storskaligt. Sjöarna fungerar som sorterande element i kommunen. Del 2 - Upplands-Bros landsbygd och omvärlden 29

Omvärldsperspektiv ± Internationellt och nationellt perspektiv Länsstyrelsen i Stockholm utarbetade på uppdrag av Landsbygdsdepartementet under 2013 en så kallad SWOTanalys av Stockholms läns landsbygd. Den redogör för länets starka och svaga sidor, möjligheter och hot. Där identifieras Stockholms läns blandning av modern storstad och levande landsbygd som unik i ett internationellt perspektiv. Länet har en diversifierad miljö på liten yta. Skärgårdar, sjöar och vattendrag samsas med skogsmark och jordbruksmark. Viltbestånden är höga och flera olika rovdjur har observerats. Skogen har identifierats som Sveriges mest nyckelbiotopstäta. Lantbruk finns både inåt land och i skärgårdsmiljö. Stockholms läns landsbygd har Sveriges tredje största landsbygdsbefolkning. Det är omkring 5 procent av länets befolkning som bor på landsbygden. Trots en hög befolkningstillväxt står det traditionella lantbruket inför samma utmaningar som i övriga landet med låg lönsamhet och en åldrande, homogen befolkningsstruktur. Det är viktigt att vara försiktig med förenklade kategoriseringar men man kan se att idag är unga, kvinnor och i synnerhet utlandsfödda underrepresenterade på landsbygden. Köping Västerås Eskilstuna Enköping Strängnäs Bålsta Uppsala Sigtuna kommun Upplands-Bro Upplands Väsby kommun kommun Ekerö kommun Järfälla kommun Stockholm kommun Norrtälje kommun Österåker kommun Värmdö kommun I syntesen av Länsstyrelsens SWOT-analys poängteras att det i Stockholms läns landsbygd finns unika resurser för rekreation och näringsliv, men även stor klimatmässig sårbarhet. Befolkningstillväxt som enbart bygger på att fritidshus omvandlas till villaförorter, utan att nya arbetsställen skapas i lokalområdet leder till en ohållbar tillväxt för landsbygden. Möjligheterna bygger i stället på att ta vara på landsbygdens strukturomvandling och öka tillgängligheten mellan land och stad. Befolkningsunderlaget ger företagare Upplannds-Bro i omvärlden Södertälje kommun Haninge kommun 0 25 50 Km 30 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

utrymme för variation och experimentering kring nya produktnischer och idéer. Länet har en mycket stor potentiell marknad för diversifierade och lokalt producerade livsmedelsprodukter. Storregionalt perspektiv - ÖMS Ett samrådsförslag för en samordnad planering i östra Mellansverige, ÖMS 2050, har tagits fram gemensamt av länen i östra Mellansverige och Mälardalsrådet. Där beskrivs bland annat frågan om att anpassa transportnätet till den storregionala bostads-, arbetsplats- och servicestrukturen, men också till kringliggande landsbygd. Genom fokus på sektorövergripande rumsliga mönster och samband vill man fånga in ett av politikens viktigaste tillgängliga medel för att främja en positiv utveckling av regionen. Samrådsförslaget säger vidare bland annat att grunden för ett robust och hållbart samhällsbygge vilar på förmågan att skapa ett mönster för lokaliseringen av bostäder, arbetsplatser och övrig infrastruktur där balansen mellan mer koncentrerade och mer spridda bebyggelsestrukturer ger bästa möjliga utfall i förhållande till de storregionala förutsättningarna och behoven. Mälardalsregionen Upplands-Bro kommun är i många fall mer jämförbar med kommunerna i Uppsala och Södermanlands län och har andra planeringsförutsättningar än de mer högexploaterade kommunerna i Stockholms län. Stockholmregionen RUFS 2010 Kommunen planerar inom ramen för översiktsplanen ÖP 2010 med god marginal för att bidra till den fortsatta bebyggelsetillväxt som behövs enligt Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Detta finns utförligt beskrivet i ÖP 2010 i kapitel 3 - Boende. RUFS 2050 Samrådsförslag Aktualitetsprövningen av RUFS 2010 gav att den i stora delar forfarande är aktuell och användbar. Det finns dock ett behov av förtydliganden och uppdateringar samt tydligare prioriteringar av vilka åtgärder som ska genomföras och vilken riktning som ska pekas ut. Den nya planen ska börja gälla 2018. Huvudprinciperna i RUFS 2010 ligger fast. Visionen om att vara Europas mest attraktiva storstadsregion ligger fast och man strävar mot att göra en mer genomförandeinriktad plan. Mellankommunala frågor relevanta för Stockholmsregionen: Bebyggelsestruktur Landsbygdsfrågor Grönstruktur Ekosystemtjänster Vattenfrågor Trafikinfrastruktur Tekniska försörjningsanläggningar Bostadsförsörjning Arbetsplatser Service Sociala konsekvenser och miljökonsekvenser Prioriterade åtgärder relevanta för Landsbygdsplanen: - Knyt ihop regionen och bygg tätt, varierat och kollektivtrafiknära: Bygg ut cykelvägnätet i enlighet med Regional cykelplan 2030. Utveckla nya finansieringslösningar för kollektivtrafiken med avseende på investering och drift. Identifiera hur den fysiska planeringen kan skapa bättre förutsättningar för social sammanhållning i regionen och medverka till ett jämställt samhälle. Ta fram strategier för och förhållningssätt till landsbygdens olika karaktärsområden. - Säkra värden genom att leva klimatsmart, värna naturresurser och utveckla effektiva system: Komplettera storskaliga energisystem med småskaliga lösningar som baseras på förnybar energi i kombination med smarta elnät. Använd ny teknik och ny kunskap för att bygga upp hållbara system för energi såväl som vatten- och avlopp, avfallshantering och andra försörjningssystem. Utveckla fler biogassatsningar i länet, öka insamlingen av organsikt hushållsavfall samt minska avfallsmängderna genom ökad materialåtervinning. Etablera mellankommunal samverkan för att stärka de tio gröna kilarna och deras bidrag till regionens ekosystemtjänster. - Stärk konkurrenskraft med smart, grön och inkluderande tillväxt: Bygg ut den digitala infrastrukturen, fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter till samtliga invånare, företagare och offentlig sektor. Öka insatserna för språkutbildning och validering för utlandsfödda samt vidga normen hos arbetsgivare för att bättre tillvarata alla invånares kompetens. Stöd de små- och medelstora företagens internationalisering. Tematiska frågor för Landsbygd och skärgård: Den parallella trenden till urbansiering, att allt fler vill bo på landsbygden, medför också en risk för utspridd bebyggelse samt ibland orimliga förväntningar och krav på vad det lantliga boendet ska leva upp till. Konflikter kan uppstå. Del 2 - Upplands-Bros landsbygd och omvärlden 31

Bilder från landsbygden. Foto: Upplands-Bro kommun, Anna Sjunnesson och Ingemar Jonsson. 32 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Övergripande strategier och inriktningar för markoch vattenanvändning Utvecklingsstrategin i huvuddrag - En levande landsbygd! Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion Bebyggelseutveckling, boende och service LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kommunikationer, transporter, trafik Teknisk försörjning Vattenplanering Kultur, natur, rekreation och friluftsliv Hälsa och säkerhet Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 33

Övergripande strategier och inriktningar för mark- och Utgångspunkter Planförslaget utgår ifrån de nationella och regionala strategier, planeringsmål och åtaganden som finns redovisade i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 - Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion, samt i samrådsförslaget till den nya planen, RUFS 2050. Läs mer om det i Del 2. Nedbrutet på kommunal nivå ligger kommunens egen vision, Vision 2035 - Kommunen som ger plats, som grund för Landsbygdsplanen. Visionen En levande landsbygd! och målen för Landsbygdsplanen har sedan varit vägledande för avvägningarna mellan olika intressen. De har också legat till grund för formuleringen av de övergripande strategierna och inriktningarna och för bebyggelseriktlinjerna som föreslås. Läs mer om det i Del 1. Läs även mer om hållbarhetsaspekter, allmänna intressen och hänsyn som legat till grund för planförslaget i Del 5. I dokumentet Konsekvensbeskrivning beskrivs vilka hållbarhetsaspekter, både ekonomiska, miljömässiga och sociala, som haft betydelse för avvägningar och ställningstaganden i planförslaget. Förutsättningar som är särskilt relevanta för landsbygdsutvecklingen finns utförligare beskrivet i dokumentet Planeringsförutsättningar. De synpunkter som kommunen fått ta del av under planprocessen har också varit värdefulla och utgjort viktiga utgångspunkter för arbetet med planförslaget. Läs mer om detta under avsnitten Sammanfattning och Resultat av processen i Del 1. Vilka synpunkterna är och hur vi valt att arbeta in dessa i planförslaget finns närmare beskrivet i dokumentet Samrådsredogörelse. Inför arbetet med den kommunomfattande översiktsplanen, ÖP 2010 gav Kommunstyrelsen ett antal politiska direktiv. De har även varit vägledande för arbetet med Landsbygdsplanen. Övergripande planeringsinriktningar ÖP 2010 är främst inriktad på tätortsutveckling i Bro och Kungsängen. De huvudsakliga planeringsinriktningarna i ÖP 2010 som i huvuddrag beskrivs i kapitel 2 i ÖP 2010 gäller fortfarande också för landsbygdsdelarna. I Landsbygdsplanen redovisas planeringsinriktningar som är särskilt relevanta för landsbygden samt förslag på nya eller preciserade planeringsinriktningar, riktlinjer och förslag på åtgärder för just landsbygden. Detta redovisas både övergripande och nedbrutet tematiskt för olika sakområden. Landsbygdsplanen ersätter i sin helhet kapitel 12 Landsbygden, i ÖP 2010. De övergripande planeringsinriktningarna därifrån har omformulerats och förtydligats. Var olika typer av markoch vattenanvändning har företräde framför andra intressen framgår av Utvecklingsstrategikartorna. VAD SÄGER LAGEN? I Plan- och bygglagen (PBL) regleras bland annat bygglovsprövning utanför detaljplan. Förutsättningarna eller prövningsgrunderna, för bygglov utanför detaljplan finns angivna i 9 kap, 31 PBL. All prövning rörande frågor om markanvändning och byggande enligt PBL ska företas mot framförallt kravbestämmelserna i 2 kapitlet (inklusive 3 och 4 kapitlet Miljöbalken) och 8 kapitlet PBL. Bete vid Mälaren. 34 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

vattenanvändning ÖVERGRIPANDE PLANERINGSIN- RIKTNINGAR FÖR HELA UPPLANDS-BRO KOMMUN i kapitel 2 i ÖP 2010 gäller: Säkra kommunens tillväxt och långsiktigt hållbara utveckling i ekonomiskt, socialt och miljömässigt avseende. Möjliggöra utbyggnad av transportsystem och bebyggelsestruktur som stimulerar hållbar tillväxt i en storstadsregion. Principen ska vara att all exploatering ska bära sina egna kostnader i form av grönstruktur, vägar, VA-ledningar och annan infrastruktur. Värna och vidareutveckla historiska värden, kulturell särart och unika natur- och miljökvaliteter. NY UTTALAD PLANERINGSINRIKTNING FÖR HELA UPPLANDS-BRO: Kommunens utbyggnad ska i första hand ske i eller i anslutning till tätorterna Bro och Kungsängen. Detta för att främja ett effektivt utnyttjande av infrastruktur och såväl offentlig som kommersiell och annan service. NYA, OMFORMULERADE OCH PRECISE- RADE ÖVERGRIPANDE PLANERINGSIN- RIKTNINGAR FÖR LANDSBYGDEN: Kommunen vill fortsätta att vara en grön kommun genom att medverka till att skapa goda och hållbara förutsättningar för de areella näringarnas fortlevnad och utveckling. Kommunen vill fortsätta att vara en grön kommun genom att främja miljövänlig energiproduktion (= vindkraft, solenergi med mera) Kommunen vill fortsätta att vara en grön kommun genom att värna och medverka till att utveckla värdefulla natur- och kulturmiljöer samt frilufts- och rekreationsområden. Kommunen vill medverka till att skapa goda och hållbara förutsättningar för bebyggelseutveckling i form av boende, arbetsplatser och verksamheter knutna till landsbygden. Kommunen är i grunden positiv till byggande på landsbygden. Kommunen prioriterar bebyggelseutveckling i stråk med anslutning till kommunalt vatten och avlopp och som är försedda med kollektivtrafik. Förutsättningar för att få bygga på landsbygden är hållbara lösningar för avfallshantering, energiförsörjning samt vattenoch avloppsförsörjning. Utöver Plan- och bygglagens generella regler (se faktaruta) vill kommunen särskilt lyfta fram hänsyn till landskapsbild och terräng samt områdets karaktär och lokala byggnadstradition. Inom områden med höga naturvärden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer är kraven på anpassning till den befintliga miljön högre. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 35

Utvecklingsstrategin i huvuddrag - En levande landsbygd! Areella näringar - en resurs för framtiden På landsbygden ska de areella näringarna prioriteras och ges förutsättningar för att kunna fortleva och utvecklas. Det är en absolut förutsättning för en levande landsbygd. Verksamheterna kring ridning och hästhållning är omfattande i kommunen. I brist på nötkreaturs- och fårbesättningar blir därför hästen allt viktigare som landskapsvårdare. Militär verksamhet av riksintresse Likaså ska Försvarets verksamhet ges förutsättningar för att kunna fortleva och utvecklas. Cirka en 1/6-del av kommunens totala landareal består av Kungsängens övnings- och skjutfält. Livgardet med dess verksamhet är av riksintresse och ska kunna fortsätta utvecklas. Livgardet utgör en stor och viktig arbetsplats i kommunen som också är i behov av bostäder för sina anställda. Bebyggelse och service längs strategiska stråk För att de areella näringarna och den militära verksamheten ska kunna prioriteras på landsbygden bygger utvecklingsstrategin på en huvudprincip med funktionella stråk för landsbygdens bebyggelse. Av både hållbarhets- och miljöhänsyn styrs bebyggelseutvecklingen till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Viktigt för att kunna leva på landsbygden är också att den lokala samhällsservicen behåller tillräckligt med befolkningsunderlag för att kunna fortleva och utvecklas. Befolkningsutveckling och volymer Resonemang kring den framtida befolkningsutvecklingen är mycket osäkra då det är frågan om förhållandevis små volymer. En förändring genom till exempel anslutning till kommunalt vatten och avlopp eller en planläggning kan göra att det blir stora förändringar i volymerna på landsbygden. Planförslaget skiljer sig inte så mycket åt från det så kallade Nollalternativet (att ingen fördjupad översiktsplan för Landsbygden görs) när det gäller antal nya bostäder totalt. Därmed blir inte heller skillnaderna så stora när det gäller befolkningsutvecklingen totalt sett. Men för de landsbygdsdelar där utvecklingsstråk och utvecklingsområden finns kan de nya bostäderna ändå få stor betydelse för befolkningsutvecklingen, och för underlaget för service och kollektivtrafik. Pärlbandsprincipen Ny bebyggelse kan tillkomma i form av relativt små kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupper. Under vissa förutsättningar tillåts lite större tillägg till befintlig bebyggelse. I specifika fall med särskilda förutsättningar kan också helt nya bebyggelsegrupper tillkomma. De senare enligt en så kallad pärlbandsprincip, med bebyggelsegrupper längs viktiga kommunikationsstråk, så som historiskt har skett på Upplands-Bros landsbygd. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - LIS En stor tillgång för kommunen är närheten till stränder och vatten. En viktig strategi för kommunen är att förbättra tillgängligheten till dessa områden och miljöer. Upplands- Bro är nästan en ö i Mälaren med väldigt mycket strand. Upplands-Bro är också förhållandevis lågt exploaterad i jämförelse med andra kommuner runt Mälaren, särskilt i jämförelse med de flesta andra kommuner i Stockholms län. LIS-områden pekas dels ut för att möjliggöra bevarande och utveckling av de areella näringarna och äldre gårdar med värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Det bidrar också till att tillgängliggöra en större del av kommunens vatten och 13 mil stränder. Det är en väldigt liten andel av den totala strandzonen som kommunen pekar ut för LIS. Görvälnkilen - regional grönkil En stor kvalitet i kommunen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför pekas inte någon bebyggelseutveckling i större mening ut i de gröna värdekärnorna inom Görvälnkilen. Ställningstagandet från ÖP 2010, att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop, utan värna och utveckla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna står fortfarande fast. Därför föreslås inte heller där någon bebyggelseutveckling. Landsbygdsidentitet och karaktär För att landsbygden ska kunna bibehålla sin identitet av landsbygd är det viktigt att ta ansvar och hänsyn till det som gör landsbygden unik, dess karaktär i form av kvaliteter och tillgångar. Värdefulla natur- och kulturmiljöer I tillämpningen av strategierna och planeringsinriktningarna blir det viktigt att både markägare och kommunen tar ansvar för att det tas stor hänsyn till tillgångar och kvaliteter i form av naturresurser såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. De huvudsakliga avvägningarna av detta har gjorts i utvecklingsstrategin. Men även lokalisering, placering och utformning av bebyggelse har stor betydelse, vilket preciseras i bebyggelseriktlinjerna. Dessa återges i sin helhet i Del 4. 36 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Landsbygdsstandard För att landsbygden ska kunna bibehålla sin identitet och karaktär blir även krav och förväntningar på standard viktig. Bebyggelsen utanför tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskaraktär. Tätortsstandard för till exempel vägar, gångoch cykelbanor samt belysning eller detaljplaneläggning ska inte krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Säkerhet och hälsa Att även hälso- samt risk- och säkerhetsaspekter beaktas ligger på kommunens ansvar. En fortsatt levande landsbygd! Utvecklingen på landsbygden får inte ske på bekostnad av dess mest värdefulla kvaliteter. Landsbygden ska vara till för både verksamma och boende och såväl för landsbygdssom för tätorts- och storstadsbor. Landsbygden ska fortsätta leva och utvecklas för framtida generationer. Planeringsinriktningar och åtgärder utifrån tematik och sakområden I efterföljande avsnitt redovisas planeringsinriktningar och förslag på åtgärder nedbrutet tematiskt för olika sakområden: Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion Bebyggelseutveckling, boende och service Kommunikationer, transporter och trafik Teknisk försörjning Vattenplanering Kultur, natur, rekreation och friluftsliv Hälsa och säkerhet Foto: Jörgen Wiklund, Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar och Upplands-Bro kommun. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 37

Arbetsplatser, näringsliv, verksamhet och produktion PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 4 Arbetsplatser, i ÖP 2010 gäller: Agera för att locka näringslivet och offentliga verksamheter att etablera sig i kommunen, för att sysselsättningsgraden ska öka. Stöd Stockholmsregionens utveckling mot en flerkärnig region med goda tvärförbindelser. Kommunens näringslivsutveckling ska ske utifrån kommunens översiktsplanering och med beaktande av kommunens natur- och miljövärden. Besöksnäring och turism samt utveckling av befintliga konferensanläggningar bedöms ha förutsättningar att växa inom kommunen. Befintliga företag ska ha möjlighet att utvecklas gynnsamt samtidigt som nya lockas till att etablera sig i kommunen. Upplands-Bro ska ha en fortsatt låg arbetslöshet därför arbetar kommunen aktivt för att få människor i arbete och öka sysselsättningen. Kommunen ska vara känd som en näringslivsvänlig kommun med livskraftiga och expanderande företag. NYA PLANERINGSINRIKTNINGAR: I områden utpekade för de areella näringarna ska vid konflikter med andra intressen de areella näringarnas behov alltid väga tyngst. De areella näringarna och dess branscher, som exempelvis hästnäringen, ska ges möjlighet att utvecklas. Aktiva lantbruksföretag ska ha möjlighet att bedriva kompletterande verksamheter och binäringar för att kunna fortleva och utvecklas. Jordbruksmarken ska hävdas på ett hållbart sätt och betesmarkerna ska hållas öppna. Hästen som landskapsvårdare ska gynnas vid sidan om nöt och får. Djurhållning ska bedrivas hållbart. Det innebär bland annat att gödselhanteringen följer gällande lagstiftning. Gödsel ska ses som en energiresurs. Möjligheterna till rekreation, besöksnäring och turism kopplat till hästen ska öka genom den stora potential som närheten till Stockholm ger. Hästnäringens och ridningens behov av mark ska tillgodoses i den fysiska planeringen. Upplands-Bro kommun ska ha system med säkra och hållbara rid- och körvägar. Verksamhet som inte är en del av eller ett komplement till de areella näringarna ska lokaliseras till utpekade stråk och områden för bebyggelseutveckling. All etablering av ny verksamhet och bebyggelse på landsbygden ska utöver att följa gällande lagstiftning även följa utvecklingsstrategier, planeringsinriktningar och bebyggelseriktlinjer i Landsbygdsplanen. 38 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Areella näringar De areella näringarna består av jordbruk, skogsbruk jakt och fiske. De kallas också de gröna näringarna. Pågående klimatförändring medför att de areella näringarna kommer att bli allt viktigare att värna. Det är troligt att efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka i takt med att odlingszonerna förskjuts norrut i Europa. Att slå vakt om odlingslandskapets specifika karaktär i ett långsiktigt perspektiv är viktigt både ur allmän synpunkt och för enskilda. På landsbygden ska de areella näringarna prioriteras och ges förutsättningar för att kunna fortleva och utvecklas. Det är en absolut förutsättning för en levande landsbygd. Lokalt producerade livsmedel; spannmål, grönsaker, kött, fågel. fisk och vilt, lokalt producerad skog och energi ska gynnas. Kommunen vill även verka för att företagandet på landsbygden ska kunna utvecklas. Trycket från andra intressen som bebyggelseutveckling på den storstadsnära jord- och skogsbruksmarken är stort och markvärdena är höga. Behovet av produktivitet och avkastning för lantbruksföretagen är därför större här än i glesbygden. De traditionella areella näringarna behöver oftast kompletteras med andra typer av verksamheter och bisysslor för att ge en rimlig inkomst. Dagens lantbrukare har även ett behov av att kunna investera i och samnyttja stora och dyra jordbruksmaskiner för ett rationellt jordbruk. En förutsättning för samutnyttjandet är framkomlighet på det lokala vägnätet. Kommunen behöver därför av ovanstående anledningar eftersträva en aktiv dialog med verksamma företagare på landsbygden för att trygga en levande landsbygd. Kommunen har sedan 2015 valt att gå med och delta i ett så kallat LLU-Leaderprojket för att främja landsbygdsutveckling. Lantbrukare kan få ekonomiskt stöd genom deltagandet liksom ur det svenska och europeiska Landsbygdsprogrammet. Läs mer, under avsnittet Kompletterande program, stöd och styrmedel i Del 1. På landsbygden, utanför befintlig bebyggelse och utanför områden utpekade för bebyggelseutveckling bedöms inte byggande av grupper av småhus på värdefull jordbruksmark vara ett väsentligt samhällsintresse eller en del av hållbar utveckling. Ny bebyggelse ska endast tillkomma i anslutning till redan befintlig bebyggelse och gårdscentra. Undantag kan medges för byggnader för jordbrukets behov som ett led i landsbygdsutvecklingen. All ny bebyggelse inom områden prioriterade för de areella näringarna ska följa Landsbygdsplanens bebyggelseriktlinjer. Jordbruksmark är ett av flera viktiga intressen att ta hänsyn till vid byggnation. Upplands-Bro har en levande landsbygd. Foto: Upplands-Bro kommun, Norma Moralez Persson och Marco Gustafsson Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 39

