SvERIGEs ADVOKATSAMFUND

Relevanta dokument
SvERIGEs ADVOKATSAMFUND

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2014 Generalsekreteraren. Advokatsamfundet inrättar en Konsumenttvistnämnd reviderat förslag

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 3/2014 Generalsekreteraren

Kommittédirektiv. Hantering av konsumenttvister utanför domstol. Dir. 2013:23. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd

Stadgar för Personförsäkringsnämnden (1 januari 2018)

Konsumenttvistnämndens. verksamhet 2016

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Förfaranderegler för alternativt tvistlösningsförfarande för domännamn i toppdomänen.se ( Förfarandereglerna )

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

2 Skiljeförfarande inleds genom att part ger in skrift (Påkallelse) till Handelskammarens Förtroenderåd ( Förtroenderådet ) med följande uppgifter:

Konsumenttvistnämndens. verksamhet 2018

SVERIGES ADVOKATSAMFUND

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS OM ADVOKATTJÄNSTER

Regler för Sydsvenska Industri- och Handelskammarens skiljeråd

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Stockholm den 17 september 2015

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Sydsvenska Industri- och Handelskammarens skiljedomsregler

U 3/2012 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut

Ersättning 18,80 timmars arbete (exklusive mervärdesskatt) Utlägg besiktningsman (exklusive mervärdesskatt) Totalt (inklusive mervärdesskatt)

Hyresförhandlingslag (1978:304)

DOM Meddelad i Stockholm

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2017 Generalsekreteraren

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren Cirkulär nr 7/2000

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

ALLMÄNNA VILLKOR. 1. Våra tjänster

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk författningssamling

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

Riktlinjer för klagomålshantering

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Generalsekreteraren

REGLER FÖR MEDLINGSVERKSAMHETEN 2017

Tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro

Reglemente för Trafikskadenämnden

Regler för Sydsvenska Industri- och Handelskammarens skiljeråd

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

Regeringens proposition 2014/15:128

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Kritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning

Birgit Johansson Justitiedepartementet STOCKHOLM. Bilagt översänds svar på enkäten angående EG-direktivet om personuppgifter.

Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Stadgar för Sveriges advokatsamfunds utlandsavdelning

Kodex för god förvaltningssed för anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten

Stockholm den 22 augusti 2018

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Direktivet om skattetvistlösningsmekanismer

DOM Meddelad i Stockholm

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

FÖRHANDLINGS- ORDNING

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter

Ur rättegångsbalken. 8 KAP. Om advokater. [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024]

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

medlingsregler Sydsvenska Industri- och Handelskammarens Skiljedomsinstitut Skeppsbron 2, Malmö

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Stadgar för Sveriges advokatsamfund

~ Ekobrottsmyndigheten

Stadgar för Prisdialogen

EUROPEISKA UNIONEN Gemenskapens växtsortsmyndighet

Riktlinjer för klagomålshantering

DOM. Meddelad i Stockholm. MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm. SAKEN Tillstånd och föreläggande enligt djurskyddslagen

(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU)

BESLUT Stockholm

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Länsförsäkringar Stockholms Bolagsordning

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd

Svensk författningssamling

betalningsförelägganden bör övervägas ytterligare.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:371) om rättegången i

Reglemente för Myndighetsnämnden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 mars 2013 (OR. en) 7141/13 ENV 174 ENT 71 FÖLJENOT. Europeiska kommissionen. mottagen den: 4 mars 2013

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Transkript:

SvERIGEs ADVOKATSAMFUND Till Kammarkollegiet Box 2218 l 03 15 STOCKHOLM Ansökan om godkännande som nämnd for alternativ tvistlösning Advokatsamfundet har imättat en Konsumenttvistnämnd, med uppgift att pröva tvister mellan konsument och advokat enligt de krav som uppställs i det BU-direktiv om altemativ tvistlösning för konsumenter, som kompletteras av en BU-förordning om tvistlösning online, som Sverige har antagit och implementerat genom regeringens propositionaltemativ tvistlösning i konsumentförhållanden, prop. 2014/15:128. Advokatsamfundet ansöker härmed om godkännande som nämnd för altemativ tvistlösning enligt 5 lagen om altemativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Enligt betänkandet Förbättrad tvistlösning på konsumentområdet, SOU 2014:47, har utredningen gjort bedömningen attadvokatsamfundets konsumenttvistnämnd kommer att leva upp till direktivets krav samt att tvistlösningsförfarande inom Advokatsamfundet kommer att vara ändamålsenligt och fylla en viktig funktion när det gäller prövning av konsumenttvister rörande advokatverksamhet (s.192). Detta framgår även av regeringens proposition Altemativ tvistlösning i konsumentförhållanden, 2014/15: 128. Advokatsamfundet hemställer om en skyndsam behandling av ansökan, då samfundet är angeläget om att påbötja verksamheten så snart som möjligt efter den l januari 2016. Eventuella frågor i anledning av ansökan besvaras av chefsjuristen Maria Billing, maria. billing@advokatsamfundet. se en 8 december 20 15 1\.nne Ramberg Generalsekreterare Laboratodegatan 4, Box 27321, 102 54 STOCKHOLM, tfn 08-459 03 00, fax 08-660 07 79, www.advokatsamfundet.se, info @advokatsamfundet.se

