Bibliografiska uppgifter för Maskinsamverkan - en fallstudie i Uppsala Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 24 Nr/avsnitt 68 Författare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Toro A. de Ingår i... Jordbrukskonferensen 24 Huvudspråk Målgrupp Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 114-682
Maskinsamverkan en fallstudie i Uppsala Alfredo de Toro Inst. för biometri och teknik, SLU Box 732, 75 7 Uppsala tel.: 18-67 18 46 e-post: Alfredo.de.Toro@bt.slu.se Utveckling mot ökade maskinkostnader och sänkta spannmålspriser Under de 3 senaste åren har spannmålspriset i landet ökat trefalt, från ca,5 kr/kg år 197 till ca 1,4 kr/kg år 22 (inkl.stöd). Under samma tid har de totala kostnaderna för maskinerna ökat 6 till 1 gånger (Länsstyrelsen i Kalmar län, 21). Denna utveckling illustreras i figur 1, där man kan se att spannmålspriset (exkl. stöd) halverats på 12 år samtidigt som kostnader relaterade till maskinarbeten (avskrivning, underhåll, energi och arbete) ökat med ca 25 % eller mer. Figur 1. Utvecklingen i fasta priser 199 22 (199=1) av spannmålens avräkningspris och kostnader för några maskinkostnadsposter (Jordbruksverket, 21; 23) och arbetskostnad (SCB, 23). Prisindex, 199=1. 15 1 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 Spannmålspris Arbete Avskrivning Reparation & underhåll Energi Maskinsamverkan Maskinkostnaderna utgör en betydande del av produktionskostnaderna, men genom maskinsamverkan kan de fasta maskinkostnaderna fördelas över en större areal. Detta är speciellt viktigt för små och medelstora gårdar. Genom samverkan kan även arbetskostnaderna minskas, om man använder maskiner med större kapacitet. Det gemensamma utnyttjandet av maskiner kan anta olika former, t.ex. som grannsamverkan, maskinringar, maskinstationer eller andra arrangemang med gemensam drift eller gemensamt ägande. Svenska lantbrukare samverkar ofta med grannar under informella former. Det finns idag mycket lite sammanställd kunskap om omfattningen av detta samarbete eller utnyttjande av maskinstationer. Rörande maskinringar finns det mer information samlad. Dessa startade i början av 199-talet och det finns nu 21 väl etablerade ringar med cirka 5 medlemmar (ca 7 % av landets lantbrukare) och ett avräkningsvärde på 2 miljoner kr (Göran Abrahamsson, 24; Sveriges maskinringar; personlig kontakt). Man kan anta att de flesta lantbrukare ännu inte har kunnat dra de fördelar som en större drift kan ge, med tanke på att 63 % av landets åkermark brukas på gårdar med mindre än 1 ha och 41 % av landets spannmål odlas på gårdar med 3 till 1 ha (Jordbruksstatistisk årsbok, 22). År 1999 fanns endast 114 jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark (Jordbruksstatistisk årsbok, 1999). En dansk studie av 116 gårdar med vegetabilieproduktion visade att maskinkostnaderna per hektar minskar ju större areal gårdarna har, upp till ca 4 ha. Skillnaden var särskilt stor mellan gårdstorlekar på 2 och 13 ha, där kostnaderna halverades. Lägsta summa av arbets-, maskin- och läglighetskostnader ger bäst maskinekonomi Bäst maskinekonomi får man genom en lämplig avvägning mellan arbets-, maskin- och läglighetskostnader. Arbetsoch maskinkostnaderna är utbytbara med varandra. Stora maskiner leder till