En hästkommun Verksamheterna kring ridning och hästhållning är omfattande i kommunen. I brist på nötkreaturs- och fårbesättningar blir hästen allt viktigare som landskapsvårdare för att hålla landskapet öppet och framför allt för skötseln av naturbetesmarkerna, som hyser en stor del av odlingslandskapets hävdberoende biologiska mångfald. Hästnäringens och ridningens behov av mark ska tillgodoses i den fysiska planeringen. Dessa behov och intressen ska beaktas i samband med planering av tätortsutbyggnad, utbyggnad av infrastruktur som vägar, gång- och cykelvägar, planering av naturreservat etcetera. Svensk galopp flyttar sin verksamhet från Täby till Önsta gård väster om Bro, där det har uppförts en helt ny anläggning för hästsport. Här finns stora möjligheter även för annan verksamhet. Det finns för närvarande drygt 1100 hästar i kommunen. Ytterligare några hundra hästar förväntas komma med Svensk Galopps flytt till Bro. Kommunstyrelsen beslutade den 9 mars 2016 att godkänna ett förslag till vision och strategi för Rid- och körvägar i Upplands- Bro kommun (diarienummer KS 15/0462). Utredningen omfattar två delar, del 1 Vision och mål och del 2 Strategi Åtgärder och finansiering. Strategin ska ligga till grund för åtgärder. Kommunen har avsatt vissa medel för ändamålet. Vad projektet kommer att leda till i fråga om att ställa i ordning ridleder och körvägar som binder samman lokala ridnät, blir beroende av vilket engagemang som visas från markägare, stall och ryttare och hur den slutliga finansieringen kan lösas. I arbetet med Landsbygdsplanen och arbetet med vision och strategi för Rid- och körvägar i Upplands-Bro kommun har det framförts att Upplands-Bro kommun bör lansera sig som hästkommunen i Stockholms län. Ska kommunen marknadsföras som hästkommunen i länet så förutsätter det att det finns ett uttalat intresse från framför allt hästnäringens sida men också från kommunen. Om intresse finns krävs en rad åtgärder som rör bland annat marknadsföring, behov av att etablera någon form av forum eller arena för samverkan, samordning och planering för att behålla och förbättra goda förutsättningar för ridning och hästnäring. En särskild utredning, med representanter för hästnäringen, ridverksamheten och kommunen, bör tillsättas med uppdraget att analysera förutsättningarna för och möjligheterna att lansera Upplands-Bro som hästkommunen i Stockholms län samt föreslå åtgärder som syftar till att nå en sådan vision. Hästar vid Lövsta. 40 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Areella näringar UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Utvecklingsstrategi Bro Sigtuna Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Landsbygdskärna, bebyggelse och service Tjusta Utvecklingsområde, bebyggelse Håbo-Tibble kyrkby Utvecklingsstråk, bebyggelse Utredningsområde, bebyggelse Bålsta J Områden prioriterade för areella näringar Jordbruksmark enligt Länsstyrelsen 2013 Skogsmark, skogsnäring Lejondalssjön Öppen mark, bete, ängs- och hagmarker Vatten Andra prioriterade områden Rekreation, natur- och kulturmiljö Planlagt område på landsbygden Försvarets riksintresse och samrådsområde Bro Säbyholm J Örnässjön Lillsjön Kungsängen E18 J Tätortsavgränsning J Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg 0 2,5 5 Km Järnväg Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 41

Militär verksamhet inom Försvarets riksintresse eller samrådsområde: På Upplands-Bros landsbygd är Försvaret en viktig aktör. Cirka en 1/6-del av kommunens totala landareal består av Kungsängens övnings- och skjutfält. Livgardet med dess verksamhet är av riksintresse och verksamheten har sedan flera år tillbaka utökats och ska kunna fortsätta utvecklas. Detta begränsar utvecklingen av den befintliga bebyggelsen och sätter stopp för ny bostadsbebyggelse eller ny förskole- och skolverksamhet inom influensområdet. Det finns tre områden inom kommunen som påverkas av militär verksamhet och som står för några olika saker, vilket vi preciserar både i kartan och i text. Ett särskilt komplext område är befintlig bebyggelse inom försvarets influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Det finns två områden av riksintresse för Totalförsvaret inom kommunen. Riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält, inklusive influensområde. Riksintresset Veckholms skjutfält (Enköping), inklusive influensområde (Enköping, Håbo och Upplands-Bro) Det tredje området i den nordvästra delen av kommunen är inte utpekat som riksintresse men omfattas av ett förordnande enligt kap12 14 ÄPBL, i nya PBL 11:12. Det innebär att området utgör ett samrådsområde. Bygglovärenden måste skickas på remiss till Försvaret. Även Kungsängens övnings- och skjutfält omfattas av detta förordnande. Där stämmer inte gränsen för detta helt med riksintressegränsen, men Länsstyrelsen ska ta ett nytt förordnandebeslut så att gränserna kommer att stämma överens. Militärer på övning. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar 42 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Övrig verksamhet Verksamhet som inte är en del av eller ett komplement till de areella näringarna ska lokaliseras till utpekade stråk och områden för bebyggelseutveckling. Det förutsätter verksamheter och företag som inte är miljöfarliga eller störande för omgivande bebyggelse. Verksamheter med ett visst skyddsavstånd kan etableras som en egen enklav längs med stråket. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens näringar och arbetsplatser finns i ÖP 2010 i kapitel 4 Arbetsplatser. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens verksamheter finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. NYA FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER: Upprätta former och rutiner för samråd med aktiva lantbrukare och verksamma på landsbygden. Detta är särskilt viktigt inför större förändringar av förutsättningarna för att bedriva aktivt jordbruk och andra näringar på landsbygden. Det kan gälla till exempel vägbyggen. Inrätta ett forum i form av ett landsbygdsråd eller motsvarande. Försäkra att LRF finns representerat i Näringslivsrådet och LLU Leader-arbetet. Ta fram en vision för rid- och hästverksamheten i kommunen. Utred förutsättningarna för och möjligheterna att lansera Upplands-Bro som hästkommunen i Stockholms län samt föreslå åtgärder som syftar till att nå en sådan vision. Utred möjligheterna att nyttja hästgödseln inom kommunen till biobränsleproduktion, vilket kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. Längs väg 912. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 43

Bebyggelseutveckling, boende och service PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 3 Boende, i ÖP 2010 gäller: Bostadsprojekt med tät exploatering i väl kollektivtrafikförsörjda lägen prioriteras. Planeringsberedskap ska finnas för kommande behov av skolor, förskolor, äldreboende och bostäder med särskild service enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Frågan ska aktualiseras i samband med planuppdrag. Tillgång till parkmark och närnatur ska tillgodoses. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska eftersträvas för att uppnå en allsidigt sammansatt social struktur som främjar kontakter mellan generationer och kulturer. Trygghet och tillgänglighet ska eftersträvas. NYA PLANERINGSINRIKTNINGAR: Ny bebyggelse som inte är kopplad till de areella näringarna ska i första hand lokaliseras till utpekade stråk och områden för bebyggelseutveckling. Ny bebyggelse som inte är kopplad till de areella näringarna och inte lokaliseras till utpekade stråk och områden kan tillåtas förutsatt att den lokaliseras i direkt anslutning till annan befintlig bebyggelse och uppfyller övriga riktlinjer för bebyggelseutveckling i Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling. All ny bebyggelse ska utöver att följa gällande lagstiftning även följa utvecklingsstrategier, planeringsinriktningar och bebyggelseriktlinjer i Landsbygdsplanen. Undantagsvis kan ny bebyggelse, i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, tilllåtas på mindre arealer jordbruksmark. Ett bättre underlag för fortsatt tillgång till och möjlighet till utveckling av kollektivtrafik, kommunalt vatten och avlopp samt samhällsservice kan då väga tyngre. Byar och bebyggelsegrupper på landsbygden ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskaraktär. På landsbygden ska inte tätortsstandard för vägar och gång- och cykelbanor eller detaljplaneläggning krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. 44 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Landsbygdskaraktär Bebyggelsen på landsbygden, det vill säga utanför tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen, ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskaraktär. Lokalisering, placering och utformning av ny bebyggelse ska därför följa utvecklingsstrategierna, planeringsinriktningarna och bebyggelseriktlinjerna i Landsbygdsplanen. Tätortsstandard för till exempel vägar, gång- och cykelbanor samt belysning eller detaljplaneläggning ska inte krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Bebyggelseutveckling i utpekade stråk och områden För att de areella näringarna och natur, kultur- och rekreationsområden ska kunna utvecklas och för att det inte ska uppstå påtaglig skada på Totalförsvarets riskintresse koncentreras bebyggelseutvecklingen på landsbygden till några huvudstråk och utpekade områden. Av både hållbarhets- och miljöhänsyn bygger bebyggelseutvecklingen på en huvudprincip med funktionella stråk. Bebyggelseutvecklingen styrs därför till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och med möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Viktigt för att kunna leva på landsbygden är att den lokala samhällsservicen behåller tillräckligt med befolkningsunderlag för att kunna fortleva och utvecklas. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden kopplas i huvudsak till tre landsbygdskärnor och två tätortskärnor, där samhällsservice finns tillgänglig. Landsbygdskärnorna i norr är Tjusta by och Håbo-Tibble kyrkby och i sydväst Säbyholm. De västra och nordvästra delarna av landsbygden kopplar till tätortskärnan Bålsta i grannkommunen Håbo. I sydöst är bebyggelseutvecklingen kopplad till tätortskärnan Kungsängen. I den växande kommunen Upplands-Bro kan ett ianspråktagande av mindre arealer jordbruksmark, undantagsvis och av hållbarhetsskäl, väga tyngre än ett bevarande av jordbruksmarken. Att komplettera befintlig bebyggelse i ett strukturellt gynnsamt läge är således att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Ett bättre underlag för fortsatt tillgång till och möjlighet till utveckling av kollektivtrafik, kommunalt vatten och avlopp samt samhällsservice väger då tyngre. Bebyggelsestråket på Ådö och utvecklingen i Säbyholm skapar bättre förutsättningar för utveckling av samhällsservice i de sydvästra landsbygdsdelarna. Området mellan tätorterna Bro och Kungsängen samt de sydöstra delarna (Lennartsnäshalvön) ligger så nära Bro och Kungsängen att dessa tätortskärnor står för samhällsservicen. Bebyggelse på landsbygden i kommunen. Fotografer för bilden i mitten: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar, övriga Nyréns arkitektkontor. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 45

Bebyggelsetrycket på det tätorts- och storstadsnära området Lennartsnäshalvön är stort. För att möjliggöra bebyggelseutveckling i den känsliga natur- och kulturmiljön har utöver föreslagna LIS-områden även ett område i ett strategiskt läge vid befintlig bebyggelse vid Skälby gård identifierats. Där sammanfaller flera större markägares fastigheter i anslutning till ett trevägskors nära Kungsängen. Det är cykelavstånd till busshållplats och pendeltågsstation. Området består huvudsakligen av igenvuxen jordbruksmark som planterats med skog. Under planprocessen har dialogen med Totalförsvaret, kring deras riksintresse och influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält, resulterat i att det finns en mycket begränsad möjlighet till bebyggelseutveckling norr om Lejondalssjön och runt Håbo-Tibble kyrkby och ingen alls norr om Tibblehöjden. För kommunen är det dock väldigt viktigt med fortsatt tillgång till och möjlighet till utveckling av samhällsservice i de norra landsbygdsdelarna. Skola, förskola, idrottsplats med mera i Tjusta och Håbo- Tibble kyrkby måste få finnas kvar. Ny bebyggelse kan tillkomma i ett stråk vid Killinge. Tillsammans med en bebyggelsekomplettering utanför Totalförsvarets influensområde, väster om Näshagen skapas bättre förutsättningar för och underlag för de norra kommundelarna. Bebyggelseutveckling utanför utpekade stråk och områden En stor kvalitet i kommunen är tillgången till natur- och kulturmiljöer. I områden med mycket höga kultur-, natur och rekreationsvärden i kombination med ett högt bebyggelsetryck kan det vara nödvändigt att tillämpa en restriktiv hållning till bebyggelseutvecklingen. Områden som har sådana särskilt höga värden sammanfaller i Upplands-Bro kommun till stor del med den regionalt utpekade grönkilen Görvälnkilen. Därför pekas inte någon bebyggelseutveckling i större mening ut i de gröna värdekärnorna inom Görvälnkilen. Ställningstagandet från ÖP 2010, att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop, utan värna och utveckla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna står fortfarande fast. Därför föreslås inte heller där någon bebyggelseutveckling. Dock har området Eriksberg-Raskeboda väster om Örnässjön pekats ut för prioritering av anslutning till kommunalt vatten och avlopp under förutsättning att endast en mycket återhållsam bebyggelseutveckling sker i samband med eventuell planläggning. Endast en mindre förtätning i form av eventuella lucktomter och några enstaka avstyckningar kan bli aktuellt, inte något tillskott av gruppbebyggelse. En stor tillgång för kommunen är närheten till stränder och vatten. För att förbättra tillgängligheten till dessa områden och miljöer och för att möjliggöra för en utveckling av befintliga gårdar och kulturmiljöer har så kallade LIS-områden pekats ut (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Ny bebyggelse kan tillkomma i form av relativt små kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupper. Under vissa förutsättningar tillåts lite större tillägg till befintlig bebyggelse. I specifika fall med särskilda förutsättningar kan också helt nya bebyggelsegrupper tillkomma. De senare enligt en så kallad pärlbandsprincip, med bebyggelsegrupper längs viktiga kommunikationsstråk, så som historiskt har skett på Upplands-Bros landsbygd eller i LIS-områden. En förutsättning för att ny bebyggelse på landsbygden ska kunna tillkomma utanför utpekade stråk och områden är att de inte står i strid med utvecklingsstrategins avvägningar mellan de allmänna intressena samt följer planeringsinriktningarna och bebyggelseriktlinjerna i Landsbygdsplanen. I utvecklingsstrategin har också två utredningsområden pekats ut. Dessa områden kan vara intressanta för bebyggelseutveckling i ett längre perspektiv. Men antingen råder det för oklara planeringsförutsättningar eller så hindras ny bebyggelse för närvarande av Försvarets verksamhet. Bebyggelseriktlinjer I Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling kan du läsa mer om att bygga på landsbygden. Till exempel hur många hus det går att bygga. Vad som behöver utredas, när det krävs detaljplan eller förhandsbesked. Om det behövs bygglov eller inte. Samt vad som gäller inom områdena som påverkas av Försvarets verksamhet. Service En avgörande aspekt för att landsbygden ska vara en attraktiv plats att bo på är tillgången till servicefunktioner. Landsbygden i Upplands-Bro är relativt storstads- och tätortsnära och tätortskärnorna står därmed för den huvudsakliga servicen, särskilt den kommersiella. 46 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Men för ett fungerande liv på landsbygden är närhet till förskolor och skolor, särskilt lägre årskurser, viktigt. Idag finns det skola och förskola i Tjusta och Håbo-Tibble kyrkby samt förskola i Säbyholm. Bra gång och cykelvägar underlättar för barn- och ungdomar att ta sig själva till skolan. Upplands-Bro har rätt mycket skolskjutsar och höga kostnader för detta. Det är av den anledningen angeläget att kontrollera volymen av ny spridd bebyggelse och undvika behov av nya skolbusslinjer eller stor omfattning på kostsamma taxilösningar. Det är också viktigt att få bra struktur på befintliga skolbusslinjer. När det gäller vård och omsorg så kan hemtjänst kombinerat med trygghetslarm ge äldre möjlighet att bo kvar hemma även om de behöver stöd och omsorg. Även andra typer av elektronisk distansvård, så kallad E-vård är under utveckling. Det kan till exempel vara vårdsamtal via skype. Men det bygger på en stabil interneuppkoppling och utökar därför behovet av bredband på landsbygden. Bilder från Tjusta skola och förskola. Foto: Norma Moralez Persson. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 47

TECKENFÖRKLARING Programområdesgräns Sammanfattning TECKENFÖRKLARING Bef. byggnad för bostäder och bostadskomplement Programområdesgräns Bef. byggnad för verksamhet Bef. byggnad för bostäder och 286 programområdet b Trädgårdskvarteret område för ny bostadsbebyggelse i 1-2 vån Förutsättningar Nästan all bebyggelse inom planområdet står tom sedan drygt ett år tillbaka i dag. Områdets skönhetsvärden och de vackra, kulturhistoriskt intressanta omgivningarna bedöms attraktiva för boende. Befintliga, oanvända lokaler lämpar sig väl för skolor, verksamheter och fritid. För programområdet finns ingen detaljplan. bostadskomplement tomtmark för bostäder 1-2 vån 284 285 Bef. byggnad för verksamhet tomtmark för verksamhet område för verksamhet 288 område för bryggor och bad Parkvilla 287 tomtmark för bostädernaturmark 1-2 vån tomtmark för verksamhet Park/odlingsmark Bygatan Naturmark 17.9 18.0 18.7 19.1 Intentioner 20.3 24.1 21.6 23.8 18.4 Fornlämning 18.3 18.4 18.6 18.4 17.9 18.7 Skyddsavstånd fornlämning Utblickar Lantliv 19.1 18.7 18.8 22.7 22.2 18.4 18.7 Vägar 18.0 23.3 Låssa kyrka LÅSSA KYRKA 1:1 Vägar 18.1 18.7 22.9 22.6 23.5 24.2 18.0 17.8 18.4 18.7 21.4 23.6 17.8 18.5 20.9 Fornlämning Skyddsvärd vegetation Skyddsavstånd fornlämning 18.5 Målsättningen är att skapa en nod i kommunen och att i detta attraktiva, innehållsrika och mångsidiga område ta till vara och utveckla platsens kvaliteter. Genom en nyexploatering möjliggörs detta. De befintliga husen är uppförda under 1910-talet och i en nationalromantisk stil. De bör bevaras och upprustas på ett pietetsfullt sätt. Cirka 60 nya bostäder kan härigenom tillskapas. Genom att på lämpliga platser uppföra nya byggnader, väl anpassade till omgivningen, kan ytterligare cirka 90 nya bostäder tillkomma i cirka 60 nya bostadshus. Befintliga lokaler, ursprungligen nyttjade som skollokaler, tas åter i anspråk för undervisning, omsorg, gemenskap och produktion. Programområdets unika park-och landskapskvaliteter tillvaratas och utvecklas. Skyddsvärd vegetation Park/odlingsmark 289 18.1 18.5 18.4 17.8 23.9 Utblickar 18.4 24.2 17.8 TORESTA 24.6 2:2 18.7 23.4 22.1 21.0 20.0 013 18.5 7 1/1 9-9 18.3 18.4 18.1 18.1 17.7 16.7 16.6 16.2 290 14.1 15.6 15.4 15.0 10.6 354 0139-91 /17 10.4 355 11.3 352 11.9 313-35.03 RÖSAR 11.5 INGVÄ 270 GEN 351 292 15.8 353 12.0 /17-91 39 01 17.4 11.2 11.8 291 17.0 16.7 Parkvilla srä tt Kungsängens centrum Tätortskärna för de norra, östra och sydöstra kommundelarna. Förslaget i det godkända programmet har reviderats för att tillgodose Länsstyrelsens synpunkter gällande riksintresset för kulturmiljövård och den regionala grönkilen Görvälnkilen. Förslaget är ändrat så att den östra öppna delen inte bebyggs. Den historiska entrén till Rösaring ska inte bli igenbyggd. Den intilliggande gamla ladugårdsbacken med ing Bro centrum Tätortskärna för de norra, västra och sydvästra kommundelarna. Säbyholm Landsbygdskärna för de sydvästra kommundelarna. Det finns ett godkänt planprogram för området runt den före detta naturbruksskolan Säbyholm (gränsar till område nr 11 Björkhagen-Säbyholm). Området är under planläggning och håller på att omvandlas till blandad landsbygdsbebyg- Landsbygdskärna, bebyggelse och service (tidigare Nod) -22. dn Bålsta centrum (Håbo kommun) Tätortskärna för de västra och nordvästra kommundelarna. Bebyggelsekärna på landsbygden som fyller viktiga samhällsfunktioner för landsbygdsdelarna runt omkring, till exempel förskola, grundskola, idrottsplats, samlingslokal. Bostäder och icke störande verksamheter. Programmet och den fortsatta planprocessen möjliggör omvandling av befintliga byggnader samt ett tillskott av nya byggnader. Totalt bedöms programmet ge ca 150 bostäder, en minskning med 50 bostäder jämfört med programsamrådet. Cirka 60 bostäder i befintliga byggnader är redan genomförda. Ytterligare cirka 90 bostäder beräknas kunna tillkomma. 54-10.3 271 2721 2723 350 Le Bebyggelsekärna med centrumfunktion i tätort, som fyller viktiga samhällsfunktioner för landsbygdsdelarna runt omkring, till exempel handel, kultur och idrott, förskola, grundskola, gymnasium, vårdcentral och äldreboende. Mellankommunalt och lokalt perspektiv. 7.3 9.1 0- Tätortskärna, bebyggelse och service gelse. Det har redan etablerats bostäder, små verksamheter och serviceinslag, till exempel microbryggeri och förskola. Där finns också en kyrka. Sigtuna centrum (Sigtuna kommun) Tätortskärna för de norra kommundelarna, mest kultur och rekreation. 15.6 13.9 8.5-18.2 Siffror inom parentes i följande text och tabell hänvisar till områdesnumreringen i ÖP 2010. 8.0 314 349 356 5:9 2722 357 7.9 15.6 ÅDÖ 8.0 VÄG 13.3 315 SÄBYHOLM -85.80 - EN 13.9 316 SA RÖ RI SÄBYHOLM NG 15.0 5:20 293 GE VÄ N 15.2 N 5:1 220 14.6 348 serv 294 13.3 227 366 5:10-48.94-226 12.4 225 367 265 11.3 347 10.6 200 500m Bearbetad programillustration 364 312 263 19 18.56 19.56.06 20.06 306 370 346 222 307 266 229 230 20.56 363 5:12.06-36.8 340 4-21 305 SÄBYHOLM 5:11 6 267 21.5 0-370 98- -21. Detaljplaneprogram för Säbyholm reviderat 2015-04-22 och godkänt av Kommunfullmäktige 2015-06-03 63, Upplands-Bro kommun. 239 234 368 341 401 TORESTA 5:21 241 231 402 2:2 308 311 400 232 403 245-81. 0139-99/37.1 se rvi 5:22 404 tut /19.1 277 242 309 408 342 410 409 5:23 406 7-24.3 500m 310 405 275 273 SMIDÖVÄGEN 200 233 5:13 274 2741-188.85-100 98- Ledningsrätt 0139-01 0 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 371 369 SKALA 1:5000 (A4) 48 6.3 ätt -37.8 6 Översiktskarta ur planprogram. 6.4 6.5 Ledningsr 0139-99/37.1 Flygbild över Säbyholm Översiktlig N illustrationsplan 6.9 6.2 6 7.9 6.3 20.5 9.2 9.0-133.09- -32.15-100 221 223 295 50 365 264 224 10.2 0 407 252 343 257 Programkarta övre del Detaljplaneprogram för Säbyholm reviderat 2015-04-22 och godkänt av Kommunfullmäktige 2015-06-03 63, Upplands-Bro kommun. 23

Bebyggelseutveckling UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Utvecklingsstrategi Sigtuna Bro Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Killingestråket Tjusta Landsbygdskärna, bebyggelse och service Utvecklingsområde, bebyggelse Lunda Håbo-Tibble kyrkby Utvecklingsstråk, bebyggelse Utredningsområde, bebyggelse Tätortsavgränsning Bålsta J Näshagen Rekreation, natur- och kulturmiljö Försvarets riksintresse eller samrådsområde Lejondalssjön Bro Bakgrundskarta Säbyholm J Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Ådöstråket Ålsta-Aspvik- Ensta Örnässjön Lillsjön Kungsängen J E18 Tät befintlig bebyggelse på landsbygden Skälby Tät befintlig bebyggelse J Skogsmark Öppen mark 0 2,5 5 Km Vatten Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 49

