Kursrapport: Rätt och psykologi, fördjupningskurs, 30 p, VT 2014

JURIDISKA INSTITUTIONEN 2014-09-15 Doc Minna Gräns Till Utbildningsutskottet Kursrapport: Rätt och psykologi, fördjupningskurs, 30 p, VT 2014 1. Kursens innehåll Kursen Rätt och psykologi tillhör ämnet allmän rättslära och handlar mera konkret om praktiskt juridiskt beslutsfattande i både sakfrågor och rättsfrågor, som studeras med hjälp av en kombination av rättsvetenskapliga och kognitionspsykologiska teorier. Kursen har tidigare omfattat 15 p men har nu utökats till 30 p. Kursen börjar med en introduktion till relevanta kognitionspsykologiska kunskaper, varefter vi fördjupar oss i de olika sätt som dessa kunskaper har betydelse för och kan tillämpas i juridiken. Syftet med dessa kunskaper och de tillämpningar som vi ägnar oss åt är att öka våra färdigheter att genomföra korrekta bevisbedömningar och att reflektera över hur domare och andra jurister tänker i mera komplicerade rättstillämpningssituationer. Kursens delområden består av: 1) metoder som har utvecklats inom rättspsykologisk forskning för förhör av målsäganden, vittnen och misstänkta 2) analys av sanningshalten i muntliga utsagor av vittnen och misstänkta, såväl vuxna som barn, 3) hur målsäganden, vittnen och misstänkta bör förhöras 4) hur vittneskonfrontationer bör planeras, genomföras och analyseras 5) hur målsäganden, vittnen och beslutsfattare kan påverkas av varandras utsagor och argument samt mediainformation, 6) varför falska erkännanden förekommer och hur de kan skiljas från äkta erkännanden, 7) hur teknisk och rättsmedicinsk bevisning och tillhörande expertutlåtanden bör bedömas, 8) vilka olika bevisvärderingsteorier som finns och hur de kan och bör tillämpas, 9) orsaker bakom materiellt felaktiga domar och hur de bäst kan undvikas och 10) vilka empiriska och experimentella metoder som används inom rättspsykologisk forskning och hur deras validitet och reliabilitet kan bedömas. Kursen omfattar även ett antal självständiga delar: ett seminarium om 11) tillämpning av psykologiska kunskaper vid bedömningen av patienters beslutskompetens i rättsmedicinska sammanhang och föreläsningar om 12) rättsläkares verksamhet och bedömningar, 13) terapeutisk juridik och 14) forskningen om personer med kriminalitet som en livsstil i vårt samhälle. Den sista delen bestod av seminarier kring 15) forskningen om olika former av bias som kan påverka juristens bedömningar och beslutsfattande samt 16) hur kognitionspsykologiska teorier kan hjälpa oss med att bättre förstå rättslig argumentation och domstolars beslutsfattande. Utifrån kursvärderingen och av samtalen med studenterna framgår att kursens innehåll är mycket uppskattat och att studenterna anser att de i hög eller mycket hög grad har lärt sig nya ämneskunskaper och fått inblick i aktuell forskning inom området, deras intresse för

2 ämnet har ökat markant och de upplever att kursen har i betydande utsträckning bidragit till deras förmåga till kritiskt tänkande. Några studenter har tyckt att kursens sista del inte gav lika mycket som den första och att det under den sista delen kändes hoppigt mellan olika ämnesområden. Min kommentar till detta är följande: den första delen bygger på den tidigare 15 p-kursen och innehåller enbart bevisvärderingsfrågor, antalet seminarier i denna del är nu 15 av totalt 23, vilket utgör ca. 65 % av hela kursen. Tillkommer PMuppgiften, som även den tillhörde bevisvärderingsdelen. Bevisvärderingsfrågor omfattar således totalt ca 75 % av hela kursinnehållet. Resterande 25 % används bl.a. för att inhämta kunskaper om experimentell forskning inom psykologivetenskaper (för att öka förmåga till självständigt och kritiskt tänkande) samt ett antal andra rättsliga sammanhang, inom vilka psykologivetenskapliga forskningsresultat är högst relevanta. 2. Kursens uppbyggnad Ordningsföljden av olika kursmoment framgår i kursplanen och innehållsbeskrivningen ovan (även målbeskrivningen nedan) och det finns inga större anmärkningar mot denna i kursutvärderingen. Några studenter har önskat att föreläsningen och seminarierna om psykologivetenskapliga metoder skulle placerats i början av kursen. Detta är naturligtvis en möjlighet, och jag ska testa detta under hösten 2015. 