SvERIGEs ADVOKATSAMFUND Innehåll l. Bakgrund... l 1.1 Ny EU -lagstiftning om alternativ tvistlösning för konsumenter... l 1.2 Allmänna reklamationsnämnden... 2 1.3 Konsumenttvister avseende advokatverksamhet omfattas av direktivet..... 3 2. Styrelsens förslag om inrättande av en Konsumenttvistnämnd... 5 2.1 Vilka tvister ska kunna bli föremål för prövning?... 5 2.1.1 Lösning i samförstånd, inkluderande ianspråktagande av advokatens försäkringar...... 6 2.1.2 Tvisten handläggs eller är avgjord av domstol m.m... 8 2.1.3 Tröskelbelopp... 8 2.1.4 Inom vilken tid kan prövning påkallas?... 1 O 2.1.5 Tvister som inte lämpar sig för nämndens prövning... 1 O 2.2 Information om Konsumenttvistnämnden och dess verksamhet..... 12 2.3 Kostnader i samband med förfarandet hos Konsumenttvistnämnden... l4 2.4 Konsumenttvistnämndens sammansättning m.m.... 15 2.5 Hur ska ledamöterna i Konsumenttvistnämnden utses m.m.?... l7 2.6 Ersättning tillledamöterna i Konsumenttvistnämnden... 18 2.7 Handläggning av konsumenttvister... 19 2.8 Inom vilken tidsfrist ska Konsumenttvistnämnden meddela beslut?... 19

SvERIGEs ADVOKATSAMFUND 2.9 Är parterna skyldiga att följ a Konsumenttvistnämndens beslut m.m. 7... 19 2.1 O Övrigt om Konsumenttvistnämnden... 20 3. Ändringar av Sveriges advokatsamfunds stadgar i anledning av inrättandet av Konsumenttvistnämnden... 20 4. Ändring av Vägledande regler om god advokatsed i anledning av inrättandet av Konsumenttvistnämnden...... 27 Bilaga l Bilaga 2 Bilaga 3-4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tabell utvisande att Konsumenttvistnämnden uppfyller samtliga krav i enlighet med 5 och 6 i lagen om alternativ tvistlösning samt artikel5-9 i direktiv 2013/11/EU Utskrifter från utkast till Konsumenttvistnämndens hemsida Blanketter för ärenden till Konsumenttvistnämnden Advokatsamfundets stadgar Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed

l SvERIGEs ADVOKATSAMF UND l. Bakgrund 1.1 Ny EV-lagstiftning om alternativ tvistlösning för konsumenter Den 21 maj 2013 antogs ett nytt BU-direktiv om alternativ tvistlösning för konsumenter (direktivet om alternativ tvistlösning). 1 Syftet med direktivet är att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter och att därigenom bidra till en välfungerande inre marknad, genom att säkerställa att konsumenter inom EU som hamnar i tvist med en näringsidkare har tillgång till ett smidigt och kostnadseffektivt tvistlösningsförfarande utanför domstol. Som konsument räknas enligt direktivet varje fysisk person som agerar för ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten. Med näringsidkare avses en fysisk eller juridisk person som agerar för ändamål som faller inom ramen för den egna närings- eller yrkesverksamheten. Direktivet avser enbart konsumenters klagomål mot näringsidkare och omfattar således inte förfaranden som inleds av en näringsidkare mot en konsument. Ett alternativt tvistlösningsförfarande får enligt direktivet enbart medföra ytterst begränsade kostnader för konsumenten. De tvistlösningsorgan som medlemsstatema utser måste uppfylla ett antal miniroikriterier när det gäller saklrunskap, oberoende och opartiskhet samt öppenhet och rättssäkerhet. Det ställs vidare höga krav på effektivitet när det gäller handläggningstiderna. Ärenden ska enligt huvudregeln vara avgjorda inom 90 dagar efter avslutad skriftväxling. Enligt direktivet måste tvistlösningsorganen hantera såväl inhemska som gränsöverskridande tvister. Direktivet gäller med några få undantag för alla typer av kontraktsrättsliga tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Vissa möjligheter finns dock att begränsa antalet ärenden genom beloppsgränser och tidsfrister. Tillämpningsområdet omfattar förfaranden där partema föreslås eller åläggs en lösning eller där partema sammanförs i syfte att 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 20 13/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG.