Bebyggelseutveckling, boende och service bebyggelse ska fortsätta ligga fritt utan inkräktande ny bebyggelse. Siktlinjer i landskapet ska inte brytas sett nerifrån Smidövägen och uppifrån Rösaringsvägen. Det är också viktigt att bebyggelse inte sticker upp för högt och att den omgivande åsen bevaras och skyddar för insyn. Bevarandevärd vegetation har mätts in och kommer att förses med skyddsbestämmelser i detaljplanen. Kommunen bedömer att med bibehållande av den nuvarande karaktären med spridda hus insynsskyddade i parkmiljö skulle en förtätning i takt med befintliga hus vara möjlig och bli en tillgång i området. Området ska dock bibehålla den nuvarande karaktären hus i park. Ett koncept föreslås med äldre upprustade byggnader från förra sekelskiftet, samt senare elevhemstillägg i kombination med nyare fristående hus i gammal stil diskret inplacerade med hänsyn till befintlig vegetation, höjdavgränsningar, landskapsstråk och siktlinjer. Fortsatt detaljplaneläggning kommer att utgå från bebyggelseriktlinjerna i Landsbygdsplanen. Omvandlingen av området Säbyholm skapar en bybildning med tydlig landsbygdskaraktär. Tjusta - Håbo-Tibble kyrkby Landsbygdskärna för de sydvästra kommundelarna. I Tjusta by finns det förskola, förskoleklass och grundskola till och med årskurs 5. Skolan ska utökas med årskurs 6. I Håbo-Tibble kyrkby finns det ett förskoleannex, idrottsplats, kyrka och en samlingslokal. Håbo-Tibble kyrkby är till största delen detaljplanelagd. Tjusta by omfattas av en områdesöversikt med förordnande enligt 38 BS (Byggnadsstadgan) beslutad av Byggnadsnämnden och Kommunfullmäktige 1985. Speciella krav finns på anpassning till den befintliga miljön och befintlig byggnadstradition. Bygglov får endast medges om särskilda skäl föreligger. I områdesöversikten anges restriktioner och riktlinjer för ny-, om- och tillbyggnad och de ligger till grund för prövningen. Utvecklingsstråk, bebyggelse (tidigare Kluster) Gruppvis bebyggelseutveckling längs med ett funktionellt stråk. Bostäder och icke störande verksamheter. Verksamheter med ett visst skyddsavstånd kan etableras som en egen enklav längs med stråket. Killinge-stråket En förutsättning för att området vid Killinge by ska kunna få kommunalt vatten och avlopp är att området kompletteras med ytterligare bebyggelse, så att det kommer upp till en volym på cirka 20-30 fastigheter. Detta är en viljeinrikting på mycket längre sikt än till 2030. Kommunens kommande VA-plan kommer kunna utreda eventuella tekniska möjligheter för VA vidare. Ett område norr om respektive söder om byn har i så fall identifierats för möjlig bebyggelsekomplettering. Detta bedöms kunna ge ett tillskott på totalt cirka 25-30 bostäder. Flygbild över Håbo-Tibble kyrkby Flygbild över Killinge by 50 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Ådö-stråket Björkhagen-Säbyholm (nr 11) och Björknäs-Ådö skog (nr 9). Det finns ett godkänt planprogram för området Björknäs-Ådö skog. Omvandlingsområdena kommer att anslutas till kommunalt VA. Det blir troligtvis inga nya detaljplaner för dessa områden i nuläget. Bebyggelseutveckling i stråket bedöms på sikt kunna ge ett tillskott på totalt 40-83 bostäder inom programområdet och ytterligare 25-50 bostäder vid Tammsvik och i Storskogen. I Ådö-stråket är det extra viktigt att beakta att området inte ska växa samman med tätorten och utan behålla sin landsbygdskaraktär. De areella näringarnas förutsättningar är prioriterade i gränsen mot tätorten. Där ska också bevaras ett öppet landskapsrum i gränsen mot tätortsavgränsningen. Utvecklingsområde, bebyggelse (tidigare Kluster eller Tätortsutveckling) Gruppvis bebyggelseutveckling i ett område. Antingen ett tillägg till befintlig bebyggelse eller en helt ny grupp. Bostäder och icke störande verksamheter. Näshagen Ett område nord och nordväst om och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i Näshagen bedöms kunna ge totalt cirka 40 bostäder. Området ligger utanför influensområdet för Kungsängens övnings- och skjutfält. Ålsta-Aspvik-Ensta (nr 27) Området är inte längre en del av tätortsutvecklingen. Områdets utveckling ska istället präglas av landsbygdens karaktär med fortsatt vägsamfällighet. Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Det finns ett godkänt planprogram för området. Det blir troligtvis ingen ny detaljplan för befintligt omvandlingsområde, vilket innebär att det inte blir någon förtätning där. Däremot kan det fortfarande vara aktuellt med detaljplaneläggning för tillkommande ny gruppbebyggelse på kullen i väster. Detta bedöms kunna ge totalt cirka 25-30 bostäder. Skälby I ett område väster och söder om Skälby gård sammanfaller flera större markägares fastigheter. Området ligger i anslutning till ett trevägskors nära Kungsängen. Det är cykelavstånd till busshållplats och pendeltågsstation. Området består huvudsakligen av igenvuxen jordbruksmark som planterats med skog. Området föreslås bli en komplettering till befintlig bebyggelse och bedöms att på sikt totalt kunna ge cirka 20 bostäder. Flygbild över Ådö Flygbild över Lennartsnäs Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 51

Utredningsområden, bebyggelse Dessa områden kan vara intressanta för kommunen att peka ut för bebyggelseutveckling i ett längre perspektiv. Men antingen råder det oklara planeringsförutsättningar kring anslutning till kommunalt vatten och avlopp, vägdragning, kommunikationer och eller så hindras ny bebyggelse för närvarande av Försvarets verksamhet. Området mellan Tjusta by och Håbo-Tibble kyrkby I dagsläget är det inte möjligt med någon kompletterande bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet inom utredningsområdet. Området mellan Tjusta by och Håbo- Tibble kyrkby ligger inom Totalförsvarets influensområde för riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält och påverkas bland annat av skjutbuller. Möjligen skulle annan typ av bebyggelse kunna undersökas som komplement till eller utvidgning av landsbygdskärnan. Lunda I dagsläget är det inte lämpligt med någon ny kompletterande bebyggelse. Stråket trafikeras visserligen av kollektivtrafik i form av en busslinje mellan Arlanda och Bålsta. En extra avgift krävs dock för resa över länsgränsen för att komma till tätortskärnan Bålsta. Idag är väg 912 genom området smal och krokig. Trafikverket har gjort en Åtgärdsvalsstudie för stråket Arlanda-Bålsta som anger att säkerhetshöjande åtgärder skulle behövas, bland annat för oskyddade trafikanter, och eventuellt även en omdragning av vägsträckan. Området behöver förses med kommunalt VA, men det behöver utredas när och om det kan vara möjligt, varifrån och hur. Området ligger dessutom inom samrådsområde för Försvaret och det är ännu inte klarlagt hur Försvaret ser på en utveckling här. Området bedöms kanske kunna ge totalt cirka 15-30 bostäder. Temaboende En tendens för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är tematiska boenden som exempelvis golfbyar, hästbyar och ekobyar. Detta visar på en efterfrågan och behov av nya sätt att bo och förhålla sig till landsbygden. Tidigare var fritidshusområdena exempel på en tematisk boendeform som utvecklats över tid och i många fall idag har en hög grad av permanentboende. Det finns förutsättningar för att skapa olika typer av tematiskt boende på landsbygden. Flygbild över Lunda Flygbild över Näshagen 52 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Befolkningsutveckling och volymer Befolkningsutvecklingen på landsbygden har på olika sätt betydelse för service av olika slag, såsom förskola, skola, hemtjänst och kollektivtrafik. Eftersom landsbygden i Upplands-Bro består av olika geografiskt åtskilda delar med olika karaktär behöver utvecklingen följas i de olika områdena var för sig. Resonemang kring den framtida befolkningsutvecklingen är mycket osäkra då det är frågan om förhållandevis små volymer. En förändring genom till exempel anslutning till kommunalt vatten och avlopp eller en planläggning kan göra att det blir stora förändringar i volymerna på landsbygden. Beskrivning av bebyggelseutveckling i nollalternativ respektive planförslag. Nollalternativ - Bebyggelseutveckling Omvandlings- och förtätningsområden som förses med kommunalt vatten och avlopp (VA) Ådö (nr 9), planprogram och pågående planläggning, omvandlingsområden, ansluts till kommunalt VA. Totalt omkring 40-83 bostäder Ålsta-Aspvik-Ensta (nr 27), Ingår i tätortsavgränsningen Pågående planläggning, ansluts till kommunalt VA, blir tätortsutveckling med kommunal vägstandard, belysning, gc-väg mm. Förtätning inom befintligt omvandlingsområde och tillkommande ny gruppbebyggelse på kullen i väster. Totalt byggs omkring 37-44 bostäder Planförslag - Bebyggelseutveckling Utvecklingsstråk och utvecklingsområden som för ses med kommunalt vatten och avlopp (VA) Killinge (norr och söder om), nya tomter. Totalt omkring 25-30 bostäder Ådö (nr 9) + Björkhagen-Säbyholm (nr 11). Som i nollalternativet plus ytterligare mellan 25-50 bostäder vid Tammsvik och i Storskogen. Ålsta-Aspvik-Ensta (nr 27), Ingår inte i tätortsavgränsningen. Ansluts till kommunalt VA, blir landsbygdsutveckling med fortsatt vägsamfällighet. Ingen planläggning för befintligt omvandlingsområde, ingen förtätning där. Planläggning för tillkommande ny gruppbebyggelse på kullen i väster. Totalt minskas utbyggnaden till omkring 25-30 bostäder. Skälby (väster och söder om): Totalt omkring 20-25 bostäder Dagsläget Upplands-Bro kommuns landsbygd har totalt cirka 3 000 invånare. Av dessa bor cirka 1 650 invånare i de norra kommundelarna Håbo-Tibble och Håtuna. Cirka 550 invånare bor i de sydvästra landsbygdsdelarna i Låssa, cirka 450 i de sydöstra landsbygdsdelarna på Lennartsnäshalvön och Stäksön och cirka 350 i de mer tätortsnära landsbygdsdelarna runt Bro och Kungsängen. Landsbygdsbefolkningen motsvarar cirka 11,5 procent av kommunens totala folkmängd 2015. Antalet invånare på landsbygden har ökat successivt år för år, så att andelen av kommunens befolkning har hållit sig på en nivå motsvarande 11-12 procent. Antalet fritidshus har samtidigt minskat successivt, vilket tyder på en pågående permanentning. År 2015 fanns cirka 850 fritidshus i kommunen. Under ett flertal år har fritidshusen och tomter- Eriksberg-Raskeboda (nr 28): Endast enstaka avstyckningar Omvandlings-/förtätningsområden norr om Lejondalssjön ansluts till kommunalt VA. Mariedal-Långvreten-Näshagen: Teoretiskt 150 möjliga avstyckningar i befintliga byggnadsplaner för fritidshus 80 kvm BYA (byggnadsyta). Områden under planläggning eller genomförande Säbyholm (gränsar till nr 11), pågående planläggning, totalt omkring 90 bostäder i tillskott från och med idag Galoppen-Önsta (nr 12) är planlagd för hästsportanläggning och genomförs nu Del av Örnäs, område E i planprogrammet (nr 30), Enstaka tillägg till befintlig bebyggelse kan med fördel göras. Samma som i nollalternativet Komplettering av Näshagen (norr och väster om) tillkommer. Totalt cirka 40 bostäder fler än i nollalternativet. Områden under planläggning eller genomförande Samma som i nollalternativet Samma som i nollalternativet Samma som i nollalternativet Utredningsområden Tjusta-Håbo-Tibble: Kanske kan annan typ av bebyggelse än bostäder eller skolverksamhet undersökas som komplement till skärnan Lunda: Kanske totalt omkring 15-30 bostäder. Tabell ur konsekvensbeskrivningen. Siffrorna inom parentes relaterar till numrering i översiktsplanen ÖP 2010. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 53

na i fritidshusområdena stått för en betydande andel av nya permanentbostäder på landsbygden. Fritidshusen har med andra ord varit betydelsefulla för människors möjlighet att bo på landsbygden. Nollalternativet 2030 Mycket talar för att den permanentning som har pågått en längre tid i kommunen kommer att fortsätta. Eftersom antalet fritidshus minskar vartefter, minskar dock även landsbygdens bostadsreserv. Det kan vara rimligt att anta att permanentningen kommer att bli snabbare än hittills i de fritidshusområden som ansluts till kommunalt vatten och avlopp. År 2030 har sannolikt såväl delar av Ådö, i Låssa, som fritidshusområdena norr om Lejondalssjön, i Håbo-Tibble, anslutits till kommunalt vatten och avlopp. I dessa områden kan också de avstyckningsmöjligheter som eventuellt finns, komma att utnyttjas i högre grad än idag. Den allmänna bostadsbristen i regionen kan också öka attraktiviteten för dessa fritidshusområden. Mot bakgrund av fortsatt permanentning och avstyckningar i anslutning till annan befintlig bebyggelse, planerad utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt pågående utveckling i Säbyholm kommer sannolikt landsbygdsbefolkningen fortsätta att öka, och i en något snabbare takt än idag. År 2030 kanske landsbygden i Nollalternativet har en befolkning på 3 800-4 000 invånare. Folkmängden bedöms då kunna ha ökat till cirka 2 000 invånare i de norra kommundelarna Håbo-Tibble och Håtuna, till cirka 1 050 invånare i de sydvästra landsbygdsdelarna i Låssa och till cirka 550 invånare i de sydöstra landsbygdsdelarna på Lennartsnäshalvön och Stäksön. Folkmängden i de mer tätortsnära landsbygdsdelarna runt Bro och Kungsängen bedöms i Nollalternativet vara fortsatt cirka 350 invånare. Planförslaget 2030 Planförslaget skiljer sig inte så mycket åt från Nollalternativet när det gäller antal nya bostäder totalt. Därmed blir inte heller skillnaderna så stora när det gäller befolkningsutvecklingen totalt sett. Men för de landsbygdsdelar där utvecklingsstråk och utvecklingsområden finns kan de nya bostäderna ändå få stor betydelse för befolkningsutvecklingen, och för underlaget för service och kollektivtrafik. Detta är allra viktigast för de norra kommundelarna i Håbo- Tibble och Håtuna. Jämfört med Nollalternativet ger planförslaget möjlighet till ytterligare omkring 110-150 bostäder i nya utpekade utvecklingsstråk och utvecklingsområden. Detta kan leda till att folkmängden på landsbygden ökar med ytterligare cirka 250-350 invånare, jämfört med i Nollalternativet. Cirka 160 av dessa invånare tillförs folkmängden i de norra kommundelarna i Håbo-Tibble och Håtuna, cirka 60-120 till de sydvästra landsbygdsdelarna i Låssa och cirka 50 till de sydöstra landsbygdsdelarna på Lennartsnäshalvön och Stäksön. Utöver dessa områden pekas även utredningsområden ut som eventuellt kan ge möjlighet för ytterligare 15-30 bostäder, om det visar sig lämpligt. Om utredningsområdet Lunda visar sig lämpligt för viss utveckling kan de norra kommundelarna i Håbo-Tibble och Håtuna tillföras ytterligare cirka 40-70 invånare. Utvecklingsstråk och utvecklingsområden blir särskilt viktiga för landsbygdens bostadsförsörjning efter ett antal år, då antalet fritidshus som lämpar sig för permanentboende har minskat betydligt. Utan ett tillskott på bostäder riskerar folkmängden på sikt att minska och befolkningsunderlaget för förskola, skola och kollektivtrafik att försämras. Vilka konsekvenser Planförslagets riktlinjer för bebyggelseutveckling och utpekade LIS-områden får för bostadsvolymerna och därmed för befolkningsutvecklingen är inte självklart. De kanske främst får betydelse för var ny bebyggelse kommer att lokaliseras, och inte hur mycket. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens bebyggelseutveckling, boende och service finns i ÖP 2010, i kapitel 2 ÖP 2010 i huvuddrag och i kapitel 3 Boende. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens bebyggelseutveckling, boende och service finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. 54 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Befintliga planer UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN Utvecklingsstrategi Bro mot Arlanda Sigtuna Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Landsbygdskärna, bebyggelse och service Tjusta Utvecklingsområde, bebyggelse Håbo-Tibble kyrkby Utvecklingsstråk, bebyggelse Utredningsområde, bebyggelse Bålsta J Planlagt område på landsbygden Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Lejondalssjön Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bro Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Säbyholm J Örnässjön Lillsjön Kungsängen E18 J Tät befintlig bebyggelse på landsbygden Tät befintlig bebyggelse J Skogsmark Öppen mark 0 2,5 5 Km Vatten Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 55

LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Vad är LIS? LIS är områden i strandnära lägen som kommunen anser är lämpliga för landsbygdsutveckling. Dispens från strandskyddet bör därför kunna ges om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden, det utgör då ett så kallat särskilt skäl enligt Miljöbalken. Det ska ske på ett sådant sätt att det långsiktiga skyddet av strändernas natur- och friluftsområden upprätthålls. Det ska fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten och förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Redovisningen i Landsbygdsplanen ska vara vägledande vid prövning av dispenser från och vid upphävanden av strandskyddet. LIS runt Mälaren Enligt reglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen om landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), lyfts några områden fram särskilt. Mälaren är ett av dessa. Inom dessa områden ska reglerna om LIS tillämpas med viss restriktivitet. Möjligheterna för kommunerna att utpeka LIS ska tillämpas restriktivt där det råder ett högt bebyggelsetryck och där strandskyddsvärdena är särskilt höga. Kommunen ska kunna motivera beslutet i varje enskilt fall. Åtgärden ska till exempel bidra till att skapa långsiktiga arbetstillfällen eller till att det fortsatt ska kunna finnas butiker och offentlig service på landsbygden. Motiveringar för LIS-områden i Upplands-Bro Marken är redan i anspråktagen. Det finns befintlig bebyggelse eller anläggningar i utpekade områden. Det är endast frågan om mindre områden. Områdena utgör runt 4 % strandlinje av kommunens 13 mil stränder. Det kommer fortfarande finnas goda förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Det kommer fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten Det bidrar till att tillgängliggöra en större del av kommunens vatten och 13 mil stränder. Det stärker landsbygdens utveckling. Det möjliggör de areella näringarnas fortlevnad och utveckling genom att skapa arbetstillfällen genom bisysslor och kompletterande verksamhet. Endast småskaliga verksamheter som följer strategierna, planeringsinriktningarna och riktlinjerna för ny bebyggelse i Landsbygdsplanen kan komma ifråga. Det stärker möjligheterna att bevara och utveckla värdefulla kulturmiljöer och -byggnader. Kommunen delar inte Länsstyrelsens bedömning när det gäller omfattningen och skalan på det utvidgade strandskyddet för Upplands-Bro kommun. Kommunen har därför överklagat Länsstyrelsen Stockholms beslut om utvidgat strandskydd från 16 september 2014. Ärendet prövas nu hos regeringen. Länsstyrelsens yttrande i plansamrådet angående LIS Länsstyrelsen motsätter sig planens föreslagna LIS-områden med flera argument. För det första har Länsstyrelsen beslutat om utökat strandskydd på flera av områdena. För det andra anser Länsstyrelsen inte att LIS-områdena är förenliga med 7 kap. 18 första stycket miljöbalken, och att de därför ska utgå. Syftet med bestämmelserna är att stimulera lokal och regional utveckling på landsbygden där de regionala förutsättningarna är sämre. Upplands-Bros landsbygd är nära Stockholm där bebyggelsetrycket är högt. Länsstyrelsens yttrande i sin helhet finns redovisat i samrådsredogörelsen. Upplands-Bro nästan en ö i Mälaren med väldigt mycket strand Upplands-Bro kommun ligger vid Mälaren. Historiskt har kommunen tillhört Uppsala län men tillhör sedan 1971 Stockholm. Kommunen är en landsbygdskommun enligt Länsstyrelsen Stockholms egen landsbygdsdefinition. Kommunen består av storslagen natur med starka inslag av kulturhistoria. Kommunens yta som också inbegriper ett 50-tal öar ute i Mälaren består av cirka 235 km² landareal och cirka 90 km² vattenareal. Kommunen ligger nästan som en ö i Mälaren och omges där av en lång strandlinje. Upplands-Bro tillhör de kommuner som har mest strandlinje vid Mälaren mätt i kilometer, vi kommer där på 4:e plats med våra 136 km. Vår andel av Mälarens hela strandlinje uppgår därmed till nästan 11 procent. Totalt har kommunen 275 km strand. 56 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

LIS-områden UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN Håtunaholm Signhildsberg Sigtuna mot Arlanda Vallbyvik Utvecklingsstrategi LIS-område Bålsta J Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Tät befintlig bebyggelse på landsbygden Tät befintlig bebyggelse Skogsmark Öppen mark Vållsvik Saltvik Thoresta Bro båtklubb Ådö slott Tammsvik Björknäs Bro J Lejondalssjön Lejondals slott Ängsholmen Östra Högholmen Örnässjön Lillsjön Frölunda Örnäs Kungsängen J Stäketholmen Almare- Stäket Öråker Lennartsnäs E18 J 0 2,5 5 Km Vatten Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 57

Upplands-Bro en lågt exploaterad storstadsnära landsbygdskommun Landsbygden utanför huvudtätorterna består mestadels av obebyggd mark med undantag av gårdsmiljöer, fritidshusområden och ett femtiotal bebyggelsegrupper. Landsbygdsdelarna har fortfarande många likheter med andra landsbygdspräglade mälardalsområden utanför Stockholms län. Kommunen är en lågt exploaterad storstadsnära landsbygdskommun. En väldigt liten andel av kommunens totala markyta är bebyggd. Tätorternas yta inklusive utpekade utvecklingsområden, det vill säga tätortsavgränsningarna enligt ÖP 2010, utgörs av cirka 14,14 % av kommunens totala yta. Byggnadsytan på landsbygden, det vill säga den yta byggnaderna upptar på marken, utgörs av cirka 0,33 % av kommunens markyta utanför tätortsavgränsningarna. Byggnadsytan, inom 300 meter från strandlinjen på fastlandet, öar och vid större sjöar utgörs av cirka 0,66 % av 300-meterszonen. Kommunen kan konstatera att Statistiska Centralbyrån, SCB, anger att, av de tre största sjöarna i Sverige har Mälaren störst andel bebyggelsepåverkan. Där ligger genomsnittet per kommun, inom 300 meter på 67 procent och inom 100 meter på 36 procent. Solna och Sundbyberg har störst andel påverkad strand med 100 procent vardera inom 300 meter samt 85 respektive 100 procent inom 100 meter. Upplands-Bro kommun ligger på 54 procent inom 300 meter respektive 24 procent inom 100 meter. Endast tre andra kommuner vid Mälaren har lika liten eller mindre andel bebyggelsepåverkad strand inom 300 meter. Upplands Väsby har 53, Enköping 54 och Hallstahammar 22 procent. 21 procent av den totala längden strand i kommunen är bebyggelsepåverkad. Endast Vallentuna med sina 15 procent ligger lägre i länet. Spannet i länet är 15-86 procent med ett genomsnitt på 30 procent. I Uppsala respektive Södermanlands län, ligger genomsnittet på 16 respektive 19 procent. Utläst ur SCB:s statistik är Upplands-Bro kommun alltså i många fall mer jämförbar med kommunerna i Uppsala och Södermanlands län än de mer högexploaterade kommunerna i Stockholms län. Av kommunens alla byggnader ligger endast 10 procent inom 100-meterszonen av den totala strandlinjen. Motsvarande siffra finns dock inte för 300-meterszonen. Tillämpbart att peka ut LIS i Upplands-Bro Med anledning av ovanstående motiveringar delar inte kommunen Länsstyrelsens uppfattning att det inte är tilllämpbart att peka ut LIS-områden i Upplands-Bro. Upplands-Bro är nästan en ö i Mälaren med väldigt mycket strand. Upplands-Bro är också förhållandevis lågt exploaterad i jämföresle med andra kommuner runt Mälaren, särskilt i jämförelse med de flesta andra kommuner i Stockholms län. Upplands-Bros landsbygd har fortfarande mer likheter med andra landsbygdspräglade mälardalsområden utanför Stockholms län. Kommunen hävdar, tvärtemot Länsstyrelsen, att en försiktig komplettering av områden med befintlig bebyggelse, inte urholkar riksintressenas värden. Det skulle ändå fortfarande finnas kvar stora sammanhängande utvidgade strandskyddsområden med värden för såväl allmänheten som växt- och djurlivet. Kommunens ståndpunkt är att strandskyddet inte ska vara utvidgat i områden som redan är ianspråktagna av bebyggelse, framförallt när det gäller äldre gårdsmiljöer. Detta är nödvändigt för att dessa ska kunna utvecklas i framtiden. Det är inte några nya jungfruliga områden längs med strandzonen som ska tas i anspråk för exploatering. Utan en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Det är en väldigt liten andel av den totala ytan utvidgat strandskydd som kommunen pekar ut för LIS. Det kan därför inte anses utgöra en fragmentisering av de strandskyddade områdena i kommunen som Länsstyrelsen hävdar. Kommunen hävdar att strandskyddets syften uppnås med det generella strandskyddet inom dessa förhållandevis små områden och lilla andel av den totala ytan strandskyddat område.det är nödvändigt för att bevara och utveckla de areella näringarna och äldre gårdar med värdefulla byggnader och kulturmiljöer. 58 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

