Rapport 2012:59 Arkeologisk förundersökning En grop genom golvet i franciskanernas kyrka RAÄ 14 och 20 Kv Hospitalsstugorna 5 och 6 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
En grop genom golvet i franciskanernas kyrka Innehåll Sammanfattning.................................................. 2 Inledning........................................................ 4 Områdesbeskrivning............................................... 4 Tidigare utförda undersökningar i området............................. 6 Syfte............................................................ 6 Metod och dokumentation.......................................... 6 Undersökningsresultat............................................. 7 Gravar........................................................ 8 Golv.......................................................... 8 Fynd.......................................................... 9 Murbruk...................................................... 9 Slutsatser....................................................... 10 Källor.......................................................... 11 Tekniska uppgifter................................................ 12 Bilaga 1. Profilritning............................................. 13 Omslagsbild: Utsnitt ur stadskarta från år 1702 (LMS D111-1:7) som visar hospitalets kyrkogård, Drothemskyrkan, tomter för hospitalets stugor (127) och hospitalets kålgård (128). Förundersökningsområdet är markerat med en blå ring. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning I samband med grävning av ett provschakt inför borrning av bergvärme i kv Hospitalsstugorna 5 och 6 i Söderköping utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Ett 1,0 x 2,5 m stort och 1,4 m djupt schakt grävdes med maskin på en plats som, utifrån såväl tekniska som fornlämningsmässiga förutsättningar, bedömdes lämpligt för den planerade bergvärmeborrningen. Provschaktet öppnades i den västra delen av Franciskanerkonventets rivna kyrka, där det sannolikt inte skulle komma att beröra några bevarade murverk. I provschaktet framkom ett mindre parti med en lagerföljd som sannolikt representerade golvnivåer i kyrkan. I lagren fanns en nivå med kullersten och en nivå med en kalksten. Dessa förmodade golvnivåer var åtskilda av kalkbruksblandade lager. Lagren var störda av en större nedgrävning med spridda skelettdelar från människa i fyllningen och på nedgrävningens botten fanns ett skelett in situ. Påträffade människoben återbegravdes. Ett urval av påträffat keramikmaterial samt murbruksprover togs tillvara. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2
576500 577000 Söderköping 19:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13:1 6483000 Söderköping 12:1 Söderköping 14:1 Söderköping 12:2 Söderköping 20 Söderköping 4:1 Söderköping 7:1 6482500 6482500 6483500 6483000 6483500 Lantmäteriverket MS2008/06551 576500 577000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 64F 8h SO, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. 3
Inledning Under maj 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning inför planerad borrning för bergvärme och schaktning för anslutande ledningar i kv Hospitalsstugorna 5 och 6, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Undersökningsområdet är beläget inom RAÄ 14, Söderköpings medeltida stadslager, och RAÄ 20, lämningarna efter Söderköpings franciskanerkonvent. Ett 1,0 x 2,5 m stort och 1,4 m djupt provschakt grävdes med maskin på en plats som, utifrån såväl tekniska som fornlämningsmässiga förutsättningar, bedömdes lämpligt för den planerade bergvärmeborrningen. Provschaktet öppnades i den västra delen av franciskanerkonventets rivna kyrka, där det sannolikt inte skulle komma att beröra några bevarade murverk. Förutom nämnda provschakt planerades även anslutande ledningsschakt om sammanlagt ca 20 löpmeter, vilka skulle grävas till ca 0,5 m djup. Denna del av arbetet kom dock aldrig till stånd då borrningen för bergvärme skjutits på framtiden. Arbetet utfördes efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Matilda Thysell, Söderköping. Länsstyrelsen svarade för de arkeologiska kostnaderna. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är känt från mitten av 1200-talet i det skriftliga källmaterialet. Redan under 1000-1100-talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt 576800 6483000 6483000 4 Figur 3. Rektifierat utsnitt ur stadskarta från år 1779 (LMS D111-1:16) där Drothemskyrkan återfinns vid bokstaven E och siffran 58 visar platsen för hospitalets norra begravningsplats, medan siffran 57 markerar Hospitals stugor omkring kyrkogården. Platsen för förundersökningsschaktet är markerat med en röd rektangel. Skala 1:1000. 576800
