Landstingsdirektörens rapport Tillgänglighet och vårdgaranti... 2 Säker vård... 7 Förbättringsarbete... 10 International Forum on Quality and Safety in Healthcare... 10 Vårdbarometern 2012... 11 Uppföljning av kommunaliseringen av hälso- och sjukvård i hemmen... 15 Införande av närsjukvård - lägesrapport... 17 Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten... 20 Regionaliserad läkarutbildning... 20 Kvalitet på läkarintyg - en del av sjukskrivningsmiljarden... 21 Åtgärder för att förbättra tillgängligheten i landstingets lokaler... 22 Störningar i landstingets IT-system... 23 Strålskyddsbokslut... 24 Kultur och utbildning... 25 Morgonrock... 28 Vitalis 16 18 april 2013... 28 Genomförda Årsstämmor i av landstinget ägda bolag... 29 Möte om flygförbindelse mellan Norrbotten och Troms... 33 Regionala utvecklingsmedel... 33 AER kommitté 3... 33 AER kommitté 1... 34 Bilagor Divisionernas månadsrapport per april. Vårdval Norrbotten Fördjupade dialoger. Strålskyddsbokslut NLL 2012. Vårdbarometern 2012, årsrapport. 1
Tillgänglighet och vårdgaranti Nationellt Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kronor (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kronor. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Överenskommelse Kömiljarden 2013 I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kronor avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskommelsen omfattar dessutom 12 miljoner kronor avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporteringen av väntetider. Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvarstår, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive operation/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent. Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse. Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomföras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen. Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kronor fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning. Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari 31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad). De landsting som når 80 procent, får dela på cirka 12,25 miljoner kronor varje månad samt de som når 70 procent får dela på cirka 29,9 miljoner kronor per månad, för besök respektive behandling. Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda förstabesök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0 60) per månad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operation/ behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mellan landstingen sker i relation till befolkningsandel. Utfallet för perioden januari april 2013 för besök ser ut på följande sätt: 2
Januari Februari Mars April Antal landsting som 15 av 21 15 av 21 * * klarat minst 70 % Antal landsting som 4 av 21 6 av 21 * * klarat minst 80 % Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 % Pengar för 70 % 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr * Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr * Pengar totalt: 896 000 kr 896 000 kr 857 000 kr * *Resultatet finns ännu inte tillgängligt. Utfallet för perioden januari april 2013 för operation/åtgärder ser ut på följande sätt: Januari Februari Mars April Antal landsting som 8 av 21 8 av 21 * * klarat minst 70 % Antal landsting som 1 av 21 1 av 21 * * klarat minst 80 % Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 79,9 % Pengar för 70 % 1 693 000 kr 1 693 000 kr 932 000 kr * Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 2 546 000 kr * Pengar totalt: 1 693 000 kr 1 693 000 kr 3 478 000 kr * *Resultatet finns ännu inte tillgängligt. Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013 Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når måluppfyllelse fördelas 214 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/ behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Norrbotten När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovisas därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar. Primärvården telefontillgänglighet (0:an) I april besvarades 89 procent av alla inkommande telefonsamtal till primärvården vilket är en liten försämring jämfört med föregående månad. Sju av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet, det vill säga alla telefonsamtal besvarades. Sämst telefontillgänglighet hade även denna månad hade Sensia Hälsocentral i Luleå med endast 54 procent besvarade samtal (som till och med är ytterligare en försämring jämfört med föregående månad). Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari-april 2013 3
Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal Januari 64 985 91 % Februari 58 612 94 % Mars 57 818 91 % April 64 400 89 % Primärvården läkarbesök inom 7 dagar (7:an) I april månad fick 91 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården, en siffra som legat konstant under årets första fyra månader. På elva av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Endast på Sandens hälsocentral fick samtliga patienter sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Sämst tillgänglighet till läkarbesök hade Sensia hälsocentral i Piteå med 69 procent. Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari april 2013 Månad Läkarbesök (exkl PvV) Andel läkarbesök inom 7 dgr Januari 14 831 91 % Februari 13 057 91 % Mars 12 958 91 % April 13 157 91 % Resultat för primärvården per hälsocentral Primärvårdens tillgänglighetsresultat för april 2013 visas i tabellen nedan (föregående månads resultat inom parentes): Hälsocentral Totalt antal samtal Andel besvarade samtal Läkarbesök (exkl PvV) Andel läkarbesök inom 7 dgr Adviva HC 1 838 (1 687) 98 % (99 %) 322 (347) 91 % (87 %) Arjeplogs HC 758 (682) 99 % (99 %) 259 (224) 93 % (98 %) Arvidsjaurs HC 1 271 (1 172) 94 % (95 %) 436 (439) 93 % (92 %) Bergnäsets HC 1 822 (1 600) 94 % (97 %) 618 (635) 98 % (98 %) Björknäs HC 2 407 (2 145) 99 % (99 %) 410 (400) 97 % (97 %) Björkskatans HC 1 093 (1 062) 97 % (97 %) 309 (325) 92 % (94 %) Cederkliniken 2 645 (2 291) 85 % (94 %) 379 (387) 94 % (97 %) Erikslunds HC 1 254 (1 222) 97 % (99 %) 231 (267) 99 % (97 %) Furunäsets HC 1 315 (1 254) 91 % (96 %) 131 (157) 85 % (92 %) Gammelstads HC 2 396 (2 223) 99 % (98 %) 665 (651) 86 % (89 %) Grytnäs HC 1 691 (1 531) 97 % (99 %) 398 (306) 88 % (87 %) Haparanda HC 2 435 (2 223) 82 % (84 %) 512 (487) 89 % (90 %) Hertsö HC 1 163 (1 088) 97 % (99 %) 186 (209) 97 % (98 %) Hortlax HC Ej deltagit* Ej deltagit* 399 (388) 98 % (99 %) Jokkmokks HC 612 (640) 100 % (100 %) 241 (205) 95 % (98 %) Kalix HC 3 143 (2 812) 100 % (100 %) 598 (530) 90 % (92 %) Malmbergets HC 1 337 (1 253) 98 % (100 %) 228 (221) 76 % (73 %) Mjölkuddens HC 1 505 (1 183) 97 % (100 %) 235 (283) 98 % (95 %) Norrfjärdens HC 1 242 (1 236) 86 % (82 %) 170 (137) 95 % (97 %) Pajala HC 1 708 (1 707) 100 % (100 %) 205 (185) 91 % (92 %) Piteå HC 2 087 (1 257) 77 % (94 %) 194 (218) 94 % (97 %) Porsöns HC 1 339 (1 104) 98 % (98 %) 422 (447) 91 % (94 %) Råneå HC 1 332 (1 120) 95 % (99 %) 267 (297) 93 % (88 %) Sensia HC, Boden 1 388 (1 124) 91 % (93 %) 290 (260) 95 % (94 %) Sensia HC; Luleå 3 640 (3 367) 54 % (57 %) 245 (292) 92 % (90 %) Sensia HC, Piteå 1 613 (1 376) 68 % (89 %) 96 (127) 69 % (80 %) Stadsvikens HC 2 988 (2 589) 89 % (96 %) 715 (693) 90 % (92 %) HC Forsen 1 354 (1 247) 99 % (99 %) 375 (308) 82 % (86 %) HC Graniten 2 557 (2 570) 76 % (69 %) 314 (327) 83 % (82 %) 4
Hälsocentral Totalt antal samtal Andel besvarade samtal Läkarbesök (exkl PvV) Andel läkarbesök inom 7 dgr HC Malmen 3 392 (2 637) 72 % (86 %) 410 (525) 81 % (79 %) HC Sanden 2 142 (2 011) 100 % (100 %) 798 (768) 100 %(100 %) Vittangi primärvård 531 (484) 100 %(100 %) 160 (121) 91 % (83 %) Älvsbyns HC 2 370 (2 137) 84 % (91 %) 484 (515) 92 % (88 %) Öjeby HC 1 875 (1 983) 83 % (72 %) 249 (230) 98 % (99 %) Örnäsets HC 1 856 (1 798) 95 % (98 %) 601 (529) 87 % (86 %) Överkalix HC 1 103 (994) 100 % (98 %) 267 (255) 77 % (83 %) Övertorneå HC 1 198 (1 009) 100 % (100 %) 338 (263) 91 % (87 %) Totalt 64 400 (57 818) 89 % (91 %) 13 157 (12 958) 91 % (91 %) * Har inte samma telefonisystem som övriga hälsocentraler i länet. Besök inom specialiserade vården (60) Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista april hade 80,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda besök under mars månad genomfördes 78,8 procent inom 60 dagar eller kortare. Således klarar Norrbotten den lägre måluppfyllelsen för kömiljarden. Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari april 2013 Månad Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Januari 6 080 71,7 % 4 372 75,7 % Februari 5 774 78,1 % 4 043 70,0 % Mars 5 608 78,9 % 3 886 78,8 % April 5 682 80,1 % 4 422 78,8 % *MoV = Medicinskt orsakad väntan I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för april 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes). Verksamhetsområde: - specialitet Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Kirurgi totalt 3 845 (3 851) 82,9 % (81,5 %) 3 172 (2 806) 80 % (77,3 %) - Allmän kirurgi 652 (667) 94 % (94,2 %) 630 (550) 87 % (85,3 %) - Kvinnosjukvård 445 (441) 96,9 % (96,8 %) 606 (573) 92,2 % (95,5 %) - Ortopedi 749 (856) 92,3 % (84,7 %) 706 (634) 70,1 % (54,1 %) - Urologi 221 (198) 93,2 % (92,9 %) 151 (146) 88,1 % (87,7 %) - Ögonsjukvård 1 138 (1 122) 58,2 % (59,2 %) 637 (506) 64,7 % (66,4 %) - Öron-näsa-hals 640 (567) 91,4 % (90,3 %) 442 (397) 88,7 % (86,6 %) Medicin totalt 1 629 (1 573) 72 % (70,6 %) 1 027 (883) 73,9 % (80,2 %) - Allmän internmedicin 425 (373) 88 % (86,9 %) 241 (179) 72,6 % (89,9 %) -Barn- och ungdomsmedicin 240 (202) 82,1 % (90,6 %) 287 (276) 94,4 % (93,5 %) - Endokrinologi 26 (21) 76,9 % (76,2 %) 16 (13) 87,5 % (61,5 %) - Hematologi 14 (14) 78,6 % (71,4 %) 1 (1) 100 % (100 %) - Hjärtsjukvård 59 (73) 71,2 % (58,9 %) 53 (62) 47,2 % (46,8 %) - Hudsjukvård 203 (223) 85,7 % (87,4 %) 199 (115) 80,9 % (91,3 %) 5
Verksamhetsområde: - specialitet Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) - Lungsjukvård 289 (290) 34,3 % (27,6 %) 68 (48) 32,4 % (68,8 %) - Mag- och tarmsjukvård 94 (71) 85,1 % (83,1 %) 34 (90) 88,2 % (78,9 %) - Neurologi 122 (136) 54,9 % (54,4 %) 60 (33) 36,7 % (21,2 %) - Njurmedicin 21 (24) 76,2 % (70,8 %) 8 (4) 25 % (75 %) - Reumatisk sjukvård 116 (135) 62,9 % (74,1 %) 54 (56) 57,4 % (46,4 %) - Spec smärtmottagning 20 (11) 100 % (81,8 %) 6 (6) 100 % (100 %) Psykiatri - barn 61 (39) 98,4 % (97,4 %) 108 (94) 97,2 % (98,9 %) Psykiatri - vuxna 147 (145) 89,8 % (93,1 %) 115 (103) 70,4 % (90,3 %) Totalt 5 682 (5 608) 80,1 % (78,9 %) 4 422 (3 886) 78,8 % (78,8 %) *MoV = Medicinskt orsakad väntan Majoriteteten av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista april hade väntat 60 dagar eller kortare. Verksamheter som fortfarande har problem att klara detta är lungsjukvården (34,3 procent), neurologin (54,9 procent), ögonsjukvården (58,2 procent) samt den reumatiska sjukvården (62,9 procent). Av de som klarar ovanstående grundkrav är det endast hjärtsjukvården (47,2 procent) samt njurmedicin (25 procent) som under april månad inte klarar att genomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare. Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60) Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista april hade 87,1 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda operationer/behandlingar under april månad genomfördes 79,9 procent inom 60 dagar eller kortare. Detta är en liten försämring mot föregående månad. Eftersom siffran avrundas uppåt klarar Norrbotten även denna månad den högre måluppfyllelsen för kömiljarden. Operation/åtgärd, inklusive övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari april 2013 Månad Totalt antal väntande (exkl MoV*) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Januari 1 726 85,1 % 1 417 71,8 % Februari 1 868 89,3 % 1 228 74,5 % Mars 1 926 90,3 % 1 130 82,8 % April 2 176 87,1 % 1 273 79,9 % *MoV = Medicinskt orsakad väntan I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för april 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes). Verksamhetsområde: Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) 6
