Malmö områdesundersökning 2015 Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Maj 2016
Malmö områdesundersökning 2015 Syftet med Malmö områdesundersökning är att beskriva och analysera variationer av otrygghet mellan och inom olika områden i Malmö stad för att på så sätt bättre förstå de skillnader som finns mellan kommunens olika delar. Undersökningen är ett samarbete mellan Malmö stad, polisen i Malmö samt Malmö högskola. Fokus i undersökningen är otrygghet och oro att utsättas för brott i det egna bostadsområdet samt utsatthet för brott. Dessutom innehåller undersökningen frågor som avser att mäta kollektiv styrka och lokal problemnivå i de olika områdena. Båda dessa faktorer anses vara viktiga för att förstå variationer i trygghetupplevelse och utsatthet mellan olika områden. För en mer utförlig beskrivning av den historiska och teoretiska bakgrunden till studien se Malmö områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet (Ivert m.fl., 2013). I denna korta rapport ges en översiktlig bild av fördelningen av respondenternas upplevelser och erfarenheter av kollektiv styrka, lokal problemnivå, otrygghet och utsatthet i Malmö. En fördjupad analys av undersökningen kommer att presenteras under hösten 2016. Beskrivning av material och metod Undersökningen genomfördes i form av en postenkät som skickades ut till 7855 personer mellan 18 och 85 år folkbokförda i Malmö. Av dessa valde 3105 att besvara enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Den låga svarsfrekvensen innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Tabell 1 visar svarsfrekvensen för Malmö totalt samt uppdelat på de fem stadsområdena (för svarsfrekvens på delområdesnivå se bilaga 1). Datainsamlingen genomfördes hösten 2015 av Statistiska centralbyrån. Tabell 1. Urval och svarsfrekvenser Stadsområde Urval (N) Svarande (n) Svarsfrekvens (%) Norr 1540 615 40 % Öster 1320 465 35 % Söder 1455 489 34 % Väster 1940 871 45 % Innerstaden 1600 665 42 % Malmö totalt 7855 3105 40 % I tabell 2 finns bakgrundsinformation om de Malmöbor som deltagit i undersökningen. Tabellen innehåller även en jämförelse med 2012 års undersökning. För att kunna göra en bedömning av hur väl dessa representerar Malmös befolkning har en jämförelse gjorts mot statistik för hela befolkningen (2012). Det är fler kvinnor än män som besvarat enkäten, och äldre har i högre utsträckning än yngre deltagit. När det gäller utlandsfödda Malmöbor så representeras dessa relativt väl i undersökningen. 1 Även när det gäller utbildningsnivå överensstämmer undersökningsdeltagarna väl med befolkningen som helhet, däremot är andelen förvärvsarbetande något högre än genomsnittet i Malmö. Det finns också en viss övervikt i materialet av respondenter som äger sitt boende. 1 Detta kan vara ett resultat av att vi valt att skicka ut fler enkäter i områden där en stor andel av befolkningen är född i något annat land än Sverige. 1
Tabell 2. Beskrivning av respondenterna samt jämförelse mot officiell statistik över Malmös befolkning. grafisk komposition mellan den undersökta populationen (officiell statistik från Malmö stad) och respondenterna i Malmö områdesundersökning. Kön Malmö områdesundersökning 2015 Malmö områdesundersökning 2012 Officiell statistik 2012 (%) (%) (%) Kvinnor 54 54 50 Ålder 18-32 18 21 33 33-48 28 28 28 49-64 28 26 22 65-85 27 25 17 Utländsk bakgrund Född i utlandet 27 27 30 Utbildningsnivå (20-64 år) Eftergymnasial 48 53 43 Sysselsättning (20-64 år) Förvärvsarbetande 72 71 62 Bostadsupplåtelseform Ägande-/bostadsrätt 64 60 52 Hyresrätt 31 35 46 Frågeområden och konstruktion av index De frågeområden som presenteras i den här rapporten fokuserar på Kollektiv styrka Lokala problem Otrygghet, oro och avstått från aktivitet på grund av upplevd otrygghet Utsatthet för brott Frågorna ställdes i de flesta fall i relation till bostadsområdet, där ett bostadsområde definierades som området runt ditt hus och ett område inom ett par minuters gångavstånd från ditt hem. Kollektiv styrka Som beskrivits i det inledande kapitlet handlar begreppet kollektiv styrka om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer och områdets nivå av kollektiv styrka antas vara en viktig faktor för att förstå variationer i bland annat otrygghet mellan olika områden. Det mått på kollektiv styrka som används i den här undersökningen bygger på två olika delskalor som mäter social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll. 2