2 Sv ERIGEs ADVOKATSAMFUND underlätta en uppgörelse i godo. För att fullgöra sin skyldighet att tillhandahålla altemativ tvistlösning kan medlemsstatema använda sig av befintliga altemativa tvistlösningsorgan och vid behov anpassa deras behörighetsområde, alternativt inrätta nya organ. Direktivet om altemativ tvistlösning kompletteras av en BU-förordning om tvistlösning online/ som innebär en möjlighet för konsumenter att via en BU-plattform lämna in klagomål mot näringsidkare (förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister). BU-plattformen ska vidarebefordra ärendet till ett behörigt tvistlösningsorgan i den medlemsstat där näringsidkaren är etablerad. Det är de nationella tvistlösningsorgan som bedöms uppfyllalaaven i direktivet om altemativ tvistlösning, som ska kopplas upp mot BU-plattformen. Syftet är att öka konsumenternas tillgång till tvistlösning utanför domstol vid gränsöverskridande handel. Mot bakgrund av de nya EU-rättsakterna och andra förändringar i samhället, som ställer högre krav på systemet, gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå lämpliga åtgärder för att säkerställa att konsumenter har tillgång till ett smidigt och kostnadseffektivt tvistlösningsförfarande utanför domstol (Dir. 2013:23). I uppdraget ingick bl. a. att föreslå de åtgärder som behövs för att genomföra de aktuella EUrättsakterna. Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Förbättrad tvistlösning på konsumentområdet, SOU 2014:47. Förslagen i betänkandet har lett fram till regeringens proposition Altemativ tvistlösning i konsumentförhållanden, prop. 2014/15: 128. 1.2 Allmänna reklamationsnämnden Sverige har ett väl fungerande system för prövning av konsumenttvister utanför domstol, främst genom Allmänna reklamationsnämndens (ARN:s) verksamhet. ARN prövar i dag många olika kontraktsrättsliga konsumenttvistel Ett antal olika typer av tvister är dock undantagna från nämndens kompetensområde. Som exempel på undantag kan nämnas tvister rörande advokatverksamhet (se 4 första stycket 4 i förordningen [2007:1041] med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden). 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 524/2013 av den 21 maj 2013 om tvistlösning online vid konsumenttvister och om ändring av förordningen (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG.

3 SvERIGEs ADVOKATSAMFUND Genomförande av direktivet kräver, som framgått ovan, att det finns tillgång till alternativ tvistlösning i Sverige för alla konsumenttvister som omfattas av direktivets tillämpningsområde. I den mån tvister som i dag är undantagna från ARN:s kompetensområde omfattas av direktivet, måste antingen ARN:s kompetensområde utökas till att omfatta även de aktuella tvisterna, eller så måste det säkerställas att konsumenter kan få tvisterna prövade av något annat tvistlösningsorgan, som lever upp till direktivets kvalitetskrav. 1.3 Konsumenttvister avseende advokatverksamhet omfattas av direktivet I direktivet görs inget undantag för tvister avseende advokattjänster. Tvister mellan en konsument och en advokat angående en tjänst som tillhandahållits av advokaten, omfattas därför av direktivet. Som framgått ovan krävs därmed enligt direktivet att konsumenten kan få en sådan tvist prövad av något alternativt tvistlösningsorgan, som uppfyller direktivets krav. För närvarande saknas tillgång till alternativ tvistlösning för prövning av konsumenttvister rörande advokattjänster. Advokatsamfundet hade tidigare en skiljedomsprövning avseende arvodestvister mellan advokat och klient, men bestämmelsen i samfundets stadgar (33 ) om sådant skiljeförfarande upphävdes från och med den l januari 2001. Enligt övergångsbestämmelserna tillämpas den dock på advokats tvist med klient om arvode och kostnad för ett utfört uppdrag, som har påbörjats före den l januari 2002. För övrigt kan endast frågan om arvodes skälighet prövas utifi ån ett advokatetiskt perspektiv av disciplinnämnden. Övriga tvister prövas av allmän domstol, vilket Advokatsamfundet anser är en god ordning. Detta då det inte kan anses lämpligt att disciplinnämnden prövar övriga fi ågor angående arvode eller andra typer av anspråk. I september 2013 kontaktades Advokatsamfundet av Konsumenttvistutredningen, som uppgav att utredningens bedömning var att genomförande av direktivet krävde att det infördes en möjlighet till alternativ tvistlösning för konsumenttvister rörande advokatverksamhet. Enligt utredningen kunde detta uppnås antingen genom att ARN:s kompetensområde utökades till att omfatta även sådana tvister, eller genom att det