± Strandskydd Håtuna Sigtuna SKA UPPDATERAS INVÄNTAR UNDERLAG FRÅN LÄNSSTYRELSEN Bålsta Bro Håbo-Tibble Kungsängen Teckenförklaring Livgardets områdesgräns ubgis.gng.lstab_lm_strandskydd ubgis.gng.lstab_lm_strandskydd_1 Sumpskog Våtmark Jakobsberg 0 2,5 5 Km Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 59

Strandskyddsdispens De flesta ansökningar om strandskyddsdispens prövas av kommunen. Länsstyrelsen är skyldig att granska alla dispenser och har möjlighet att överpröva kommunens beslut. Exempel på åtgärder som kan få dispens: En turistanläggning där tillgång till stränder och vatten är en förutsättning, eller åtminstone en avsevärd fördel. Till exempel campingstugor, kanotuthyrning, strandcafé, En fritidsverskamhet där tillgång till stränder och vatten är en förutsättning, eller åtminstone en avsevärd fördel. Till exempel bryggor och lokaler för sim-, seglings- eller kanotklubb eller scoutverksamhet. Livsmedelsförädling som behöver ligga vid vatten, till exempel fiskodling och fiskförädling. Verksamheter som behöver kombineras för att täcka upp säsongen och få bättre lönsamhet. Till exempel försäljning av lokalt producerade livsmedel som mjöl, rapsolja, grönsaker, svamp, frukt och bär. Nya bostäder för att ge tillräckligt många boende i området så att kommersiell och offentlig service ska kunna finnas kvar. Utredningskrav vid prövning av dispenser och upphävande av strandskydd Vid prövning av dispenser från och vid upphävanden av strandskyddet ska en utredning uppskatta de långsiktiga effekter som lättnaderna kan ha på syftena. Utredningen ska kunna visa på så liten inverkan som möjligt på strandskyddets syften. En närmare geografsik avgränsning av LISområdet måste göras. Kompensationsåtgärder En privat verksamhet bör visa på kompensationsåtgärder som tillgodoser allmänna intressen i form av tillgänglighet till stranden från vatten och eller land. Risk- och säkerhetsaspekter ska belysas i utredningen. Utredningen ska också visa hur exploateringen uppfyller strategierna, planeringsinriktningarna och riktlinjerna för ny bebyggelse i Landsbygdsplanen. Dispens för enstaka hus Om dispensen gäller enstaka en- eller tvåbostadshus inom ett LIS-område är kravet istället att huset ska byggas i anslutning till ett befintligt bostadshus. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens kultur, natur, rekreation och friluftsliv finns i ÖP 2010, i kapitel 8. Förutsättningarna för just landsbygdens bebyggelse, vatten, stränder, kultur, natur, rekreation och friluftsliv finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. Flygbild över Lennartsnäshalvön Flygbild över Örnäs 60 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

LIS-områdenas kategorier och inriktningar: Areell näringsverksamhet, herrgårdar och säterier Turism, besöksnäring och fritidsaktiviteter, konferensanläggningar, campingplatser, badplatser, båtliv, historiskt intressanta platser Boende, befintliga bebyggelsegrupper Föreslagna LIS-områden Håtunaholm Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av bostäder, konferensanläggning och jordbruksverksamhet. Signhildsberg Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av bostäder, jordbruksverksamhet och djurhållning samt turism- och besöksnäring kring Fornsigtuna. Vallbyvik Kommunal badplats vid Mälaren. Utveckling av rekreation, frilufts- och båtliv. Lejondals slott Slott i värdefull kulturmiljö vid Lejondalssjön. Utveckling av bostäder, konferensanläggning samt restaurang öppen för allmänheten. Utveckla och tillgängliggör för turismoch besöksnäring. Örnäs herrgård Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Örnässjön. Området i anslutning till herrgårdsmiljön är under bildande till kommunalt naturreservat. Utveckling av kommersiell ridverkamhet rekreations- och friluftslivsmöjligheter och för turism- och besöksnäring. Stäketholmen Värdefull kulturmiljö med ruin av fornborg. Utveckling av rekreations- och friluftslivsmöjligheter samt turism- och besöksnäring. Almare-Stäket Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av bostäder och konferensanläggning samt jordbruksverksamhet och kommersiell hästverksamhet. Öråker Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av bostäder, jordbruksverksamhet och djurhållning samt turism- och besöksnäring. Utveckla Öråkers kulturcentrums verksamheter i Ladan med café, keramikverkstad, antikaffär, secondhandkläder och flera mindre butiker med stort fokus på hantverk, design och återvinning. Försäljning av livsmedel efter säsong i Ladans Skafferi. Lennartsnäs herrgård och säteri Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av bostäder och jordbruksverksamhet samt kommersiell hästverksamhet. Frölunda Kommunal badplats vid Mälaren. Utveckling av rekreation och friluftsliv. Ängsholmen Båtklubb vid Mälaren. Utveckling av rekreation, friluftsoch båtliv. Östra Högholmen Det finns en konferensanläggning på holmen. Tillgängliggörs för rekreation, frilufts- och båtliv. Björknäs camping Camping, stugby och badplats vid Mälaren. Utveckling av rekreations- och friluftslivsmöjligheter samt för turismoch besöksnäring. Ådö slott Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av bostäder och jordbruksverksamhet samt kommersiell hästverksamhet. Utveckling av rekreations- och friluftslivsmöjligheter samt för turism- och besöksnäring. Bro båtklubb Båtklubb vid Mälaren. Utveckling av båtliv samt turism och besöksnäring. Saltvik Fritidshusbebyggelse vid Mälaren. Utveckling av bostäder. Vållsvik ( Trollstupet ) och Rösaring Badplats vid Mälaren, ägdes och sköttes tidigare av Uppsalas landsting. Samt värdefull kulturmiljö med fornlämningar i form av gravar, labyrint och processionsväg samt utsiktsplats. Utveckling av bad- rekreation- och friluftsliv samt turism- och besöksnäring, ridstigar, vandringsleder och utsiktsplats. Thoresta Herrgård i värdefull kulturmiljö vid Mälaren. Utveckling av jordbruksverksamhet och konferensanläggning. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 61

Kommunikationer, transporter och trafik PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 5 Kommunikationer, i ÖP 2010 gäller: Skapa förutsättningar för en kommunlinje (först buss, i framtiden kanske spår) längs stråket från södra Bro till norra Kungsängen, med hög standard vad gäller turtäthet och hållplatsutformning. Bygg ut gång- och cykelvägnätet, för friluftslivet och för pendling från bostadsområden till stationer och busshållplatser, liksom de regionala cykelstråken till grannkommunerna. Verka för en komplettering av Bro station med en ny in-/utgång och skapa fler infartsparkeringar för både bil och cykel i både Bro och Kungsängen. Verka för att direktbussar till viktiga målpunkter i norrortskommunerna ska komplettera befintlig kollektivtrafik tills dess att pendeltågstrafiken kan få högre turtäthet. Verka för att Trafikverket genomför de tvåtrafikplatserna Kockbacka (ny) och Kungsängen (tillbyggd) på E18. Kockbacka är nu under utbyggnad. Verka för en utbyggd kollektivtrafik generellt sett och med Arlanda som en viktig målpunkt. Låt det lokala vägnätet hänga ihop i större grad så att det finns alternativa vägar för att fördela trafiken. Trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter ska ökas samtidigt som god framkomlighet eftersträvas. Reservera mark i nya detaljplaner för att i framtiden möjliggöra fyrspår på Mälarbanan. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Ta fram en gång- och cykelnätsplan Det finns nu en gång- och cykelplan med åtgärdsförslag från 2012, som ses över och uppdateras kontinuerligt. NYTT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Samråda med LRF gällande framkomlighet för stora jordbruksmaskiner vid förändringar och åtgärder på det lokala vägnätet. Inför förändringar samråda med LRF gällande framkomlighet för stora jordbruksmaskiner på det lokala vägnätet. Kollektivtrafik Transportsamband kollektivtrafik I kartan visas för landsbygden viktiga transportsamband för kollektivtrafik i form av pendeltåg, busslinje, eller annan kollektivtrafiklösning. Landsbygdens kollektivtrafikförbindelser består idag av busslinjer mellan de norra kommundelarna och Kungsängen samt mellan de sydvästra landsbygdsdelarna och Bro. Dessutom finns en busslinje mellan Bålsta och Arlanda via Håtuna. En extra avgift krävs dock för att resa över länsgränsen till tätortskärnan Bålsta. Utöver dagens bussförbindelser finns behov av förbindelse även mellan de norra kommundelarna och Bro. Detta för att göra det möjligt att med kollektiva färdmedel nå service, fritidsanläggningar med mera i tätortskärnan Bro. Utöver själva linjedragningen har även avgångarnas turtäthet och tider stor betydelse för landsbygdens utveckling. Ett komplement till busslinjer på landsbygden kan eventuellt vara någon form av anropsstyrd kollektivtrafik. Det kan till exempel handla om samordning med färdtjänsten eller anropsstyrd linjetrafik. Det kanske går att hitta någon form av anropsstyrd trafik som förbättrar sambanden för de mer glest befolkade områdena på landsbygden. Transportnod, kollektivtrafik Viktig bytespunkt för kollektivtrafik: pendeltågsstation och/eller busshållplats med behov av utvecklad infartsparkering för bil och/eller cykel. Pendeltågsstationerna med tillhörande busstationer och infartsparkeringar är viktiga 62 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Kollektivtrafik och cykel Sigtuna Utvecklingsstrategi Bro Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Tjusta Landsbygdskärna, bebyggelse och service JB B Håbo-Tibble kyrkby Transportnod kollektivtrafik Transportsamband kollektivtrafik befintligt/förslag Cykelstråk befintligt/förslag Bålsta J JB Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Lejondalssjön Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bro Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Säbyholm J JB Örnässjön Lillsjön Kungsängen JB E18 J Tät befintlig bebyggelse på landsbygden Tät befintlig bebyggelse J Skogsmark Öppen mark 0 2,5 5 Km Vatten Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 63

bytespunkter även för landsbygdens befolkning. Utöver pendeltågsstationerna är busshållplatsen Killinge, i Håtuna, markerad som nod och viktig bytespunkt för bussresenärer. Gång- och cykeltrafik (GC-vägar) Cykelstråk I kartan visas för landsbygden viktiga och prioriterade regionala, mellankommunala och lokala cykelstråk för utveckling. Förslagen på nya cykelstråk på landsbygden har utvecklats ytterligare sedan kommunens översiktsplan ÖP 2010 antogs, bland annat utifrån kommunens gång- och cykelplan. Det regionala cykelstråket längs Enköpingsvägen mellan Håbo kommun och Järfälla kommun och det mellankommunala cykelstråket mellan Bro och Sigtuna kommun ingick redan i ÖP 2010 och är idag utbyggt mellan Järfälla kommun och Bro. Utöver cykelstråken i ÖP 2010 föreslås: en ny gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan, och vidare mot väg 269 och Killinge busshållplats ett nytt gång- och cykelstråk mellan Håbo-Tibble kyrkby och väg 269 mot Bro en fortsättning på gång- och cykelvägen från Rättarboda vidare mot Björknäs camping med badplats samt mot Säbyholm och Smidö en gång- och cykelförbindelse till naturreservatet Frölunda, på Lennarsnäshalvön. Väg Dagens lantbrukare har ett behov av att kunna investera i och samnyttja stora och dyra jordbruksmaskiner för ett rationellt jordbruk. En förutsättning för samutnyttjandet är framkomlighet på det lokala vägnätet. Kommunen behöver därför eftersträva en aktiv dialog med verksamma företagare på landsbygden för att trygga en levande landsbygd. De flesta större vägar på landsbygden har idag statligt väghållarskap. De flesta övriga vägar är enskilda. Kommunen är idag väghållare för ett fåtal vägar på landsbygden. Det kan dock i vissa fall bli aktuellt för kommunen att ta över vissa vägsträckor från staten, om det är motiverat till exempel för att underlätta byggande och drift av lokala gångoch cykelvägar eller andra anläggningar. För kommunen är det också viktigt att bevaka tillgängligheten för kollektivtrafiken och till viktiga målpunkter, såsom till exempel naturreservat och andra platser viktiga för friluftslivet. Tätortsstandard för vägar, gång- och cykelbanor samt belysning eller detaljplaneläggning ska inte krävas på landsbygden vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Järnväg Mälarbanan genom kommunen är av riksintresse enligt 3 kapitlet Miljöbalken. Höjd kapacitet på järnvägen är avgörande bland annat för att kommunen ska kunna få ökad turtäthet och mindre störningar i pendeltågstrafiken. Markreservat för att möjliggöra fyrspår på Mälarbanan ska beaktas i all planering längs järnvägen. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens kommunikationer, transporter och trafik finns i ÖP 2010, i kapitel 5 Kommunikationer. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens kommunikationer, transporter och trafik finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för landsbygdens utveckling. Foto: Upplands-Bro kommun och Norma Moralez Persson. 64 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Teknisk försörjning PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 6 Teknisk försörjning, i ÖP 2010 gäller fortfarande: De tekniska försörjningssystemen i kommunen ska bidra till ett hållbart samhälle med minskad klimat- och miljöbelastning. Infrastruktur för internet ska beaktas vid planläggning och utbyggnad av nya områden. Uppvärmningsformer och byggnaders energibehov ska beaktas när kommunen lämnar markanvisning, tecknar exploateringsavtal eller liknande. Nya bostadshus ska i första hand förses med vattenburna uppvärmningssystem eller byggas som så kallad lågenergi-/passivhus. Gällande avfallshantering ska Upplands- Bro kommun fatta beslut utifrån kretsloppstänkande. En ökning av avfallsmängderna i takt med önskad befolkningsökning ska motverkas. Planeringsriktlinjer för avfallsfrågor ska ge vägledning vid detaljplaneprövning och bygglovsprövning. Högbytorp är en regional resurs som ska säkras i detaljplan. Möjligheten att vidareutveckla anläggningen bör beaktas. Inga nya grustäkter bör öppnas. Avslutade täkter ska återställas och/eller efterbehandlas. Kommunen ska verka för möjligheterna att ansluta vatten mot Sigtuna kommun och därigenom trygga reservvattenförsörjningen. Projektering pågår. Resurser som är viktiga för dricksvattenförsörjningen skyddas. Kommunen ska uppmärksamma vattenoch avloppsproblem i enskilda anläggningar. Ekologiskt och lokalt omhändertagande av dagvatten ska vara utgångspunkten för kommunens fysiska planering. NY PLANERINGSINRIKTNING: Nya tekniska försörjningssystem ska lokaliseras så att de inte blir sårbara för översvämning, ras, skred och erosion. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER: Ta fram ett tematiskt tillägg för vindkraftens möjligheter. Utred hur hela kommunen kan få tillgång till en god infrastruktur för internet. Upprätta en VA-plan. Det finns nu ett uppdrag om att ta fram en VA-plan. Arbetet kommer påbörjas hösten 2016. Ta fram en Vattenplan som visar hur statusen ska förbättras i kommunens vattenförekomster. Det finns nu en vattenplan från 2016 framtagen med objektdatablad och förslag på åtgärder framtagen för kommunen. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 65

Vatten och avlopp Kommunen svarar för vatten och avlopp (VA) inom tätorterna Kungsängen och Bro samt Rättarboda, Smidö och Almare Stäket. Det kallas kommunalt vatten och avlopp. Vatten och avlopp utanför tätorterna svarar fastighetsägaren själv för och det kallas Enskilt vatten och avlopp. Olika krav ställs på enskilda avlopp beroende på områdens olika känslighet. Enskilt VA kan gälla för en ensam fastighetsägare eller för en grupp av fastighetsägare som gått samman och bildat en så kallad gemensamhetsanläggning. Av både hållbarhets- och miljöhänsyn styrs bebyggelseutvecklingen i Landsbygdsplanen till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och med möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Likaså finns det i riktlinjerna för lokaliseringsprövning anvisningar för när gemensam samordning av enskilda vatten- och avloppsanläggningar eller inkoppling till kommunalt VA är en styrande förutsättning för ny bebyggelse. Kommunen håller på att ta fram en strategisk VA-plan som kommer att ange tidaspekter och prioriteringsordning för anslutning till kommunalt VA och VA-verksamhetsområden. Där utreds också tekniska möjligheter och förutsättningar vidare. Kartan Tekniska försörjningssamband på nästa sida baserar sig på ÖP 2010 med några tillägg och visar en viljeinriktning för kommunens VA-utbyggnad. Kartans tidshorisont är på längre än till år 2030. De områden som lagts till jämfört med i ÖP 2010 är Killinge-stråket, Skälby och Säbyholm. För att ett område ska kunna få ingå i verksamhetsområdet för kommunalt VA behöver volymen på bebyggelsen vara minst 20-30 fastigheter. Mindre grupper av hus kan efter dialog med Tekniska avdelningen eventuellt få möjlighet att gå samman och ansluta en gemensamhetsanläggning till kommunalt VA via en avsättning. Upplands-Bro kommun har tillsammans med Norrvatten och Sigtuna kommun påbörjat projektet att dra nya vattenledningar från Bro till Sigtuna, via Håbo-Tibble. I samband med det samförläggs en avloppledning mellan Bro och Håbo-Tibble. Detta ger stora fördelar för kommunen. Genom den nya ledningen säkras vattentillgången vid eventuella avbrott eftersom kommunen kan få dricksvatten från två håll. När den nya ledningen är klar kommer verksamhetsområdet för vatten och avlopp att utökas. Fler invånare kommer alltså att få tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Vilka fastigheter det gäller är inte bestämt än. Det är Kommunfullmäktige som beslutar om verksamhetsområdet för VA ska utökas och hur. På landsbygden ska inte tätortsstandard för vägar och gångoch cykelbanor eller detaljplaneläggning krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Bredband (elektronisk infrastruktur) God tillgång till bredband är idag en viktig förutsättning för utveckling, inte minst för landsbygden. Elektronisk infrastruktur blir allt viktigare inom många områden, såsom till exempel utbildning, trygghetssystem, hälsovård, företagande och demokrati. Sedan kommunens översiktsplan antogs 2011 har teknikutvecklingen och bredbandsutbyggnaden fortsatt, framförallt i tätorterna men i viss utsträckning även på landsbygden. Behovet av bredbandsanslutning kvarstår dock för stora delar av landsbygden. Enligt Regeringens bredbandsmål ska minst 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ha tillgång till uppkopplingar på 100 Mbit/s år 2020. Kommunens roll i arbetet för att nå målet är inte självklar. Bredbandsutvecklingen sker på en marknad. Vissa kommuner bildar egna bolag och bygger stadsnät. Upplands-Bro har inte valt den vägen. Upplands-Bro kommun har gjort en kartläggning av bredbandsinfrastrukturen i kommunen och därefter tecknat ett koncessions- och samverkansavtal på 15 år med bolaget IP- Only om fiberdragning till kommunala verksamheter. Detta kan förbättra möjligheterna för bredbandsutbyggnad till Tjusta och Håbo-Tibble. Det kan också finnas olika stöd och bidrag att söka för bredbandsutbyggnad på landsbygden, i områden där marknaden inte bygger ut. Det kan till exempel vara stöd genom Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen, eller kanske som projekt via LLU Leader Mälardalen. Läs mer om Landsbygdsprogrammet och LLU Leader i Del 1 Om översiktsplanering av landsbygden. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens tekniska försörjning finns i ÖP 2010, i kapitel 6 Teknisk försörjning. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens tekniska försörjning finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. 66 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Tekniskt försörjningssamband UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN Kartan visar en viljeinriktning på längre sikt än till år 2030. I kommande VA-plan ska tekniska möjligheter och förutsättningar fastställas. VA-planen kommer ange tidaspekter och prioriteringsordning för anslutning till kommunalt VA. Det innebär att strategin kan revideras. mot Arlanda Sigtuna Tjusta Utvecklingsstrategi Bro Håbo-Tibble kyrkby Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Landsbygdskärna, bebyggelse och service Tekniskt försörjningssamband = kommunalt VA Bålsta J? Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Lejondalssjön Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bro Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Säbyholm J Örnässjön Lillsjön Kungsängen E18 J Tät befintlig bebyggelse på landsbygden Tät befintlig bebyggelse J Skogsmark Öppen mark 0 2,5 5 Km Vatten Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 67