För att mäta den sociala sammanhållningen i bostadsområdet ombads respondenterna ta ställning till följande fem påståenden: De som bor i mitt bostadsområde kommer bra överens De som bor i mitt bostadsområde är hjälpsamma mot varandra Man kan lita på de som bor i mitt bostadsområde Mitt bostadsområde karaktäriseras av en stark sammanhållning bland de boende De som bor i mitt bostadsområde delar samma värderingar. Dessa påståenden kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Instämmer helt och fullt (4), Instämmer delvis (3), Varken instämmer eller motsätter (2), Instämmer inte (1) Instämmer absolut inte (0). Dessa påståenden har sedan slagits samman till ett index som kan anta värden mellan 0 och 20. Ett högt värde är synonymt med en hög nivå av social sammanhållning och förtroende i området, och låga värden indikerar alltså lägre nivåer av sammanhållning och tillit. Den andra delen av kollektiv styrka, informell social kontroll, mäts också med hjälp av fem påståenden: Om en grupp barn skolkade från skolan och hängde i bostadsområdet, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om några barn klottrade på väggarna i ditt bostadsområde, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om ett barn betedde sig respektlöst mot en vuxen, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om det pågick ett slagsmål utanför din bostad och någon blev slagen eller allvarligt hotad, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Om någon försökte göra inbrott i en bil som stod parkerad framför er bostad, hur sannolikt är det att de som bor i området skulle göra något åt det? Dessa frågor kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Mycket sannolikt (4), Ganska sannolikt (3), Varken sannolikt eller osannolikt (2), Ganska osannolikt (1) och Mycket osannolikt (0) Dessa påståenden har sedan slagit samman till ett index som kan anta värden mellan 0 och 20. Ett högt värde indikerar en hög nivå av informell social kontroll, och låga värden indikerar låg social kontroll. Dessa två delskalor har sedan slagit samman för att skapa ett mått på delområdets nivå av kollektiv styrka. Måttet på kollektiv styrka löper mellan 0 och 40, och höga värden indikerar en hög nivå av kollektiv styrka. 3
Lokal problemnivå För att mäta förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar i bostadsområdet, och i vilken utsträckning respondenten uppfattar ordningsstörningen som ett problem, ställdes den övergripande frågan Upplever du något av följande vara ett problem i ditt bostadsområde (i anslutning till ditt hus och inom ett par minuters gångavstånd från din bostad). Respondenten ombads ta ställning till om en eller fler av följande företeelser upplevdes som ett problem i bostadsområdet: Nedskräpning på gator och allmänna platser Skadegörelse på omkringliggande byggnader eller allmänna platser (t.ex. klotter, trasiga gatlyktor, m.m.). Nedgångna byggnader och misskötta allmänna platser (t.ex. övergivna bilar, utbrända byggnader eller bilar, ödetomter, m.m.). Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen. Störande grannar (t.ex. högljudda, aggressiva, m.m.). Berusade personer utomhus. Folk som bråkar och slåss utomhus Personer som kör vårdslöst. Respondenten fick i relation till de enskilda ordningsstörningarna ta ställning till huruvida dessa var ett stort problem (2), ett litet problem (1) eller inget problem (0). Ett samlat mått på förekomsten av ordningsstörningar i ett bostadsområde skapades genom ett summerat index som kan variera mellan 0 och 16, och där ett högt värde indikerar en hög problemnivå. Otrygghet Otrygghet har mätts med hjälp av tre olika frågor som handlar om hur trygg respondenten känner sig i sitt bostadsområde (svarsalternativen inom parentes): Om du går ut ensam sent en kväll i ditt bostadsområde, känner du dig då trygg eller otrygg? ( Trygg, Otrygg, Går inte ut ensam en sen kväll ). Finns det några speciella personer i området du bor i som du är rädd för? ( Nej, Ja, en, Ja, flera (i redovisningen av resultat ha de två senare svarsalternativen slagits samman). Har det hänt att du tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i ditt bostadsområde? ( Nej, sällan eller aldrig, Ja, ibland, Ja, mycket ofta (i redovisningen av resultat ha de två senare svarsalternativen slagits samman). 4