\ 4 SVERIGEs ADVOKATSAMFUN D inrättades ett annat särskilt tvistlösningsförfarande inom Advokatsamfundet, som levde upp till direktivets laav. Att advokater tidigare har varit undantagna ARN:s prövning har sin grund i att en advokat har en särskild ställning och ett särskilt ansvar i ett rättssamhälle. En förutsättning för att advokater ska kunna verka på sätt som kan förväntas av dem i en rättsstat, är att särskilda krav kan ställas på advokatema och att advokatyrket kan utövas under speciella villkor. A v denna anledning finns en mängd särskilda regler om advokater. De plikter som åvilar en advokat framgår bl. a. av rättegångsbalken (RB), Stadgar för Sveriges advokatsamfund och Vägledande regler om god advokatsed (VRGA). Bakom dessa regler kan urskiljas några särskilt viktiga principer av grundläggande art, s.k. kämvärden. Dessa är oberoende, lojalitet mot klienten, tystnadsplikt och frånvaro av intressekonflikter. Mot denna bakgrund har styrelsen inte funnit det möjligt att kunna anförtro ARN prövningen av tvister mellan konsument och advokat, utan har i stället tagit fram ett förslag till beslut om att inrätta en Konsumenttvistnämnd. Eftersom förslaget om inrättande av en Konsumenttvistnämnd laäver ändringar av Advokatsamfundets stadgar och Vägledande regler om god advokatsed (VRGA) har förslaget utarbetats i nära samarbete med såväl Konsumenttvistutredningen, som med berörda departement i regeringskansliet Utredningen har i betänkandet uttalat att Advokatsamfundets planerade Konsumenttvistnämnd kommer att leva upp till direktivets laav samt att tvistlösningsförfarande inom Advokatsamfundet kommer att vara ändamålsenligt och fylla en viktig funktion när det gäller prövning av konsumenttvister rörande advokatverksamhet (s.l92). Detta framgår även av propositionen (s. 22f). Det ankommer på Advokatsamfundets fullmäktige att besluta om ändring av stadgama, medan styrelsen kan fatta beslut om ändring av VRGA. Innan fullmäktige kan besluta om ändring av stadgama, måste styrelsens förslag behandlas vid årsmöten på de sju lokalavdelningar som Advokatsamfundet är indelat i. Så skedde under mars 2014 och fullmäktige fattade därefter beslut om ändring av stadgama i juni 2014. En beslutad