Verksamhetsområde: Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Gynekologi 154 (148) 94,2 % (91,2 %) 192 (135) 84,4% (90,4 %) Handkirurgi 123 (118) 91,1 % (97,5 %) 40 (42) 87,5 % (90,5 %) Kirurgi 249 (197) 89,2 % (83,2 %) 270 (237) 88,9 % (92,8 %) Ortopedi 507 (435) 87 % (90,8 %) 225 (220) 80,9 % (75,9 %) Plastikkirurgi 19 (20) 94,7 % (90 %) 12 (6) 83,3 % (66,7 %) Ryggkirurgi 35 (23) 65,7 % (91,3 %) 1 (1) 100 % (100 %) Thoraxkirurgi 8 (14) 62,5 % (64,3 %) 0 (0) 0 % (0 %) Urologi 94 (95) 90,4 % (98,9 %) 57 (64) 80,7 % (96,9 %) Ögonsjukvård 710 (586) 82,1 % (87,9 %) 250 (230) 58,8 % (66,5 %) Öron-näsa-hals 277 (290) 94,6 % (94,5 %) 226 (195) 85,8 % (86,7 %) Totalt 2 176 (1 926) 87,1 % (90,3 %) 1 273 (1 130) 79,9 % (82,8 %) *MoV = Medicinskt orsakad väntan Samtliga verksamheter utom thoraxkirurgin (hjärtsjukvård övriga, 62,5 procent) samt ryggkirurgin (65,7 procent) klarar grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista april hade väntat 60 dagar eller kortare. Alla verksamheter som klarade ovanstående grundkrav, klarar även att under april månad genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 60 dagar eller kortare. Barn och unga med psykisk ohälsa I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling. Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, april 2013 (föregående månads resultat inom parentes): Norrbotten Totalt antal genomförda (exkl PvV och MoV) Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV) Andel genomförda inom 30 dgr Besök (måluppfyllelse stimulansmedel, minst 90 % inom 30 dgr)) Ovanstående resultat innebär att landstinget för april månad klarar målet för stimulansmedlen för fördjupad utredning/behandling, men inte för besök. Säker vård Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 % inom 30 dgr) 106 (92) 67 (54) 91 (84) 60 (54) 85,8 % (91,3 %) 89,6 % (79,6 %) Ny tillsynsmyndighet tillträder Den 1 juni 2013 inleder den nybildade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sitt arbete, och tar då över tillsyns- och tillståndsverksamheten från Socialstyrelsen. Den nya myndigheten kommer att utöva tillsyn över hälsooch sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt ansvara för tillståndsprövning inom dessa områden. 7
Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Genom Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) kan patienter få ersättning när de skadas i vården. År 2012 anmäldes totalt i Sverige omkring 12 900 skador. Det är en ökning med 9 procent jämfört med 2011. Av diagrammet framgår landstingets anmälningar mellan 2006 2012. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 451 410 374 396 322 321 315 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Patientförsäkringen LÖF rapport 2012 I Norrbotten ses också en ökning av anmälningarna under 2012 jämfört med tidigare år. Norrbotten har, i förhållande till andra landsting, ett ganska högt antal anmälningar/1 000 innevånare. Av anmälningar som inkommit till LÖF åren 2006 2012 från Norrbotten har 42 procent beviljats ersättning. Enligt LÖF bedöms ökningen av antal anmälningar nationellt delvis vara en följd av den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2010/2011. Lagen innebär bland annat utökad upplysningsskyldighet från vårdgivare till patient och närstående vid vårdskada. Ett annat skäl till ökningen kan vara att landstingen arbetar mer och mer aktivt med patientsäkerhet och vilket ökar kunskapen om försäkringen. Nationellt ses flest skador inom opererande verksamheter. Det kan vara tillförda infektioner, blödningar, skadade kärl nerver och tryckskador. Andra vanliga skador ses på grund av försenad eller utebliven diagnos. Troligen anmäls endast en mindre andel av de skador som skulle ha bedömts som undvikbara till Patientförsäkringen LÖF. Socialstyrelsens lägesrapport om patientsäkerhet I april 2013 publicerade Socialstyrelsen den första samlade redovisningen av indikatorbaserade jämförelser samt granskningar av patientsäkerheten för den landstingsfinansierade vården. Redovisningen speglar och beskriver utvecklingen av patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet inom den somatiska slutenvården, den psykiatriska vården, primärvården och den öppna specialistvården, i den utsträckning som indikatorer har funnits tillgängliga. Redovisningen visar att en påtaglig utveckling har skett när det gäller introduktion, spridning och användning av metoder för patientsäkerhetsarbete. Norrbotten ligger i de flesta fall väl placerade jämförelsevis med andra 8
landsting och i snitt strax över riket. Goda resultat/omdömen för Norrbotten återfinns bland annat inom följande områden: Förmågan att förebygga allvarliga bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning (så kallade perinealbristningar). Urininkontinensoperationer. Kvalitetskrav för städning av vårdlokaler. Ledningssystem för patientsäkerhet. Struktur och innehåll i patientsäkerhetsberättelsen. För att förbättra patientsäkerhetsarbetet ytterligare rekommenderar Socialstyrelsen att vårdgivarna arbetar mer konkret genom att bland annat: Öka de evidensbaserade insatserna mot förekomsten av trycksår och vårdrelaterade infektioner. Använda resultaten som kommer fram i olika mätningar för att upprätta handlingsplaner och sätta in lämpliga förbättringsåtgärder. Beskriva patientsäkerhetsabetet mer utförligt i ledningssystemen. Använda det nationella IT-stödet för händelseanalys. Öka patienters och närståendes möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. En rad nya metoder har utvecklats under perioden som kan bidra till ökad patientsäkerhet. Exempelvis den nationella patientöversikten (NPÖ) och infektionsverktyget. Socialstyrelsen bedömer också att denna utveckling av patientsäkerhetsarbetet som har skett under åren 2011 och 2012, i stor utsträckning är en effekt av överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Socialstyrelsen framhåller att det finns ett stort behov av att utveckla metoder för att förbättra patientsäkerheten inom den psykiatriska vården och primärvården. Antibiotikaförskrivning Antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska visar resultatet för april månad. Öppenvårdsförsäljningen av antibiotika (J01 exklusive metenamin), kumulativt sju månader (oktober april), recept/1 000 invånare/sju månader framgår av diagrammet: 9
