LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsledningen 2002-12-09 Dnr 1722/02-33 Den nya möjligheten till delpension Det särskilda delpensionsavtalet Fr.o.m. den 1 januari 2003 gäller till följd av ett särskilt avtal, som slutits mellan de centrala parterna inom det statliga området, en ny möjlighet till delpension. Avtalet innebär i korthet att den som fyllt 61 år kan efter medgivande av arbetsgivaren få sin arbetstid reducerad till att motsvara minst hälften av heltidsarbete och i stället för lön erhålla delpension för den tid som motsvarar arbetstidsminskningen. Delpensionen motsvarar 60 % av lönen. Den som med stöd av avtalet går ned från heltidstjänstgöring till halvtidstjänstgöring (maximal förändring) får således en ersättning i form av lön + delpension som motsvarar 80 % av lönen i heltidsanställningen. Den som har enbart en halvtidsanställning kan över huvud taget inte komma i fråga för delpension. För möjligheten att kombinera t.ex. sjukpension med delpension gäller särskilda regler. Delpensionen bekostas av arbetsgivaren. I stället för lönekostnadspålägg betalas en särskild löneskatt om 24,26 %, vilket således minskar de totala lönekostnaderna ytterligare jämfört med vad som skulle vara fallet vid en fortsatt heltidstjänstgöring. Utbetalningen av delpension sker genom SPV, som sedan fakturerar universitetet utbetald delpension jämte löneskatt. Syftet med delpensionsavtalet Den grundläggande inriktningen för både centrala och lokala arbetsmarknadsparter är att den som är anställd skall kunna arbeta till ordinarie pensionsålder. Arbetsgivaren ansvarar i samverkan med de lokala fackliga organisationerna och de enskilda anställda för att anpassa arbetsuppgifter och organisation, så att detta skall vara möjligt. Hittills har en anställd vid universitet kunnat gå i pension före ordinarie pensionsålder på tre olika sätt. För det första kan den enskilde anställde vid uppnådda 60 års ålder själv besluta om att gå i pension genom s.k. förtida uttag av ålderspensionen. (Enligt det nya pensionsavtalet PA 03 som gäller för alla anställda som är födda 1943 eller senare kan uttag av ålderspension ske tidigast från 61 års ålder.) Vederbörande tar därvid själv de ekonomiska konsekvenserna i form av livsvarigt läg- 1
re ålderspension. För det andra kan han/hon under förutsättning av uppnådda 60 års ålder erhålla s.k. pensionsersättning enligt trygghetsavtalet, vilket kräver att det föreligger arbetsbrist inom universitetet. Arbetsgivaren beslutar och bekostar pensionsersättningen. Och för det tredje kan de anställde sjukpension, något som förutsätter att försäkringskassan fattar beslut om sjukbidrag eller förtidspension. Ersättningen baseras härvidlag på både den allmänna socialförsäkringen och gällande kollektivavtal. Avtalsersättningen finansieras av arbetsgivarna gemensamt via en kollektiv premie. Den nya delpensionen kompletterar de tre nyssnämnda alternativen genom att erbjuda en lösning för andra situationer än de beskrivna. Det finns två typiska situationer som förtjänar att lyftas fram. Den ena avser det fall att en anställd har svårigheter att fortsätta att arbeta i den utsträckning som anställningen avser och därför överväger att lämna sin anställning genom ett förtida uttag av ålderspension eller riskerar att bli tvungen att tillgripa hel eller partiell sjukledighet för lång tid. Delpensionen kan härvidlag vara ett för både arbetsgivare och den anställde attraktivt sätt att få till stånd fortsatt tjänstgöring under ekonomiskt godtagbara villkor. Den andra typsituationen syftar också till att underlätta en kompetensväxling men baseras i stället på att det finns ett överskott på viss kompetens (och inte sällan underskott på annan kompetens), men att överskottet inte är lika omfattande, tydligt eller akut som i det fall när trygghetsavtalets regler om pensionsersättning till följd av formellt konstaterad övertalighet kan utlösas. Delpension beroende av arbetsgivarens prövning Som nämnts redan inledningsvis är möjligheten till delpension beroende av arbetsgivarens medgivande. Det föreligger således inte uttrycklig någon rätt till delpension. Däremot rekommenderas arbetsgivaren enligt en för avtalsparterna gemensam anteckning i avtalet att i största möjliga utsträckning tillmötesgå arbetstagares önskemål om arbetstidsminskning för att erhålla delpension. Avtalet om delpension förutsätter att beslut om arbetstidsminskning och delpension fattas efter en individuell prövning. Universitetet