att nå såväl Östersjön som Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp (ibid). Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Hospitalskvarteren i väst-sydväst samt Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Hospitalskvarteren. Söderköpings äldsta lämningar återfinns i området närmast åarna (ibid). Kvarteret Hospitalsstugorna är beläget i den medeltida stadens nordvästra del, omedelbart öster om Drothems kyrka och norr om Storån. Ett franciskanerkonvent etablerades i området år 1235, mellan stadsbebyggelsen och platsen där Drothems kyrka idag är belägen. Huruvida Drothems kyrka var uppförd vid denna tid är oklart. Konventets kyrka, kyrkogården och rester efter andra byggnader har vid flera tillfällen påträffats vid markarbeten inom kvarteret och i de omgivande gatorna. Kyrkan var placerad direkt öster om Drothems kyrka i nuvarande kv Hospitalsstugorna 5, 6, 7 och 8. Koret låg i den nuvarande Trångsundsgränd och sträckte sig in i kv Klostret (Carlsson & Ohlsén 2007; Hörfors 1996; Harrison 2012). Den nuvarande bebyggelsen vilar delvis på 576800 6483000 6483000 Figur 4. Rektifierat utsnitt ur stadskarta från år 1857 (LMS D111-1:23) som visar platsen för hospitalets forna begrafningsplats vid 58a och hur denna plats delvis blivit bebyggd med två stugor vid 58b. Platsen för förundersökningsschaktet är markerat med en röd rektangel. Skala 1:1000. 576800 5
de äldre klosterbyggnadernas murar (Carlsson 2007; Tesch 1977; Hörfors 1993). Efter reformationen lades konventet ner och vid samma tid slogs stadens helgeandshus och hospital ihop. Inrättningen skulle, efter Gustav Vasas direktiv, anläggas på klosterområdet, men så blev inte fallet utan hospitalet fortsatte sin verksamhet i det gamla helgeandshuset. Hospitalet nyttjade dock konventsområdet där en mängd små stugor växte upp, de s k Hospitalsstugorna. Den sydvästra delen av området, som varit konventets begravningsplats, kom då att bli begravningsplats för hospitalet (se omslagsbild och figur 3-4). År 1787 flyttar verksamheten vid hospitalet till Vadstena (Broberg & Hasselmo 1978; Lönnqvist 2010:21;63). Drothems gamla kyrkogård ansluter i väster till kv Hospitalsstugorna och hospitalets begravningsplats. Om det förekom begravning av hospitalets döda på Drothems kyrkogård eller tvärt om är osäkert. Gravträngseln på de gamla kyrkogårdarna kunde förmodligen ge dispensfall både åt det ena och det andra hållet, särskilt under perioder då Drothems präst även fungerade som hospitalets föreståndare. När hospitalets verksamhet upphörde placerades dess altartavla i Drothems kyrka (Kjellgren muntligen). Tidigare utförda undersökningar i området I samband med att ett nytt bostadshus och uthus uppfördes 1991-1992 i kv Hospitalsstugorna 6, utfördes flera förundersökningar/antikvariska kontroller. Inledningsvis undersöktes vilken nivå som kulturlager och andra lämningar uppträdde på (Feldt 1990). Då konstaterades bl a att kulturlager och murrester framkommer på 0,40-0,70 m djup under markytan. Kraftigast var de sentida fyllnadslagren i tomtens södra del. Samma år schaktades för VA- och elledningar inom kv Hospitalsstugorna 5 (Lindgren Hertz 1990). Då påträffades bl a byggnadslämningar som kan kopplas till kyrkans norra vägg samt kulturlager med inslag av människoben. Rester efter golv av tegel och kalkstenshällar påträffades söder om muren. I samband med att de nya byggnaderna uppfördes och försågs med diverse installationer av el, värme, VA m m utfördes 1991-1992 en arkeologisk förundersökning (Hörfors 1993). Vid