5 SvERIGEs ADVOKAT SAMFUN D stadgeändring måste fastställas av regeringen för att bli gällande, vilket gjorts genom SFS 2015:416. Advokatsamfundets styrelse har fattat beslut om ändring av VRGA vid sitt sammanträde den 4 december 2015. 2. styrelsens forslag om inrättande av en Konsumenttvistnämnd 2.1 Vilka tvister ska kunna bli fdremål för prövning? Konsumenttvistnämnden ska pröva tvister mellan konsument och advokat eller advokatbyrå angående tjänst som advokaten eller advokatbyrån har tillhandahållit konsumenten (se 57 i stadgarna). Med konsument avses i detta sammanhang fysisk person, som agerar för ändamål som faller utanför närings- eller yrkesverksamheten (se 58 i stadgarna). Frågan är om det ska finnas några begränsningar avseende vilken typ av tvister som ska omfattas av möjligheten till prövning. A v beaktandesats 25 i direktivet framgår bl. a. att de alternativa tvistlösningsorganen, fcir att kunna fungera effektivt, bör ha möjlighet att bibehålla eller införa förfaranderegler som under särskilda omständigheter tillåter dem att avstå från att hantera viss tvist, exempelvis när en tvist är för komplex och därför bättre kan lösas inför domstol. Det bör dock inte vara tillåtet att förfaranderegler, som tillåter alternativa tvistlösningsorgan att avstå från att hantera en tvist, väsentligt försämrar konsumenternas tillgång till alternativa tvistlösningsförfaranden, inklusive vid gränsöverskridande tvister. Det framgår vidare att en möjlighet finns att uppställa ett tröskelbelopp, för att tvisten ska tas upp till prövning. Enligt artikel 5.4 står det medlemsstatema fdtt att tillåta alternativa tvistlösningsorgan att behålla eller införa förfarandemässiga regler som tillåter dem att avstå från att hantera en tvist med motiveringen att

6 SVERIGES ADVOKATSAMFUN D a) konsumenten inte har försölet kantaleta den berörda näringsidkaren för att diskutera klagomålet och i första hand försöka lösa frågan direlct med näringsidkaren, b) tvisten saknar grund eller inleds av okynne, c) tvisten hanteras eller har tidigare hanterats av ett annat altemativt tvistlösningsorgan eller av en domstol, d) klagomålets värde understiger eller överstiger ett på förhand fastställt tröskelbel opp, e) konsumenten har inte lämnat in klagomålet till det altemativa tvistlösningsorganet inom en fastställd tidsfrist, vilken inte får fastställas till mindre än ett år efter den dag då konsumenten lämnade in klagomålet till näringsidkaren, f) hanteringen av en sådan tvist skulle på annat sätt allvarligt hindra det altemativa tvistlösningsorganet från att fungera effelctivt. Av artikel 5.4 fi:amgår vidare att om ett altemativt tvistlösningsorgan i enlighet med sina förfaranderegler inte kan behandla ett klagomål som har hänskjutits till det, ska det altemativa tvistlösningsorganet inom tre veckor efter det att klagomålet mottogs tillhandahålla båda parter en motivering till varför det inte kan hantera tvisten. slutligen anges i artikel 5.4 att förfaranderegler inte väsentligen får försämra konsumentemas tillgång till altemativa tvistlösningsförfaranden, inklusive vid gränsöverskridande tvister. 2.1.1 Lösning i samförstånd, inkluderande ianspråktagande av advokatens försäkringar Om klienten är missnöjd med den tjänst advokaten har tillhandahållit, ska klienten kantaleta advokaten för att diskutera frågan och för att försöka uppnå en lösning i samförstånd.

7 SvERIGEs A DVOKATSAMFUN D I sammanhanget måste nämnas att alla advokater har en försäkringsskyldighet enligt 2.6 VRGA. A v bestämmelsen framgår att en advokat är skyldig att ha en för sin verksamhet anpassad ansvarsförsäkring. Vidare framgår att advokaten är skyldig att vid makthålla försäkringsskyddet genom att iaktta för försäkringen gällande villkor. Det finns två obligatoriska försäkringar för personer verksamma på advokatbyråer; en för ren förmögenhetsskada och en för förmögenhetsbrott. Premien för dessa försäkringar ingår som en del av den serviceersättning som alla advokater och biträdande jurister hru att erlägga till Advokatsrunfundet. Försäkringen för ren förmögenhetsskada omfattar skada som den försäkrade eller hans anställda tillfogru klient eller tredje man genom fel eller försummelse i advokatverksamheten. Vidare omfattas skadeståndsskyldighet för sakskada som den försäkrade tillfogar annan i egenskap av exempelvis boutredningsman eller skiftesman. Försäkringsbeloppet för denna försäkring uppgår till tre miljoner kronor per skada. Detta belopp är i många fall otillräckligt för den verksamhet som advokaten bedriver och advokaten har då, enligt vad som framgår ovan, en skyldighet att teckna en tilläggsförsäkring, som är anpassad till verksamheten. Advokatsrunfundet tillhandahåller en sådan tilläggsförsäkring upp till 50 miljoner lcronor. Fötmögenhetsbrottsförsäkringen gäller för skada genom brott (förfalskning, tillgreppsbrott, oredlighetsbrott, trolöshetsbrott och dataintrång) och försälcringsbeloppet är tio miljoner leronor per försäkrad och skadad. I sammanhanget kan noteras att arvodestvister givetvis inte omfattas av försäkringsskyddet. Om ett ärende har inletts hos advokatens försäkringsgivare måste frågan lösas inom ramen för försälcringsavtalet innan konsumenten kan vända sig till Konsumenttvistnämnden. Ett försäkringsärende blir således att anse som en del av den lösning i samförstånd som ska avslutas, innan ett ärende kan initieras hos Konsumenttvistnärnnden. Om ett ärende trots detta inkommer till Konsumenttvistnämnden kommer nämnden att förklara detta vilande till dess att försäkringsfrågan är avgjord Gfr 66 i stadgarna).