Recept/1000 invånare LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 28 MAJ 2013 350 300 250 200 150 100 1 okt 2010-30 apr 2011 1 okt 2011-30 apr 2012 1 okt 2012-30 apr 2013 50 0 Förbättringsarbete Inom ramen för landstingets ledarutvecklingsprogram har seminarier om förändrings- och förbättringsarbete genomförts. Deltagarna har varit 20 chefer från olika verksamheter i landstinget som varit ledare en kortare tid, samt 20 deltagare tilltänkta som morgondagens chefer. Seminariet om förändrings- och förbättringsarbete är ett av sex kunskapsseminarier. Syftet med seminariet är att deltagarna ska få kunskaper i förbättringsarbete för att leda och stödja förbättringsarbetet i den egna verksamheten och i samverkan med andra. Som ledare handlar det om att gå före, ge förutsättningar, få igång ett systematiskt förbättringsarbete i vardagen och följa upp resultat. Parallellt pågår ett ledarutvecklingsprogram för ST-läkare där ett block om förändrings- och förbättringsarbete ingår. Där har också ett seminarium genomförts med 15 deltagare. ST-läkaren ska ha kunskap och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Ledare från landstingets verksamheter har medverkat och redovisat sina roller i förbättringsarbete och också delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper om förbättringsarbete. Deltagarna har också fått kunskaper om metoder och verktyg i förbättringsarbete samt själv fått planera ett förbättringsarbete. International Forum on Quality and Safety in Healthcare International Forum on Quality and Safety i Healthcare, den årliga konferensen om kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i hälso- och sjukvård, genomfördes i april för 18:e året i rad, i år i London. Målet för konferensen är att stödja arbetet för bättre hälsa och förbättrings- och utvecklingsarbete i hälsooch sjukvården genom att presentera det bästa som pågår och är gjort om förbättringar inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet i hela världen. Där kan också deltagare mötas och lära av varandra. Konferensen hade lockat 10
3 500 deltagare från ett åttiotal länder i hela världen. Därutöver deltog studenter från flera olika länder som delvis följde ett eget program. Många deltagare kom från Sverige och från Norrbotten var det 30 deltagare. Årets tema var Improve Quality, Reduce Costs, Save Lives med målsättningen att hjälpa oss att praktiskt ta itu med dessa frågor. Hur vi ska kunna fortsätta att sträva efter högsta kvalitet och säkerhet samtidigt som vi möter verkligheten med behovet av att minska kostnaderna. Maureen Bisognano, chef för Institute for Healthcare Improvement, inledde konferensen med att visa utmaningar hon såg i hälso- och sjukvården. Vi behöver lära oss att se och göra på ett annat sätt. Vi behöver se hela systemet, se data för att kunna förutse, se tillgångar som patienter och anhöriga har med sig samt se utanför väggarna. Vi behöver följa patienternas resor inom vården. Det som hon framhöll, och också många föreläsare under dagarna, var att vi måste bli mycket bättre på att ta reda på och lyssna på vad som är viktigt för patienterna. Det finns en stor outnyttjad resurs i patienter och anhöriga. Det som också betonades i många föreläsningar var ledarskapets betydelse för utvecklings- och förbättringsarbete där bra ledarskap är en förutsättning för ett lyckat arbete. Patientsäkerheten lyftes fram som en strategisk ledningsuppgift. Sätta mål, mäta och ha en kontinuerlig kommunikation med verksamheten om resultaten var också något som betonades under konferensen. Strävan ska vara bästa möjliga. Vi kommer att ha fler äldre människor och många sessioner handlade om vården av äldre och vård i livets slut. Vikten av patient- och anhörig medverkan i vården betonades flera gånger. Flera föreläsningar handlade om hur hälso- och sjukvården kunde arbeta för att patienterna ska ha möjlighet att vara delaktiga inte bara i sin vård och behandling utan också i förbättringsarbeten som syftar till att höja patientsäkerheten. Vidare berördes det förändrade behovet av sjukvård. Patienter som lever med kroniska sjukdomar har inte behov av sjukvården i lika stor utsträckning nu som förr i tiden. Den största delen av dessa patienters liv består av egenvård. Sjukvården måste möta patienters behov och anpassa vården så det innebär så lite störningar som möjligt för det dagliga livet för dessa patienter, exempelvis flexibla öppettider. Betydelsen av ledningens engagemang för hållbara förbättringar och vikten av en tvåvägs kommunikation mellan verksamhet och högsta ledning diskuterades i de så kallade minikurserna. Vidare genomfördes forum för dialog och diskussion i blandade grupper och minikurser i Twitter som informations- och kommunikationsmedel inom hälso- och sjukvården. En inbjudan till posterutställning hade lockat 1200 presentatörer från olika länder. Från vårt landsting medverkade sjukgymnastiken på Sunderby sjukhus som hade en poster om distansöverbryggande teknik. Vårdbarometern 2012 Inom vårdbarometern intervjuas 2 000 norrbottningar, 18 år eller äldre, varje år för att fånga medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Alla landsting/regioner är med i undersökningen. Denna redovisning är en sammanfattning för Norrbotten över 2012- års intervjuer. Länsdelarna redovisas efter hälso- och sjukvårdsberedningarnas geografiska områden. 11