denna kunde ett längre parti av nordmuren, tidigare tolkad som sydmur, till kyrkans långhus och delar av en golvnivå dokumenteras. Dessutom påträffades en igenfylld källare på tomtens södra del, under uthuset. Bland fynden från undersökningen fanns en gravhäll med stavkors och medeltida mynt. Sedan dessa underökningar från början av 1990-talet utfördes har antikvarie Mats Magnusson, Östergötlands museum, reviderat tidigare förslag till kyrkans utformning (Harrison 2012:121). Magnusson har även inlett ett mindre projekt i syfte att studera konventets byggnader närmare. Den nya tolkningen av kyrkans utformning påverkade dock inte placeringen av det aktuella provschaktet. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet så att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt av det planerade arbetsföretaget. På platsen för borrhålet var syftet att försöka fastställa vilka lämningar som skulle komma att beröras av borrningen. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: Finns det spår efter en eller flera av kyrkans golvnivåer? Vad har de då för konstruktion och vilka material har använts? Finns det gravar, gravmonument eller liknande på platsen? Vilka dateringar har eventuella golvnivåer och gravar? Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen kom endast att omfatta platsen för det planerade borrhålet då borrningen därefter kom att skjutas på framtiden. Ett 1,0 x 2,5 m stort och 1,4 m djupt schakt grävdes med maskin på en plats som, utifrån såväl tekniska som fornlämningsmässiga förutsättningar, bedömdes lämpligt för den planerade bergvärmeborrningen. Provschaktet öppnades i den västra delen av franciskanerkonventets rivna kyrka, där det sannolikt inte skulle komma att beröra några bevarade murverk. Schaktet grävdes med maskin under arkeologiskt överinseende. Kulturlager, stenläggningar och skelett in situ rensades fram och undersöktes av 6
undertecknad. Påträffade äldre lämningar dokumenterades genom inmätning, handritning och digital fotografering. Ett urval av påträffat keramikmaterial samt murbruksprover togs tillvara och förvaras på Östergötlands museum under accessionsnummer ÖLMC4621 i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Påträffade människoben återbegravdes. En mindre mängd kalkbruksprover togs tillvara. Dessa har jämförts med prover från Söderköpings Franciskanerkonvent som finns i museets referenssamling för murbruk (Carlsson 2007). Proverna har jämförts genom okulär bedömning av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys har utförts. Jämförelse har gjorts avseende relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och kornstorlek samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och organiskt material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets konsistens (d v s om det är hårt, smuligt eller mjölig) och homogenitet (d v s om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är jämn eller ojämn). Proverna förvaras tillsammans med övriga fynd från undersökningen. Undersökningsresultat Den arkeologiska förundersökningen kom endast att omfatta platsen för det planerade borrhålet då borrningen därefter kom att skjutas på framtiden. Ett 1,0 x 2,5 m stort och 1,4 m djupt schakt grävdes med maskin. Överst i schaktet fanns ett 0,5 m tjockt, recent fyllnadslager (2) bestående av matjord innehållande keramikskärvor av vitleredekorerat lergods (BII:4), fajans och ben- och/eller fältspatporslin samt kakel, murbruk, tegel, djurben och en bit av en kritpipa. Fyndsammansättningen daterar lagret till 1800-talet. Detta överlagrar ett äldre fyllnadslager (3) med inslag av tegel, bitar av kalkstenar och murbruk. I detta lager förekom spridda skelettdelar från människa. En skärva från ett stengodskrus av glaserad Siegburg-typ påträffades i lagret. I provschaktets östra kant framkom, under lager 3, ett mindre parti med en lagerföljd som sannolikt representerade golvnivåer i kyrkan. Dessa skars av en större nedgrävning med spridda skelettdelar från människa i fyllningen och på nedgrävningens botten fanns ett skelett in situ. Gränsen mellan det äldre fyllnadslagret (3) och fyllningen (14) i gravnedgrävningen var otydlig. I schaktväggarna tycktes lager 3 fortsätta ner en bit i gravnedgrävningen men det kan vara en illusion skapad av de trädrötter som störde lagerbilden.??? Murdel 1 Murdel 2 Murdel 3 Murdel 4 Föreslagen sträckning Altarfundament Golvnivå Figur 5. Planritning över sedan tidigare kända murverk hörande till franciskanerkonventets kyrka med det nu aktuella provschaktets placering (grått/rött). Skala 1:300. 7