3. Kursens mål Kursens huvudsakliga mål är att inhämta kunskaper i vittnespsykologi och bevisvärdering samt i det rättsliga beslutsfattandets mekanismer utifrån kognitionsforskningens perspektiv och utveckla färdigheter för att tillämpa dessa kunskaper i praktiken. Delmål 1 är att inhämta grundläggande kunskaper inom kognitionspsykologi för att förstå hur de rättspsykologiska tillämpningarna hänger ihop med och härstammar från denna samt på vilket sätt forskningen inom kognitionspsykologi går till. Delmål 2 är att inhämta grundläggande kunskaper om barn som vittnen för att dels få insyn i vad vi i dag vet om barnens förmåga att minnas och att berätta om det som de har tagit del av som vittnen eller blivit utsatta för brott. Detta är viktigt framför allt därför att på forskningen baserade kunskaper inom detta område skiljer sig i viss mån markant från vad människor i allmänhet och på grund av sin egen livserfarenhet tror. Praktiserande jurister skall inte göra sina bedömningar utifrån common sense och sin egen, ofta bristande, livserfarenhet utan utifrån beprövad kunskap. Delmål 3 är att studenterna lär sig hur vittnesutsagornas tillförlitlighet kan påverkas av förhörsmetoderna och hur vittnesbevisning på bästa möjliga sätt kan analyseras samt vilka som är de vanligaste misstagen som såväl poliser, åklagare, domstolar och försvarsadvokater begår inom detta område. Målet är också att få en inblick i den komplicerade frågan om sanna och osanna erkännanden samt hur olika externa faktorer, såsom andra vittnen och mediainformation kan påverka vittnesutsagornas innehåll på ett

3 negativt sätt. Ett mycket centralt delmål är också att lära sig både planera, genomföra och analysera identifikationsbevisning. Delmål 4 är att analysera ett komplicerat och mångfacetterat bevismaterial på ett så rationellt och objektivt sätt som möjligt samt att förstå vilka skillnader som finns mellan bevisteorierna och i praktiken. Delmål 5 är att öka kunskaper i och förståelse för hur och varför materiellt felaktiga domar förekommer och genom vilka metoder risken för sådana domar kan minimeras. Delmål 6 är att öka kunskaper om experimentell forskning inom psykologiforskningen. Delmål 7 är att få inblick i ett antal andra relevanta kunskapsområden, varvid psykologiska teorier spelar en stor roll, bl.a. rättsläkares arbetssätt, teorin om terapeutisk juridik och dess omfattande tillämpningsmöjligheter i rättspraxis, samt patienters beslutskompetens inom sjukvården, ett område med stor betydelse för människors liv. Delmål 8 är att få inblick i den internationella och nationella kognitions- och rättsvetenskapliga forskningen om olika former av bias vid mänskligt tänkande och beslutsfattande. Delmål 9 är att hämta kunskaper om den forskning som handlar om hur rättsligt beslutsfattande i praktiken skiljer sig från det sätt på vilket det framställs i den traditionella rättskälleläran. Det finns en direkt och konkret koppling mellan olika kursmoment och de preciserade kursmålen. De första seminarierna grundas på att studenterna med hjälp av en engelskspråkig lärobok och färdigt skannade bilder får förbereda en presentation om centrala kognitionspsykologiska områden, såsom minnets funktionssätt, uppmärksamhet, perception och problemlösning. De ska även kunna redogöra för empiriska experiment som åskådliggör viktiga kognitionspsykologiska principer. Delmoment 2 om barn som vittnen uppnås genom en föreläsning som hålls av en av Sveriges främsta experter inom området. Seminarieuppgifterna för delmålen 3 och 4 grundas i första hand på konkreta rättsfall, med autentiskt bevismaterial, i form av utdrag ur förundersökningsprotokoll och domstolars domar. I andra hand används föreläsningar inom de relevanta delområden. Studenternas uppgift är att med hjälp av kurslitteraturen systematiskt arbeta sig genom de olika delområdena för att utveckla färdigheter att tillämpa dessa kunskaper i verkliga rättsfall. Delmål 5 uppnås genom analys av materiellt felaktiga domar utifrån JK:s rapport Oskyldigt dömda. Delmål 6 uppnås genom två seminarier under vilka studenter går igenom relevanta teorier bakom experimentell forskning, analyserar enskilda experiment utifrån textmaterial och gör ett eget experiment.