8 SvERIGEs A DVOKATSAMFUND Om det inte är möjligt att nå en lösning i samförstånd åligger det advokaten att upplysa klienten om möjligheten att få saken prövad inom ramen för Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd (se 59 i stadgama och 4.1.5 VRGA). Till detta kommer att en advokat är skyldig att medverka i Konsumenttvistnämndens prövning, om en lösning i samförstånd inte har kunnat uppnås (se 4.1.6 VRGA). Om klienten inte har kontaktat advokaten för att diskutera klagomålet och försöka nå en lösning i samförstånd, utan direkt vänder sig till Konsumenttvistnämnden för att få tvisten prövad, kan nämnden avvisa denna. Detsamma gäller om tvisten saknar grund, inleds av okynne eller om utredningen är bristfållig och det inte går att avhjälpa bristen. En möjlighet att avvisa ett ärende måste också finnas för det fall en komplettering som Konsumenttvistnämnden har begärt av konsumenten inte inkommer inom förelagd tid. Ett sådant exempel är om inte ansökningsavgiften har betalats inom föreshiven tid (se 61 första och femte-sjunde punktema i stadgama). 2.1.2 Tvisten handläggs eller är avgjord av domstol m.m. En förutsättning för att tvisten ska prövas av Konsumenttvistnämnden är att denna inte handläggs eller är avgjord av domstol (se 61 nionde punkten i stadgarna). Som ovan nämnts har advokat en skyldighet att anmäla hav som kan grunda anspråk till sin försäkringsgivare. Om advokaten trots detta har underlåtit detta har Konsumenttvistnämnden rätt att anmäla annat hav än arvode till advokatens försähingsbolag (se 60 andra stycket i stadgama). 2.1.3 Tröskelbelopp Det finns anledning att tro att belastningen på Konsumenttvistnämnden i vart fall kommer att bli densamma som när den tidigare möjligheten till arvodesprövning genom skiljeförfarande avskaffades, dvs. cirka 150 ärenden per år. Om konsumenten dessutom ska kunna påkalla en prövning online är det inte otänkbart att antalet ärenden kan bli ännu fler. Belastningen på Konsumenttvistnämnden kan därför bli betydande. I tvister som rör

9 SvERIGEs ADVOKATSAMFUND mycket små belopp är det fråga om Konsumenttvistnämndens arbete verkligen kan anses stå i rimlig proportion till det omtvistade beloppets storlek. Skäl finns därför att överväga en undre beloppsgräns för att ett ärende ska kunna initieras. Vid en jämförelse med ARN:s verksamhet kan konstateras att myndigheten enligt 6 i sin instruktion får meddela föreskrifter om att inte pröva konsumenttvister där värdet av vad som yrkas understiger ett visst belopp. För vissa tjänster, såsom exempelvis bank- och fastighetsmäklare, har beloppet bestämts till2 000 kronor. Enligt uppgift skulle implementeringen av konsumenttvistdirektivet medföra att dessa beloppsgränser skulle behöva sänlcas i väsentlig mån. Med hänvisning till detta erhöll Advokatsamfundet besked om att beloppet inte kunde bestämmas till ett högre belopp än l 000 kronor, för att anses förenligt med direktivet (se 61 andra punkten i stadgarna). Advokatsamfundet har dock noterat att beloppen hos ARN enligt ovan inte har ändrats. Direktivet medger även möjlighet att införa en övre värdegräns för ärenden hos Konsumenttvistnämnden. Advokatsamfundet anser att det är mindre lämpligt att Konsumenttvistnämnden prövar tvister som rör mycket höga belopp. Anledning finns därför att överväga även ett övre tröskelbelopp. Möjligen torde inte ett övre tröskelbelopp få någon stötte effekt när det gäller att begränsa ärendetillströmningen. Många av de ärenden som rör betydande belopp torde vara så omfattande eller komplexa att de kommer att avvisas på den grunden att de inte lärripar sig för prövning av Konsumenttvistnämnden. Det är dock möjligt att ett ärende som avser ett mycket högt belopp inte kan avvisas på denna grund. Sammantaget anser därför Advokatsamfundet att tillräckliga skäl trots allt föreligger för att införa ett övre tröskelbelopp och att denna ska bestämmas till200 000 kronor (se 61 tredje punkten i stadgarna).