Figur 6. Grav in situ på den stora nedgrävningens botten. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Figur 7. De skelettrester som påträffades i fyllnadsmassorna återbegravdes i schaktets västra del. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Gravar Huruvida graven och de omgrävda benen härstammar från hospitalets begravningar från 1500-1700-talen eller är gravar som legat under klosterkyrkans golv är oklart. På de historiska kartorna från 1700-talet sträcker sig inte hospitalets kyrkogård så långt norrut som till det aktuella schaktet. Detta talar för att det rör sig om gravar från klostertiden. Det som talar mot den tanken är att det inte finns något spår efter ett golv över gravnedgrävningen, vilket borde vara fallet om begravningen skedde inne i klosterkyrkan. Iakttagelser vid tidigare undersökningar pekar dock på att den översta golvnivån, som sannolikt utgjorts av ett tegelgolv, till största är bortgrävd. Har graven dessutom täckts av en gravhäll kan denna ha flyttats från platsen då kyrkan raserades. En försvunnen gravhäll skulle även kunna förklara varför fyllnadslager 3 tycks sträcka sig en bit ner i gravnedgrävningen. Något som skulle vara rimligt om den ursprungliga gravfyllningen inte nått ända upp till hällens undersida. Den begravning som påträffades in situ på nedgrävningens botten utgjordes av nedre delen av ett skelett i ryggläge. Graven fortsatte in i den västra schaktväggen och kvarligger på plats. Det fanns inga spår efter någon kista. Benen var mycket dåligt bevarade och vare sig underben (skenben och vadben) eller fotben påträffades (figur 6). De omrörda skelettdelar som påträffades i fyllnadslagren (lager 3 och 14) återbegravdes i den västra delen av schaktet, över den bevarade graven (figur 7). Ingen osteologisk analys eller datering av benen gjordes. Golv I den intakta lagerföljden, som framkom öster om ovan beskrivna gravnedgrävning, fanns minst två nivåer som sannolikt representerar olika golvnivåer i kyrkan (figur 8). En tredje och yngsta nivå kan anas utifrån hur långt upp det omrörda skelettmaterialet sträcker sig. På denna nivå, d v s 0,5-0,6 m djup, har det möjligen legat en golvhäll som av en eller annan anledning avlägsnats från platsen. Denna har då vilat delvis på gravfyllning, delvis på ett lager med kalkstensbitar och tegelkross (4). På 0,7 m djup framträdde ett lager med kullersten. Stenarna, som var 0,07-0,15 m stora, var lagda i kalkbruk (lager 6). Därunder framkom ett lerigt kulturlager (7) som i sin tur låg på ett 0,18 m tjockt lager av vit sand med inslag av kalkbruk (8). Dessa två lager kan möjligen representera underlag för en redan under medeltiden bortriven golvnivå men utgör sannolikt planeringslager för kullerstensnivån. På 1,20 m djup framkom en äldre nivå med en 0,07 m tjock kalkstensskiva (11) och kalkbruk (10). 8
Profil mot S 1 2 4 5 7 V V V 6 8 3 9 10 11 12 V 13 14 Figur 8. Profilritning över den södra schaktväggen (se även bilaga 1). Skala 1:20. Kalkstenen och kalkbruket är lagda på ett 0,07-0,12 m tjockt lager av rödbrun sand (12) direkt över undergrundens blålera (13). Över denna äldsta golvnivå fanns ett kraftigt gråbrunt kulturlager med inslag av kol (9). Detta lager gav intryck av att vara hårdtrampat och kan vara avsatt på golvet i samband med en utbyggnad då städning av långhusgolvet nog inte stod högst upp på prioriteringslistan. Fynd Huvuddelen av de tillvaratagna föremålen kommer från ett fyllnadslager (lager 2) över den stora gravnedgrävningen. I fyllandslagret påträffades rikligt med sentida hushållsavfall i form av bitar tallrikar, kaffekoppar, kakel, buteljglas, djurben, enstaka kritpipsbitar, murbruk mm. Endast ett mindre urval