Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport onkologi,,,, (Uppsala),, 2005-05-23 Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se
Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport onkologi 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader sida 3 2. Vårdkonsumtion onkologi sida 9 3. Somatisk sjukvård - onkologi sida 13 4. Landstingsprofiler sida 23 Tabellbilaga länsnivå Tabellbilaga kliniknivå Sida 1
Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2004. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2
1. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År 2004. Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Blekinge 16 294 15 523 645 126 Dalarna 16 291 15 619 568 104 17 447 16 580 711 156 16 164 15 528 510 127 Halland 13 973 13 383 499 91 Jämtland 16 107 15 320 566 221 14 953 14 226 553 174 15 071 14 444 506 121 15 563 14 903 546 114 15 161 14 482 575 103 Västra Götaland 14 925 14 270 557 98 Örebro 15 677 15 087 455 135 Sida 3
I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år 2004. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Blekinge 15 523 9 569 62% 2 832 18% 1 766 11% 1 355 9% Dalarna 15 619 9 379 60% 3 054 20% 1 660 11% 1 524 10% 16 580 10 770 65% 2 723 16% 1 613 10% 1 474 9% 15 528 8 760 56% 4 150 27% 1 341 9% 1 276 8% Halland 13 383 8 411 63% 2 807 21% 1 101 8% 1 064 8% Jämtland 15 320 8 727 57% 3 698 24% 1 278 8% 1 617 11% 14 226 9 181 65% 2 432 17% 1 663 12% 949 7% 14 444 9 220 64% 2 528 18% 1 483 10% 1 213 8% 14 903 9 190 62% 2 949 20% 1 587 11% 1 176 8% 14 482 8 969 62% 2 743 19% 1 724 12% 1 046 7% Örebro 15 087 9 457 63% 2 400 16% 1 668 11% 1 562 10% Nyckeltal 2004 - Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Halland Örebro Jämtland Blekinge Dalarna 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 4
I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2000-2004. Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren 2000-2004 40% Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Blekinge Dalarna Halland Sörmland Västra Götaland Örebro Nyckeltal 2004 - Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Blekinge Dalarna Halland Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Sida 5
Vem har producerat somatiska vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården, exkl primärvård, som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år 2004. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård Blekinge 8 462 52 1 056 12% Dalarna 8 056 36 1 287 14% 8 775 121 1 873 19% 7 339 166 1 255 16% Halland 6 281 361 1 769 25% Jämtland 7 462 124 1 141 14% 7 555 220 1 406 18% 7 754 126 1 340 16% 8 806 65 319 4% 7 475 257 1 238 17% Örebro 8 712 209 536 8% Nyckeltal 2004 - Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Halland Jämtland Dalarna Örebro Blekinge 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 6
Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård. Kronor per invånare år 2004. Blekinge Dalarna Halland Medicin mm (1) 4 061 4 395 4 555 4 029 3 405 4 348 4 129 4 178 4 315 Barnmedicin 661 602 832 709 650 697 633 642 725 Habilitering 194 328 259 255 154 225 291 210 231 S:a med vård 4 916 5 325 5 647 4 993 4 208 5 270 5 053 5 031 5 272 Andel med vård (%) 51% 56% 53% 57% 50% 57% 55% 56% 57% Kirurgi mm (2) 1 931 1 715 2 207 1 588 1 677 2 535 1 545 1 638 1 628 Ortopedi 1 289 1 092 1 335 930 1 120 728 1 172 1 113 1 023 Kvinnosjukvård 853 714 914 670 879 0 821 616 642 Ögon 235 301 244 220 200 232 245 242 269 ÖNH (3) 346 360 404 358 327 416 385 331 357 S:a kirurgisk vård 4 653 4 182 5 105 3 766 4 203 3 911 4 168 3 939 3 918 Andel kir vård (%) 49% 44% 47% 43% 50% 43% 45% 44% 43% Somatisk vård totalt 9 570 9 507 10 752 8 759 8 411 9 181 9 221 8 970 9 190 I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 7
Nyckeltal 2004 - Kostnader medicinsk vård Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Halland Blekinge Dalarna 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal 2004 - Kostnader kirurgisk vård Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Dalarna Halland Blekinge 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Sida 8
2. Vårdkonsumtion - onkologi Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 9
Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 250 200 150 100 50 0 Blekinge Dalarna Halland Jämtland Uppsala Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 3000 2500 2000 1500 Ej PV 1000 500 0 Blekinge Dalarna Halland Jämtland Uppsala Västra Götaland Örebro Sida 10
Vårdkonsumtion 2004 - Onkologi Antal läkarbesök per 1000 inv Uppsala Dalarna Sörmland Blekinge Jämtland Halland 0 5 10 15 20 25 30 35 Vårdkonsumtion 2004 - Onkologi Antal vårdtillfällen per 1000 inv Sörmland Jämtland Uppsala Halland Dalarna Blekinge 0 1 2 3 4 5 6 Sida 11
Vårdkonsumtion 2004 - Onkologi Vårdtid i dagar per 1000 inv Sörmland Uppsala Jämtland Dalarna Halland Blekinge 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Sida 12
3. Somatisk sjukvård - onkologi Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Sida 13
Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2004-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2004 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Sida 14
Onkologi, länsnivå tabell se bilaga Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Vårdtillfällen per 1000 inv 0 1 2 3 4 5 6 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Antal VTF egna lt / 1000 inv 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 15
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Vårddagar per 1000 inv 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Antal VDG egna lt / 1000 inv 50 45 40 35 30 25 20 15 10 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 16
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Läkarbesök per 1000 inv 0 5 10 15 20 25 30 35 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 40 30 20 10 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 17
