Checklista. Skolans kemiundervisning



Relevanta dokument
1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas

1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.

Grunden för säker utrymning

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.

Mobbning är när en person upplever att han/hon upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

Kemiska arbetsmiljörisker

Våld och hot inom vården

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Kemiska risker i arbetsmiljön

SAM vid uthyrning av

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Frätande ämnen kan förstöra din syn!

Kemiska risker i arbetsmiljön

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Guide för en bättre arbetsmiljö

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Riskhantering vid laboratoriearbete

CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Bättre arbetsmiljö varje dag

Guide för en bättre arbetsmiljö

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

vem har arbetsmiljöansvaret?

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Vi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap.

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Checklista. Skolor. Mer information finns på:

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)

Asterisk (*) betyder att frågan är kopplad till ett lagkrav. Sist i checklistan finns en förteckning över var frågan regleras i lagen.

Deltagare: (arbetsledare, skyddsombud, berörd arbetstagare etc.)

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Hot och våld inom vården

Rutiner för arbetsmiljö. Förskola. Datum

Anmäl din arbetsskada

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Vilka skador ska anmälas?

Checklista. Förskolor

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

CHECKLISTA FÖR MOTTAGNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Delegering av arbetsmiljö 2016

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

FoS Instruktioner kemavfallsrummet

Anmäl din arbetsskada

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning

CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

Transkript:

Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete med kemikalier ställer krav på undersökning av verksamheten, bedömning av risker och förebyggande åtgärder. Du hittar alla föreskrifter på Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se/lagochratt/afs. Längst bak i detta dokument finns en lista över de föreskrifter och broschyrer som vi hänvisar till i checklistan. Mer information finns på: www.av.se/teman/skolan 2011-10-11

Rutiner, information och instruktioner Ja Nej Egna kommentarer samt riskbedömning 1. Finns det en klar fördelning av arbetsuppgifter? (6 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 2. Finns fördelningen av arbetsmiljöuppgifter nerskriven? (6 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 3. Gör ni riskbedömning av kemi-/laborations- Läs mer i broschyren I allt laboratoriearbete ska verksamheten? riskerna bedömas, ADI 508. (2 AFS 1997:10; 4 5 AFS 2000:4; 8 AFS 2001:1) 4. Dokumenterar ni resultatet av riskbedömningen? (4 AFS 1997:10 / 6 AFS 2000:4 / 8 AFS 2001:1) 5. Har de lärare som har till uppgift att utföra riskbedömning tillräckliga kunskaper för detta? (6 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 6. Har de lärare som har till uppgift att leda kemilaborationer tillräckliga kunskaper för detta? (6 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 7. Har lärare och elever kännedom om de risker som finns med laboratoriearbete? (7 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 8. Har ni skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för laboratoriearbete? (4 AFS 1997:10 och 11 AFS 2000:4) 9. Kontrollerar ni att eleverna förstått och tagit till sig dessa instruktioner (7 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 10. Har övrig personal, t.ex. städpersonal, informerats om riskerna på kemilaboratoriet? (7 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 11. Låter ni elever arbeta ensamma med laboratorieförsök utan tillsyn av lärare eller annan vuxen person med tillräcklig kunskap? (2 AFS 1982:3 och 5 6 AFS 1996:1) Ventilation av dragskåp Ja Nej Egna kommentarer 12. Använder ni dragskåp eller likvärdig utrustning då ni hanterar kemikalier som alstrar hälsofarliga luftföroreningar? (14 AFS 1997:10 om laboratoriearbete med kemikalier)