av föremål från detta lager togs tillvara. Samtliga föremål i lagret, med undantag för murbruket, hör dateringsmässigt hemma i perioden 1700-1900-talen. Det enda medeltida föremål som påträffades var en skärva av stengods (CII:2) av Siegburgtyp. Denna påträffades i lager 3, d v s det äldre fyllnadslagret över gravfyllningen. Människoben påträffades endast i lager 3 och 14. Dessa återbegravdes på botten av schaktets västra del. Murbruk Vid förundersökningen togs sju murbruksprover tillvara. Av dessa kommer två prover från det yngre Fynd nr Typ Placering Anmärkning 6 C Lager 2 Medeltid, sentida fyllnadslager 7 F Lager 2 Medeltid, sentida fyllnadslager 8 F Lager 2-3 Medeltid, äldre fyllnadslager 10 C Lager 4 Medeltid, raseringslager 11 C Lager 6 Medeltid 12 G Lager 8 Medeltid 13 A Mellan lager 11 och 12 1200-tal Figur 9. Tabell över tillvaratagna murbruksprover. 9
fyllnadslagret (2) och ett från det äldre fyllnadslagret (3) över gravnedgrävningen. De övriga kan kopplas till olika golvnivåer i klosterkyrkan. Äldsta provet är uttaget under den kalkstenshäll som sannolikt utgör den äldsta golvnivån i kyrkan. Detta prov stämmer väl överens med kalkbruk A från undersökningarna i kv Hospitalsstugorna 2 (Carlsson 2007). Där ingår det som ett originalbruk i de murverk som påträffades, vilka inte tolkades som en del av en östra länga utan snarare som en fristående byggnad hörande till franciskanerkonventet. Murbruket kan genom sin placering sannolikt kopplas till konventets äldsta tid, d v s 1200-talets mitt. I det tjocka lager av vit sand och kalkbruk (8) som fanns mellan golvnivåerna tillvaratogs ett murbruksprov. Detta saknar likheter med de prover som finns i referenssamlingen sedan tidigare. Det är ett ljust, finkornigt och något sandigt/mjöligt kalkbruk med en ballast med upp till 1,5 mm stora korn. Då det saknar paralleller har det fått beteckningen G. Möjligen rör det sig om avfall i samband med byggnadsarbeten. Stenläggningen (5) vilar på ett kalkbrukslager (6). Ett prov från detta lager har klara likheter med bruk C från ovan nämnda undersökningar i kv Hospitalsstugorna 2. Där förekommer de i en mur som är sekundär i förhållande till de murar som murat med bruk A. Det är ett smuligt beige kalkbruk med tydliga vita kalkprickar. I samband med den nämnda undersökningen tolkades det som ett eftermedeltida murbruk. Dess placering i golvlagret inne i konventets kyrka visar dock att det bör höra till medeltiden. Samma typ av murbruk förekommer även i ett raseringslager (4) direkt över stenläggningen (5) samt det yngsta fyllnadslagret (2). Ytterligare en variant av kalkbruk tillvaratogs i fyllnadslagren (2 och 3). Detta bruk har klara likheter med bruk F som togs tillvara ur en mur påträffad 2001 i samband med en schaktning för VA-ledningar i kv Hospitalsstugorna 2 och Hospitalsgränd (Carlsson & Ohlsén 2007). Det saknas säkerställt samband mellan den muren och de murar som undersöktes 2007 (Carlsson 2007). Troligtvis rör det sig dock om samma byggnad. Skillnaden i murbruket kan bero på att bruk F kom från en om- eller påbyggnad av en äldre mur. Bruket är med största sannolikhet medeltida men går inte att datera närmare. Slutsatser Sammantaget kan konstateras att såväl en intakt begravning som omrörda skelettdelar påträffades i det undersökta schaktet. Sannolikt tillhörde gravarna franciskanerkonventet. Där framkom även minst två och indikation på ett tredje golvlager hörande till klosterkyrkan. Borrning för bergvärme bedöms kunna ske inom den provgrävda ytan utan ytterligare arkeologiska insatser. Den anslutande ledningsdragningen bör genomföras under schaktningsövervakning då det finns stor risk att såväl murverk som golvlager hörande till den rivna klosterkyrkan kan komma att beröras. Beslut om fortsatta arkeologiska åtgärder fattas av Kultur- och samhällsbyggnadsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland. 10