Oro att utsättas för brott Måttet på oro att utsättas för olika typer av brott i bostadsområdet bygger på den övergripande frågan Är du orolig för : Att bli utsatt för inbrott i den egna bostaden? Att bli utsatt för inbrott i källarförråd/vindsutrymme och/eller garage? Att din bil ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i? Att din moped och/eller motorcykel ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i? Att din cykel ska utsättas för skadegörelse eller stöld om den är parkerad i området du bor i? Att bli överfallen eller misshandlad i området du bor i? Att bli hotad eller trakasserad i området du bor i? Dessa frågor kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Ja, mycket ofta (3), Ja, ganska ofta (2), Ja, men bara sällan (1) eller Nej, aldrig (0). För fyra av frågorna (från den andra till den femte) är det också möjligt att svara Har inget förråd/garage, Har ingen bil, Har ingen motorcykel respektive Har ingen cykel. Indexet som skapats utifrån dessa frågor har konstruerats som ett medelvärdesindex som sträcker sig mellan 0 och 3. Varje respondent får ett genomsnittligt värde för alla frågor som besvarats. Indexet omfattar de frågor där respondenterna har ett värde (så länge det inte är Har ingen/inget... som exkluderats eftersom detta alternativ inte kan placeras in på en löpande skala på samma sätt som t.ex. Nej, aldrig eller Ja, mycket ofta ) och utifrån dessa svar har ett medelvärde räknats ut. Endast respondenter som besvarat minst fem av de sju frågorna har inkluderats i analysen. Ett högt värde på indexet indikerar en hög nivå av oro att utsättas för brott. Avstått från aktivitet Den tredje och sista aspekten av otrygghet bygger på frågor om huruvida respondenten någonsin har avstått från att utföra eller delta i någon av följande aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld: Bio/teater Restaurang/café/bar Sportevenemang Föreningsmöten/kurser Åka buss/tåg Till skillnad från måtten på konkret och allmän otrygghet behöver aktiviteterna som efterfrågas här inte vara kopplade till det egna bostadsområdet. 5
Utsatthet för brott I den här undersökningen har utsatthet för brott mätts genom följande frågor: Har du själv under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser som var så allvarliga att du blev rädd? Har du själv under de senaste 12 månaderna varit utsatt för fysiskt våld som lett till synliga märken eller skador? Har du själv blivit utsatt för stöld under de senaste 12 månaderna? Har du själv blivit utsatt för skadegörelse under de senaste 12 månaderna? Frågor kunde besvaras med något av följande svarsalternativ: Nej (0), Ja, en gång (1) eller Ja, flera gånger (2). Brottstyperna har delats upp i två kategorier: utsatthet för personbrott respektive egendomsbrott. Den första kategorin inkluderar utsatthet för hot/hotelser och fysiskt våld, och i den andra kategorin stöld samt skadegörelse. 6
Resultat Nedan görs en översiktlig presentation av resultaten från Malmö områdesundersökning med fokus på kollektiv styrka, lokal problemnivå, otrygghet, oro och utsatthet. Inledningsvis presenteras resultaten för Malmö som helhet och för respektive stadsområde, dessutom görs vissa jämförelser mellan olika grupper i befolkningen. Som nämnts tidigare ska resultatet tolkas med viss försiktighet på grund av svarsfrekvensen i undersökningen. Otrygghet och oro att utsättas för brott En majoritet (65 %) av de Malmöbor som besvarat enkäten uppger att de känner sig trygga i sitt bostadsområde om de går ut ensamma sent på kvällen (Figur 1). Mönstret ser liknade ut i alla stadsområden med undantag för stadsområde Söder där knappt hälften av respondenterna svarat att de känner sig trygga (49 %). Stadsområde Söder är också det stadsområde där störst andel av respondenterna (21 %) svarat att de känner sig otrygga. I Malmö är det i genomsnitt 15 procent av respondenterna som svarat att de känner sig otrygga om de går ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde, och 20 procent har svarat att de inte går ut ensamma sent på kvällen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Malmö 0 Trygg Otrygg Går inte ut ensam en sen kväll Figur 1. Andel som känner sig trygga i bostadsområdet i respektive stadsområde. Andelen respondenter som uppgett att de känner sig otrygga om de går ut ensamma sent på kvällen ligger på samma nivå som den gjorde 2012. 7