4 Delmål 7 uppnås genom relevanta föreläsningar av rättsläkaren Ingemar Thiblin, prof. Em. Christian Diesen, som har infört teorin om Terapeutisk Juridik i Sverige, och prof. Marie Torstensson Levander, som är expert inom området kriminalitet som livsstil. Kurslitteraturen har utökats under VT 2014, men kärnlitteraturen är densamma som på 15 poängskursen. Den svenskspråkiga läroboken Handbok i rättspsykologi har, återigen, visat sig vara mycket bra som medel för att uppnå kursmålen. Boken omfattar de allra flesta rättspsykologiska delområden och grundar sig på den bästa forskningen inom respektive område. Den innehåller dock även några områden som inte ryms inom kursen. Detta har dock inte kritiserats av studenterna. Boken är mycket innehållsrik och informativ, men på grund av sin omfattning delvis för ytlig, varför jag även har valt delar av en engelsk lärobok, med större omfattning än tidigare, samt ett antal artiklar som komplettering för att studenterna ska ha en möjlighet att genomföra sina seminarieuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Boken Decisio Juris användes nu första gången i sin helhet, enligt undervisningsplanen dock rent konkret egentligen enbart i slutet av kursen, vilket har föranlett att vissa studenterhar ifrågasatt nyttan av att behöva köpa hela boken. Det låter sig naturligtvis sägas, men t.ex. bokens längsta kap. 3, som handlar om kognitionspsykologisk forskning, dess historia och utveckling samt teoribildningen om interaktionen mellan analytiskt och intuitivt tänkande är i allra högsta grad relevant för hela kursen. Det skulle kanske behövt betonas tydligare i undervisningsplanen eller muntligt, att läsanvisningar inför varje seminarium inte utesluter att man försöker vidga sina vyer och reflektera över det man läst även i ett mera generellt perspektiv och inte enbart med syfte för att försöka lösa de vid varje tillfälle konkreta seminarieuppgifterna. Viss kritik har riktats mot att så mycket av kurslitteraturen är på det engelska språket. Min kommentar på detta är att inom psykologiforskningen publiceras så gott som all forskning numera på engelska, såsom är fallet allt oftare inom all vetenskap. Det är därför oerhört viktigt att lära sig att läsa och utnyttja engelskspråkig litteratur. Enligt min uppfattning är det dessutom närmast ett självklart krav att man på ett av världens främsta universitet utan några större problem kan tillägna sig vetenskaplig litteratur skriven på det engelska språket. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Det övergripande pedagogiska syftet är att tillägna sig kunskaperna på sådant sätt att man kan utnyttja kognitionsvetenskaplig kunskap vid det praktiska juridiska arbetet, att man blir mer rationell och säker i sin egen analys av bevis och rättsliga resonemang och att man på rationella grunder kritiskt kan granska och bedöma andras bedömningar och analyser. Kursens pedagogiska grundtanke är learning by doing i enlighet med PBI -pedagogiken. Studenterna får inför varje seminarium flera konkreta problem, som de måste arbeta med, först individuellt och sedan i basgrupper. Basgrupperna förbereder en presentation som diskuteras och kommenteras under seminariet.