högre fasta kostnader, men man får samtidigt en högre arbetskapacitet som ger färre arbetstimmar per hektar. På liknande sätt ger mindre maskiner vanligtvis lägre fasta kostnader, men risken ökar för att fältoperationer inte kan utföras under den gynnsammaste tidsperioden. Ifall skördekapaciteten är låg och spannmålen utsätts för regn ökar risken för kvalitetsförsämring och höga torkningskostnader (dessa förluster och extrakostnader kallas för läglighetskostnader). Gårdar med låg maskinkapacitet riskerar att få höga läglighetskostnader framförallt under regniga år, då de inte har tillräcklig kapacitet att 47
utföra arbetsmoment i rätt tid. Läglighetskostnaderna är dock svåra att uppskatta, eftersom de beror på ett samspel mellan gröda, odlad areal, jordart och maskinsystem samt väder. Undersökningar om maskinsamverkan i landet Neuman (1991) och von Buxhoeveden m.fl. (1991) har sammanställt hur maskinsamarbeten kan organiseras; Thomsson (1992) har beskrivit medlemmars uppfattningar och erfarenheter från en maskinring i Dalarna. Blad (23); de Toro & Hansson (24) och Nilsson (1998) har genomfört ekonomiska utvärderingar av samarbete i form av driftbolag. Denna studie kom till eftersom tidigare studier av maskinsamverkan inte inkluderat läglighetseffekter och inte heller dessas variation. Man bör dock ta hänsyn till läglighetskostnaderna, eftersom så- och skördeperioderna är relativt korta i landet och klimatförhållandena varierar mycket mellan år. Sammanställningen nedan baseras på en studie av de Toro & Hansson (24). Studiens syfte Studien syftade till att utvärdera effekten av maskinsamarbete genom att kvantifiera de totala maskinkostnaderna (arbets-, maskin- och läglighetskostnader), deras årliga variation, investeringsbehov och arbetstidsåtgång för fältoperationer, samt att utvärdera några sociala aspekter. Metod För att utvärdera effekten av maskinsamarbete gjordes följande: (1) ett exempel på maskinsamverkan i Uppsala valdes, och grunddata om gårdarnas mekaniseringssystem före och efter samarbetet insamlades; (2) lantbrukarna intervjuades om deras erfarenheter av samverkan; och (3) de totala kostnaderna (arbets-, maskin-, och läglighetskostnader), investeringsbehov samt tidsåtgång för jordbearbetning, sådd och skörd beräknades för gårdarna före och efter samverkan (tre år efter samarbetets start). Dessutom utvärderades några maskinuppsättningsalternativ. Simuleringsmodell för fältarbete Proceduren för beräkningar av läglighetskostnader är skissad i figur 2. Simuleringsmodellen för fältoperationer simulerade fältarbetet på en gård dag för dag under flera år utifrån indata på dagligt jordbearbetningstillstånd. Resultat från modellen var sådd- och skördedatum för varje fält som sen användes för att uppskatta läglighetseffekterna för varje enskilt fält, varefter genomsnittlig läglighetskostnad och årlig variation kunde beräknas. Figur 2. Läglighetskostnaderna beräknades i tre steg; först beräknades markens bearbetningstillstånd utifrån en 2-årig serie av väderdata, sedan beräknades tidpunkten för sådd och skörd, varvid sedan läglighetskostnaderna kunde beräknas. Denna metod var fördelaktig jämfört med andra enklare metoder eftersom så- och skördedatum beräknades för varje enskilt fält och år och det medförde