Vattenplanering PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 7 Vattenplanering, i ÖP 2010 gäller: Skyddsföreskrifter för östra Mälarens vattenskyddsområde tillämpas. Ge växt- och djurliv i kommunens sjöar och vattendrag möjlighet att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd. Restaurera eller behandla förorenade vattenområden så att skador inte uppkommer på växt- och djurliv eller minskar möjligheterna till vattentäktverksamhet och friluftsliv. Skydda grundvatten samt vatten i sjöar och vattendrag från föroreningar, för att inte begränsa deras värde som vattentäkt eller för fiske och friluftsliv. Grusåsar ska bevaras för att kunna användas för dricksvattenproduktion. Verka för att halterna av fosfor och kväve minskar. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Ta fram en vattenplan som visar hur statusen ska förbättras i kommunens vattenförekomster samt hur fastställda miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ska säkerställas. Slutfört. Mälaren och andra vattenförekomster Kommunen innefattar en stor del vatten i form av Mälaren. Det finns också ett flertal insjöar i kommunen, varav Lejondalssjön, Örnässjön och Lillsjön är de största. Mälaren utgör en viktig dricksvattentäkt. Även andra frågor som rör vatten är viktiga att samordna som exempelvis avser olika skyddsområden, grundvatten, avrinning av ytvatten, saltvatteninträngning, sjöar, fiske, bad- och strandliv. Kommunens möjligheter att skydda känsliga sjöar, vattendrag och grundvatten är framför allt genom omhändertagande av dagvatten och kontroll av enskilda avlopp, samt utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA). Dagvatten ska renas lokalt så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Dessa aspekter har arbetats in i Utvecklingsstrategin samt i Del 4 Riktlinjer för ny bebyggelse. Vattenplan Arbetet med vattenmiljöfrågor knutna till EGs ramdirektiv för vatten och till de nationella miljökvalitetsmålen ställer stora krav på kommunerna. Eftersom kommunerna har ett stort ansvar för att miljökvalitetsnormer och mål följs är det mycket viktigt att behoven av åtgärder och hänsyn så tidigt och tydligt som möjligt lyfts in i den kommunala planeringen. För att lyckas i detta arbete och åstadkomma ett långsiktigt och hållbart resursutnyttjande krävs en effektiv planering. Genom att inom en vattenplan identifiera status, naturvärden, miljöproblem, påverkansfaktorer och åtgärdsbehov och inkorporera denna kunskap i kommunens övriga planarbete, ökar förutsättningarna att lyckas nå uppsatta mål. Det finns nu en Vattenplan framtagen för kommunen 2016. Utgångspunkterna i Vattenplanen har arbetats in i planförslaget. Elva sjöar/delar av Mälaren, tio vattendrag och tre grundvattenmagasin ingår i vattenplanen. De presenteras i form av separata objektdatablad som ska användas i kommunens interna geografiska informationssystem. De kommer att uppdateras årligen. I vattenplanen beskrivs sjöar och vattendrags ekologiska och kemiska status utifrån Vattenmyndighetens statusklassningar. På en angiven skala kan man därigenom se hur sjön eller vattendraget mår. Nya så kallade ESKO-områden har också pekats ut i Vattenplanen. ESKO står för ekologiskt särskilt känsligt område. Se även kartan Vattenskydd i Del 4. I objektdatabladen finns förslag på åtgärder gällande de olika sjöarna, vattendragen och grundvattenmagasinen. En del förslag handlar om kunskapshöjande åtgärder, andra om att genomföra konkreta åtgärder som att till exempel ta bort vandringshinder för fisk. VA-plan Kommunen har även påbörjat ett arbete med att ta fram en VA-plan. Utgångspunkterna för detta arbete har arbetats in i planförslaget. Läs mer om hur kommunen planerar för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA) i avsnitten Bebyggelseutveckling, boende och service samt Teknisk försörjning. 68 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Tillstånd för och tillsyn av enskilda anläggningar Stora delar av landsbygden har inte tillgång till kommunalt vatten och avlopp. På landsbygden tas verksamheter och hushåll vatten från borrade eller grävda brunnar och avloppsvattnet behandlas i enskilda avloppsanläggningar. Tillstånd för enskilt vatten och avlopp söker du hos bygg- och miljöavdelningen. Som fastighetsägare med egen dricksvattenbrunn ansvarar du själv för att kontrollera att dricksvattnet har en god kvalitet. Det är bygg- och miljönämden som bedriver tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. Läs mer om detta på kommunens webbplats samt i Del 4. Vattenverksamhet I stort sett allt arbete i vatten är så kallad vattenverksamhet. Vad som gäller för dessa verksamheter kan man läsa om i Miljöbalken. Fyllning, pålning, rensning eller grävning i vattenområde samt andra åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge, avvattna mark, leda bort grundvatten eller öka grundvattenmängden genom tillförsel av vatten samt uppförande av anläggningar i vattenområden definieras som vattenverksamhet. Utgångspunkten i Miljöbalken är att vattenverksamheter kräver tillstånd från miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till Länsstyrelsen, som fattar beslut. Markavvattning Att diken och markdränering fungerar är en viktig förutsättning för jordbruket. Samtidigt har de senaste århundradenas utdikning av jordbruksmark lett till ett odlingslandskap fattigt på våtmarker. Idag finns goda skäl för att anlägga och restaurera fler våtmarker i odlingslandskapet, både för att gynna den biologiska mångfalden och för att minska näringsläckaget till Mälaren. En tredje fördel är att våtmarken fungerar som vattenmagasin vilket jämnar ut vattenflöden. Markavvattningsförbud Hela Stockholms län ingår i ett område där det är särskilt angeläget att våtmarker bevaras. Markavvattningsförbud gäller överallt, även inom detaljplanelagd mark. Markavvattningsförbudet innebär ett hårdare bevarandeskydd samt att prövningen av en markavvattning ska ske i två steg. Först krävs en dispens från markavvattningsförbudet och därefter tillstånd till åtgärden. Både dispens och tillstånd för markavvattning söks hos Länsstyrelsen. Länsstyrelserna har inom projektet Miljösamverkan Sverige tagit fram en vägledning för hantering av markavvattning där man kan läsa mer. Dikningsföretag Dikning, vattenavledning, invallning och täckdikning är exempel på olika typer av markavvattning. När markavvattningen berör flera fastigheter bildas vanligen en samfällighet, ofta kallad torrläggningsföretag, dikningsföretag, sjösänkningsföretag eller liknande. De vattensamfälligheter som bildats genom förrättning är rättsligt gällande. Fastigheterna i torrläggningsföretaget har ett gemensamt ansvar för att underhålla de diken som omfattas av företaget. Kostnaderna för underhåll och dylikt fördelas i enlighet med andelstal. Du kan läsa mer om detta på Länsstyrelsen Stockholms webbplats. LRF har tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket tagit fram en broschyr om vad man bör tänka på vid rensning av diken. Du kan beställa eller ladda ner broschyren från LRFs hemsida. Strandskydd Läs om strandskydd i avsnittet LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt avsnittet Kultur, natur, rekreation och friluftsliv. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens vattenplanering finns i ÖP 2010, i kapitel 7 Vattenplanering samt i kommunens Vattenplan. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens vattenplanering finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 69

Kultur, natur, rekreation och friluftsliv PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 8 Kultur, natur, rekreation och friluftsliv, i ÖP 2010 gäller: Bevara och utveckla kommunens naturoch kulturmiljövärden. Tillgodose människors behov av rekreativa och gröna miljöer. Säkerställ och utveckla Görvälnkilens funktioner som regionalt grönstråk vid planering av nya utbyggnadsområden Karaktären i kulturlandskapet bör bevaras, bland annat genom fortsatt jordbruk. Viktiga element i kulturlandskapet såsom äldre bebyggelse, vägar, alléer, åkerholmar med mera bör bevaras och de kulturhistoriska sambanden i landskapet inte minst kontakterna med Mälaren - bör ej brytas. Vid förändring eller komplettering av bebyggelse eller anläggningar ska en särskild prövning ske av anpassningen till kulturmiljön. Kommunen kommer att, inom de utpekade och avgränsade områdena för kulturhistoriska miljöer, ställa högre krav vid förändringar än de generella riktlinjerna angående anpassning till befintlig miljö och varsamhetskrav på bebyggelsen. För att säkerställa kulturminnesvårdens intressen i olika områden kan särskilda hänsynskrav eller utökad lovplikt läggas fast i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Bevara och utveckla naturvärdena genom att värdefull natur och nyckelbiotoper i möjligaste mån skyddas. Diken, kärr och andra våtmarker bör inte dräneras eller kulverteras. Gamla och döende träd lämnas utan åtgärd där det inte är till uppenbart besvär eller fara för personskada. Höj det rekreativa och estetiska värdet på parkmiljöerna i tätorterna. Skapa en sammanhängande grönstruktur som binder samman kommunens gröna områden och gör dem mer tillgängliga. Bevara antalet biotoptyper och skydda de mest hotade. Utveckla en hållbar parkmiljö, med hjälp av LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten), ekologisk skötsel med mera Utveckla en stadsdelspark i Bro respektive Kungsängen. Tillämpa Grönplanens riktlinjer för parker och grönområden. Avsätt lekytor och möjliggör utövande av fysisk aktivitet och vistelse i natur i närmiljön vid planering av nya bostadsområden. Eftersträva att fritidsområden och anläggningar ska utformas som en del av den gröna miljön. Det ska finnas attraktiva och säkra gång och cykelvägar till rekreationsområden i och i närheten av tätorterna. Markområden ska reserveras för idrottsoch kulturändamål vid utbyggnad av nya områden. Det bör alltid prövas om det går att sambruka lokaler för kultur och annan samhällsservice när bostadsområden förnyas och nya områden planeras. I Kungsängens och Bro centrum bör gemensamma lokaler för bibliotek, scenisk konst, utställningar, samling och möten finnas. Fritids- och idrottsområden liksom sevärda kulturmiljöer ska kunna nås med kollektivtrafik från olika delar av kommunen samt via gång- och cykelvägar. För barn och ungdomar är närhet och en trafiksäker tillgänglighet speciellt viktig. När det gäller att lokalisera, utforma och nyttja lokaler och anläggningar bör det ske i en bred lokal samverkan med exempelvis 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

boende, föreningar och skolor. Kultur- och fritidsanläggningar som är specialinriktade och svårlokaliserade bör, ur resurssynpunkt, planeras för att komma hela kommunen till del. NY PLANERINGSINRIKTNING: Kultur- och naturmiljöer ska ses som en resurs i planeringen. Upplands-Bro kommun ska ha system med säkra och hållbara rid- och körvägar. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER: Ta fram en särskild utredning om grönkilen Görvälnkilens funktioner Upplands-Bro. Uppdatera kommunens kulturmiljöprogram. Ta fram ett Naturvårdsprogram. Ta fram en övergripande plan för rekreation och friluftsliv. NYTT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD: Komplettera kommunens organisation med antikvariekompetens till översikts-, detaljplane-, exploaterings-, lokaliseringsoch bygglovsärenden. Landsbygdsidentitet och karaktär För att landsbygden ska kunna utveckla sin identitet är det viktigt att ta ansvar och hänsyn till det som gör den unik, dess karaktär i form av kvaliteter och tillgångar. En stor kvalitet i kommunen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. Upplands-Bro kommun är rikt på både nationella, regionala och lokala natur- och kulturmiljövärden. Landsbygdens landskaps- och kulturmiljövärden = en helhetsmiljö! I Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling kan du läsa om landskapsbildsvärden och landskapskonventionen. Där beskrivs också hur Landskapsanalysen av Upplands-Bro kommun tillsammans med rekreations-, natur- och kulturmiljöaspekterna har arbetats in i utvecklingsstrategin och i riktlinjerna för ny bebyggelse. Görvälnkilen - regional grönkil Någon bebyggelseutveckling i större mening pekas inte ut i de gröna värdekärnorna inom Görvälnkilen. Ställningstagandet från ÖP 2010, att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop, utan värna och utveckla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna står fortfarande fast. Därför föreslås inte heller där någon bebyggelseutveckling. Värdefulla natur- och kulturmiljöer I tillämpningen av strategierna och planeringsinriktningarna blir det viktigt att både markägare och kommunen tar ansvar för att det tas stor hänsyn till tillgångar och kvaliteter i form av naturresurser såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. De huvudsakliga avvägningarna av dessa har gjorts i utvecklingsstrategin. I Utvecklingsstrategikartan framgår var områden för kultur, natur, rekreation och friluftsliv samt för gröna kopplingar prioriteras framför andra intressen. De utpekade områdena är till för biologisk mångfald, ekosystemtjänster, friluftsliv, rekreation, kultur och upplevelser. Detta både i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Grön koppling Den gröna kopplingarna i kartan betyder sambandet mellan värdefulla rekreations-, natur- och kulturmiljöer som behöver bevaras och eller stärkas för biologiska och rekreativa funktioner. Kultur- och naturvärden som en resurs i bebyggelseutvecklingen Även i områden utpekade för bebyggelseutveckling är det viktigt att ta tillvara kultur- och naturvärden och se dessa som en resurs i planeringen och för ny bebyggelse. Lokalisering, placering och utformning av bebyggelse har stor betydelse för detta, vilket preciseras i Del 4. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om kommunens kultur, natur, rekreation och friluftsliv finns i ÖP 2010, i kapitel 8. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens kultur, natur, rekreation och friluftsliv finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 71

Gröna kopplingar UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Utvecklingsstrategi Bro Sigtuna Exempelnamn på tätortskärna viktig för landsbygden Killingestråket Landsbygdskärna, bebyggelse och service Tjusta Utvecklingsområde, bebyggelse Utvecklingsstråk, bebyggelse Utredningsområde, bebyggelse Håbo-Tibble kyrkby Lunda Bålsta Grön koppling J Näshagen Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Lejondalssjön Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bro Bakgrundskarta J Säbyholm Örnässjön Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Tät befintlig bebyggelse på landsbygden Ådöstråket Lillsjön Ålsta-AspvikEnsta Kungsängen E18 J Skälby Tät befintlig bebyggelse J Skogsmark Öppen mark Vatten 72 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 0 2,5 5 Km

Upplands-Bro är nästan en ö i Mälaren. Rösaring är ett av många intressanta fornminnen i kommunen. Foto: Norma Moralez Persson, Monica Johnson och Upplands-Bro kommun. Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 73

Hälsa och säkerhet PLANERINGSINRIKTNINGARNA i kapitel 9 Hälsa, säkerhet och riskaspekter, i ÖP 2010 gäller: Luften ska uppnå eller bibehålla sådan kvalitet att gällande miljökvalitetsnormer uppfylls. Bullernivåer ska i regel inte överstiga gällande nationella riktvärden. Radonsäkert byggande ska alltid ske. Detaljerade undersökningar ska tas fram i samband med eventuell planläggning och byggande i och intill områden med risk för översvämning, skred, ras och erosion. Beakta gällande krav på skyddsavstånd för miljöfarliga och riskfyllda verksamheter, liksom tillgång till transportvägar för farligt gods. Beakta lämpligt skyddsavstånd mellan djurhållning och bostäder, förskola, skola, vårdinrättning etc. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER: Ta fram en strategi för hur risk för skred, ras, erosion och översvämning vid befintlig bebyggelse och strategisk infrastruktur i form av bland annat vägar och ledningar hanteras. Ta fram en åtgärdsplan för skyddsåtgärder mot buller längs de kommunala vägarna. Hälsa, säkerhet och riskaspekter Hälsa och säkerhet i den fysiska planeringen bör hanteras som en integrerad del i planeringsprocessen, tillsammans med andra viktiga intressen. Att förutse och hantera risker så som till exempel risk för översvämning, skred, ras och erosion är en förutsättning för att kunna föreslå ny bebyggelseutveckling. Buller och vibrationer Bullersituationen i Upplands-Bro kommun domineras av trafikbuller från E18 och Mälarbanan men också flygbuller. För planförslagets utredningsområde Tjusta-Håbo-Tibble är det dock influensområdet från Försvarsmaktens verksamhet som behöver hanteras genom samverkan och fortsatt kontinuerlig dialog i vidare planering. Djurhållning Utvecklingsområden nära anläggningar för djurhållning är Killinge, Ålsta-Aspvik-Ensta, Ådö samt några av LIS-områdena. Inför nybyggnation behöver en bedömning göras om bebyggelsen är lämplig med hänsyn till detta. Riskobjekt Riskobjekt som kan innebära risk för utvecklingsområden är Mälarbanan och väg 269 där farligt gods transporteras. Utvecklingsområden som ligger i anslutning är Ålsta-Aspvik-Ensta och Killinge. Inför etablering av bebyggelse intill riskkällor såsom farligt godsleder och verksamheter med betydande kemikaliehantering ska riskbilden beaktas för att skapa en betryggande miljö. En eventuell etablering inom Totalförsvarets influensområde ligger långt i framtiden och behöver ske i dialog med Försvarsmakten. Miljökvalitetsnormer Både planförslaget och nollalternativet innebär att belastningen av övergödande ämnen minskar något då bebyggelse ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Den övergödning som orsakas av läckage från jordbruksmark förändras inte med anledning av landsbygdsplanen. Förutsatt att effektiva avlopps- och dagvattenlösningar nyttjas och att byggnader och anläggningar i huvudsak uppförs på större avstånd än trettio meter från vattenförekomsterna bedöms inte planen motverka att miljökvalitetsnormen kan uppnås. Merparten av de föreslagna LIS-områdena är förlagda till områden som pekats ut som ekologiskt särskilt känsliga inom kommunens vattenplan. Utveckling i dessa områden riskerar därmed att stå i konflikt med den kommunala vattenplanen och innebära risk för att ekologiska värden skadas. Fördjupade utredningar behöver därför ske innan beslut tas gällande strandnära bebyggelse. Översvämning, skred och ras Strax öster om Tjusta finns ett område där fördjupade stabilitetsutredningar behövs för ny bebyggelse. Några av utvecklingsområdena har redovisade lågpunkter där översvämningsproblem kan uppstå. Då bebyggelsens framtida utformning och läge är mer specifikt framtagen behöver höjdsättning av framtida bebyggelse utredas i kombination med dagvattenfrågan. För de områden som ligger i strandnära lägen behöver placering utredas i relation till Mälarens nivåer. Några områden riskerar att översvämmas innan ny reglering av Mälaren är genomförd. Efter ny reglering av Mälaren 74 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

bedöms inget av områdena vara i riskområden. Höga objekt och flyghinderanmälan Höga byggnader och anordningar behöver samrådas med Luftfartsverket och Försvarsmakten. Höga byggnader och anordningar kan i vissa fall påverka flygfartens tekniska system. Vid planering av byggnader eller anordningar högre än 20 meter över marknivå behöver kommunen i tidigt skede samråda med Luftfartsverket, och vid behov beställa en flyghinderanalys. I de fall byggnader eller anordningar avses uppföras till högre höjd än 45 meter över mark inom sammanhållen bebyggelse och 20 meter utanför, ska samråd också ske med Försvarsmakten i tidigt skede. Planeringsförutsättningar Ytterligare information om hållbarhet och hänsyn finns i Del 5 och ytterligare information om hälso-, säkerhets- och riskaspekter i kommunen finns i ÖP 2010, i kapitel 9 Hälsa och säkerhet. I konkreta planeringssituationer måste man också inhämta information om de föreskrifter och direktiv som olika myndigheter utfärdar. Utförligare information om förutsättningarna för just landsbygdens hälso-, säkerhets- och riskaspekter finns i dokumentet Planeringsförutsättningar. Bro Galopp. Foto: Caroline Falkengren Del 3 - Utvecklingsstrategi för mark- och vattenanvändning 75

Västra Ryds kyrka i snötäcke. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. 76 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Att bygga på landsbygden Vad behöver utredas och när ska en detaljplan göras? Lokaliseringsprövning = miniplanutredning Riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse Bygglovplikt för liten tillbyggnad eller komplementbyggnad Områdena i och runt Kungsängens övnings- och skjutfält Större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 Kulturmiljövärden och naturvärden i Upplands-Bro Kulturmiljöer ur ÖP 2010 Fyra landskapstyper i Upplands-Bro Landskapsanalys Uppbrutet slättlandskap Mosaikartat dalgångslandskap Mosaikartat odlingslandskap Skogslandskap och exempel på karaktärsområden Riktlinjer för utformning och placering av ny bebyggelse Tomtens utformning och byggnadernas placering Vägstruktur och gränser Byggnadens utformning och placering Att tänka särskilt på i skogslandskap och fritidslandskap Dricksvatten, dagvatten och avlopp Avfallshantering Hållbarhet och hänsynsaspekter på ny bebyggelse Riktlinjer för bebyggelseutveckling Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08 77

Att bygga på landsbygden Varför bebyggelseriktlinjer? Genom att ange riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden vill kommunen tydliggöra förutsättningar och ange mål och ramverk för lokaliseringsprövningar, detaljplanering, bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Riktlinjerna är ett hjälpmedel för både medborgare, markägare, politiker och tjänstemän på kommunen. Lokaliseringsprövning För att bygga nya bostäder, verksamheter och anläggningar på landsbygden behöver man söka ett bygglov. Det krävs också lov för att göra större tillbyggnader och komplementbyggnader. Innan bygglov kan ges så utreds först om tomtplatsen är lämplig för föreslagen bebyggelse genom en så kallad lokaliseringsprövning. I plan- och bygglagen står att markområden ska användas för det som området är mest lämpat för. Det är bygg- och miljönämnden som prövar lämpligheten. De gör avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen utifrån den specifika platsens förutsättningar. Nämnden utgår i sin bedömning bland annat från bestämmelserna i andra kapitlet i plan- och bygglagen och från riktlinjer i översiktsplanen. Lokaliseringsprövningen kan antingen ske genom en utredning för att få förhandsbesked eller via en utredning för framtagande av detaljplan. I förhandsbeskedet finns villkor för kommande bygglovansökan. Valet av metod beror på nybyggnadens storlek och komplexitet. Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro med bebyggelseriktlinjer, FÖP 2016. Översiktsplan för hela Upplands-Bro, ÖP 2010. Bygglov inom planlagt område utformas enligt planens bestämmelser. Detaljplanerade områden finns även på landsbygden. Bygglov utanför planlagt område utformas enligt villkoren i förhandsbeskedet. En lokaliseringsprövning görs för nybyggnad på landsbygden där det inte finns detaljplan. Resultatet blir ett förhandsbesked med villkor inför kommande bygglovansökan. 78 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Vad behöver utredas och när ska en detaljplan göras? Checklista för lokaliseringsprövning I kommunen finns en särskild Lokaliseringsgrupp som utreder förhandsbesked och andra lokaliseringsprövningar utanför detaljplanelagda områden. I gruppen arbetar tjänstemän med olika specialområden som bygglovhandläggare, arkeolog, lanskapsarkitekt, kommunekolog med mera. Ibland behövs också byggnadsantikvariskt kompetens för att kunna göra en bra utredning i ett ärende. En checklista för Lokaliseringsgruppens arbete med bedömningar har tagits tas fram parallellt med arbetet med Landsbygdsplanen. Förhandsbesked Det vanligaste är att söka förhandsbesked för att bygga ett nytt hus på en obebyggd tomt utanför detaljplanerat område. Till exempel om du äger eller ska köpa en obebyggd tomt som du vill bygga på. Om du vill stycka av en bit mark till en ny fastighet kan det också vara lättare att göra det om du har ett positivt förhandsbesked. Det finns många saker att utreda och ta hänsyn till. Byggnaden ska passa på platsen med tanke på landskapet och den bebyggelse som redan finns i närheten. Det ska vara lämpligt avstånd till naturområden, fornminnen, strandskydd, anläggningar, vägar och ledningar i marken och luften. Det måste också vara möjligt att göra en väg fram till huset och att ordna med el, vatten och avlopp om det inte redan finns. När du ansöker om förhandsbesked underrättar byggnadsnämnden de grannar och andra som berörs och ger dem möjlighet att yttra sig. I vissa fall får också Trafikverket, elbolag, telebolag, länsstyrelsen eller andra myndigheter yttra sig. Villkor för bygglov i förhandsbeskedet Ett positivt förhandsbesked innehåller ofta vissa villkor inför bygglovsansökan. Villkoren kan till exempel vara att du ska utforma huset på ett särskilt sätt så att det passar in i omgivningen och att infarten måste ligga på ett visst ställe för att vara trafiksäker. Särskilda hänsyn i Upplands-Bro I flera delar av kommunen ställs högre krav på utformning och anpassning till befintlig bebyggelse eftersom områdena har särskilda kulturmiljövärden, fornlämningar, landskapsbildsskydd och höga naturvärden. Här finns också strandskyddet och olika riksintressen så som Totalförsvarets riksintresse att ta hänsyn till. Detaljplanelagt område I tätorterna och i mindre samhällen finns oftast färdiga detaljplaner som bestämmer vad marken får användas till och vilken typ av bebyggelse som är lämplig. Det finns också en del områden på landsbygden som är detaljplanelagda. Om någon vill bygga en ny grupp med bostäder på landsbygden kan det bli aktuellt att göra en ny detaljplan. Du kan läsa mer om det längre fram under rubriken Riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse. Även vissa verksamheter och anläggningar kan behöva detaljplaneläggas, bland annat på grund av risk för påverkan på omgivningen. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 79