5 Studenterna har gett mycket positiv kritik på upplägget. Såväl lärarinsatser, den egna arbetsinsatsen och basgruppsarbetet har uppskattats mycket högt. Att seminarierna har grundats på praktiska rättsfall har säkerligen starkt bidragit till att uppgifterna har upplevts som spännande, roliga, meningsfulla och nyttiga. Seminarieserien har planerats på sådant sätt att vi dels följer ett mer omfattande autentiskt fall, till vilket varje seminarium tillför ytterligare en pusselbit, på liknande sätt som fallen utvecklas i verkligheten; förundersökningen börjar med att ett brott har begåtts, första vittnesförhör hålls, dessa måste analyseras, varefter ny information inhämtas, nya förhör utförs, misstankar uppstår, varefter utredningen riktas mot att hitta bevis för att den misstänkte senare ska kunna åtalas, varvid olika bevismedel utnyttjas ju längre fram utredningen fortskrider. Framför allt åklagare måste ju även i praktiken kunna göra bl.a. tillförlitlighetsanalyser utifrån enskilda förhör, under hela förundersökningen och utan att ha hela materialet färdigt framför sig. Även försvarsadvokater måste kunna reflektera på vissa saker redan under förundersökningen, såsom otillåtna eller eljest otillämpliga förhörsmetoder eller t.ex. på hur en vittnesidentifikation har planerats och genomförs. Efter det att förundersökningsmaterialet har gåtts igenom fortsätter studenterna med att göra en egen bevisbedömning i fallet, varefter de först tar del av tingsrättens dom i målet. På sådant sätt lär de sig att reflektera över och kritiskt analysera de skillnader som förekommer mellan vad de har lärt sig och hur domstolar resonerar. Slutligen analyseras även hovrättens dom i fallet. Parallellt med det mera omfattande fallet, som löper under delmål 2-5, arbetar studenter med även andra autentiska fall, som är anpassade till de enskilda problemområden, som behandlas under respektive seminarium. Syftet med detta är att ge studenterna en både bredare och djupare förståelse av vilka bedömningsproblem som typiskt sett uppstår i verkligheten och hur de psykologiska kunskaperna kan hjälpa oss med sådana bedömningar. Den handledande lärarrollen har jag försökt att upprätthålla genom att låta basgrupperna ta hand om seminarierna så långt som möjligt. Detta har fungerat bra, även om ämnesområdet inte låter sig hanteras på exakt likadant sätt som rättsfrågorna på terminskurserna. Några studenter har önskat något utförligare och mer detaljerade anvisningar inför varje seminarium. Jag har försökt att vara lyhörd för denna kritik, samtidigt som jag anser, att det är oerhört viktigt att lära sig att självständigt i materialet hitta det som är relevant inför de olika bedömningarna som problemlösningen förutsätter. Det krävs att man läser igenom den relevanta litteraturen och reflekterar över dess betydelse och tillämpningar i praktiken. Det handlar således inte om att läraren ställer väldigt konkreta frågor på vilka det finns klara svar att hitta i litteraturen. Så är det ju inte heller i praktiken vad gäller bevisfrågor, utan det gäller att identifiera de frågor som är relevanta att ställa angående t.ex. eventuella alternativa orsaker bakom inkonsekvenser i vittnesutlåtanden, och att sedan hitta sätt att analysera deras möjliga förekomst i det aktuella fallet. Jag vill i sammanhanget kommentera en ytterligare kritisk synpunkt som framgår i kursvärderingen. Det anges där av en enskild student att jag skulle ha förbjudit

6 studenterna att använda bevisvärderingsteorier som jag själv inte anser vara korrekta. Detta måste vara ett missförstånd, då jag själv inte anser att någon teori i sig är felaktig, utan att alla teorier kan användas, bara man vet hur och i vilka sammanhang de ska användas och vilka risker som är förknippade med respektive teori. 5. Betygspåverkande faktorer PM-uppgiften Examination har skett dels genom skrivandet av ett PM i mitten av kursen och dels i form av en hemtentamen i slutet av kursen. PM uppgiften bestod av ett autentiskt fall med ett antal mer eller mindre problematiska vittneskonfrontationer, vilka skulle analyseras. Antalet tecken för PM:en var begränsat, vilket har kritiserats av ett flertal studenter. Begränsandet kommer dock att vara nödvändigt även i framtiden. Även det faktum att resultatet av PM-uppgiften publicerades först inför hemtentamen har kritiserats. Detta kunde inte avhjälpas då förseningen berodde på att jag var tvungen att åta mig undervisning på RoA:n för den tid som jag ursprungligen hade planerat för rättningen av PM:en. Hemtentamen Hemtentamen bestod av att göra en tillförlitlighetsanalys av tre olika utsagor i ett autentiskt fall. Även har var antalet tecken begränsat och kritik har framförts mot detta. Då man läser svaren, framstår kritiken i viss mån som rimlig utifrån studenternas perspektiv. Generellt visar svaren nämligen att alldeles för mycket utrymme hade använts för att beskriva de relevanta teoriernas innehåll och för lite utrymme för den uttryckligen efterfrågade tillämpningsdelen. Beskrivningen av teorierna kunde naturligtvis skrivas av från kurslitteraturen, och kunde därför inte räcka till för att få det högsta betyget, det var också därför som sådana beskrivningar inte särskilt efterfrågades. Men de tog alldeles för mycket plats i svaren. Lika generellt gällde, att alldeles för lite utrymme hade använts för själva tillämpningen av de relevanta teorierna och resultatanalysen. Det är möjligt att en tydligare formulering om att teorierna inte behövde beskrivas utan enbart tillämpas skulle behövt klargöras tydligare, eftersom det var därför som antalet tecken var så begränsat som det var. Men man skulle också kunna argumentera för att det borde vara ganska självklart för studenterna på avancerad nivå att en tentamensfråga, särskilt hemtentamen, inte avser att testa sådana kunskaper som direkt kan skrivas av från kurslitteraturen.