Avstått att uppsöka sjukvården vid behov 14 procent av norrbottningar hade avstått att söka vård en eller flera gånger under de senaste sex månaderna trots att de tyckte sig vara i behov av sådan. Detta är något färre än föregående år (19 procent). Riksgenomsnittet ligger vid tretton procent. Den vanligaste orsaken till att avstå att söka vård är att avvakta sjukdomsförloppet och sedan i tur och ordning uppgavs det vara besvärligt/krångligt att söka sjukvård - orkade inte samt besvikelse på sjukvården. Tillgång till den sjukvård invånarna anser sig behöva När alla intervjuade har fått ta ställning till påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver visade det sig att 59 procent av norrbottningarna anser att de till fullo har tillgång till den sjukvård de behöver. Inräknat dem som tycker att detta stämmer delvis ökar siffran till 76 procent, vilket överensstämmer med föregående år. Variansen mellan länen/ regionerna ligger mellan 76 och 85 procent vad gäller helt eller delvis instämmande. Jag instämmer helt eller delvis med om att jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Det är ingen noterbar skillnad mellan vad männen och kvinnorna anser om tillgång till sjukvård. De äldre är mer positiva än yngre, personer med bra hälsa eller de som inte har någon långvarig sjukdom är mer positiva än personer med sämre hälsa. Personer med lång eller kort utbildningstid är mer positiva än dem med medellång utbildning. Det är stora skillnader mellan länsdelarna. Bland invånarna i Luleå/Bodenområdet är betydligt fler nöjda med tillgången till sjukvård än i norra och östra delen av länet. Andel som anser sig ha helt eller delvis tillgång till den sjukvård de behöver, 2012. Procent Syd Öst Nord Mitt Norrbotten Sverige 77 70 61 85 76 80 Förtroende Vårdbarometern ger tre perspektiv kring förtroende nämligen: 1 Hälso- och sjukvården i sin helhet. 2 Vårdcentraler. 3 Sjukhusen. 1) Sex av tio personer har förtroende för hälso- och sjukvården i länet. En av tio norrbottningar har inget förtroende för hälso- och sjukvården, medan knappt tre av tio tycker varken eller. De äldre har större förtroende än yngre personer. Personer med kort utbildning större förtroende än dem med längre utbildning men inga noterbara skillnader noteras mellan män och kvinnor. 12
Minsta förtroende till hälso- och sjukvården finns bland invånarna i norra länet näst följt av östra länsdelen. Andel med mycket/ganska stort respektive mycket litet/ganska litet förtroende till hälso- och sjukvården i länet, Norrbotten år 2012. Procent Norrbotten Syd Öst Nord Mitt Sverige Stort 64 59 52 70 63 65 Litet 7 9 13 6 8 7 2) Norrbotten finns med bland de län/regioner där de intervjuade inom vårdbarometern har lägst förtroende för vårdcentralerna i länet (63 procent mycket eller ganska stort). Variansen mellan alla länen/regionerna ligger mellan 62 och 74 procent. Mellan 9 procent (Mitt) och 18 procent (Nord) inom de fyra länsdelarna uppger sig ha ganska eller mycket litet förtroende för vårdcentralerna. 3) Sju av tio personer i Norrbotten har stort/ganska stort förtroende för sjukhusen i länet. Variansen inom riket ligger mellan 64 och 81 procent. Norrbotten placerar sig bland de sex län/regioner med lägst andel med bra förtroende. Variansen inom Norrbottens länsdelar ligger mellan 60 och 75 procent vad avser stort/ganska stort förtroende. Invånarna i norra länet har mindre förtroende för sjukhusen än inom övriga länsdelarna. Bristande förtroende för sjukhusen och vårdcentralerna anses bero på dålig kompetens hos läkare, olika läkare/personal från gång till gång, att man inte får den hjälp man behöver eller för lite dialog/lyssnande. Jämlik vård På frågan om man tror att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov oavsett till exempel kön, ålder och bakgrund svarar 53 procent av männen och 42 procent av kvinnorna i Norrbotten ja. Norrbotten är bland de län/regioner som befolkningen är mest skeptiska till att vården är jämlik. Ju längre utbildning gruppen har desto mindre anser gruppen att vården i Norrbotten är jämlik. Den enskilt största grunden för ojämlik vård anges vara personers socio-ekonomiska förutsättningar. Vårdcentraler Kvinnorna i Norrbotten anser det mer viktigt än männen att kunna byta vårdcentral och skillnader finns också vad som är viktigt vid val av vårdcentral. Männen prioriterar närhet till bostaden medan kvinnorna också anser att bemötandet är viktigt (se diagram nedan). Kvinnorna föredrar att träffa samma läkare varje gång i höge utsträckning än männen. 13
Bland dem som faktiskt bytt vårdcentral bland de intervjuade i Norrbotten under de två senaste åren har avståndet till bostaden varit grund för bytet i ett av tre fall. Missnöje med den gamla vårdcentralen var en mer utbredd orsak för byta bland kvinnorna (31 procent) än bland männen (23 procent). Sju av tio intervjuade norrbottningar tycker det är viktigt för dem att kunna välja läkare vid vårdcentralen. Kvinnorna anser det mer viktigt än männen, men inga skillnader finns mellan länsdelarna. Internet Journal via internet Norrbotten hör till de län där befolkningen är mest skeptisk till att kunna ta del av sin journal via internet. Kvinnorna är mer positiva än männen. Under de tre år som frågan ställts till de intervjuade har inte norrbottningarna fått en märkbart mer positiv uppfattning. Uppfattningen är starkt beroende av ålder; de yngre ser betydligt mer värde än de allra äldsta. Andel av de intervjuades uppfattning om värdet av att kunna läsa sin journal via internet, Norrbotten år 2012 per åldersgrupp. Procent av de som svarat på frågan (1 750 personer). <40 år 40 69 år 70 år Stort/ganska stort 60 43 29 Mycket/ganska litet 20 40 61 Behandlingsformer /hjälpmedel via internet Vårdbarometern följer befolkningens syn på olika behandlingsformer eller hjälpmedel i vården. Två frågor berör användandet av internet inom behandling eller som stöd för att göra förändringar i levnadsvanorna. Generellt omarbetades flera attitydfrågor i 2012-års intervjuer till att bli mer personligt berörda i stället för att få ett allmänt tyckande. Om personer som inte svarat på frågan inkluderas har sex av tio länsbor inget intresse av att använda sig av hjälpprogram via internet. Bland dem som svarat på frågan är hälften inte intresserad. Yngre länsbor uttalar ett större intresse för av att använda sig av internet som ett hjälpmedel i behandling eller annat stöd än äldre. I åldrarna under 50 år säger sig en av tre personer kunna tänka sig att använda behandlingsprogram via internet. Om du skulle drabbas av t.ex. inkontinens, sömnlöshet eller spelberoende, vilket intresse skulle du ha för att delta i ett behandlingsprogram via Internet, Norrbotten år 2012. Antal svaranden 1708 personer. -49 år 50-69 år 70 år - Mkt stort/ganska stort 32 27 19 Varken eller 28 21 14 Ganska/mkt litet 41 53 67 Specialisering av sjukhus Påstående: På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjukhus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus 14
blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Minst sex av tio länsbor svarar ja på denna fråga (66 procent), men detta varierar inom länet mellan 57 och 72 procent. Östra och norra länsdelarna är minst benägna att hålla med. Mitt-området har en mer positiv uppfattningen till en sådan utveckling. Andel som anser att utvecklingen mot specialisering av sjukhusen är bra. Andel i procent, 2012 Syd Nord Öst Mitt Norrbotten Sverige 69 59 57 72 66 79 Finansiering 13 procent av de intervjuade i Norrbotten uppger att de har själv eller via sin arbetsgivare tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvård. Hälften har tecknat den privat och övriga har fått den via arbetsgivaren. Frågan som ställdes om vad svaranden skulle föredra om sjukvårdens resurser inte räcker till har stort bortfall, 17 procent (motsvarar 346 av 2000 personer). Av dem som svarat tycker sex av tio intervjuade i Norrbotten att de föredrar att inkomstskatten höjs (59 procent). De övriga alternativen att välja mellan var 1) att patientavgifterna höjs (11 procent) 2) mer av privata sjukförsäkringar (5 procent) 3) att sjukvården upphör med vissa mindre motiverade behandlingar (14 procent) samt 4) annat alternativ. Det finns inga noterbara skillnader mellan männens och kvinnornas uppfattning. Sammanfattning När det gäller hur norrbottningarna upplever sig ha tillgång till sjukvård eller förtroende för sjukvården i länet har ålder och utbildningslängd betydelse. Yngre är mer skeptiska än äldre och grupper med längre utbildning oftast mer skeptiska än gruppen med kortare utbilning. Ålder har också stor betydelse när det gäller användandet av internet som hjälpmedel. De skillnader som noteras mellan könen är att kvinnorna är något mer positiva till att använda internet, mer skeptiska till att vården är jämlik och tycker i högre grad än männen att det är viktig kunna läkare vid sin vårdcentral. Det finns skillnader inom länet i hur invånarna ser på hälso- och sjukvården i Norrbotten. Dessa skillnader är främst synliga i hur befolkningen i de olika länsdelarna tycker sig ha tillgång till sjukvård och fötroende för hälsooch sjukvården i länet. Det är betydligt fler bland invånarna i norra och östra delen av Norrbotten än boende i andra delar av länet som inte känner sig trygg med tillgången till sjukvård eller som inte har förtroende för hälsooch sjukvården. Uppföljning av kommunaliseringen av hälso- och sjukvård i hemmen Den 1 februari 2013 överfördes ansvaret för all hälso- och sjukvård som utförs i hemmen upp till och med sjuksköterskenivå till kommunerna för personer 18 år och äldre. Skatteväxlingen om 22 skatteören skedde vid årsskiftet 2012/2013. För att undvika eventuella problem i samband med juloch nyårshelgerna köpte kommunerna tjänsterna av landstinget under januari månad. 15
Inför övergången informerades cirka 600 personer från kommun, primärvård och slutenvård om den förändring som väntade. Projektledarna reste runt i länets samtliga kommuner och träffade berörd personal. Deltagandet från slutenvården var relativt lågt eftersom man sannolikt inte insåg vilken påverkan förändringen skulle komma att ha för deras arbete. Bland annat av den anledningen beslutade projektledarna att genomföra ytterligare en rundresa i länet. Under mars och april träffade projektledarna cirka 300 personer från kommuner, primärvård och slutenvård i dialogmöten kring olika frågor och gränsdragningar som behövde förtydligas. Det har varit mycket uppskattat och lärorikt för deltagarna, men även för projektledarna. Den gemensamma bilden från bägge huvudmännen är att förändringen så här långt fungerat bra. Det är en stor förändring som tar tid att genomföra fullt ut. Vi måste därför alla försöka att hjälpa varandra och vara ödmjuka. Dokumentation och informationsöverföring Landstinget har under många år haft en sammanhållen journal för primärvård och slutenvård, VAS. Detta har underlättat arbetet och ökat patientsäkerheten. Kommunerna valde under hösten 2011 att säga nej till VAS, de valde i stället en sammanhållen dokumentation inom sina egna system. Detta har medfört problem vid överföring av patientinformation eftersom kommunerna inte kunnat ta del av landstingets dokumentation och vice versa. Införandet av nationell patientöversikt (NPÖ) möjliggör att det ska gå att ta del av nödvändig information mellan huvudmännen. Innan sommaren beräknas alla kommuner, förutom Gällivare och Arjeplog, vara konsumenter, det vill säga kunna läsa information levererad av landstinget i NPÖ. Kommunerna beräknar att det kommer att ta cirka två år innan alla kommuner är producenter, det vill säga lämnar information till NPÖ som andra kan ta del av. Det innebär att landstingets personal inte kommer att ha tillgång till den kommunala dokumentationen under ytterligare cirka två år. Lokala, manuella rutiner säkrar upp informationsöverföringen mellan huvudmännen i väntan på att information utbytas via NPÖ i bägge riktningarna. Kommunaliseringen av besöken i hemmen har tydliggjort behovet av den gemensamma vårdplanering som båda huvudmännen enligt lag är skyldig att utföra. Av olika anledningar har inte denna del av vårdkedjan fungerat på ett optimalt sätt i Norrbotten. En av anledningarna är att primärvården och slutenvården kunnat läsa varandras dokumentation och därmed har planerna blivit något mindre utförliga än vad lagen kräver. Informationsöverföring mellan huvudmännen sker via Meddix SVP vid utskrivning från sjukhus och Meddix ÖV i övriga sammanhang. Dessa verktyg säkerställer olika lagars krav på exempelvis spårbarhet och samtycke. I samband med kommunaliseringen är ett utvecklingsbehov identifierat kring upprättandet av samordnade individuella planer för patienterna. Detta arbete pågår och berör både kommunerna och landstinget. Förhoppningen är att utvecklingsarbetet även kommer att medföra en minskning av antalet återinläggningar på sjukhus inom 30 dagar. Personal Det beräknades att 116 årsarbetare skulle byta arbetsgivare. På länsnivå handlade det om cirka 87 befattningar som distriktssköterska, 24 befattningar som arbetsterapeut och 4 befattningar som sjukgymnast. Personalövergången byggde på frivillighet och resultatet blev att 46 distriktssköterskor och 22 arbetsterapeuter gick över till kommunerna. 16