Knappt 10 procent av respondenterna uppger att det i deras bostadsområde finns speciella personer som de är rädda för (tabell 3). Väster är det stadsområde där lägst andel (5 %) av respondenterna svarat att det i deras bostadsområde finns speciella personer de är rädda för. I övriga stadsområden är det mellan 10 och 13 procent som uppger att det finns personer de är rädda för. Tabell 3. Finns det några speciella personer i området där du bor som du är rädd för? Svarsalternativen ja, en och ja, flera har här slagits samman. Stadsområde Nej Ja, en eller fler Norr 90 10 Öster 90 10 Söder 87 13 Väster 95 5 Innerstaden 89 11 Malmö totalt 91 9 Andelen respondenter som svarat att det i bostadsområdet finns speciella personer i deras bostadsområden som de är rädda för ligger på i princip samma nivå som den gjorde 2012. Nästan 75 procent av respondenterna har svarat att de sällan eller aldrig tar en annan väg i bostadsområdet för att undvika obehagliga platser eller personer. I stadsområde Väster är det omkring 15 procent som svarat att det tagit en annan väg, i stadsområde Norr, Söder och Innerstaden är motsvarande siffra omkring 30 procent (figur 2). Andelen respondenter som uppgett att de ibland eller ofta tagit en annan väg för att undvika en specifik plats eller person ligger på ungefär samma nivå 2015 som den gjorde 2012. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Malmö 10 0 Nej, sällan eller aldrig Ja, ibland eller mycket oma Figur 2. Andel som tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i respektive stadsområde 8
Oro att utsättas för brott mäts med hjälp av ett medelvärdesindex som bygger på sju frågor om hur ofta respondenterna oroar sig för att utsättas för olika typer av brott. Genomsnittet i Malmö ligger på 0.76 på en skala som sträcker sig mellan 0 och 3, vilket indikerar att de flesta av respondenterna aldrig eller sällan oroar sig för att utsättas för de efterfrågade brottstyperna (figur 3). Det finns en viss variation mellan de olika stadsområdena, oron är högst bland respondenterna i stadsområde Söder (0.9) och lägst bland respondenterna i stadsområde Väster (0.6). Det har inte skett någon tydlig förändring avseende oro att utsättas för brott mellan 2012 och 2015. 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Malmö 0 Kategori 1 Figur 3. Oro att utsättas för brott i respektive stadsområde, 0-3. Höga värden indikerar en hög nivå av oro. För att få en uppfattning om hur otrygghet och oro påverkar Malmöbornas vardag ställdes en fråga om huruvida de avstått från att delta i olika typer av aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Det är relativt ovanligt att ha avstått från aktiviteter (tabell 4). Precis som i 2012 års mätning är den aktivitet som flest respondenter avstått ifrån att åka buss eller tåg (11 %) följt av att gå på restaurang/bar/disco och sportevenemang (7 %). Tabell 4. Andel av respondenterna som avstått från att delta i någon av följande aktiviteter p.g.a. otrygghet eller rädsla att utsättas för brott. Bio/teater (%) Restaurang/ Sportevenemang (%) Föreningsmöten/kurser Åka buss/ Stadsområde bar/disco (%) (%) Tåg (%) Norr 4 6 7 2 8 Öster 4 8 6 2 13 Söder 6 9 8 6 16 Väster 4 5 6 2 11 Innerstaden 6 8 7 3 9 Malmö totalt 5 7 7 3 11 9
