Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra Götalands län
Varmare, blötare
Hela samhället påverkas Hela samhället påverkas
Energi och klimatpåverkan och Klimatanpassning 2 av Länsstyrelsen 5 strategiska områden Övriga är: Miljömål, Vatten, Socialt hållbar utveckling
Länsstyrelsen samordnar det regionala klimatanpassningsarbetet Samordna anpassningsarbetet hos statliga aktörer Tolka underlag om klimatförändringar och lokal anpassning av meteorologiska uppgifter och varningar i länet Ta fram en regional analys som underlag för planering och åtgärder Samordna mellankommunal planering Stödja kommuner och andra aktörer Bidra till kunskapsförsörjning hos länets aktörer Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
Gemensamt antagande Västra Götaland i ett förändrat klimat Del 1: Klimatanalys för Västra Götalands län, SMHI Del 2: Konsekvensanalys, Länsstyrelsen Fem olika workshops under hösten 2011: Kommunikation och infrastruktur Bebyggd miljö Tekniska försörjningssystem Människors hälsa och miljö Areella näringar och naturmiljö
Klimatanalys Västra Götaland regionala skillnader
Hälsa TEMPERATUR
Årsmedeltemperaturen ökar Staplar är observerade värden. Svart linje är medianvärden av 16 klimatscenarier och skuggade fält avser max, min, 75:e och 25:e percentiler.
Medeltemperatur per säsonger i dagens klimat Medeltemperatur 1961-1990: Vinter: -2,4 C Vår: 4,8 C Sommar: 15,0 C Höst: 6,9 C Mellanårsvariationen 1961-1990 är störst för vintern Temperaturuppgången under 2000-talet mest framträdande för vintern
Medeltemperatur per säsong Vinter (DJF) Vår (MAM) Sommar (JJA) Höst (SON)
Årsmedeltemperatur regionala skillnader Observerad årsmedeltemperatur 1961-1990.
Vintertemperatur
Värmeböljor Högsta dygnsmedeltemperaturerna runt sjöarna Ökar till drygt 25 C vid slutet på seklet Värmeböljors längd ökar - främst vid kusten 1961-1990 2021-2050 2069-2098 Tröskelvärde 20 C, 30-årsmedelvärden av varje års längsta period.
Kalla perioder lägsta dygnsmedeltemperatur ökar 1961-1990 2021-2050 2069-2098 -18 till -11 C -9 till -4 C
Antal nollgenomgångar
Tjäle kortare säsong minskad tjäldjup
Vegetationsperioden blir längre 1961-1990 2021-2050 2069-2098 206 dagar 330 dagar = 11 månader
Slutsatser om temperatur En successiv ökning av årsmedeltemperaturen, men stor spridning mellan beräkningarna, medeltal 4-6 ökning i slutet av seklet Temperaturökningen störst under vintern Regionalt temperaturmönster kvarstår med varmare vid kusten Vegetationsperioden ca 11 månader i slutet av seklet Värmeböljor ökar Minskad tjäle
NEDERBÖRD
Årsnederbörd 1961-1990 794 mm 1991-2008 894 mm = + 13%
Nederbörd per årstid Vinter Vår Sommar Höst
Årsmedelnederbörd regionala skillnader
Kraftig nederbörd topografin styr Största 1-d nederbörd Största 7-d nederbörd
Perioder utan nederbörd - torka 1961-1990 2021-2050 2069-2098 Antal dygn i följd < 1mm
SNÖ SNÖ
Antal dagar med snötäcke
Snödagar Säveån Tidan
Slutsatser om nederbörd Årsmedelnederbörden ökar 10-30% i slutet av seklet Största ökningen sker under vinterhalvåret Det regionala nederbördsmönstret kvarstår Nederbördsökningen i mm är störst längs kusten och minskar inåt landet Årets största dygnsnederbörden har ökat (1961-2010) De kraftiga regnen förväntas fortsatt öka Snötillgången beräknas minska avsevärt. Redan 2050 - ca 1 månad kortare period med snö