Lokaliseringsprövning = miniplanutredning Plan- och bygglagen Miljöbalken Kulturmiljölagen Väglagen ÖP 2010 Avslag ges om bebyggelsen inte kan anpassas enligt gällande lagar, planer och riktlinjer. Utvecklingsstrategi FÖP Landsbygdsplan 2016 Analys av plats - landskapstyp, karaktärsområde, mark- och vattenanvändning Bebyggelseriktlinjer FÖP Landsbygdsplan Förhandsbesked med villkor för bygglov Planuppdrag eller planbesked Politiskt beslut 80 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse Som riktlinje för ärendehanteringen vid prövning av platsens lämplighet för nybyggnad utanför planlagt område ska följande gälla: Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till utpekade landsbygdskärnor, bebyggelseutvecklingsstråk och bebyggelseutvecklingsområden. Ny bebyggelse utanför ovanstående områden ska lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. 1-2 huvudbyggnader med tillhörande komplementbyggnader prövas via förhandsbesked. En utredning som visar tänkta tomter, storlek på tomterna och deras placering i landskapet, husens placering på tomten, tillfartsvägar, avfallshantering, energiförsörjning, vatten- och avloppsförsörjning, uppfyllelse av hälso- och säkerhetsaspekter samt eventuella behov av gemensamma anordningar ska ligga till grund för prövningen. Resultatet av utredningen i form av analyser och förutsättningar för bygglov formuleras som villkor i förhandsbeskedet. 3-5 huvudbyggnader med tillhörande komplementbyggnader prövas via förhandsbesked. En utredning som visar tänkta tomter, storlek på tomterna och deras placering i landskapet, husens placering på tomten, gemensamma anordningar i form av tillfartsvägar, avfallshantering, energiförsörjning, vatten- och avloppsförsörjning samt uppfyllelse av hälso- och säkerhetsaspekter ska ligga till grund för prövningen. Resultatet av utredningen i form av analyser och förutsättningar för bygglov formuleras som villkor i förhandsbeskedet. 6-9 huvudbyggnader med tillhörande komplementbyggnader prövas via förhandsbesked för exploateringar där vatten- och avlopp kan kopplas till det kommunala nätet. I annat fall krävs detaljplan. En utredning som visar tänkta tomter, storlek på tomterna och deras placering i landskapet, husens placering på tomten, gemensamma anordningar i form av tillfartsvägar, avfallshantering, energiförsörjning, vatten- och avloppsförsörjning samt uppfyllelse av hälso- och säkerhetsaspekter ska ligga till grund för prövningen. Resultatet av utredningen i form av analyser och förutsättningar för bygglov formuleras som villkor i förhandsbeskedet. Detaljplanekrav uppstår när en ny sammanhållen bebyggelse på 10-20 hus bildas. Tomterna ska gränsa till varandra eller bara skiljas åt av en väg, park eller liknande. Som hus räknas inte bara bostadshus utan även andra byggnader som inte utgör komplementbyggnader till bostäder. Till exempel butiker, industribyggnader och liknande. Mark till en fastighet som är bebyggd med ett småhus utgör i sin helhet tomtmark om fastigheten har en area som inte är större än 2 hektar. Det kan därför i ett läge med 9-19 befintliga hus räcka med ett nytt tillkommande hus för att exploateringen ska prövas i en detaljplaneprocess. Lokaliseringen ska uppfylla lagkraven enligt: 1. Plan- och bygglagen, 2 kap Allmänna och enskilda intressen inklusive Miljöbalken 3 och 4 kap Bestämmelser för hushållning med mark och vatten. (Riksintressen) 2. Plan- och bygglagen, 8 kap Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 3. andra gällande lagar såsom Väglagen och Kulturmiljölagen. Lokaliseringen ska också uppfylla: 4. övergripande planeringsinriktningar i ÖP 2010 5. principiella ställningstaganden och strategier i FÖP Landsbygd 2016 6. planeringsinriktningar i FÖP Landsbygd 2016 eller senare revideringar 7. bebyggelseriktlinjer i FÖP Landsbygd 2016 8. riktlinjerna för hälsa och säkerhet i FÖP Landsbygd 2016. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 81

Bygglovplikt för liten tillbyggnad eller komplementbyggnad För att bygga nya bostäder, verksamheter och anläggningar på landsbygden behöver man söka ett bygglov. Det krävs också lov för att göra större tillbyggnader och stora komplementbyggnader. Sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt på landsbygden Det finns områden med sammanhållen bebyggelse som inte behöver detaljplaneläggas men där den som till exempel bara vill göra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i området ändå måste söka bygglov för det. Områdena beskrivs i plan- och bygglagen, PBL (2010:900) som områden med sammanhållen bebyggelse, där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnader i bebyggelsen. Syftet är att särskilja tätare bebyggda områden som tätorter, småorter, byar och större bebyggelsegrupper från glesare bebyggda områden. Den utökade bygglovsplikten kan gälla ett område på landsbygden som är så pass tätt bebyggt att en avvägning måste göras mellan allmänna och enskilda intressen. Bygglovkravet kan också gälla inom en värdefull kulturmiljö eller på annat sätt känslig omgivning med fornlämningar, landskapsbildsskydd, strandskydd eller höga naturvärden. Inom Totalförsvarets rikstintresse råder också särskilda bygglovspliktsregler. I Landsbygdsplanen redovisas både en definition i text och en översiktskarta med en bedömning av vad som kan anses utgöra sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt. Där visas också vilka ytor med särskilda hänsyn för riksintressen och kulturmiljövård som finns inom kommunen. Var finns sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt i Upplands-Bro kommun? Områden med ner till 2-3 hus på två tomter kan utgöra sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt. Det kan handla om en särskilt känslig miljö som till exempel ligger inom ett riksintresse eller är utpekad i kommunens översiktsplan eller fördjupade kulturmiljöprogram och motsvarande. Om inga särskilda hänsyn finns i området är det grupper om 10-20 hus som räknas som sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt. Tomterna ska gränsa till varandra eller bara skiljas åt av en väg, park eller liknande. Som hus räknas inte bara bostadshus utan även andra byggnader som inte utgör komplementbyggnader till bostäder. Till exempel butiker, industribyggnader och liknande. Mark till en fastighet som är bebyggd med ett småhus utgör i sin helhet tomtmark om fastigheten har en area som inte är större än 2 hektar. Sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt kan även vara områden med särskilt stort bebyggelsetryck i närheten av tätorterna eller i särskilt behov av gemensamma anläggningar på grund av miljöskäl. En geografisk avgränsning i karta I kartan med rubriken Större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 finns en ögonblicksbild av dessa områden utifrån rådande förhållanden när ÖP 2010 gjordes. Det är viktigt att ha med sig att bedömningen om vad som är sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt är något som hela tiden förändras. Det är också viktigt att de bedömningar som gjorts finns kvar i kommunens kartmaterial eller annat lättillgängligt material för kommande avvägningar. Den geografiska avgränsningen av vad som utgör sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt beslutas och uppdateras framöver av Bygg- och miljönämnden. Resultaten kommer att redovisas i kommunens kartverktyg och göras tillgängligt på webbplatsen. Bygglovbefriade åtgärder Det är bygglovbefriat att bygga ekonomibyggnader utanför sammanhållen bebyggelse med bygglovsplikt och utanför detaljplan. Detta gäller ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring enligt 9 kap 3 PBL. Är du osäker på om din byggnad går inom begreppet bygglovsbefriad ekonomibyggnad är du välkommen att kontakta Upplands-Bro kommun. I dessa områden kan också den som vill göra en liten tillbyggnad eller en komplementbyggnad till sitt bostadshus göra det utan att söka bygglov. Definitioner: En liten tillbyggnad är max 30 kvm och får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. En komplementbyggnad är max 25-30 kvm och får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Komplementbyggnaden får heller inte dominera över huvudbyggnaden i area och volym. Den ska ha ett kompletterande användningssätt i förhållande till huvudbyggnaden. Generella bygglovbefriade åtgärder för en- och två-bostadshus Från den 2 juli 2014 gäller också nya regler om bygglovsfria åtgärder i Plan- och bygglagen. De kallas Attefallreg- 82 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

lerna och kompletterar de gamla friggebodsreglerna. Attefallreglerna gäller både inom och utom detaljplanelagda områden. Men även för dessa regler finns undantag motsvarande de som vi nämnt tidigare i texten inom till exempel områden med strandskydd eller riksintressen. Närmare information om exakt vad som gäller och när det krävs bygglov eller inte finns på kommunens webbplats. Där beskrivs också vad som gäller för att uppföra murar, plank, staket och skyltar och att anordna en pool. Du kan också kontakta kommunens bygglovavdelning för mer information om just din fastighet. Det är av största vikt att man som fastighetsägare alltid kontaktar sina grannar och byggnadsnämndens tjänstemän för att informera om planerade byggnadsåtgärder. Alla byggnationer och åtgärder som görs på en byggnad ska alltid uppfylla de lagar och regler som finns för byggande. Därför kan det vara så att du även är skyldig att anmäla till kommunen att du planerar att utföra bygglovsbefriade åtgärder. Här kan du läsa mer: Besök gärna kommunens webbplats! http://www.upplands-bro.se/bo--bygga/bygga-iupplands-bro.html Smidö är ett planlagt område för fritidshus på landsbygden. Bebyggelsen är tät och en trend är att husen byggs om till permanentboende. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 83

Områdena i och runt Kungsängens övnings- och skjutfält Norr om Brunna i Kungsängen ligger Livgardet, ett av Försvarets förband. Verksamheten består av ett kasernområde närmast Brunna samt ett övnings- och skjutfält som sträcker sig över en stor del av kommunens nordöstra del. Kungsängens Garnison med övnings- och skjutfält är under utveckling. Den nya försvarsstrukturen med anställda och kontrakterade soldater kräver mycket hög tillgång till övningsmöjligheter i Upplands-Bro kommun. Totalförsvarets område är av riksintresse och redovisas i planförslaget i form av ett skrafferat influensområde som även sträcker sig utanför själva övnings- och skjutfältet. Influensområdet utgör en sammanvägning av skottbullerpåverkan och andra hälso- och säkerhetsaspekter. Utbredningen av riksintresseanspråket för totalförsvaret och dess omgivningspåverkan redovisas enligt beslut av Försvarsmakten år 2010. Inom influensområdet gäller förordnande enligt 12e kapitlet, 4 Plan- och bygglagen (PBL 1987:10). Det betyder att beslut om bygglov eller förhandsbesked för nyetablering av bostadshus och verksamheter samt tillbyggnader som inte är att anse som kompletteringsåtgärder enligt 8e kapitlet, 13 (1987:10) PBL ska prövas av Länsstyrelsen och samrådas med Försvaret. Förordnandet gäller inte för planenliga beslut inom detaljplanelagt område. 2010:900) ska fattas av Länsstyrelsen. Innan detta beslut är fattat ska kommunen höra Försvarsmakten både inom de områden som omfattas av nuvarande förordnande enligt 12e kapitlet, 4 Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) och inom riksintresseanspråket från 2010. I planeringsförutsättningarna finns ytterligare kartor över samråds- och influensområdena. Ett större område norr om Lejondalssjön i Håbo-Tibble och Håtuna innehåller både fritidshus och permanentbostäder som ligger inom influensområdet för Totalförsvaret. Befintlig bebyggelse närmast norr om Lejondalssjön som ligger inom Lejondalssjöns avrinningsområde är särskilt prioriterade att förses med kommunalt VA. Bebyggelsen inom områdena norr om Lejondalssjön är utsatta för buller från skjutfält och skjutbanor, vissa delar även för flygbuller, vilket påverkar lämpligheten för permanentbebyggelse. Likaså finns ett litet område inom tätortavgränsningen i norra Brunna och i delar av Viby som ligger inom influensområdet för Totalförsvaret. Under och efter program- och plansamråden har kommunen fört dialog med Totalförsvaret, kring deras riksintresse och influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Ett nytt beslut om förordnandets geografiska avgränsning baserat på det nya riksintresseanspråket från 2010 och enligt nya Plan- och bygglagen 11e kapitlet 12 (PBL 84 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Större bebyggelsegrupper ur ÖP 2010 UPPSALA LÄN 25 Kasernområde 26 Bro-Önsta 27 Lejondal 28 Härnevi 29 Prästtorp 30 Eriksberg 31 Lillsjögården 32 Tibble gård 33 Rankhus 34 Aspvik 35 Skälby 36 Frölunda 37 Öråker 38 Lennartsnäs 39 Toresta 40 Låssa-Säbyholm 41 Stora Ekeby 42 Saltvik 43 Skarpskär 44 Lindormsnäs 45 Ådö 46 Kvistaberg 47 Tegelbruket 48 Stäksbacka mot Arlanda 2 Namn och nummer på kartan 01 Nyborg 02 Ryttarberget 03 Håtunaholm 04 Håtuna-Skällsta 05 Håtuna-Råby 06 Norränge 07 Signhildsberg 08 Aske 09 Killinge 10 Kvarnnibble, Tjusta 11 Lunda 12 Smällan 13 Vallbyvik 14 Ringsvik-Svarsta 15 Helgesta 16 Arnberga 17 Kyrkbyv. 1 o Svängsta 18 Hällen 19 Mariedal, Durktorp 20 Lövsta, Lugnet 21 Fågelsången 22 Skepparudden 23 Västra Ryds kyrkby 24 Brunna gård STOCKHOLMS LÄN 1 3 7 4 5 MÄRSTA SIGTUNA 6 9 13 8 12 10 14 15 HÅBO-TIBBLE KYRKBY 11 16 17 18 19 20 J 21 BÅLSTA 22 Lejondalssjön 26 39 23 27 BRO Symbol för större bebyggelsegrupp i ÖP 2010 40 Tätortsavgränsning Rekreation, natur- och kulturmiljö Försvarets riksintresse eller samrådsområde Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg Tät befintlig bebyggelse på landsbygden 28 41 46 42 47 43 24 25 J 30 Örnässjön 29 Lillsjön 33 KUNGSÄNGEN 44 31 45 48 32 34 E18 J 35 36 37 KALLHÄLL 38 J Tät befintlig bebyggelse Skogsmark Öppen mark 0 2,5 5 Km Vatten Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 85

Kulturmiljövärden och naturvärden i Upplands-Bro Kulturlandskapet i Upplands-Bro är delvis format av närheten till Mälaren som tidigt utgjorde förutsättningen för en rik kulturbygd. Upplands-Bro tillhörde under lång tid området i Mälardalen där flera av rikets centrala politiska händelser utspelades. Kulturhistoriskt intressanta miljöer kan fungera som en tillgång för planeringen av nya byggnader och anläggningar och utvecklingen kan ske i samklang med de kulturhistoriska värdena. Ansvaret för att använda byggnader och bebyggelsemiljöer så att de kulturhistoriska värdena bevaras vilar på ägaren men ansvaret att skydda bebyggelsen delas av staten och kommunen. Riksintressen för kulturmiljövården I kommunen finns fyra utpekade riksintressen för kulturmiljövården. De innehåller skyddsvärda objekt från många olika tidsepoker. Riksintressena är markerade i kartan på nästa sida och beskrivs mer ingående i kapitel 8 i ÖP 2010. Även landskapet är en av de ingående delarna i riksintressemiljöerna. I kommunen finns dessutom två områden med landskapsbildsskydd enligt äldre lagstiftning i 19 Naturvårdslagen. Det finns också ett stort antal områden i Upplands-Bro som är utpekade som kulturmiljöer av lokalt intresse. Kartan på nästa sida visar var de finns. Fornlämningar Fornlämningar utgör en viktig del av det historiska landskapet och är centrala i kommunens riksintressemiljöer. En fornlämning är spår av människors verksamhet och bruk som är varaktigt övergivna och som tillkommit före år 1850. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält, ruiner och kulturlager i medeltida städer. Fornlämningar har ett automatiskt skydd genom kulturmiljölagen vare sig de är kända eller okända sedan tidigare. Att ta hänsyn till dem är en viktig fråga vid alla typer av exploateringar. En nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd utan att det behövs något myndighetsbeslut. Om lämningar upptäcks vid pågående arbete ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Skyddet gäller även för markområdet runt lämningen. Storleken på skyddsområdet beror på fornlämningens betydelse och karaktär. Fördjupat kulturmiljöprogram För kommunen som helhet togs ett program fram 1991 Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer. Det fördjupades i vissa delar i en övergripande kulturmiljöinventering Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, 2001. Båda har använts som underlag i arbetet med Landsbygdsplanen. I arbetet med kommunens Miljöplan finns det angivet att kommunen ska: Skapa en kulturmiljöstrategi som underlag och stöd i plan- och exploateringsarbetet och bygglovsprövning. En sådan kan förtydliga landskapet som allmänt intresse och stärka kulturarvsbegreppet i miljöbedömningar för planer och program. I nuläget görs i regel i stället en särskild kulturmiljöutredning för varje projekt som startas i områden där särskilda hänsyn bör tas. Naturskydd och naturvärden I kommunen finns värdefulla och vackra landskapspartier med hög biologisk mångfald, speciellt i områdena nära Mälaren. Runt Mälaren gäller också strandskyddet i princip överallt. Upplands-Bro har just nu nio naturreservat och fem områdena av riksintresse för naturvården. Här finns även Natura 2000-områden och Ekologiskt känsliga områden (ESKO). De beskrivs alla mer ingående i kapitel 8 i ÖP 2010. I den stora skalan pekar Landsbygdsplanens utvecklingsstrategi ut prioriterade ytor för rekreation och naturvård och även viktiga gröna kopplingar. Men även i den lilla skalan finns många olika naturhänsyn att bevaka så som till exempel nyckelbiotoper, ängs- och hagmarker eller våtmarker. På nästa uppslag visas några av dessa naturvärden i två kartor. Mer information finns i planeringsförutsättningarna och i kapitel 8 i ÖP 2010. Särskilda hänsyn vid byggnationer I miljöer med särskilda kultur- och naturvärden är det viktigt att låta dessa bli en tillgång när man planerar att bygga nytt för till exempel verksamheter eller boende. Till att börja med måste man ställa sig frågan om natur- och kulturvärdena i området verkligen tål en ökad belastning. Orörda sammanhållna markområden och rörelsestråk ska bibehållas. Det för platsen traditionella bebyggelsemönstret ska följas. Befintliga kultur- och naturvärden ska dokumenteras. Man ska också redovisa hur kommande bebyggelse tar hänsyn till dessa. Bygglovkraven är större i dessa områden och även vid kompletteringsåtgärder ska en anpassning till befintlig bebyggelse ske. 86 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Kulturmiljöer ur ÖP 2010 Riksintressen för kulturmiljö Håtuna - Håbo-Tibble Bro Låssa Görväln - farled och herrgårdslandskapet Lokala intressen för kulturmiljö Områden beskrivs i kapitel 8 i ÖP 2010. 1. Håtunaholm 2. Bebyggelsen kring Håtuna kyrka 3. Signhildsberg/Fornsigtuna 4. Norränge 5. Miljön kring Aske 6. Bebyggelsen i Tjusta 7. Helgesta 8. Håbo-Tibble kyrkby 9. Skråmsta-Alby 10. Frötuna, Önsta och Håbolund 11. Området Erikssundsvägen- Håbogränsen t.o.m. Nyborg 12. Lövsta 13. Brogård - Fiskartorp 14. Kvistaberg 15. Önsta 23. Lejondal 24. Toresta 25. Låssa kyrka, Säbyholm, Stora Ekeby, Sanda och Ålbrunna 26. Smidö 27. Ådö 28. Almare-Stäket 29. Dalkarlsbacken 30. Lennartsnäs, Öråker, Tuna, Skälby, Frölunda 31. Aspvik 32. Bebyggelse knuten till Aspviks kvarn 41. Sandboda Lerberga - Stigtomten 42. Granhammar 43. Kyrkbyn i Västra Ryd och Sundby 44. Tranbygge ± 11 Stora Ullfjärden Lilla Ullfjärden Bålsta Norra Björkfjärden 26 24 25 15 27 14 1 Håtuna 2 3 4 Sigtuna 5 6 7 Håbo-Tibble 10 9 8 12 44 Lejondalssjön 23 Bro 41 Örnässjön 32 Lillsjön 13 31 43 42 Kungsängen 29 28 Skarven Teckenförklaring Livgardets områdesgräns Tätortsavgränsning Kulturmiljö av lokalt intresse Riksintresse Landskapsbildsskydd 30 Görväln Jakobsberg 0 2,5 5 Km Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 87

Naturvärden ± Håtuna Sigtuna Håbo-Tibble Bålsta Bro Teckenförklaring Kungsängen Livgardets områdesgräns Naturvärde av länsintresse Naturvarde av kommunalt intresse Ängs- och hagmarker Skogens nyckelbiotoper Skogens naturvärden Helhetsvärden naturvärden Jakobsberg 0 2,5 5 Km 88 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Naturskydd ± Håtuna Sigtuna Håbo-Tibble Bålsta Bro Teckenförklaring Livgardets områdesgräns Kungsängen Biotopskydd Landskapsbildsskydd enl. 19 NVL Naturreservat Naturreservat, förslag Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse natura 2000 Grönkil enl. RUFS 2010 Jakobsberg 0 2,5 5 Km Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 89

Fyra landskapstyper i Upplands-Bro Landskapsbildsvärden De värden som är knutna till landskapet vi ser i idag har formats genom att marken varit nyttjad och brukad kontinuerligt sedan förhistorisk tid med olika grad av förändring. Utifrån landskapets förutsättningar har människor under historiens gång förändrat och utvecklat landsbygden till att bli det Upplands-Bro vi lever i idag. Idag finns ungefär 3 000 åretruntboende invånare på Upplands-Bros landsbygd. Åldersfördelningen är ganska blandad. I fritidshusområdena omvandlas en stor del av bostäderna vartefter till permanentbostäder. De verksamheter och företag som är registrerade på landsbygden är framför allt inom jordbruk. År 2010 fanns ett femtiotal jordbruksföretag registrerade i Upplands-Bro enligt Jordbruksverkets statistik. Landskapets betydelse för människors livsvillkor och för ett områdes sociala, ekologiska och ekonomiska utveck- ling är centralt. I den Europeiska Landskapskonventionen definieras landskap som ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landsbygden i Upplands-Bro domineras av det öppna herrgårdspräglade landskapet. Graden av öppenhet varierar något från mer storskaliga vyer omkring Håtuna i norr till ett mer småkuperat landskap omkring Säbyholm och Lennartsnäs i söder. I det öppna landskapet kan relativt små tillägg och förändringar påverka utblickar och centrala samband och strukturer som är viktiga för miljön. Med kunskap om platsens grunddrag och bebyggelsemönster gör vi bättre avvägningar i planeringen och analysen av konsekvenserna av förändringar. Befintligt bebyggelsemönster kan på så vis fungera som vägledning till placering och utformning av ny bebyggelse. Landskapsanalys som beslutsunderlag Som underlag till Landsbygdsplanen gjordes en landskapsanalys. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. Karaktäriseringarna är ett viktigt underlag för att veta vilka landskapsvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling som vid till exempel lokaliseringsprövningar. I stort kan kommunen delas in i fyra landskapstyper: Uppbrutet slättlandskap, Mosaikartat dalgångslandskap, Skogslandskap och Mosaikartat odlingslandskap. För mindre delområden inom dessa typer finns sedan mer specifika och särskiljande landskapselement och funktioner. Det kallas karaktärsområden och har fått namn efter var de ligger, såsom till exempel Önsta, Låssa, Lejondal eller Lennartsnäshalvön. Likaså vilken funktion som bebyggelsen har kan ge karaktärområden. Till exempel herrgårdslandskap, fritidslandskap eller bylandskap. Landskapsrum i Toresta som ligger i det mosaikartade odlingslandskapet, precis på gränsen mellan tätortsavgränsning och landsbygd. 90 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Landskapsanalys Karta över de fyra karaktäristiska landskapstyperna i kommunen. Landskapsanalysen gjordes ursprungligen som underlag till programhandlingen för översiktsplanering av Landsbygden 2013. Sigtuna Bålsta Lejondalssjön Landskapstyper Uppbrutet slättlandskap Bro Mosaikartat dalgångslandskap Mosaikartat odlingslandskap Örnässjön Lillsjön Kungsängen Skogslandskap Bakgrundskarta Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg 0 2,5 5 Km Tätortsavgränsning Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 91