10 SvERIGEs ADVOKATSAMFUND 2.1.4 Inom vilken tid kan prövning påkallas? Enligt artikel5.4 e) i direktivet finns möjlighet att låta tvistlösningsorganet avstå från att hantera en tvist med motiveringen att konsumenten inte har lämnat in klagomålet till tvistlösningsorganet inom en fastställd tidsfrist, vilken inte får fastställas till mindre än ett år efter den dag då konsumenten lämnade in klagomålet till näringsidkaren. Något krav på att näringsidkaren ska ha besvarat klagomålet finns inte. Några skäl att lämna möjligheten att vända sig till Konsumenttvistnämnden helt obegränsad i tid har inte kunnat identifieras. Advokatsamfundet anser i stället att en viss begränsning i tid är påkallad och har stannat vid att ett ärende måste inkomma inom ett år efter det att konsumenten skriftligen framställde klagomålet till advokaten (se 61 fjärde punkten i stadgarna). 2.1.5 Tvister som inte lämpar sig för nämndens prövning Som en inledande jämförelse kan noteras att det av 26 i förordningen med instruktion förarn, framgår att nämnden kan avvisa ett ärende om det med hänsyn till myndighetens arbetsformer eller annat skäl allvarligt skulle hindra myndigheten från att fungera effektivt. Enligt uppgift avser denna bestämmelse exempelvis ärenden där muntlig bevisupptagning begärs eller då tvisten anses alltför omfattande eller komplex eller om det behövs kostsamma och komplicerade besiktningar. Enligt artikel 5.4 f) gäller, som framgått ovan, att tvistlösningsorganen kan avvisa en tvist på den grunden att hanteringen av tvisten allvarligt skulle hindra det alternativa tvistlösningsorganet från att fungera effektivt. Direktivet måste förstås så att det är tillåtet för tvistlösningsorganet att avvisa en tvist på grund av att den inte lämpar sig för organets arbetsformer, förutsatt att organet lever upp till kvalitetskraven enligt direktivet. Direktivet ger även utrymme åt tvistlösningsorganen att avvisa alltför komplexa eller omfattande tvister, eftersom hantering av sådana tvister allvarligt skulle kunna hindra organen från att fungera effektivt.

11 SvERIGEs ADVOKATSAMFUND För att säkerställa ett korrekt genomförande av direktivet och till undvikande av oklarheter, är det enligt Advokatsamfundets bedömning lämpligt att ange att en begäran om prövning kommer att avslås om ärendet med hänsyn till Konsumenttvistnämndens arbetsformer inte lämpar sig för prövning av nämnden. På detta sätt klargörs att ärenden, som exempelvis kräver muntlig bevisning eller inhämtande av kostsamma utredningar, inte kommer att tas upp till prövning. Konsumenttvistnämnden bör därutöver kunna avslå en begäran om prövning om hanteringen av ärendet allvarligt skulle hindra nämnden från att fungera effektivt. Avslag på den grunden bör kunna ske om en tvist exempelvis är mycket omfattande eller komplex. Hit kan höra ärenden där frågor om skadestånd eller edition uppkommer, vilka som huvudregel måste anses så komplicerade att de riskerar att allvarligt försämra nämndens effektivitet (se 61 åttonde punkten i stadgarna). Genom den föreslagna regleringen markeras att Konsumenttvistnämnden inte regelmässigt kan avslå tvister rörande vissa sakområden eller vissa frågor, utan att det måste avgöras från fall till fall vilka tvister som, med hänsyn till nämndens arbetsformer kan tas upp av nämnden utan att dess effektivitet riskerar att allvarligt försämras. Om det redan av innehållet i ärendet framgår att tvisten inte kan behandlas enligt någon av grunderna i 61 ska Konsumenttvistnämnden tillhandahålla båda parter ett motiverat beslut om avvisning inom tre veckor från det att ett ärende togs emot (se 62 första stycket i stadgarna). Om någon grund för avvisning enligt 61 i stadgarna framkommer senare under handläggningen av ärendet, ska beslut om avvisning fattas så snart som möjligt (se 62 andra stycket i stadgarna).