VATTENFÖRING Viskan
Vattenföring - analysområde 10 vattendrag analyserade
Medelvattenföring utveckling
Säsongsvariationer Exempel: Upperudsälven
Årsmedelvattenföring och 100-års flöden i dagens klimat
100-års flöden Ökning: Säveån ca 10% år 2100 Ätran ca 15% år 2100 Viskan ca 12% år 2100 Upperudsälven ca 12% år 2100 Exempel Upperudsälven Mölndalsån ca 5% år 2100 men först en ökning mot slutet av seklet
100-års flöden Ingen förändring: Örekilsäven Strömsån Nossan Tidan Exempel Nossan
100-års flöden Minskning: Gullspångsälven ca 10% år 2100
Slutsatser om vattenföring Årsvariationen förändras mot högre flöden vintertid och lägre vårflod Längre period med lågvatten Grundvattenförhållandena påverkas på motsvarande sätt De 10 vattendragen visar ökning vinter på ca 50% (30-100%) och minskning vår ca 30% (10-45%) 6 vattendrag visar ökad årsmedelvattenföring 5-7%, övriga 4 visar först ökning sedan nedgång 100-årsflödet väntas öka och minska olika i länet
VÄNERN
Vänerns vattennivåer i dagens klimat RH00 (möh) Medelvattenstånd 44,34 100-års nivå 45,58 Dimensionerade nivå (utan vindeffekt) 46,16 + vindpåslag, ortspecifikt 0,2 0,5 + kortvarig vindeffekt 50% (av ovanstående) Högst uppmätta nivå 2001: 45,67
Vänerns vattennivåer i framtida klimat Framtida 100-års nivå RH00 (möh) Framtida dimensionerade nivå RH00 (möh) Dagens 100-års nivå 45,58 Dagens dimensionerade nivå 46,16 + klimateffekt 0,2 + klimateffekt 0,4 + vindpåslag, ortspecifikt 0,2 0,5 + vindpåslag, ortspecifikt 0,2 0,5 + kortvarig vindeffekt 50% (av ovanstående) + kortvarig vindeffekt 50% (av ovanstående)
Vänern låga vattenstånd Ökad avdunstning pga varmare klimat = låga vattennivåer Inom de färgade rektanglarna ligger 50% av beräkningarna. Staplarna representerar max- och minimivärden. Strecket i mitten avser medianvärdet. (Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern, SMHI rapport nr 2010-85)
HAVSNIVÅHÖJNING
Extrema nivåer i dagens klimat Vattenstånd (cm) Kungsvik 1974 2010 Återkomsttid 100 år 147 Återkomsttid 200 år Smögen 1911 2010 Stenungssund 1966 2010 Göteborg 1887 2010 Varberg/Ringhals 1887 2010 145 153 170 165 173 152 158
Havsnivåhöjning Antagit global havsnivåhöjning = 1 m (2100) Havsnivåhöjning Nettoändring Landhöjning
Extrema vattenstånd för kusten 0,5 = 50% sannolikhet, vilket motsvarar 2-års återkomsttid
Extrema nivåer i framtida klimat Vattenstånd (cm) Havsnivåhöjning Återkomsttid 100 år Återkomsttid 200 år Kungsvik 1974 2010 Smögen 1911 2010 Stenungssund 1966 2010 Göteborg 1887 2010 Varberg/Ringhals 1887 2010 64 214 66 214 222 69 239 74 236 243 85 232 238 Observera att vinduppstuvning i trånga vikar kan uppstå tillfälligt, ca 20 cm
Slutsatser om havsvattenståndet ca 2100, antaget 1 m global havsnivåhöjning: Medelvattenytan höjs: ca 65 cm i Kungsvik ca 70 cm i Smögen, Stenungsund och Göteborg ca 80 cm i Ringhals/Varberg Vattenstånd med 100 års återkomsttid höjs på samma sätt Lägst extrema nivåer har Smögen (2010 + 2100) Högst extrema nivåer har Stenungsund (2010 + 2100) och Varberg/Ringhals (2100)
Information om Länsstyrelsens Klimatanpassningsarbete www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Sök: Klimatanpassning Vid frågor kontakta klimatanpassningssamordnare: Charlotta Källerfelt Enheten för skydd och säkerhet 031-60 50 81 Caroline Valen Samhällsbyggnadsenheten 031-60 52 25