Bilder ur Landskapsanalys Upplands-Bro, 2012. Exempelbilder från fyra landskapstyper i kommunen: Uppbrutet slättlandskap, Mosaikartat dalgångslandskap, Skogslandskap och Mosaikartat odlingslandskap. 92 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Uppbrutet slättlandskap Det uppbrutna slättlandskapet återfinns i kommunens norra del. Området utgörs av ett större öppet dalgångsstråk ut mot Mälaren i nordöst och i väst. I sydöst har dalgången en tydlig gräns mot det mer höglänta skogsdominerade sprickdalslandskapet. Landskapet på slätten är storskaligt och intensivt brukat med stor överblickbarhet och långa siktlinjer. Topografin är varierad. Större flacka odlingsytor avbryts av större eller mindre skogsklädda höjdpartier som bidrar till att skapa ett variationsrikt landskap trots storskaligheten. Gårdarna på slätten är stora och bebyggelsestrukturen ålderdomlig. De flesta gårdslägen har förhistoriska anor. Slättens lokala vägnät är småskaligt och ålderdomligt och löper i ägogränser och längs med dalgångssidor och höjdryggar i ett finmaskigt nät som binder ihop gårdar och byar med varandra och med kyrkbyarna och de större regionala vägarna. I det öppna landskapet bidrar trädrader, vägnät, diken, gärdsgårdar till ett varierat landskap med tydlig rumskänsla. Alltför likriktad bebyggelse i en sådan miljö kan skapa obalans i det övrigt formrika landskapet. Bärande karaktärer: Herrgårdslandskapet Kyrkbyar Storskaligt slättlandskap med långa siktlinjer. Flack, öppen odlingsmark med bitvis varierad topografi genom skogsklädda höjdpartier. De många gränserna i landskapet i form av öppna diken mellan åkrar och i ägogränser, alléer och trädrader bidrar till variation och formrikedom. Stenmurade gärdsgårdar som vittnar om tidigare avgränsningar mellan åker och betesmark. Herrgårdspräglat allékantat vägnät med stjärnformade korsningar som ansluter till de äldre landsvägarna Gles bebyggelse som i stora drag följer tidigare by- och gårdsstrukturer. Förhistorisk och nutida farled längs norra kusten med tidigare ångbåtsbryggor. Exempel på uppbruten slätt i Upplands-Bro. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 93

Mosaikartat dalgångslandskap Det mosaikartade dalgångslandskapet finns i kommunens östra delar. Landskapet består av trånga, ibland långsträckta dalgångar som öppnar upp sig i större tydligt avgränsade rum. Dalgångarna är avskilda från varandra av större höglänta skogsområden. I området ligger dels Kungsängens övnings- och skjutfält och dels kommunens största sjöar, Lejondalssjön, Örnässjön och Lillsjön. Terrängen är varierad från småkuperad i de ibland skålformade dalgångsstråken till att bli mer kuperad och topografiskt varierande i skogsområdena. Kring sjöarna finns mindre öppningar av odlingsmark där den dominerande markanvändningen idag är hästbete. Vägnätet är småskaligt och ålderdomligt med många grusvägar och löper mellan gårdarna och ut mot sjöar och kust. Med undantag från områdets mer tättbefolkade gränszoner saknas större vägstråk. Landskapstypens östra del mot Mälarens strand ligger på Livgardets marker och har i stort sett inte förändrats sedan militären kom dit i mitten av 1960-talet. Markerna hålls fortfarande öppna, men mycket av bebyggelsen har antingen rivits, sprängts eller förfallit. Fortifikationsförvaltningen har rivit omkring hälften av områdets byggnader för att ge plats åt militära övningsfält. Bärande karaktärer: Småskaligt sprickdalslandskap som övergår i öppen slätt norrut. Småskaligt ofta grusat vägnät. Flera unika herrgårdsmiljöer i försvarets område såsom Tranbygge, Lövsta och Granhammar. Avsaknad av bebyggelse i skogsområden. Håbo-Tibble medeltida kyrka med tillhörande moderniserad kyrkby. Småhusområden med ursprung i tidiga egnahemsrörelsen kring 1900. I anslutning till landsväg och småhusområden har förtätning pågått sedan mitten på 1950-talet. Torplandskap i anslutning till sjöarna. Utblickarna över Lejondalssjön. Lejondals slott med senromantisk 1800-talskaraktär och omgivande odlings- och betesmarker, alléer, ädellövträd och fruktträdgård. Tätortsnära prägel söder om sjöarna. Lejondalssjön sedd från Lövsta i norr. 94 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Mosaikartat odlingslandskap Det kustnära sprickdalslandskapet breder ut sig i kommunens södra del. Det är ett variationsrikt landskap, både vad gäller markanvändning, bebyggelse, topografi och vägnät. Sprickdalarna har en nordsydlig riktning. Centralt i odlingslandskapet består bebyggelsen av gårdar och byar med anor från järnåldern som är lokaliserade till större skogsbeklädda höjdpartier i odlingsmarken eller till dalgångskanterna. Längs med mälarstranden ligger herrgårdarna som ett pärlband och präglar landskapet med sina raka alléprydda vägar, ståndsmässiga byggnader, storskalig markarrondering och ädellövträd. Vid herrgårdarna har ofta handelsträdgårdar och tegelbruk funnits invid stränderna. Tillsammans med bryggor för den tidigare ångbåtstrafiken bildar de ett karaktäristiskt inslag i landskapstypen. Den huvudsakliga markanvändningen i landskapstypen är odlad åker, men här finns även ett stort inslag av bete, främst av hästar. Landskapstypen präglas även av det storstadsnära fritidslandskapets utveckling under 1900-talet. Längs med kusten finns badplatser, småbåtshamnar och ett flertal fritidshusområden med blandad bebyggelse, alltifrån de tidigaste sportstugorna till nutida fritidshus. Området präglas av terränganpassade tomter längs ett likaså slingrande och terränganpassat vägnät. De större vägarna är delvis rätade och anpassade till modern biltrafik, men det småskaliga vägnätet i odlingsbygderna består ofta av grusvägar som löper i ägogränser och längs dalgångssidor mellan gårdar och torp. Bärande karaktärer: Småkuperat öppet åkerlandskap som löper mellan skogsklädda höjdpartier. Herrgårdspräglade landskap med stora sammanhängande odlingsmarker och torpmiljöer i skogspartier. Alléer och stort lövträdsbestånd i anslutning till herrgårdarna. Samlad småskalig bebyggelse i byarna. Ångbåtsbryggor. Utblickarna mot Mälaren från odlingslandskapet. Gamla fristående ekar i odlingsmark. Småskaligt ålderdomligt präglat vägnät, ofta grusade vägar och slingrande, trädkantad bygata där vägrummet har en lummig naturnära karaktär. Ny bebyggelse följer väl den äldre bebyggelsestrukturen. Kyrkan är väl synlig i landskapet utan konkurrerande byggnader. Bebyggelsen ligger samlad i brynet mellan skog och åker med utblick. Boningshuset är överordnat uthusen både när det gäller placering och storlek. Låssa kyrka. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 95

Skogslandskap och exempel på karaktärsområden I området kring Håbo häradsallmänning i kommunens nordvästra del finns ett storskaligt och slutet skogslandskap. I allmänhet kan man säga att skogslandskapet är mer tåligt för förändringar eftersom begränsade siktlinjer gör påverkan på omgivande miljöer mindre påtaglig. Men i just detta fall används området för skogsbruk och är bland annat därför inte aktuellt för utveckling med ny bebyggelse. Bärande karaktärer: Småskalig, spridd torpbebyggelse. Trånga uppodlade dalgångsstråk med våtmarker som bryter av. Historiskt resurslandskap. Småskaligt, glest, slingrande vägnät. Stora höjdvariationer. Gles bebyggelse Skyddad placering med indrag från vägen. Terränganpassad tomt med naturorientering. Bebyggelse placerad på tomtens högsta punkt. Dämpad färgskala från mellan till mörka jordfärger. Inga skarpa tomtgränser. Grusad eller gräsad uppfart. Karaktärsområden För mindre delområden inom de beskrivna landskapstyperna går det också att göra ytterligare karaktäriseringar utifrån de mer lokalt specifika och särskiljande landskapselementen eller de funktioner som bebyggelsen har. Karaktärsområdena har fått namn efter var de ligger, såsom till exempel Önsta, Låssa, Lejondal eller Lennartsnäshalvön eller efter funktion så som herrgårdslandskap, fritidslandskap, kyrkbylandskap eller bylandskap. Karaktäriseringarna är ett viktigt underlag för att veta vilka landskapsvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling som vid till exempel lokaliseringsprövningar. Du kan läsa mer ingående om karaktärsområdena i dokumentet som heter Landskapsanalys Upplands-Bro från 2013. Flygbild över kommunens nordvästra delar där skogslandskapet och Håbo Häradsallmänning breder ut sig. 96 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

UPPSALA LÄN STOCKHOLMS LÄN mot Arlanda Karaktärsområden Sigtuna Exempel på landskapskaraktärsområden inom landskapstyperna: Håtuna Håbo Häradsallmänning Håbo-Tibble-Mariedal Kungsängens skjutfält Lejondal Önsta Låssa Ådö Brogård Lennartsnäshalvön Stäksön Håtuna Håbo Häradsallmänning Håbo -TibbleMariedal Bålsta Kungsängens skjutfält Önsta Lejondal Lejondalssjön Landskapstyper Uppbrutet slättlandskap Bro Låssa Mosaikartat dalgångslandskap Brogård Mosaikartat odlingslandskap Örnässjön Lillsjön Kungsängen Skogslandskap Stäksön Ådö Bakgrundskarta Lennartsnäshalvön Kommungräns och länsgräns Större väg Järnväg 0 2,5 5 Km Tätortsavgränsning Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 97

Bilder ur Landskapsanalys Upplands-Bro, 2012. Exempelbilder från fyra karaktärsområden: Bylandskap, fritidslandskap, herrgårdslandskap och dalgångslandskap. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. 98 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Riktlinjer för utformning och placering av ny bebyggelse Med kunskap från landskapsanalysen och de natur- och kulturmiljöinventeringar som finns för Upplands-Bro kommun så har vi i Landsbygdsplanen formulerat riktlinjer som beskriver vad du ska tänka på och ta hänsyn till vid utformning och placering av ny bebyggelse på landsbygden. Riktlinjerna för utformning och placering är ett komplement och en konkretisering av de övergripande riktlinjerna för lokalisering som du hittar i början av del 4. Vi har delat in det i några underrubriker som beskrivs mer utförligt på kommande sidor. Tomtens utformning och byggnadernas placering Att tidigt planera tomten är viktigt. Då kan man ta till vara de lokala förutsättningarna och skapa ett släktskap med omgivningen. När nya hus placeras enligt den befintliga äldre bebyggelsestrukturen så kan de kulturhistoriska värdena i landskapet utvecklas. Genom att spara vegetationen och vara rädd om tomten skapas större samhörighet mellan hus och landskap än stora ingrepp som schaktning och fyllnader. Flera hus på tomten skapar rumsbildning, skydd för vindar och fina lägen för uteplatser. Upplevelsen av huset från omgivningen har betydelse för förankringen på platsen. Vägstruktur och gränser Vägstrukturen är en del i kulturlandskapet i Upplands-Bro och därför är det viktigt att anpassa nya vägdragningar till de omgivande förhållandena. När nya fastigheter bebyggs så är det också en del formalia man måste ta hänsyn till så som väglagen. Enligt väglagen måste du alltid ha tillstånd från väghållningsmyndigheten för att ansluta en enskild väg eller en tomtutfart till allmän väg. Byggnadens utformning Byggnadens utformning, dess material och färg är viktiga egenskaper för hur det hör hemma i det landskap där det placeras. Närhet till befintlig bebyggelse, platsens kulturhistoria och anpassningen till tomten blir avgörande för att resultatet ska bli lyckat. Avfall Kommunen ansvarar för insamling och borttransport av hushållsavfall och varje enskild fastighetsägare ansvarar för att sortera och överlämna det avfall som uppkommer inom fastigheten. Dricksvatten, dagvatten och avlopp I stora delar av kommunens landsbygd finns det inte tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Där ansvarar fastighetsägarna själva för att ordna väl fungerande enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Kommunen ansvarar för tillsynen av anläggningarna. Energiförsörjning Kommunen vill fortsätta att vara en grön kommun genom att främja miljövänlig energiproduktion så som vindkraft, solenergi med mera mera. Planeringsinriktningarna från ÖP 2010 gäller fortfarande och kommunen väljer att när möjligt prioritera energikällor med låg klimatbelastning och att verka för effektivare energianvändning. Riktlinjer specificeras dock inte för detta eftersom tekniken utvecklas snabbt. Kommunen har energirådgivning som det går bra att kontakta för information och inspiration. Inför ny lokalisering av bebyggelse ska sökanden alltid försäkra sig om att det finns möjlighet att dra fram el till bebyggelsen. Hälsa och säkerhet Att förutse och hantera risker så som till exempel risk för översvämning, skred, ras och erosion är en förutsättning för att kunna föreslå ny bebyggelseutveckling. Detta beskrivs vidare i Del 3. Restriktioner kan också finnas vid byggnation och exploatering nära elanläggningar och arbete nära starkströmsanläggningar ska alltid utföras i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Vid lokaliseringsprövning för ny bebyggelse samråder kommunen med ledningsägare. Sökanden ska också säkerställa att skyddsavstånd hålls till elektromagnetiska fält, eventuella allergener med mera. Störande verksamheter som inte tillhör de areella näringarna lokaliseras huvudsakligen till tätorternas verksamhetsområden. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 99

Tomtens utformning och byggnadernas placering Vid lokalisering av nya bostäder och övrig bebyggelse ska en samlad bebyggelsestruktur eftersträvas. Bebyggelse på god jordbruksmark ska undvikas. Det är viktigt att det finns allmänt tillgängliga släpp genom bebyggelsen till angränsande natur- och strövområden. Ny bebyggelse ska inte privatisera omgivningen eller upplevas som en barriär. Anpassa bebyggelsens placering, skala, volym och utformning till platsens rådande bebyggelsemönster. Placera till exempel husen i kantzoner i landskapet och inte uppe på höjder. Sammanhängande öppna landskapsrum och viktiga siktlinjer ska bevaras. Placera till exempel husen i kantzoner i landskapet och inte på öppen åkermark. Ny bebyggelse placeras i lämpliga luckor inom befintliga bebyggelseområden. Upplevelsevärden och utblickar som hänger samman med landskapets avläsbarhet från huvudvägarna ska inte byggas bort. Vid placering av flera liknande hus på rad behövs en viss variation i utformningen. Utgå från äldre bebyggelsemönster och vägrummets karaktär när ni väljer om byggnaden ligger indragen från vägen eller nära vägen. Undvik standardiserade hus som grupperas utan medveten anpassning och förhållningssätt till landskapstypen och byggnadstraditionen. Ännu högre krav ställs på detta i känsliga kulturmiljöer. Anpassa tomtgränser och höjdsättning till omgivande landskap och topografi. Större ingrepp i form av schaktning och fyllning ska undvikas. Typillustrationerna är inspirerade av och hämtade ur skrift från Länsstyrelsen i Skånes län och Enköpings utställningshandling för ÖP 2030. 100 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Vägstruktur och gränser Vid enstaka avstyckningar och mindre tillkommande grupper bör den befintliga vägstrukturen bevaras och endast kompletteras med korta sekundärvägar. Nya vägsträckningar ska vara välplanerade och utgå från befintliga vägar och möjliggöra en utveckling enligt pärlbandsprincipen. Nya parallella vägar eller helt raka vägar som inte tar stöd i terrängen bör undvikas. Bevara det ålderdomligt slingrande småskaliga och ofta grusade vägnätet med anslutande diken. Anpassa eventuella gränser mot vägar och omgivning efter landskapet förutsättningar. Det gäller exempelvis staket, häck och liknande. Låt uppfart och trädgård ansluta till platsens karaktär. Nya väganslutningar fram till ny bebyggelse bör följa terrängen. Dessa kan annars bli störande, trots diskret inplacerad ny bebyggelse. För det rörliga friluftslivet och för gång- och cykeltrafik kan kompletterande gång- eller cykelbanor tillåtas utmed befintliga vägar samt i form av stråk eller stigar som löper genom naturområden. Detta med syfte att höja säkerheten för oskyddade trafikanter och knyta ihop platser som är intressanta för friluftsliv så som badplaster och turistmål. Enligt väglagen måste du alltid ha tillstånd från väghållningsmyndigheten för att ansluta en enskild väg eller en tomtutfart till allmän väg. Ortofoto på vägnätet och bebyggelsen vid Håbo-Tibble från 1960 och 2015. Väg 912 går nu förbi kyrkbyn istället för igenom. Vid Stora Ekeby löper vägnätet karaktäristiskt i ett stjärnformigt mönster från gårdstomten ut mot odlingsmarken och utmarkerna i skogsområdena. Bild från 1960 och 2015. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 101

Byggnadernas utformning och placering Utgå från tomten vid val av byggnadstyp. Planera ny växtlighet med hänsyn till omgivande landskap. Anpassa materialval på fasad, tak och utformning av detaljer så att det liknar befintlig äldre bebyggelse och passar in i kultur- och naturmiljön på platsen. Låt uthus och garage underordna sig boningshuset. Placera till exempel inte garaget direkt vid infart eller landsväg. Placera inga konkurrerande byggnader i huvudbyggnadens närhet. Ny användning av jordbrukets ekonomibyggnader är positivt om hänsyn tas till kulturvärdena och om övriga grundkrav uppfylls. Använd gärna byggnadsprinciper och arkitektoniska detaljer som finns i befintliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder även i ny bebyggelse. Bebyggelse i skogsbryn längs väg 263. Typillustrationerna är hämtade ur skrift från Länsstyrelsen i Skånes län, Upplandsmuseet och Enköpings utställningshandling för ÖP 2030. 102 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Att tänka särskilt på i skogslandskap och fritidslandskap Ny bebyggelse kan placeras inne i skog, till exempel i en glänta eller nyskapade småskaliga öppna landskapsrum. Ny bebyggelse kan placeras indragen i kantzonen mot det öppna landskapet. Ny bebyggelse utmed skog placeras så att huvuddelen av skogsbrynet bibehålls. Placeringen bör inte vara i en strikt form utan anpassad till platsens förutsättningar och med indrag från vägen. Skogsbrynen fungerar som rumsavgränsare och ny bebyggelse bör placeras omväxlande i förhållande till skogsbrynen. Bebyggelse bör placeras växelvis och med större släpp av skog emellan, så att det inte uppstår en ny randzon av bebyggelse som lyser mellan trädstammarna. Uppfart bör ordnas diskret med grusad eller gräsad körbana. Trähus förordas. Fasader bör ha en dämpad färgskala från mellan till mörka jordfärger. Bebyggelsen bör fortsätta vara gles vid enstaka avstyckningar och mindre tillkommande grupper. Ju tätare husen placeras, desto större krav bör ställas på en gemensam karaktär i form av likartade volymer och fasadmaterial. Fritidshus på Ådö. Foto: Anne Philipson Jancke och Cecilia Pantzar. Bebyggelse i skogsbryn. Fritidshusbebyggelse inpassad i skogen norr om Lejondalssjön. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 103

Dricksvatten, dagvatten och avlopp I stora delar av kommunens landsbygd finns det inte tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Där ansvarar fastighetsägarna själva för att ordna väl fungerande enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Ibland delar flera fastighetsägare på en anläggning och då kallas det gemensamhetsanläggning. För dig som planerar att bosätta dig eller bedriva verksamhet på landsbygden är det några saker som är extra viktiga att tänka på och vi beskriver dem övergripande i det här avsnittet. Utredningar inför lokaliseringsprövning När bygg- och miljönämnden gör en lokaliseringsprövning av ett förslag till ny bebyggelse på landsbygden så ska alltid möjligheterna till att skapa väl fungerande och miljömässigt godtagbara enskilda vatten- och avloppsanläggningar vara utredda. Som exempel så bör nya fastigheter ha en minsta tomtstorlek på 2500 kvm för att få plats med enskilda lösningar. Om gemensamma lösningar för till exempel vatten och avlopp anordnas så kan tomtstorlekarna vara mindre. Man måste dock utgå från landskapstypen och vad som är lämpligt på platsen. Man måste också kunna visa att närliggande dricksvattenbrunnar, bergvärmebrunnar och avloppsanläggningar inte kommer att påverkas negativt av den nya bebyggelsen. Om avstyckning eller byggnation gäller för tre till fem nya hus så ska vatten- och avloppfrågorna lösas gemensamt för dessa hus. Det blir då ett villkor som skrivs in i förhandsbeskedet som Bygg- och miljönämnden ger. Innan gemensamhetanläggningarna är ordnade får alltså inte bygglov ges. Är det fler än fem hus som ska byggas så gäller ytterligare andra riktlinjer. Du kan läsa mer om det i början av del 4. Dricksvatten Som fastighetsägare ansvarar du för att ditt dricksvatten håller god kvalitet. På landsbygden tas hushållens vatten oftast från borrade eller grävda brunnar. Vatten från enskilda brunnar kommer från grundvatten. Grundvatten finns på olika djup under markytan och fyller ut porer och sprickor i jordlager eller berggrund. Förutsättningarna för om det är lämpligt att borra eller gräva en dricksvattenbrunn skiljer sig åt i olika delar av kommunen. Ny enskilda anläggningar kan också påverka förutsättningarna för andras redan befintliga vatten- och avloppsystem. Bergborrning för dricksvatten i områden med risk för saltvatteninträngning I vissa områden i kommunen finns fickor med saltvatten i bergrunden. Det har sitt ursprung i den forntid då delar av Sverige var täckt av salt eller bräckt vatten. Du kan se områdena i kartan med rubriken Vattenskydd. Om du borrar efter dricksvatten eller bergvärme och stöter på en sådan saltvattenficka så kan dricksvattnet bli otjänligt. Därför finns restriktioner för borrning i vissa lägen. Bergborrning för värmeenergi Det är viktigt att tänka på att även bergborrning för värmeenergi kan åstadkomma saltvatteninträngning. Vattenskyddsområde Delar av Upplands-Bro kommun ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Det finns också ett vattenskyddsområde för en grundvattentäkt, Leran 1:3. Du kan se vattenskyddsområden i kartan med rubriken Vattenskydd. Bor man inom ett vattenskyddsområde ska man inte handskas med kemikalier som kan medföra spill på marken så som olja eller bekämpningsmedel. Det finns också anledning att vara försiktig med gödsel och avlopp. Dagvatten Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor som hustak, asfalterade vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. Dagvattnet kan också föra med sig föroreningar. Det ska undvikas. Ett exempel är växtnäringsämnena kväve och fosfor som leder till att dikena växer igen snabbare och måste underhållas oftare. Ett annat är när någon står och tvättar bilen på en garageuppfart. När du planerar att bygga något nytt ska du tänka på hur dagvattnet kan omhändertas. På landsbygden är det till exempel bäst att inte asfaltera infarter och parkeringsplatser. Dagvattnet tas då om hand lokalt och grusade ytor på infarter och parkeringar stämmer ofta bättre med bebyggelsetraditionen på landsbygden. Dikningsföretag Det finns olika sätt att leda bort vatten från jordbruksmark och från bebyggd mark. Detta kallas markavvattning. Det 104 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

innebär att vattnet i ett område förs bort för att göra området mer lämpligt för viss verksamhet, till exempel för odling eller bebyggelse. Dikning, vattenavledning, invallning och täckdikning är exempel på olika typer av markavvattning. På landsbygden finns många så kallade dikningsföretag. Det är samfälligheter som bildats för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark. Om en ny tomt ska anläggas i anslutning till ett befintligt dikesföretag så får inte den nya tomten försvåra för till exempel dikesrensning. Det kan också vara så att diken och rörledningar normalt är dimensionerade enbart för områdets åkermark och skogsmark och inte klarar nya, ökade vattenflöden från ny bebyggelse. Resultatet kan bli erosion och ras i diken, igenslamning av rörledningar men också översvämningar. Avlopp Allt utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Det är oavsett om utsläppet är från ett enskilt hushåll eller från en hel stad. Den som äger en fastighet som ligger utanför verksamhetsområdet för kommunalt avlopp är ansvarig för att avloppsvattnet från fastigheten genomgår tillräcklig rening innan det släpps ut. En enskild anläggning för avlopp på landsbygden kan till exempel vara en slamavskiljare med infiltrationsbädd eller ett minireningsverk. Tillstånd För att anlägga en avloppsanläggning krävs tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken och de lokala hälsoskyddsföreskrifterna för Upplands-Bro kommun. En anmälan kan även behövas vid ändring av en befintlig avloppsanläggning. Servitut Ibland finns det skäl att placera anläggningen eller ledningar på annans mark och då måste du ha ett skriftligt godkännande från markägaren. Då är det bästa att göra ett servitut. På så sätt undviks de problem som kan uppstå om någon av fastigheterna byter ägare. Servitutet innebär att ägaren till en fastighet får rätt att använda en del av en annan fastighet och är alltid kopplat till fastigheten, inte till enskilda personer. Du kan få mer information om servitutsbildning hos Lantmäteriet. Vad gäller för att anlägga avlopp på din fastighet? Kommunen är indelad efter känslighet och skyddsnivåer (normal och hög nivå). Upplands-Bro har en avloppspolicy där indelningarna redovisas. Du hittar policyn på kommunens webbsida. Olika krav ställs på enskilda avlopp beroende på områdens olika känslighet. Du kan också kontakta någon av miljöinspektörerna för att få mer information. Foto: Barbro Wickström, Dan Burch och Frederico Candoni Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 105