Utsatthet för brott Det är nio procent av respondenterna som uppgett att de under de senaste 12 månaderna varit utsatta för personbrott (tabell 5). Den största delen av dessa brott är hot eller hotelser och en mindre del handlar om fysiskt våld. Skillnaderna mellan stadsområdena avseende utsatthet för personbrott är små. Andelen respondenter som uppger att de utsatts för personbrott under de senaste 12 månaderna har ökat något sedan 2012 års undersökning då det var omkring sju procent av respondenterna som svarat att de varit utsatta under det senaste året. Drygt var femte respondent uppger att de varit utsatta för egendomsbrott under de senaste 12 månaderna (tabell 5). Det är lika stor andel som i 2012 års mätning. Det är något fler som utsatts för stöld än för skadegörelse. Andelen som utsatts för egendomsbrott under de senaste 12 månaderna skiljer sig åt mellan stadsområdena. Högst är utsattheten i Norr där 28 procent av respondenterna uppger att de varit utsatta, och lägst är utsattheten i Väster där motsvarande siffra är 17 procent. Tabell 5. Andel som utsatts brott under de senaste 12 månaderna Stadsområde Personbrott (%) Egendomsbrott (%) Norr 9 28 Öster 10 19 Söder 9 25 Väster 7 17 Innerstaden 9 25 Malmö totalt 9 22 Kollektiv styrka och lokal problemnivå Kollektiv styrka mäts genom ett antal frågor som avser fånga respondenternas upplevelser av informell social kontroll och social sammanhållning och tillit i bostadsområdet. När dessa frågor slås samman bildar de ett index som sträcker sig mellan 0 och 40 och där ett högt värde indikerar en hög nivå av kollektiv styrka. Genomsnittet för Malmö ligger på 26,5 (tabell 6). Den högsta nivån av kollektiv styrka återfinns i stadsområde Väster (28,6) och den lägsta nivån i stadsområde Söder (25). Det har på stadsnivå inte skett någon förändring av respondenternas upplevelse av kollektiv styrka mellan mätningen 2012 och 2015. 10
40 35 30 25 20 15 10 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Malmö 5 0 KollekOv styrka Figur 4. Kollektiv styrka, 0-40. Höga värden indikerar en hög nivå av kollektiv styrka. Respondenternas upplevelser av lokal problemnivå mäts genom att antal frågor som handlar om hur stort problem respondenterna upplever att olika fysiska och sociala ordningsstörningar utgör i deras bostadsområde. Dessa frågor läggs sedan samman till ett övergripande index som sträcker sig mellan 0 och 16. Som figur 4 visar är problemnivån i Malmö generellt sett låg, medelvärdet för hela Malmö är 2,6. Respondenterna i stadsområde Söder är de som rapporterar den högsta problemnivån (3,4). Lägst problemnivå rapporterar respondenterna i stadsområde Väster (1,4). Respondenterna i 2015 års undersökning upplever att problemnivå är något högre än vad respondenterna i 2012 år undersökning gjorde. 16 14 12 10 8 6 4 Norr Öster Söder Väster Innerstaden Malmö 2 0 Problemnivå Figur 5. Lokal problemnivå, 0-16. Höga värden indikerar en hög problemnivå. 11
Samband mellan oro, otrygghet, kollektiv styrka och lokal problemnivå. För att undersöka hur otrygghet och utsatthet samvarierar med kollektiv styrka och lokal problemnivå har en bivariat sambandsanalys genomförts (Tabell 7). Analysen visar att det i de områden där den kollektiva styrkan upplevs som hög är det färre som känner sig otrygga när de är ute ensamma sent på kvällen (r = -.795) och oron att utsättas för brott är lägre (r = -.812). I de områden som har en hög nivå av kollektiv styrka är det också färre som blivit utsatta för personbrott (r = -.526) och egendomsbrott (r = -.493) under de senaste 12 månaderna. I de områden där den lokala problemnivån upplevs vara hög är det fler som känner känner sig otrygga när de är ute ensamma sent på kvällen (r =.727), och oron att utsättas för brott är också högre i dessa områden (r =.802). Utsatthet för såväl personbrott som egendomsbrott är högre i de områden som har en hög problemnivå (personbrott: r =.541, egendomsbrott: r =.401). Det finns även ett strakt samband mellan kollektiv styrka och problemnivå, i de områden där den kollektiva styrkan är problemnivån lägre (r =.-.854). Tabell 7. Samband (Pearsons r) mellan områdets nivå av kollektiv styrka, lokal problemnivå, otrygghet, oro att utsättas för brott, samt utsatthet. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 1. Kollektiv styrka 1 2. Lokal problemnivå -,854** 1 3. Otrygg i bostadsområdet -,795**,727** 1 4. Oro att utsättas för brott -,812**,802**,727** 1 5. Utsatthet personbrott -,526**,541**,421**,525** 1 6. Utsatthet egendomsbrott -,493**,401**,388**,539*,225* 1 *p<.05; **p <.01 Sambandet mellan oro att utsättas för brott och kollektiv styrka respektive lokal problemnivå illustreras också i diagrammen nedan. 12
13
14