13. Finns det tillräckligt många dragskåp eller Om dragskåpen inte räcker till för alla elever, vad likvärdig utrustning för att hela undervisnings- gör då de elever som inte får plats? Klarar läraren gruppen ska kunna utföra laboration samtidigt? tillsyn över både laborerande och övriga elever? (2 AFS 1997:10 om laboratoriearbete med kemikalier) 14. Finns det kontrollsystem för ventilation av dragskåp eller likvärdigt? (26 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning) 15. Hanterar ni så farliga ämnen att ljud- eller ljuslarm behövs för att larma när det blir för lågt frånluftsflöde? (26 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning) 16. Finns det sådant larm installerat? (26 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning) 17. Kontrollerar ni minst en gång per år att ventilation och kontrollsystem (inklusive larm) fungerar? (28 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning) 18. Dokumenterar ni detta? (28 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning) Märkning av kemiska ämnen Ja Nej Egna kommentarer 19. Har ni förteckning över alla kemiska ämnen? (38, 41 42 AFS 2000:4 om kemiska arbetsmiljörisker) 20. Finns det säkerhetsdatablad (varuinformationsblad) för alla kemiska ämnen? (39, 41 42 AFS 2000:4 om kemiska arbetsmiljörisker) 21. Förvarar ni kemiska ämnen i förpackning eller Förvara aldrig kemikalier i syltburkar etc. så att de kärl som är märkta enligt reglerna? kan förväxlas med något ofarligt. Märk även kärl (24, 40 42 AFS 2000:4) som man häller upp små mängder i för att använda under laboration. Läs mer i broschyrerna Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror och Frätande ämnen kan förstöra din syn. Hantering av gas Ja Nej Egna kommentarer 22. Finns det gasledningar? Om svaret är ja: a) för vilka gaser?...... b) är ventilerna märkta med Stängt/Öppet? (11 AFS 1997:10) c) gör ni läcksökning av gasledningar, etc. minst en gång/år? (11 AFS 1997:10) d) dokumenterar ni detta? (11 AFS 1997:10)

23. Finns det gasflaskor? Om ja: a) för vilka gaser?...... b) är gasflaskorna säkrade mot fall? (17 AFS 1997:10) c) förvaras gasflaskorna i väl ventilerat utrymme? (21 AFS 1997:7) 24. Finns det varselskyltning om gasledning/ gasflaskor? (40 AFS 2000:4 och 8 AFS 2001:4) Förvaring av kemiska ämnen/produkter Ja Nej Egna kommentarer 25. Förvarar ni giftiga, mycket giftiga eller starkt frätande kemiska ämnen i låsbart utrymme? (13 AFS 1997:10 och 19 AFS 2000:4) 26. Är detta skåp/utrymme varselmärkt? (2 AFS 2008:13 om skyltar och signaler) 27. Förvarar ni kemiska ämnen som kan avge hälsofarliga luftföroreningar i mekaniskt ventilerade kemikalieskåp eller /-utrymmen? (13 AFS 1997:10) 28. Förvarar ni kemiska ämnen så att elever och andra obehöriga personer inte kan komma åt dem? (2 AFS 1997:10 samt 2 kap. 8-9, KIFS 2008:2) 29. Transporterar ni kemiska ämnen/blandningar från förvaringsskåp etc. till laborationsförsök på ett säkert sätt? (10 AFS 2000:4) Sanering, rengöring och avfall Ja Nej Egna kommentarer 30. Finns det instruktioner för sanering och rengöring efter spill? (20 AFS 1997:10 och 13 AFS 2000:4) 31. Finns det rutiner för hantering av avfall? (21 AFS 1997:10 och 14 AFS 2000:4) Personlig skyddsutrustning och hygien Ja Nej Egna kommentarer 32. Finns det skyddskläder så att det räcker till en hel klassuppsättning, laboratorierock alt. förkläde + armskydd och skyddsglasögon samt engångsskyddshandskar? Om inte, vad gör de elever till vilka det inte finns skyddsutrustning? (22 AFS 1997:10 om laboratoriearbete och 10 punkt 5 AFS 2000:4 om kemiska arbetsmiljörisker) 33. Finns det rutiner som säkerställer att regler för hygien, matförtäring och kosmetika efterlevs? (25 AFS 1997:10 och 16,18 AFS 2000:4)