För att inte riskera att hamna i problem med övertalighet i samband med förändringen har hälsocentralerna har under 2012 arbetat med att vakanshålla lediga befattningar inom ovanstående yrkesgrupper. Divisionen har även arbetat med att ge omställningsstöd i form av särskild avtalspension (SAP) och avgångsvederlag för att inte stå med övertalig personal efter hemsjukvårdens överförande. Vissa hälsocentraler har brist på personal och specifik kompetens som diabetessköterskor, medan andra hälsocentraler har viss övertalighet på exempelvis sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetet med att säkra verksamhet och bemanning på lång sikt vid hälsocentralerna och att uppnå budget i balans har pågått under hösten 2012 och vintern 2013. Primärvårdens bedömning är att både verksamhet och bemanning har anpassats sig till hemsjukvårdens övergång, men att ytterligare arbete behöver göras avseendeprimärvårdens samlade ekonomi kopplat till vårdvalet. Införande av närsjukvård - lägesrapport Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2012 ( 57) att införa närsjukvård och landstingsstyrelsen gavs i uppdrag att genomföra införandet av närsjukvården utifrån angiven inriktning och löpande rapportera till landstingsfullmäktige. Vidare beslutades att åtgärder som innebär strukturförändringar ska prövas politiskt. Konkret fick styrelsen i uppdrag att arbeta för att följande förutsättningar avseende närsjukvården ska vara beslutade före sommaren 2013: 1 Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal för 30-, 40-, 50- och 60-åringar. 2 En samlad länsstrategi för det akuta omhändertagandet. 3 En ny divisionsorganisation. 4 En strategi och handlingsplan för distansöverbryggande tekniska lösningar. 5 En länsstrategi för kompetensförsörjning. 6 Ett nytt styr- och ersättningssystem. I denna rapport lämnas en lägesrapport avseende vart och ett av ovan angivna områden/uppdrag. Koncept och förutsättningar för att starta hälsosamtal Beredning pågår. Krav och förutsättningar för utvidgning av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar inarbetas i beställningen avseende Vårdval Norrbotten för år 2014. Politiskt beslut i frågan kommer att fattas vid landstingsstyrelsens första sammanträde efter sommaren 2013. I övrigt har bildandet av folkhälsocentrum slutförts vid årsskiftet 2012/2013. Folkhälsocentrum har en strategisk roll när det gäller att leda och samordna landstingets samlade folkhälsoarbete såväl internt som externt. Samlad strategi för akut omhändertagande Beredning av strategin är i slutfasen, men ännu återstår visst utrednings- och förankringsarbete innan ett förslag är färdigt att läggas fram för politisk prövning. Styrande för arbetet har bland annat varit landstingsfullmäktiges 17
beslut om att samtliga sjukhus i länet i perspektivet in på 2020-talet ska ha tillgång till såväl intensivvård som narkosläkare. Bedömningen är att beslut om strategin kommer att kunna fattas vid landstingsstyrelsens första sammanträde efter sommaren 2013. Ny divisionsorganisation Landstingsstyrelsen fattade den 20 januari 2013 beslut om förändrad divisionsorganisation med anledning av fullmäktiges uppdrag från juni 2012. Beslutet innehöll: 1 En principiell grundorganisation. 2 Uppdrag till landstingsdirektören att senast den 1 januari 2014 införa den förändrade divisionsorganisationen samt att inför detta genomföra de redovisade utestående processerna och uppdragen och fortlöpande redovisa till landstingsstyrelsen. Beslutet är överklagat till förvaltningsrätten och de klagande hävdar att beslutet borde ha fattats av landstingsfullmäktige eftersom beslutet rör ett ärende av principiell beskaffenhet eller av större vikt för landstinget. Det är i dagsläget inte känt när förvaltningsrätten kan komma att avgöra överklagandet. Hittills har förvaltningsrätten avvisat ett yrkande om inhibition, det vill säga förbud att verkställa beslutet. Införandet av den beslutade organisationen innebär att förberedelser behöver vidtas avseende ett antal verksamhetsfrågor i syfte att leva upp till att närsjukvård ska innebära en förbättring ur ett patientperspektiv. Därför är arbeten inledda inom de blivande divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård inom bland annat följande områden: Närsjukvården Vårdtunga/multisjuka. Riskbruk/Missbruk/Beroende. Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Palliativ vård. Hälsofrämjande/Sjukdomsförebyggande/Rehabilitering. Barn och unga. Länssjukvården Cancer. Kärl. Infektion. Inriktningen av arbetet är att identifiera utvecklingsbehov inom respektive område samt bedöma om det krävs förändrad organisation/ansvar för att säkerställa en positiv utveckling inom vart och ett av områdena. Därutöver identifieras successivt ytterligare en rad frågor av verksamhetsmässig och ekonomisk karaktär som behöver lösas innan den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 2014. Förändrat administrativt stöd Förändringen av divisionsorganisationen innebär även att det samlade administrativa stödet i landstinget behöver ses över och förändras. Förändringarna berör främst landstingsdirektörens stab samt de nybildade divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård. I översynen ska även landstingsstyrelsens beslut 18