att läglighetskostnaderna kunde beräknas med stor noggrannhet. Man kunde också ta hänsyn till så kallade kedjeeffekter av operationer som utförs i en följd. Exempel på läglighetskostnader är när en planerad höstsådd måste skjutas upp till våren eller om ett fält blir oskördat pga. dåliga skördeförhållanden. Samverkansgårdar Grunddata och maskinuppsättningar för spannmålsgårdarna (ej gård 6) före samarbetet, under samverkan och ytterligare tre alternativa uppsättningar för samverkan visas i tabell 1. Jordarten på gårdarna är mellanlera och på alla gårdar odlades främst spannmål med ca 4 % höstvete och resten vårvete, korn eller havre. De utnyttjade harvsåddteknik med undantag för gårdarna 2 och 4. Torkkapacitet antogs vara tillräcklig för att inte försena tröskningen. 48
Tabell 1. Grunddata, maskinsammansättning och storlekar för några av gårdarna före samverkan, under samarbetet och för några alternativa samverkanssystem. Gård 1 a Gård 2 b Gård 3 Gård 4 b Gård 5 Sam Alt1 Alt2 d Alt3 (Skift) c (Skift) c, d Odlad areal*, ha 164 74 1 74 59 56 56 56 56 Arbete t/dage 14 8 13 13 7 45-55 62 48 48 Traktorer, antal x Effekt, kw 1 x 9 1 x 57 1 x 1 2 x 65 1 x 52 3 x 6-9 3 x 6-9 2x115&16 1 x 16 1 x 13 2 x 11 1 x 115 1 x 93 3 x 115 3 x 115 2 äldre d 2 äldre d Plogar, antal x skär 1 x 4s 1 x 4s 1 x 4s 1 x 4s 1 x 4s 2 x 4s 2 x 4s 2 x 6s& 7s 1 x 7s Harvar antal x bredd, m 1 x 6,6 1 x 8,1 1 x 8,1 1 x 6,6 1 x 6,6 2x 8,1&8,9 2 x8,1/8,9 1 x 1 1 x 1 Såmaskiner, antalxbredd, m 1 x 4 1 x 4 1 x 4 1 x 4 1 x 4 2 x 4 2 x 4 2 x 4 / 5 1 x 5 Vältar, antal x bredd, m 2 x 12 2 x 6 2 x 4,5 2 x 5 2 x 4,5 2 x 6&12 2 x 6 &12 1 x 12 1 x 12 Tröskor, antal x bredd, m 1 x 5,2 1 x 5,2 1 x 5,2 1 x 3,7 1 x 4,8 2x5,2&6,7 2 x5,2&6,7 2x5,2&6,7 2x5,2&6,7 a) Gård 1 inkluderar en begagnad traktor och tröska; b) Gård 2 och 4: traditionell såteknik, de andra utnyttjar harvsåmaskinteknik; c) Skiftarbete för sådd skörd, d) Två andrahandstraktorer, huvudsakligen för transport; e) Arbetskraft under skördeperioden Resultat Arbets-, maskin- och läglighetskostnaderna för jordbearbetning, sådd och skörd visas i figur 3. Den genomsnittliga totala kostnaden beräknades till 3 41 kr/ha för gårdarna före samverkan (viktat beroende på areal). Efter att samverkan ingåtts blev kostnaderna 2 9 kr/ha ( Sam, figur 3), dvs. en minskning med 15 %. De totala kostnaderna skulle kunna reduceras ännu mer vid samverkan med större maskiner, kostnaden för Alt2 var 3 % mindre än den genomsnittliga totala kostnaden före samarbete (viktat beroende på areal). Kvartilfördelningar (n=2) för läglighetskostnaderna visas i figur 4. Resultaten visade på stor variation mellan åren. Läglighetskostnaderna var som förväntat låga under gynnsamma år, men under besvärliga år ökade de till 55 kr/ha ( Övre kvartil, figur 4), och under extrema år till ca 1 1 kr/ha ( Maximumvärde, figur 4) för de flesta alternativen. Trots att läglighetskostnaderna var relativt låga för gårdarna 3 och 5 blev det ändå ingen vinst p.g.a. deras höga specifika maskinkostnader (figur 3 och 4). 