Ögonspolningsanordning och nöddusch Ja Nej Egna kommentarer Vid risk för stänk i ögat av farliga ämnen: 34. Finns det fast installerad ögonspolningsanordning med tempererat vatten i omedelbar närhet av laborationsplatsen? (26 AFS 1997:10 och 9 AFS 1999:7 och 15 AFS 2000:4) 35. Spolar ni igenom anordningen varje dag för att undvika tillväxt av bakterier i stillastående vatten? (Allmänna råd till 9 AFS 1999:7) Om svaret är nej, finns det några rutiner för genomspolning? 36. Kontrollerar ni regelbundet ögonspolningsanordningen minst en gång per månad? (26 AFS 1997:10 och 9 AFS 1999:7) 37. Dokumenterar ni detta en gång per halvår? (26 AFS 1997:10 och 9 AFS 1999:7) 38. Har ni kompletterat den fasta spolanordningen med ögonspolflaskor av engångstyp? (26 AFS 1997:10 och 9 AFS 1999:7) 39. Har ni rutiner för att byta ut ögonspolflaskor vid utgånget datum? (9 AFS 1999:7) 40. Är ögonspolningsanordningen märkt med varningsskylt? (8 AFS 1999:7 och 2 AFS 2008:13, bilaga 2 punkt 3.4) Vid risk för översköljning av farligt ämne som kan skada huden eller vid risk för brand i kläderna: 41. Är nödduschen lätt tillgänglig? (27 AFS 1997:10 och 10 AFS 1999:7 och 15 AFS 2000:4) 42. Kontrollerar ni nödduschen regelbundet, minst en gång per halvår? (27 AFS 1997:10 och 10 AFS 1999:7) 43. Dokumenterar ni detta en gång per halvår? (27 AFS 1997:10 och 10 AFS 1999:7) 44. Kan nödduschen utlösas av en krypande person? (27 AFS 1997:10 och 10 AFS 1999:7) 45. Har ni skyltat var nödduschen finns? (8 AFS 1999:7 och 2 AFS 2008:13, bilaga 2 punkt 3.4) Läs mer under rubriken Första hjälpen nedan samt i broschyren Frätande ämnen kan förstöra din syn.

Första hjälpen och krisstöd Ja Nej Egna kommentarer 46. Har ni rutiner för hur man ska agera vid kemiska olyckor? (5 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd) 47. Är eleverna informerade om rutinerna? Känner lärarna till rutinerna? (5 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd) 48. Finns det telefon tillgänglig för att påkalla hjälp vid en olycka? (5 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd) 49. Finns det alltid utbildad personal tillgänglig på skolan som kan ge första hjälpen? (6 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd) 50. Finns det rutiner för hur man tar hand om elever och lärare som varit med, men inte själva skadats fysiskt, vid en olycka? (5 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd) 51. Finns det utrustning för första hjälpen? (8 AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd) 52. Har ni skyltat/märkt ut platsen för första hjälpen-utrustning? (5 AFS 1999:7 och 2 AFS 2008:13, bilaga 2 punkten 3.4) Läs mer i broschyren Första hjälpen och krisstöd Brandskydd och utrymning Ja Nej Egna kommentarer 53. Finns det utrustning för brandsläckning? (87 AFS 2009:2 och 33 AFS 2000:4) 54. Har ni skyltat/märkt ut platsen för brandsläckningsutrustning? (82 AFS 2009:2 och 2 AFS 2008:13, bilaga 2 punkten 5.5) 55. Finns det utrymningslarm? (83 AFS 2009:2) 56. Har ni en utrymningsplan? (89 AFS 2009:2) 57. Är utrymningsvägarna skyltade? (80 AFS 2009:2 och 2 AFS 2008:13, bilaga 2 punkten 3.4) 58. Övar ni utrymning regelbundet? (87 AFS 2009:2) Läs mer i broschyren Utrymning

Olyckor och tillbud Ja Nej Egna kommentarer 59. Utreder arbetsgivaren orsakerna om en elev eller lärare råkar ut för ohälsa eller olycksfall och om något allvarligt tillbud inträffar? (9 AFS 2001:1 med ändring i 2008:15) 60. Har ni rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket? (2 Arbetsmiljöförordningen) 61. För ni årlig statistik över olyckor, sjukdomar och tillbud i arbetet? Läs mer i broschyren Anmäl din arbetsskada Föreskrifter AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 1996:1 Minderåriga AFS 1997:10 Laboratoriearbete med kemikalier AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2003:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (ändring) AFS 2008:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete (ändring) AFS 2001:4 Gasflaskor AFS 2008:13 Skyltar och signaler AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning Broschyrer ADI 161 ADI 258 ADI 296 ADI 500 ADI 508 ADI 534 Anmäl din arbetsskada Utrymning Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Frätande ämnen kan förstöra din syn I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Första hjälpen och krisstöd

Kommentarer: Arbetsplats: Utförd av: Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tfn: 08-730 97 00 www.av.se