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Personalkostnad per invånare 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Personalkostnad / inv 200 175 150 125 100 75 50 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 18
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal årsarb läkare totalt per 100 000 inv 0 1 2 3 4 5 6 7 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Antal årsarb läkare totalt / 100 000 inv 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 19
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal årsarb övrig personal per 100 000 inv 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Antal årsarb övrig personal / 100 000 inv 40 35 30 25 20 15 10 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 20
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal övrig personal per läkare 0 2 4 6 8 10 12 14 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal övrig personal per disp vårdplats 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Sida 21
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal disp vårdplatser per 100 000 inv 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Nyckeltal Onkologi 2000-2004 Antal disp vårdplatser / 100 000 inv 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 Uppsala Sida 22
4. Landstingsprofiler Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 96% 113% Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / 100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. läkare 50% 86% 113% Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / 100 000 inv 148% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare 88% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 23
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / 100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare 0% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 24
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv -50% RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / 100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv 80% Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 25
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / 100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL 0% Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare 0% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 26
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 104% 96% 50% RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / 100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv 56% 103% 48% Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / 100 000 inv 112% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård 0% Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 27
Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / 100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / 100 000 inv Har ej vårdplatser PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare -46% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 28
BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ
4.1.3 Onkologi 2004 länsnivå Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv 5,4 2,8 2,2 2,7 5,6 1,7 Antal VDG egna lt / 1000 inv 48 19 17 16 44 26 Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 15 21 10 19 30 23 Antal dagsjukvård (exkl dialyser och endoskopier) / 1000 inv 13 14 54 1,3 6,4 131 RESURSDATA Personalkostnad / inv 182 118 113 85 189 124 Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv 3 2,9 2 2,8 6 3,3 Antal övrig personal / 100 000 inv 39 20 22 15 31 17 Antal övrig personal / årsarb. läkare 13 6,8 11 5,4 5,2 5,1 Antal övrig personal / disp VPL slutenvård 2,8 3,6 3,8 3,4 2,7 Antal disp VPL / 100 000 inv 14 5,5 5,8 4,4 12 0 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård 40 50 38 61 48 Antal VTF / årsarb. läkare 179 95 112 95 94 51 Antal läkarbesök / årsarb. läkare 495 735 555 687 404 675 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 19% 46% 0% 21% Andel oplan läk.besök / läkarbesök tot 0% 0,28% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 84% 61% 61% 71% 61% 71% Andel SSK av sum ssk+usk+bitr 56% 96% 79% 69% 71% 100%
4.1.3.1 Onkologi 2004 kliniknivå Tabell sid 2 s län s län s län s l s läns län Visby Gävle Växjö Eskilstuna Umeå Västerås Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal vårdtillfällen (VTF) 317 855 479 714 2 572 451 Antal VTF / individ per klinik slutenvård 2,2 1,9 2,2 2,4 2,3 Antal vårddagar (VDG) 2 793 5 813 3 744 4 320 19 387 6 685 Antal läkarbesök 878 6 586 2 374 5 143 11 046 5 987 KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare / VTF 3 246 9 848 10 003 9 529 10 724 22 816 Pers.kostnad övr pers sv / VDG 3 154 1 804 1 996 1 863 1 840 646 Pers.kostnad läkare / läkarbesök 1 172 1 279 2 018 1 323 2 497 1 719 Antal övriga personal / läkare tot 13 6,8 11 5,4 5,2 5,1 Antal övriga personal / disp VPL slutenvård 2,8 3,6 3,8 3,4 2,7 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård 40 50 38 61 48 Antal VDG / disp VPL slutenvård 349 342 300 366 360 Antal VTF / årsarb. läkare tot 179 95 112 95 94 51 Antal läkarbesök / årsarb. läkare tot 495 735 555 687 404 675 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF 19% 46% 0% 21% Antal dagsjukvård (exkl dialyser och endoskopier) / VTF 2,3 4,4 20 0,46 0,64 76 Antal läkarbesök / VTF 2,8 7,7 5 7,2 4,3 13 Andel oplan läk.besök / läk.besök tot 0% 0,28% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 84% 61% 61% 71% 61% 71% Andel ssk av sum ssk+usk+bitr 56% 96% 79% 69% 71% 100%
(Nyckeltalssamverkan) En grupp landsting, med konsultföretaget Helseplan som operatör, arbetar med att ta fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal landsting har successivt ökat från starten 1994. Under året 2004 deltog i olika delar av materialet: Blekinge, Dalarna,,, Halland, Jämtland, Kalmar,, Sörmland, Stockholm, Uppsala, Värmland,,, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. För närmare information kontakta: Helseplan telefon: 021 12 99 88 hemsida: www.helseplan.se e-post: helseplan@helseplan.se