5 Figur 3. Arbets-, maskin- och läglighetskostnader för jordbearbetning, sådd och skörd och standardavvikelser (n=2) för de mekaniseringssystem som gårdarna hade före samarbetet (G1 G6) under samarbetet (Sam) och för tre alternativa system (Alt1 Alt3). För detaljer om maskinuppsättningar se tabell 1. Kostnad, Kr / ha. 4 3 2 1 G1 G2 G3 G4 G5 G6 Sam Alt1 Alt2 Alt3 Läglighet Maskin Arbete Figur 4. Läglighetskostnadernas fördelning i kvartiler för de mekaniseringssystem som gårdarna hade före samarbetet (G1 G6), under samverkan (Sam) och för tre alternativ (Alt1 Alt3). För detaljer om maskinuppsättningar se tabell 1. Kostnad, Kr / ha. 15 12 9 6 3 G1 G2 G3 G4 G5 G6 Sam Alt1 Alt2 Alt3 Minimum värde Nedre kvartil Median Övre kvartil Maximum värde 49
Andra ekonomiska fördelar med en gemensam drift var att större volymer hanterades, vilket resulterade i ca 1 % avdrag på inköp av produktionsmedel och ca 5 % högre pris vid försäljning av produkter. Angående sociala aspekter, var alla lantbrukare som var med i samverkan nöjda med resultatet efter 3 år. De pekade på att förutom de ekonomiska fördelarna hade samverkan ökat deras trygghet, eftersom de i händelse av sjukdom eller vid annat hinder kan få hjälp. Slutsatser De viktigaste slutsatserna utifrån studien var: Maskinsamarbetet minskade de totala kostnaderna med 15 %. Kostnaderna skulle dessutom kunna reduceras ännu mer med färre, men större, maskiner. Det gick inte att undvika betydande läglighetskostnader även med rimlig maskinkapacitet under blöta år. Alla lantbrukare i samverkan var nöjda med resultatet efter tre år. Endast mindre nackdelar påpekades, såsom exempelvis en längre beslutsprocess. Med hänsyn tagen till förutsättningarna i denna studie (jordtyp, gårdsstorlek, grödor etc.) kan man anta att integrerad samverkan är ekonomiskt fördelaktigt för de flesta lantbruk i landet. Referenser Blad, F. 23. Ekonomisk analys av driftsamverkan mellan växtodlingsföretag. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för ekonomi, examensarbete 299. Uppsala. De Toro, A. & Hansson. 24. Machinery co-operatives - a case study in Sweden. Biosystems Engineering 87(1), 13-25. Jordbruksstatistisk årsbok 1999, 22. Statistiska centralbyrån (SCB). Jordbruksverket. 21. Prisindex på jordbruks- och livsmedelsområdet 1966/67-2. Rapport 21:15. Jordbruksverket. 23. Svenska prisindexserier fr.o.m. 1995- Laddningsbar fil (Excel). http://www.sjv.se/net/sjv/ Startsida/%c4mnesomr%e5den/Statistik+&+fakta/Priser+och+prisindex; (23-12-1). Neuman L (1991). Maskinsamverkan så klart!. Stockholm LT, 46 s. Nilsson, L. 1998. Maskinsamverkan i Bergslagen: en väg till förbättrad ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet; inst. för jordbrukets biosystem och teknik, Examen arbete lantmästarprogrammet, 1998:61. Alnarp, 76 s. Länsstyrelsen Kalmar Län. 21. Handbok i maskinkostnadskalkylering med kalkylexempel för år 21. Poulsen, B. & Jacobsen, B.H. 1997. Maskinomkostninger i landbruget. Empirisk analyse af 5 heltidsbedrifter. Statens Jordbrugs- og fiskeriøkonomiske institut, rapport nr. 92. Köpenhamn, 96 s. SCB. 23. Arbetskostnadsindex för arbetare, privat sektor (AKIak) efter näringsgren SNI92. Månad 1996M1-23M9. Thomsson, O. 1992. Maskinringar som samverkan. Åsikter och erfarenheter bland bönder i Lantbrukets. Sveriges lantbruksuniversitet, lantbrukets informationslära, examensarbete nr. 14. Uppsala, 45 s. von Buxhoeveden, E.; Wiklander. K. Neuman, L. 1991. Maskiner som går runt. Media Nova, Stockholm, 7 s. 5