måste, inför prövningar om ansökan om delpension, liksom vid i princip alla andra arbetsgivarbeslut främst ta sin utgångspunkt i verksamhetens krav och de ekonomiska förutsättningar som gäller. Det är med dessa restriktioner som framförda önskemål om delpension får bedömas men då också utifrån den nyss nämnda rekommendationen om att i största möjliga utsträckning söka tillmötesgå önskemålen. Verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för delpension De verksamhetsmässiga förutsättningarna för en arbetstidsminskning (och därmed en anpassning av arbetsorganisationen) måste i allt väsentligt bedömas på den arbetsplats, där den anställde som önskar delpension är verksam. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna är läget det att i det centrala avtalet RALS 2001 omfördelades 0,65 % av lönesumman för perioden 2001-04-01 2003-12-31 från den avgift som universitetet har att erlägga till Trygghetsstiftelsen till ett konto inom universitetet, knutet till att användas för lokala omställningsåtgärder. De centrala parterna har sedan kommit överens om att fr.o.m. den 1 januari 2004 skall 0,3 % av lönesumman användas för sådana lokala insatser. Om syftet är att ett delpensionsbeslut skall vara en del av ett lokalt omställningsarbete kan dessa medel för lokala omställningsåtgärder användas för att (del)finansiera beslutet i fråga. Universitetet har genom kollektivavtal 2
med de lokala fackliga organisationerna kommit överens om att upp till 0,3 % av lönesumman, f.n. ca 2.800 tkr, får användas för att finansiera delpensioner. Det är emellertid angeläget att kostnaderna för en delpension i normalfallet till en viss del också bärs av den aktuella arbetsplatsen. Med hänvisning härtill skall gälla att den delpension som svarar mot en arbetstidsminskning om 10 % av heltidstjänstgöring skall finansieras helt av de nämnda centrala medlen, varefter kostnaderna för ytterligare arbetstidsminskning delas lika mellan sådan central finansiering och den berörda arbetsplatsen. Syftet med denna konstruktion för finansieringen är naturligtvis att möjligheterna för anställda inom universitetet att erhålla delpension skall vara förhållandevis oberoende av vid vilken arbetsplats man är verksam. Vissa andra förutsättningar i samband med delpension Syftet med en delpension är som framgått att arbetstiden skall minskas. Det är därför inte tilllåtet att förvärvsarbeta under den frigjorda tiden, vare sig som anställd eller uppdragstagare eller inom ramen för eget företag annat än i mycket begränsad omfattning. Den som önskar erhålla delpension skall därför underrätta arbetsgivaren om existerande/planerade bisysslor och dessas omfattning. Som villkor för beviljad delpension gäller en fortlöpande skyldighet under hela den period under vilken delpensionen utgår att hålla arbetsgivaren informerad om förändringar i fråga om bisysslorna. Om arbetsgivaren härigenom eller på andra vägar får kunskap om att bisysslorna ökat i omfattning kan delpensionen komma att dras in. Förhållandet att arbetstiden minskas vid en delpension medför inte någon rätt för delpensionären att få förlägga sin återstående arbetstid på visst sätt eller att få utföra vissa sysslor eller att inte behöva utföra andra. Såväl förläggningen av arbetstiden som vilka arbetsuppgifter som skall utföras är även efter ett beslut om delpension en fråga för den lokala arbetsledningen att fatta beslut om, givetvis med iakttagande av också eljest gällande former för samråd med den anställde och de lokala fackliga organisationerna. Det är emellertid lämpligt att frågor om arbetstidens förläggning och om vilka arbetsuppgifter som framstår som aktuella för den ev. blivande delpensionären behandlas i samtal mellan vederbörande och dennes chef redan i samband med den ovan förutsatta bedömningen av de verksamhetsmässiga förutsättningarna för en delpension. Delpensionen förändras i takt med lönen i den anställning som delpensionären innehar. Denna lön sätts i de återkommande lönerevisionerna utifrån samma kriterier som lönerna för övriga anställda och påverkas inte i sig av att vederbörande anställd erhållit delpension. Delpension kan som nämnts beviljas tidigast från 61 år och fram till ordinarie pensionsålder enligt gällande pensionsavtal, dvs till dess att den anställde uppnår 65 års ålder. Delpension kommer inte att beviljas att gälla till en tidpunkt som ligger tidigare än den ordinarie pensionsåldern. En beviljad delpension kan omprövas på den anställdes begäran, men