Vattenskydd ± Stora Ullfjärden Håtuna Sigtuna Här kan du läsa mer: För fastighetsägare och företag som ligger inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser om vad man bör tänka på för att inte skada vattentäkten. Dessa bestämmelser finner du hos Havs- och vattenmyndigheten. Lilla Ullfjärden Bålsta Håbo-Tibble Skarven Lejondalssjön Bro Örnässjön Teckenförklaring Större enskilda vattentäkter Norra Björkfjärden Lillsjön Kungsängen Livgardets områdesgräns Ås, känsligt grundvatten Vattenskyddsområde, grundvattentäkt Leran 1:3 Befintliga ESKO Görväln Ekologisk särskilt känsliga sjöar och vattenområden Östra Mälardalens vattenskyddsområde Jakobsberg 0 2,5 5 Km Kommungräns 106 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Avfallshantering I Upplands-Bro finns precis som i alla andra kommuner i Sverige formella regler för avfallshantering. Väldigt förenklat kan bestämmelserna beskrivas med att kommunen ansvarar för insamling och borttransport av hushållsavfall och att varje enskild fastighetsägare ansvarar för att sortera och överlämna det avfall som uppkommer inom fastigheten. Alla sorters förpackningar i glas, plast, papper och metall och tidningar ska var och en lämna vid återvinningsstation eller fastighetsnära insamling. Farligt avfall sorteras och lämnas vid kretsloppscentral så att det kan återvinnas och behandlas på ett miljösäkert sätt. Det finns två kretsloppscentraler i Upplands-Bro. En ligger i Brunna och den andra i Skällsta. Rest- och matavfall från hushållet lämnas i två olika sopkärl som tillhandahålls av kommunen. Insamling av soporna och transporten vidare utförs av kommunens upphandlade entreprenörer. Hanteringen finansieras genom en avgift som tas ut från samtliga abonnenter. Om du har ett företag så hanterar du dina städsopor, toalettsopor och matavfall på samma sätt som från ett hushåll. Tekniska krav Hämtningen av hushållsavfallet för med sig tekniska krav på vägar med mera som fastighetsägaren själv ska uppfylla. För dig som planerar att bosätta dig eller bedriva verksamhet på landsbygden är det några saker som är extra viktiga att tänka på: Placeringen av sopkärl Sopbilen ska kunna komma fram till dina sopkärl utan krångel och sedan vända på ett säkert sätt och köra därifrån igen. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att framkomligheten är god. Ibland betyder det att kärlen inte kan stå vid fastighetsgränsen utan att kommunen får hänvisa till en annan placering för kärlen. Transportvägar för fordon och hämtningspersonal Vägarna ska ha fri sikt och god framkomlighet. Vintertid ska vägen vara snöröjd och halkbekämpad. Om vägen är brant kan du behöva ha en annan placering på sopkärlen vintertid än sommartid. Krav på vändmöjligheter Sopbilen måste kunna vända på en vändplan eller med säker backning i en trevägskorsning. Storlek på sopkärlen Tänk till i förväg så att kärlens storlek är tillräcklig eftersom soporna inte hämtas oftare än varannan vecka. Sopkärl för restavfall och matavfall Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 107

Här kan du läsa mer: Du kan läsa mer om de tekniska detaljerna på kommunens webbsida eller ringa kommunens kundcenter! Exempelbilder på mått som räknas som framkomlig väg och vändmöjligheter som är godkända. Bilderna är hämtade från Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen. 108 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Hållbarhet och hänsynsaspekter på ny bebyggelse Riksintresse för miljön enligt MB kap. 4 Mälaren med öar och strandområden Riksintresse för totalförsvaret Väglagen Strandskydd Riksintresse för kulturmiljö och landskapsbild Djurhållning Markförorening Avlopp Dricksvatten, brunn, bergvärme Vattenplan Vattenskyddsområde Fornminnen Väg, trafik och transport Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Lokalt intresse, kulturmiljö och landskapsbild Görvälnkilen Tätortsavgränsning Kollektivtrafik Övriga naturvärden Placering i landskapet Bebyggelsestruktur Översvämning Grannar Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 109

Bete vid Lövsta gård. 110 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Hållbarbarhet och hänsyn Sammanfattning av konsekvensbeskrivning Uppfyllelse av miljömål Allmänna och mellankommunala intressen Del 5 - Hållbarhet och hänsyn Del 5 - Hållbarhet och hänsyn 111

Hållbarhet och hänsyn Hållbarhet på landsbygden Landsbygden är en viktig resurs och tillgång. Planeringen har ofta utgått från tätorternas utveckling och expansion, men landsbygdens utveckling är lika viktig. Utvecklingstakten är i många fall långsammare än i tätortsområdena. Hur landsbygden förändras över tid är avgörande för hur väl en hållbar utveckling nås. Övergripande definieras hållbarhet i de tre delarna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet innebär att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av en förstörd miljö. Samhället bör i stället utvecklas efter principer som förbättrar miljön och människors hälsa och där vi långsiktigt investerar och planerar för mer hållbara system för samhällets organisation. I samrådsversionen av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, formuleras ett förhållningssätt till hållbar utveckling: Människan är i centrum, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling. Enligt RUFS 2050 förtydligar detta förhållningssätt att hållbar utveckling inte handlar om att skydda miljön från människan utan om att skapa goda livsvillkor för alla människor, nu och i framtiden, utan att de ekologiska planetära gränserna överskrids. I planeringen kan strategier och principer verka för att styra utvecklingen mot en hållbar utveckling. Exempelvis medför spridd bebyggelse högre kostnader och miljöpåverkan genom organisationen av olika funktioner i samhället och genererar fler resor och transporter med bil. Att samla bebyggelse, samordna funktioner och undanta vissa områden från bebyggelseutveckling är olika sätt att förstärka utvecklingen mot ett hållbart samhälle, genom att bland annat kollektivtrafiken underlättas. Miljöbedömningen Miljöbedömningen är ett verktyg som bör integreras tidigt i planprocessen. I PBL 3 kap. 8 görs en hänvisning till 6 kap. miljöbalken 11-18 och 22 där det finns bestämmelser om miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av planer och program. Syftet med miljöbedömningen är att gynna den hållbara utvecklingen genom att integrera miljöaspekter i planarbetet. Bedömningen sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning och medföljer planen i den formella processen. Konsekvensbeskrivning Genom att upprätta en konsekvensbeskrivning så utreder och presenterar kommunen vilka konsekvenser avseende bland annat sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter som en översiktsplan kan leda till. Denna konsekvensbeskrivning ska precis som översiktplaneförslaget ut på samråd enligt plan- och bygglagen. Syftet är att integrera dessa aspekter i planen och främja en hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivningen framtagen till detta planförslag utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Det är helheten i planförslaget som kan ge betydande miljöpåverkan. Kraven på anpassning till befintliga förhållanden vid en utveckling inom landsbygden är större inom vissa områden än andra. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Dokumentet består av sammanfattningar inom varje geografiskt delområde om vilka miljöfrågor som är viktiga att uppmärksamma i kommande planering. En mer detaljerad checklista per delområde redovisades även som en hjälp att identifiera viktiga miljöfrågor att belysa i fortsatt bygglovgivning och viktiga frågeställningar om miljöpåverkan som behöver utredas vidare. Dokumentet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Därutöver har underlag från ÖP 2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Uppfyllelse av jämställdhet och folkhälsomål finns beskrivet i konsekvensbedömningen. På nästa sida presenteras en sammanfattning av konsekvensbedömningen och därefter redovisas uppfyllelsen av miljömålen. 112 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Sammanfattning av konsekvensbeskrivning I planförslaget vill kommunen ha större möjlighet att styra tillkommande bebyggelse inom landsbygden än vad som blir fallet utan plan (nollalternativet). Generellt gäller precis som i nollalternativet att fortsatt permanentning av fritidshus kommer att ske. Generellt gäller också att fortsatta enstaka avstyckningar utanför utvecklingsområden och stråk sker även i planförslaget, dock i mindre omfattning. I planförslaget har kommunen pekat ut områden där man bedömer det som lämpligt med ytterligare bebyggelse än vad som bedöms tillkomma med enbart Översiktsplanen, ÖP 2010, som grund. Det gäller områdena Killinge, Näshagen, Ådö och Skälby. Det finns också utredningsområden där bebyggelse kan komma i fråga i framtiden men där det krävs utredningsarbete för att lösa ett antal svårare frågor. Områdena Tjusta-Håbo-Tibble och Lunda är utpekade som utredningsområden. Kommunens avsikt att ta ett samlat grepp över vilka områden på landsbygden som ska värnas eller utvecklas är generellt positiv ur hållbarhetssynpunkt. Med en utvecklingsstrategi för landsbygden finns bättre möjlighet att styra så att markanvändningen kan optimeras ur ett hållbarhetsperspektiv. Planförslaget pekar ut områden som prioriteras för ny bebyggelse men skillnaden mot nollalternativet är generellt ganska liten. Planförslaget innehåller relativt glesa utbyggnader i nära anslutning till befintlig bebyggelse vilket gör att påverkan bedöms bli liten. Lokala anpassningar kommer dock att krävas i mer detaljerad planering för att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö. Planförslaget ger utförligare och mer preciserat stöd för bygglovgivning i krav på anpassning ur kulturmiljösynpunkt. Därmed finns det bättre förutsättningar att styra anpassning av ny bebyggelse till landskapets förutsättningar och befintlig bebyggelses skala och form vilket är positivt ur kulturmiljösynpunkt. Planförslaget innehåller LIS-områden där bebyggelse kan tillkomma inom strandskyddat område vilket inte finns i nollalternativet. Merparten av de föreslagna LIS-områdena är förlagda till områden som pekats ut som ekologiskt särskilt känsliga inom kommunens vattenplan. Planförslaget kan därmed innebära negativa konsekvenser för strandnära naturvärden i högre grad än nollalternativet. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet av LIS-områden beror på allmänhetens framtida tillgång till sammanhängande strandområden. Komplettering av bebyggelse inom utvecklingsområden och stråk bedöms allmänt sett kunna göras utan att naturvärden påverkas negativt, men lokala anpassningar kan behövas. Både planförslaget och nollalternativet innebär att belastningen av övergödande ämnen minskar något då bebyggelsen ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Övergödning från jordbruksmark förändras inte med anledning av landsbygdsplanen. Planen medverkar till att miljökvalitetsnormen kan uppnås förutsatt att effektiva avloppslösningar nyttjas. Planförslaget bedöms medverka till att skapa förutsättningar för en socialt hållbar landsbygd då fler kan bosätta sig på landsbygden. Skillnaden mot nollalternativet är dock liten. Bullersituationen i Upplands-Bro kommun domineras av trafikbuller från E18 och Mälarbanan men också flygbuller förekommer. Vare sig nollalternativet eller planförslaget leder till någon ökad exploatering i dessa huvudkällors närhet. Eventuell ny bebyggelse inom influensområdet från Försvarsmaktens verksamhet ligger långt i framtiden. Mälarbanan och väg 269 där farligt gods transporteras kan innebära risker för bebyggelse i närheten, främst Ålsta- Aspvik-Ensta och Killinge. Strax öster om Tjusta finns ett område där fördjupade stabilitetsutredningar behövs för framtida bebyggelse. Några av utvecklingsområdena har redovisade lågpunkter där översvämningsproblem kan uppstå. Vid detaljplanering behöver höjdsättning av framtida bebyggelse utredas i kombination med dagvattenfrågan. För de områden som ligger i strandnära lägen behöver placering utredas i relation till Mälarens nivåer. Planförslaget innebär ett ökat skydd för areella näringar jämfört med nollalternativet men även nollalternativet säger att de areella näringarna ska värnas. Planförslaget bidrar till att skapa bättre förutsättningar att hitta gemensamma lösningar som innebär större energieffektivitet. Vid några utvecklingsområden finns risk för konflikt med djurhållning. Del 5 - Hållbarhet och hänsyn 113

Uppfyllelse av miljömål Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Syftet med miljömålen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. Regionala miljömål Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut för prioriterade insatser i länet. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt God bebyggd miljö. Dock har inte tagits fram någon regional strategi eller regionala mål för miljömålet God bebyggd miljö då Länsstyrelsen avvaktar pågående arbete på Boverket och med den nya regionplanen RUFS som är under utarbetande. Lokala miljömål Upplands-Bro Upplands-Bro kommunen har antagit en miljöplan med lokala miljömål för perioden 2010-2030 (Upplands-Bro kommun, 2010). De lokala miljömålen är indelade i de tre områdena effektivare användning av energi och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Relevant är till exempel mål för enskilda avlopp och vilka värdefulla naturtyper som ska värnas. Andra delmål som anges gäller dock endast kommunens egen verksamhet och är inte tillämplig på planförslaget. På följande sidor visas relevanta mål och planförslagets uppfyllelse av dessa i tabellform. Rapsfält norr om Håbo-Tibble kyrkby. 114 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Nationellt miljömål Begränsad klimatpåverkan Riksdagens definition Regionalt miljömål Lokalt miljömål Planförslagets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet och eventuella föreslagna skyddsåtgärder Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att männis- kans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med 2005. Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år 2020. Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO2 ekvivalenter) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år 2030. Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktion oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen. Minskat fossilt koldioxidutsläpp. Möjlighet att tanka biogas inom kommunen. En minskad klimatpåverkan från transporter genom att beakta transporter vid all upphandling. Vad gäller utsläpp av växthusgaser är tillgången till kollektivtrafik en viktig faktor. Ju tätare och mer samlad bebyggelsen är desto större är möjligheten till fungerande kollektivtrafik. Planen bedöms medverka till målet i något högre grad än nollalternativet. Skillnaden är dock liten. Kommunen har som helhet en uttalad ambition att verka för energieffektivisering vilket ligger i linje med målet. Kommunen har en uttalad ambition att prioritera energikällor med låg klimatbelastning. Kommunen är positiv till fjärrvärme och alternativa uppvärmningsformer. Sådana satsningar kräver ett visst befolkningsunderlag. Planen bedöms med dessa delar medverka till målet i högre grad än nollalternativet Skillnaden är dock liten. Del 5 - Hållbarhet och hänsyn 115

Nationellt miljömål Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Riksdagens definition Regionalt miljömål Lokalt miljömål Planförslagets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet och eventuella föreslagna skyddsåtgärder Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota männis- kors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. I anslutning till miljömålet Frisk luft har Länsstyrelsen i Stockholms har tagit fram ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012). Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en strategi för miljömålet Giftfri miljö i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2015). Länsstyrelsen har inte formulerat regionala mål, men anger ett antal åtgärdsområden för arbetet med giftfri miljö. Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en strategi för miljömålet Ingen övergödning i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2015). Länsstyrelsen har inte formulerat regionala mål, men anger ett antal åtgärdsområden för arbetet mot övergödning. Se lokala mål under begränsad klimatpåverkan. Se lokala mål under begränsad klimatpåverkan. Utsläpp från enskilda avlopp ska minskas genom krav på åtgärder samt anslutning till kommunalt VA. Användning av resurssnål teknik och sunda material genom att bland annat använda förnybara material med lång livslängd. All upphandling av varor och tjänster ska föregås av en miljöbedömning. Uppdatering av tidigare inventeringar av enskilda avlopp som ligger i avrinningsområden till känsliga sjöar och vattendrag senast 2014. Ansluta omvandlingsområden med en permanentboendegrad på minst 40% och som påverkar vattnet i östra Mälarens vattenskyddsområde och Lejondalssjön till kommunalt vatten och avlopp senast 2020. Luftkvaliteten är god på landsbygden och planförslaget innebär förutsättningar att behålla detta eller förbättra ytterligare och bidrar därmed till måluppfyllelsen. Påverkas inte av planen. Utsläpp av dagvatten ökar med en ökad andel hårdgjorda ytor. Planförslaget består huvudsakligen av kompletterande bostadsbebyggelse som bör ha goda möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten. I både nollalternativet och planförslaget förbättras VA-hanteringen och fler personer som idag har enskilt avlopp ansluts till det kommunala VAnätet. Att koncentrera bebyggelsen till redan utbyggt VAnät medverkar till att minska belastningen från enskilda avlopp som generellt har sämre reningsgrad än reningsverk. Huvudalternativet medverkar något bättre till detta än nollalternativet. 116 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Nationellt miljömål Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Riksdagens definition Regionalt miljömål Lokalt miljömål Planförslagets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet och eventuella föreslagna skyddsåtgärder Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Utbyggnad prioriterad i område med kommunalt VA minskar näringsbelastningen på recipienter. Kommunen har en ambition att bibehålla orörda strandzoner för rekreation och för att upprätthålla vattenkvaliteten i Mälaren. Mälarstranden lyfts fram som en helhet och pekas ut som en av kommunens viktiga tillgångar. Påverkan på grundvatten medför ingen skillnad i planförslag jämfört med nollalternativ. Kommunens planer på utbyggnad av kommunalt VA bidrar positivt till måluppfyllelsen i både planförslag och nollalternativ. Både planförslaget och nollalternativet föreslår nybyggnad i anslutning till befintlig bebyggelse vilket minimerar påverkan på våtmarker. Planförslaget bidrar varken positivt eller negativt till måluppfyllelsen Både planförslaget och nollalternativet föreslår nybyggnad i anslutning till befintliga bebyggelse vilket minimerar påverkan på skog. Vid exploatering bör lokala värden bevakas. Del 5 - Hållbarhet och hänsyn 117

Nationellt miljömål Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växtoch djurliv Riksdagens definition Regionalt miljömål Lokalt miljömål Planförslagets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet och eventuella föreslagna skyddsåtgärder Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mång- falden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Enbart användning av förnybar energi och effektiv energianvändning i befintliga byggnader med kommunal verksamhet. Energisnåla nya byggnader där kommunal verksamhet ska bedrivas.vid bygglovsansökan ska sökande upplysas om vikten av energisnålt byggande. Bevarande, välskötta och utvecklade kulturhistoriska miljöer samt en kulturmiljöstrategi. En fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärdena och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. En anpassning av kommande bebyggelse efter befintliga natur- och kulturhistoriska värden i landskapet. Både planförslaget och nollalternativet föreslår nybyggnad i anslutning till befintliga bebyggelse. Intrång i odlingslandskap sker restriktivt och de areella näringarna ska ha företräde i både planförslag och nollalternativ men planförslaget pekar ut områden tydligare geografiskt. Både planförslaget och nollaternativet bidrar positivt till måluppfyllelsen. Planförslaget innebär något större möjlighet att styra bebyggelsen till lämpliga platser. Många delar av landsbygden är tysta och ny bebyggelse har goda möjligheter att få en gynnsam situation ur bullersynpunkt. Bebyggelse inom Totalförsvarets påverkansområde ligger långt i framtiden men skulle kunna innebära risk för bullerstörningar. Miljöplanen följs genom att kommunen har större möjlighet att påverka bebyggelsens utseende och läge och anpassas till befintlig natur- och kulturvärden. Både planförslaget och nollalternativet bidrar positivt till måluppfyllelsen. Planförslaget innebär något större möjlighet att bevara oexploaterade områden med naturvärden opåverkade. Skillnaden jämfört med nollalternativet är dock liten. Med rätt placering av bebyggelsen så den inte i onödan gör intrång i områden med höga naturvärden kan målet om ett rikt växt- och djurliv och levande skogar klaras. 118 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, utställningshandling 2016-07-08

Allmänna och mellankommunala intressen Avvägningar mellan olika allmänna och mellankommunala intressen har gjorts i utvecklingsstrategin och riktlinjerna för bebyggelseutveckling. Allmänna intressen Till utställningshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar som är relevanta just på landsbygden. Dokumentet består av utvalda kartor som redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Planförslaget och Planeringsförutsättningarna ska läsas i relation till den kommunomfattande översiktsplanen. I ÖP 2010 finns i kapitel 13 en sammanställning av riksintressen som gäller även för Landsbygdsplanen. Relevanta kartor ur ÖP 2010 har uppdaterats och kompletterats för hela kommunens yta. Nya kartor har också tagits fram som visar planeringsförutsättningar mer ingående, specifikt för landsbygdsdelarna. Mellankommunala intressen I ÖP 2010 finns i kapitel 14 en sammanställning av mellankommunala intressen som gäller även för Landsbygdsplanen. Områdena på landsbygden har olika koppling och samband med intilliggande kommuner. I utvecklingsstrategin uppmärksammas vilka konsekvenser och möjligheter dessa intressen har för just landsbygden. I flera fall berörs landsbygden i högre grad än tätorterna. Mellankommunala intressen som är extra relevanta för landsbygden är till exempel kollektivtrafikförsörjning, Håbo kommuns utvecklingsplaner för Bålsta tätort österut, den regionala grönkilen Görvälnkilen och Mälarens vattenmiljö och status. Jordbruket och enskilda avlopp är också ett mellankommunalt intresse som påverkar vattenkvaliteten i Mälaren. Avloppen påverkar hela Görväln, där norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna. Infrastrukturfrågor innebär samarbete mellan kommuner, såsom utvecklingen av regionala gång- och cykelstråk, Arlandaförbindelsen via Erikssund och Sigtuna, bredbandsutbyggnad, en eventuell påkoppling av Håbo kommun till dricksvattenledningarna och avloppsledningar från Görvälnverket eller en ihopkoppling av Upplands- Bros dricksvattenledningar med Sigtuna kommun. Även riksintresset för Försvaret (Kungsängens övnings- och skjutfält) påverkar grannkommunernas utbyggnadsplaner. Verksamheten genererar buller också för grannkommunerna. Foto: Upplands-Bro kommun och Norma Moralez Persson. Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling 119