Källor Broberg, B. & Hasselmo M. 1978. Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Carlsson C. 2007. Ett hus från franciskanerklostret i Söderköping. RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:65 Linköping. Carlsson C & Ohlsén M. 2007. Hospitalsstugorna och Hospitalsgränd. RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:71. Feldt A-C. 1990. Kv Hospitalsstugorna 6, Söderköping. Antikvarisk kontroll 1990. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Harrison D. 2012. En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Stockholm Hörfors O. 1993. Kv Hospitalsstugorna 6, Söderköping. Arkeologisk förundersökning 1991-1992. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Hörfors O. 1996. Forskningsprojektet Söderköpings äldsta kyrkor. I: Kyrkoarkeologi i Östergötland 1986 1996. Östergötlands länsmuseum. Linköping. Hörfors O. 2007a. Lämningar av Söderköpings gråbrödrakonvent. kv Hospitalsstugorna 7, RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:12. Hörfors O. 2007b. Söderköpings Franciskanerkonvent. Namnlösa gränden, kv Hospitalsstugorna 7 och Trångsundsgränd, RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:22. Kjellgren P. F d kyrkoherde i Söderköping. Muntlig uppgift rörande kontakter mellan Drothems kyrka och hospitalet. Lindgren Hertz L. 1990. Kv Hospitalsstugorna 5, Söderköping. Antikvarisk kontroll 1990. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Lönnqvist O. 2010. Från forntid till nutid. Söderköpings stads historia under 1000 år. Söderköping. Tesch S 1977. Rapport. Det medeltida klosterområdet inom kvarteret Hospitalsstugorna och Hospitalsgränd. Söderköpings stad och kommun. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Uppdragsverksamheten 1979:63. Stockholm. Kartmaterial ur Lantmäteristyrelsens arkiv LMS D111-1:7. Söderköpings stad. 1702. Mätning. Anders I Mörn LMS D111-1:16. Söderköpings stad. 1779. Mätning. Simon Petter Löfgren LMS D111-1:23. Söderköpings stad. 1857. Mätning. Klas Ulrik Agaton Sellberg 11
Tekniska uppgifter Fastighet kv Hospitalsstugorna 5 och 6 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 14 och 20 Ekonomisk kartans blad 8G 6f Drothem Fastighetskartan blad 64F 8h SO Koordinater (n/e) 6482994/566774 Koordinatsystem SWEREF 99TM Höjdsystem Lokalt Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut 2012-04-11 Länsstyrelsens dnr 431-618-12 Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Östergötlands museums dnr 90/12 Östergötlands museums konto 531390 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Matilda Thysell, Söderköping Länsstyrelsen Östergötland Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportanvarig Ann-Charlott Feldt Fältarbete 2012-05-22 Totalt undersöktes ca 2,8 m 3 Foto Fynd Analyser Grafik Renritning Grafisk form Digitala bilder ÖLMC4621 Murbruksgenomgång Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2012:59 Östergötlands museum 12
Dnr 90/12:1 Bilaga 1. Profilritning Profil mot S 1 2 4 5 7 V V V 6 8 3 9 10 11 12 V 13 14 1 Singel. 2 Matjord, tegelblandad. Innehåller BII:4-, C- och D-gods samt tegel. 3 Fyllnadslager, gråbrunt. Innehåller tegelbitar, bitar av kalkbruk, blandade skelettdelar samt kalkstensbitar. 4 Kalkflislager. Innehåller tegelfragment. 5 Kullerstensgolv? Stenar 0,07-0,15 m stora. 6 Kalkbrukslager. 7 Kulturlager, gråbrunt, lerigt. 8 Kalkbrukslager. Innehåller vit sand. 9 Kulturlager? (Golvlager?) Gråsvart, kompakt lera. Innehåller kol. 10 Kalkbrukslager. 11 Kalkstensskiva. 12 Rödbrun sand. 13 Blålera. 14 Fyllnadslager. Som L3, men mindre innehåll. I bottnen en grav in situ. kv Hospitalsstugorna 5 och 6 0 1m Söderköpings stad och kommun, Ög RAÄ 14 Profilritning Skala 1:20 13 Dnr 90/12 2012-05-22 Ann-Charlott Feldt Renritning Lasse Norr
14
I samband med grävning av ett provschakt, inför borrning av bergvärme i kv Hospitalsstugorna 5 och 6 i Söderköping, utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Provschaktet öppnades i den västra delen av Franciskanerkonventets rivna kyrka, där det sannolikt inte skulle komma att beröra några bevarade murverk. I schaktet framkom ett mindre parti med en lagerföljd som sannolikt representerade golvnivåer i kyrkan. Lagren var störda av en större nedgrävning med spridda skelettdelar från människa i fyllningen och på nedgrävningens botten fanns ett skelett in situ. ISSN 1403-9273 Rapport 2012:59