universitetet kommer att inta en restriktiv hållning härvidlag. En statsanställd har fr.o.m. den 1 januari 2003 rätt men inte skyldighet att stanna kvar i sin anställning till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Avtalet om delpension ger emellertid ingen rätt till delpension efter fyllda 65. Den som har delpension när han/hon upp- når 65 års ålder och som önskar fortsätta sin anställning måste således återgå till den omfattning av tjänstgöringen som rådde innan delpensionen beviljades eller vara tjänstledig utan lön i viss omfattning eller efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren få en ny och då tidsbegränsad deltidsanställning som kombineras med uttag av avtalspension. 3
Förberedelser för ansökan om delpension Den som är intresserad av möjligheten till delpension rekommenderas att i förväg ta kontakt med försäkringskassan för att få uppgift om huruvida och i så fall i vilken utsträckning som en delpension kan komma att påverka nivån för den allmänna ålderspensionen. Delpensionen utgör nämligen inte pensionsgrundande inkomst inom den allmänna socialförsäkringen och kan därför påverka ålderspensionen. Den som har arbetat deltid och/eller under förhållandevis få år löper större risk än andra att få sin ålderspension påverkad av en delpension. Det bör uppmärksammas att den anställde måste själv ta ansvar för att skaffa sig denna information, eftersom den inte är tillgänglig för arbetsgivaren. Handläggningsordning Ansökningar om deltidspension skall ges in till prefekt eller enhetschef. Till ansökan skall som nämnts ovan fogas en redovisning för vilka bisysslor (och omfattningen av dem) som sökanden har vid ansökningstillfället och hur dessa avses utvecklas efter att vederbörande erhållit begärd delpension. Ansökan kan ges in när som helst under året, men även om avsikten är att handlägga ansökningarna så snabbt som möjligt så är det klokt att räkna med att handläggningen tar en viss tid, uppskattningsvis 2-3 månader. För lärare torde det normalt vara rimligt att anpassa övergången till delpension till läsårets rytm. Prefekten skall med eget yttrande överlämna ärendet till personalchefen, som är den som fattar beslut om delpension. I fråga om professorer prövas dock frågan av rektor efter samråd med berörd dekanus och efter föredragning av personalchefen. Beslut att helt eller delvis ej bevilja en ansökan om delpension går ej att överklaga. Universitetets utgångspunkter och prioriteringar Innan delpensionsavtalet börjat gälla är det svårt att bedöma hur stort intresset för delpension kan visa sig vara. Med hänsyn härtill avser universitetet att inledningsvis inta en lätt återhållsam linje vid sin prövning för att säkerställa att de ekonomiska ramarna kan hållas. En grupp som kommer att prioriteras är de anställda som genom tidigare lokalt avtal fått möjlighet att reducera sin arbetstid med 20 % med viss rätt till bibehållen lön och i övrigt ledighet utan lön. I övrigt kommer vid prövningen viss prioritet att ges åt de äldsta anställda, dvs de som befinner sig i intervallet 63-65 år, åt deltidspensioner av mindre omfattning snarare än större och åt deltidspensioner som kan bedömas förebygga sjukledighet och/eller förtida avgång från anställning vid universitetet. En grupp beträffande vilken det kan förutses att det kommer att vara svårt att uppnå kostnadseffektiva delpensionslösningar utgörs av innehavarna av s.k. kombinationstjänster, dvs sådana läraranställningar vid universitetet som är kombinerade med anställningar som specialistläkare inom sjukvårdsorganisationen, eftersom sjukvårdshuvudmannen inte erbjuder en motsvarande delpensionslösning. Varje ansökan kommer emellertid att prövas individuellt, även de som kommer från den sistnämnda gruppen. 4
Ytterligare information Frågor om delpension riktas med fördel till personalkonsulten Birgitta Hagman, rektorskansliet. Anställda som är intresserade av delpension rekommenderas att kontakta Hagman innan ansökningar ges in. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor efter föredragning av universitetsdirektören Karlsson. Härjämte har närvarit personalchefen Randi Hellgren och personalkonsulten Birgitta Hagman. Bertil Andersson Curt Karlsson Kopia till Fakultetsnämnderna (motsv) Institutioner och övriga arbetsenheter Informationsavdelningen (Holberg, Falklöf) Rektorskansliet (Arwidson, Hagman, Hellgren, Herrmann, Hessling, Larsson) Ekonomiavdelningen (Fallsvik, Holm) Internrevisionen De lokala fackliga organisationerna 5