om att kostnaderna för administration ska minskas med 7,5 miljoner kr på årsbasis verkställas. Arbetet med att forma den framtida administrativa organisationen pågår. Hittills har rekryteringen av chefer för divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård slutförts. Rekrytering av närsjukvårdschefer på lokal nivå pågår liksom rekrytering av avdelningschefer till landstingsdirektörens stab. Kommande steg i rekryteringsarbetet är att anställa chefer i staberna för divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård samt chefer till de chefsområden som kommer att fastställas inom avdelningarna i landstingsdirektörens stab. Parallellt med genomförande och planering av redovisade rekryteringar pågår också arbete för att fastställa kravprofiler och dimensionering av avdelningarna i landstingsdirektörens stab samt divisionsstaberna. När detta är genomfört kommer bemanning av stabsorganisationen att genomföras under hösten 2013. Strategi för distansöverbryggande teknik En viktig del i införande av närsjukvård är att utveckla den systematiska användningen av distansöverbryggande teknik för att: 1 Säkerställa att kompetens kan ställas till lokalt förfogande. 2 Minska behovet av att patienter förflyttas för att få vårdbehov tillgodosedda. 3 Breddinföra tillgänglig teknik som visat sig tillförlitlig men som inte nyttjas systematiskt. Arbetet med att ta fram en strategi för detta område behöver ske integrerat med arbetet med att förändra driftorganisationen. Ett uppdrag har därför nyligen formulerats och arbete med strategin inleds inom kort. Förslag till strategi beräknas kunna läggas fram under hösten 2013 för beslut. Utöver en strategi för distansöverbryggande teknik behöver även en övergripande strategi för landstingets utveckling mot e-samhället tas fram. Detta arbete är mer långsiktigt och kommer att påbörjas när den nya stabsorganisationen är klar. Strategi för kompetensförsörjning Det interna arbetet med att formulera en strategi för den framtida kompetensförsörjningen har kommit långt. Enligt min bedömning är kompetensförsörjningen en av de mest strategiska frågorna för landstinget. Mot den bakgrunden har jag gett ett uppdrag att genomföra en intervjustudie för att identifiera såväl styrkor som brister i landstingets nuvarande arbete med kompetensförsörjningen. Avsikten är att använda de synpunkter som kommer fram i intervjuerna för att skärpa den strategi för kompetensförsörjning som är under framtagande. Det handlar om att kunna beskriva både inriktningen men framför allt formerna för hur ett framgångsrikt arbete med kompetensförsörjningen ska utformas i framtiden. Jag bedömer att ett förslag till strategi för kompetensförsörjning kan läggas fram för beslut i styrelsen under hösten 2013. Styr- och ersättningssystem Utvecklingen av landstingets planeringsprocess har inletts i arbetet med den Strategiska planen för år 2014 2016 som landstingsfullmäktige fattar beslut 19
om i juni. Planen innehåller bland annat en beskrivning av hur planeringsprocessen är utformad på olika nivåer i landstinget. En viktig del av den framtida ledningen av landstinget är att utveckla styroch ersättningssystemen. Det arbetet har inletts genom att principerna för resursfördelning föreslås ändras i samband med beslutet om den Strategiska planen. Utvecklingen av styr- och ersättningssystemen kommer att ske i steg under de närmaste åren för att säkerställa att de förändringar som föreslås med hög sannolikhet är utformade så att de styr mot önskade resultat. Det innebär även att politiska beslut om förändringar kommer att fattas successivt. En viktig utgångspunkt i arbetet med översynen av det administrativa stödet är att stärka kompetensen och kapaciteten att utveckla och förbättra landstingets planeringsprocess, införa uppdragsstyrning samt utveckla styr- och ersättningssystemen. Fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten Beställaravdelningen har i enlighet med fullmäktiges uppdrag utvecklat ett koncept för fördjupade dialoger inom Vårdval Norrbotten samt genomfört sex dialogmöten under februari och mars i år. Dialogmötena syftar till att i dialog med berörd hälsocentral kontrollera efterlevnaden till Beställning Primärvård samt diskutera och tydliggöra specifika förbättringsområden på berörd hälsocentral. De fördjupade dialogerna har uppskattats av samtliga hälsocentraler och det finns också en efterfrågan av att utveckla dialogen mellan beställare och utförare. Beställaravdelningen kommer därför att genomföra ytterligare sex dialogmöten under 2013. Se även bilaga till min rapport. Regionaliserad läkarutbildning Nu är terminerna 6 10 av den från Umeå universitet regionaliserade läkarutbildningen i gång vid Sunderby sjukhus. Det innebär att endast termin 11 återstår innan den regionaliserade läkarutbildningen är fullt utbyggd. Det sker till hösten, och därmed kommer de första regionaliserade läkarstudenterna att i januari 2014 utexamineras vid Sunderby sjukhus. Det blir samtidigt tre år sedan den regionaliserade läkarutbildningen invigdes. Under mars har de sista två universitetslektorerna anställts inför termin 11, en i gynekologi/obstetrik samt en i barn- och ungdomsmedicin, vilket är de ämnen man läser under den sista terminen på läkarprogrammet. Vid den senaste utvärderingen från Umeå universitet konstaterades det i rapporten att inga absoluta hinder föreligger för att starta upp den sista terminen och fortsätta övriga terminer vid Sunderby sjukhus. Det konstaterades också att neurologiavsnittet på termin 9 fortsatt måste göras i Umeå på grund av för litet antal specialister i neurologi vid Sunderby sjukhus, samt att bemanningen inom dermatologi (hudsjukdomar) är snäv och därmed sårbar, vilket kräver nyrekrytering för att utbildningen i dermatologi på termin 8 på sikt ska fungera. Problemet inom neurologin bedöms upphöra inom något år, då det rekryterats ett antal specialister utomlands, men dessa behöver en inkörningsperiod innan de kan förväntas att också ska kunna bidra med att undervisa på läkarutbildningen. I det stora hela fungerar den regionaliserade läkarutbildningen bra vid Sunderby sjukhus, och de studenter som deltar i den uppger att de trivs vid sjukhuset och på studieorten. 20