Upplevd otrygghet i olika grupper i befolkningen Det är fler män än kvinnor som känner sig trygga i bostadsområdet sent på kvällen (män: 76 %, kvinnor: 55 %). Skillnaden mellan andelen män och kvinnor som känner sig otrygga är dock inte så stor (kvinnor: 17 %, män: 13 %) utan den stora skillnaden verkar ligga i huruvida de överhuvudtaget går ut ensamma i bostadsområdet sent på kvällen. Nästan 30 procent av kvinnorna svarade att de inte går ut ensamma sent på kvällen, vilket är mer än dubbelt så många som de män som svarat att de inte går ut (se figur 5). 100 90 80 70 60 50 40 30 Kvinnor Män 20 10 0 Trygg Otrygg Går inte ut ensam sent på kvällen Figur 6. Trygghet i bostadsområdet vid utevistelse sent på kvällen. Andel för kvinnor respektive män. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att det i deras bostadsområde finns speciella personer de är rädda för (kvinnor: 11 %, män: 8 %). Drygt 30 procent av kvinnorna har svarat att de ibland eller ofta tagit en omväg för att undvika en obehaglig plats eller person i bostadsområdet, motsvarande siffra bland männen är drygt 20 procent. Vidare visar undersökningen att kvinnor i högre utsträckning än män oroar sig för att utsättas för brott (kvinnor: 0,8, män: 0,7). De respondenter som är födda i Sverige känner sig oftare trygga i sitt bostadsområde sent på kvällen än de som är födda i något annat land (Sverige: 69 %, utlandsfödda: 53 %). Andelen otrygga är högre bland utlandsfödda (utlandsfödda: 19 %, Sverige: 14 %). Även andelen som uppger att de inte går ute ensamma sent på kvällen är högre bland de utlandsfödda respondenterna (utlandsfödda: 29 %, Sverige: 17 %). (se figur 6). Det är en större andel av de utlandsfödda respondenterna som svarat att det i deras bostadsområden finns speciella personer de är rädda för (utlandsfödda: 13 %, födda i Sverige: 8 %). Däremot finns det inga skillnader mellan de som är födda i Sverige och de som är födda i något annat land i relation till huruvida de ibland väljer en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person. När det gäller oro att utsättas för brott är nivån av oro högre bland utlandsfödda jämfört med de som är födda i Sverige (utlandsfödda: 0,9, Sverige: 0,7). 15
100 90 80 70 60 50 40 30 Födda i Sverige Utlandsfödda 20 10 0 Trygg Otrygg Går inte ut ensam sent på kvällen Figur 7. Trygghet i bostadsområdet vid utevistelse sent på kvällen. Andel för födda i Sverige respektive utlandsfödda. Avseende upplevd otrygghet i bostadsområdet sent på kvällen så är det nästan en tredjedel (32 %) av respondenterna i åldersgruppen 65-85 år som svarat att de inte går ut ensamma sent på kvällen. Det är också respondenterna i den gruppen som i lägst utsträckning uppger att de känner sig trygga i sitt bostadsområde om de går ut ensamma sent på kvällen, men precis som i övriga åldergrupper är det i denna grupp en majoritet av respondenterna som uppger att de känner sig trygga (57 %) (se figur 7.). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 18-32 år 33-48 år 49-64 år 65-85 år 10 0 Trygg Otrygg Går inte ut ensam sent på kvällen Figur 8. Trygghet i bostadsområdet vid utevistelse sent på kvällen. Andel i olika åldersgrupper. 16
De som tillhör de yngre åldersgrupperna (18-32 år och 33-48 år) tenderar i något högre utsträckning än de äldre svara att det i deras bostadsområde finns speciella personer de är rädda för. Respondenterna i åldern 18-32 år uppger också i högre utsträckning än övriga att de ibland eller ofta tar en annan väg för att undvika platser eller personer i bostadsområdet. De som tillhör de yngre åldersgrupperna rapporterar en högre nivå av oro att utsättas för brott än de som tillhör de äldre grupperna (18-32: 0,8, 33-48: 0,8, 49-64: 0,7, 65-85: 0,7). Avslutningsvis Som nämnts tidigare bör resultaten från undersökningen tolkas med viss försiktighet eftersom svarsfrekvensen ligger omkring 40 %. Resultatet från undersökningen ger dock en indikation om i vilka områden de boende upplever att det finns problem avseende otrygghet, problemnivå och kollektiv styrka. Resultaten kan också användas som underlag och utgångspunkt för fördjupade trygghetsundersökningar i Malmös olika bostadsområden eller bland grupper i befolkningen. Undersökningen kan även användas underlag för diskussioner med boende i Malmös olika delområden. 17