7 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Här hänvisar jag till vad som har angetts under punkten 4 ovan, samt tillägger att amanuensen har tagit hand om basgruppernas sammansättning. Grupperna har enligt såväl min egen som studenternas bedömning fungerat mycket bra, men att det, som alltid, finns några enstaka individer som inte engagerar sig lika mycket som den stora majoriteten. Sammansättningen har inte ändrats under kursens gång. Under hösten 2014 kommer ett basgruppsbyte att äga rum. 7. Inslag av skrivträning Inslag av skrivträning har skett genom PM-uppgiften. Enligt kursvärderingen har studenterna bedömt väldigt olika i vilken grad den har bidragit till deras förmåga att kommunicera skriftligt. En student har efterlyst mer övning inför skrivandet av examensuppsatsen. Det är faktiskt en bra idé, och under HT 2015 kommer PM-uppgiften att vara mycket mer krävande beträffande bl.a. informationssökande och källhantering. 8. Inslag av muntligt framförande Kursen har haft omfattande muntliga inslag och alla föredragningsuppgifterna har varit muntliga. Studenter anser att kursen har bidragit till utvecklingen av deras förmåga att kommunicera muntligt i varierande omfattning. Det finns också alltid en risk för att vissa studenter tar mer plats än andra. Detta är någonting som man som lärare ständigt får vara uppmärksam på och försöka påverka. 9. Inslag av rättsteknikträning Kurslitteraturen har varit omfattande, vilket har haft som konsekvens att någon självständig inhämtning av juridiskt källmaterial inte har behövts. Eftersom materialet till stor del är tvärvetenskapligt och på engelska har jag tidigare bedömt att det skulle vara för mycket att begära att studenterna skulle lära orientera sig i t.ex. relevanta utländska databaser. Å andra sidan är detta någonting som jag anser borde uppmuntras, eftersom utvecklingen inom detta område går mycket snabbt framåt och eftersom databaserna inom området är mycket bra. Under HT 2015 har PM-uppgiften planerats så att den förutsätter självständigt informationssökande via relevanta databaser.

8 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Generellt gäller att studenterna är mycket nöjda med kursens föreläsningar. Många studenter efterlyser också en introducerande föreläsning om olika bevisteorier, särskilt dem som grundas på sannolikhetsteorier. Jag uppmärksammade detta redan under kursens gång, studenterna har helt enkelt inte med sig kunskaper om dessa teorier från T4, trots att de nog ingår i den. Jag har nu lagt till en sådan föreläsning. Viss kritik har riktats mot seminariernas längd. Alla seminarier är tre timmar långa, och det kan naturligtvis vara så att tiden ibland känns lite för lång eller knapp. Detta är också någonting som jag som lärare inte helt och hållet på förhand kan ha kontroll över. Ibland kan ett seminarium ta något över tre timmar, men detta brukar jag kompensera genom att avsluta något annat seminarium redan efter t.ex. 2,5 timme, om allt relevant har avklarats. Många studenter efterlyser studiebesök, bl.a. för att kunna följa hur ett polisförhör går till i praktiken, eller besök i en huvudförhandling med efterföljande analys. Och det skulle ju vara bra, men svårigheten ligger i dels att det knappast skulle vara möjligt att få närvara vid ett pågående polisförhör, dels i att det är svårt att planera i förhand: man aldrig kan få ut något förundersökningsmaterial under en pågående förundersökning eller rättegång, före det att alla handlingar har blivit offentliggjorda. Det är därför inte möjligt att på förhand veta att man kommer att få se och höra en tillförlitlig vittnesutsaga eller en ljugande misstänkt e.d., vilket ju skulle vara en förutsättning för att kunna garantera att ett sådant besök skulle fylla ut sitt syfte. Jag avser däremot att i fortsättningen försöka få fram några inspelade förhör från tingsrätter. Problemet här är naturligtvis att det är oerhört tidskrävande att gå igenom ett stort antal sådana inspelningar innan man kan hoppas på att hitta något tillräckligt bra för undervisningssyften. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen (bilaga 2b) består av två böcker samt ett antal kompendier, bestående av dels delar av böcker dels relevanta artiklar. Totalantalet sidor är 2 206. Jag har haft som ambition att inkludera litteratur om både grundläggande kognitionspsykologi och artiklar och bokavsnitt, som har behövts för att arbeta med seminarieuppgifterna. Den psykologiska litteraturen har godkänts av lärare från institutet för psykologi. Studenterna har kommenterat kurslitteraturen på olika sätt. Det framgår i kursutvärderingen att den svenska Handbok i Rättspsykologi har varit mest uppskattad av studenterna, trots att boken även innehåller några delar som inte tagits upp på kursen. Distribueringen av materialet har skett via studerandeexpeditionen och studentportalen, vilket har fungerat bra. Viss kritik har dock riktats mot att material måste hämtas från studerandeexpeditionen inför varje seminarium, om man vill ha allting i pappersform. Det är naturligtvis en nackdel, men seminarieuppgifterna är planerade på sådant sätt att allt material helt enkelt inte kan delas ut i ett sammanhang i förväg.

9 12. Internationalisering Kurslitteraturen består av både svensk och engelsk litteratur, relativt jämnt fördelat. Författare av den engelskspråkiga litteraturen härstammar från ett flertal olika länder i Europa (t.ex. Holland, England, Tyskland) samt från USA. Kursens frågeställningar är i stort sett gemensamma för varje västerländsk rättsordning, vilket har gjort det väldigt lätt att planera och anpassa seminarieuppgifterna till litteraturen. Diskussionerna på seminarierna har berört rättsfall från flera länder. De konkreta fallen som utgör grunden för seminarierna är autentiska, svenska rättsfall samt några utländska. 13. Hållbar utveckling Det har inte funnits inslag av hållbar utveckling i kursen. 14. Genusperspektiv Under kursen tas genusperspektivet upp ett flertal gånger eftersom ett av de mest centrala rättsfallen handlar om en kvinna som en misstänkt gärningsman och eftersom hennes kön och sexuell identitet och aktivitet har stor betydelse för hur hon bemöts och behandlas under framför allt förundersökningen. Detta kommer att beaktas även i framtiden. 15. Former för kursutvärdering Kursen avslutas med en kursutvärdering genom en särskild blankett som ifylls via studentportalen (bilaga 5). Den har fungerat bra, men jag kommer ändå att se över frågorna som ställs för att, om möjligt, ha ett bra underlag för utvecklingen av kursen i framtiden. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärargruppen bestod av undertecknad som huvudlärare (en föresläning, 20 seminarier). De övriga lärare, varav fyra kvinnor och tre män, var följande: Azade Azad, doktorand i psykologi, SU, ett seminarium Christian Diesen, prof. em. i processrätt, SU, en föreläsning Moa Lidén, doktorand i allmän rättslära, UU, en föreläsning, två seminarier Yana Litins ka, doktorand i medicinsk rätt, UU, ett seminarium Ulf Stridbeck, prof. i processrätt, Oslo Universitet, en föreläsning Ingemar Thiblin, prof. i rättsmedicin, UU, en föreläsning Marie Torstensson Levander, prof. i Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola, en föreläsning

10 17. Kursens timtilldelning Föreläsningar 17 timmar/studentgrupp Seminarier 72 timmar/studentgrupp Antal undervisningstimmar/student och poäng: 3 Uppsala 2014-09-23 Minna Gräns Bilagor: 1) Kursplan 2) Undervisningsplan och Litteraturförteckning 3) Alla PM och tentamensskrivningar 4) Schema 5) Kursutvärderingsformulär med resultatsammanställning