12 SvERIGEs ADvoKATSAMFUND 2.2 Information om Konsumenttvistnämnden och dess verksamhet Enligt artikel 13 ska näringsidkare lämna information till konsumenterna om det alternativa tvistlösningsorganet Detta ska ske på näringsidkarens webbplats, om en sådan finns och i förekommande fall i de allmänna villkor som näringsidkaren använder. I anledning av detta har det införts en bestämmelse i 4.1.5 VRGA. A v denna framgår att det åligger advokat som åtar sig uppdrag för konsument att lämna information om Konsumenttvistnämnden på advokatbyråns hemsida och i förekommande fall i allmänna villkor. Därtill åligger det advokat att upplysa klienten om möjligheten att få saken prövad av Konsumenttvistnämnden, så snart klienten anmält missnöje eller framställt anspråk. Även detta framgår av 4.1.5 VRGA. Enligt artikel 7 i direktivet ska medlemsstatema se till att de alternativa tvistlösningsorganet bl. a. på sina webbplatser lämnar tydlig och lättbegriplig information om det alternativa tvistlösningsförfarandet i en mängd olika avseenden. Den information som anges i artikel 7 finns tillgänglig på Konsumenttvistnämndens hemsida. Här lämnas information om bl. a. möjligheten till prövning hos Konsumenttvistnämnden och hur denna går till. A v informationen :fi.'amgår exempelvis att förfarandet är skriftligt, att en begäran om prövning kan göras såväl offline som online, att förfarandet kan avse både inhemska och gränsöverskridande tvister, vilken typ av tvister som kan bli föremål för prövning, vilka tidsfrister som gäller för prövning och att avgörandet från nämnden är bindande för advokaten. Det framgår också att det är en skyldighet för advokaten att medverka i prövning inför nämnden, under förutsättning att tvisten inte är anhängiggjord eller avgjord av advokatens försäkringsbolag eller av domstol. Vidare informeras om att handläggningen sker under sekretess. Ä ven andra skillnader mellan den prövning som sker hos Konsumenttvistnämnden i förhållande till vad som gäller vid domstolsprövning beskrivs. Därtill finns information om att besluten från Konsumenttvistnämnden är skriftliga och motiverade samt att dessa inte är möjliga

13 SvERIGES ADVOKAT SAMFUND att överklaga. Här kornmer också beslut som Konsumenttvistnämnden bestämmer ska offentliggöras att publiceras. När en klient begär prövning hos Konsumenttvistnämnden ska klienten få upplysning om förfarandet och dess verkningar. Klienten ska bl.a. få information om hur ledamöterna i Konsumenttvistnämnden utses och hur nämnden är sammansatt, vilka typer av tvister som nämnden prövar, vilka regler som gäller för ersättning för kostnader inom ramen för förfarandet i nämnden, att advokaten har en skyldighet att medverka till prövning inför nämnden om tvisten inte är anhängiggjord eller avgjord av advokatens försäkringsbolag eller av domstol och att advokaten har en skyldighet att följa beslut från Konsumenttvistnämnden. Klienten ska uppmanas att tydligt ange den fråga som klienten vill att Konsumenttvistnämnden ska pröva och grunden för denna. Därtill ska klienten uppmanas att ge in den kostnadsräkning eller annat underlag som kravet avser. Information ska också lämnas om att förfarandet är skriftligt och att muntlig bevisning därför inte kan åberopas Gfr 64 i stadgarna). Patterna ska informeras om att Konsumenttvistnämnden inte utreder ärenden eller tar in bevisning, utan att detta ankommer på partema och att nämndens uppgift är att pröva tvisten utifrån de uppgifter som partema åberopar. Efter granskning och eventuell komplettering ska klientens skrivelse skickas till advokaten för yttrande inom viss tid (se 63 i stadgarna). Advokaten är enligt förslaget skyldig att medverka till att saken prövas hos Konsumenttvistnämnden (se 60 i stadgarna). I sammanhanget kan nämnas att det ofta inte är en enskild advokat utan en advokatbyrå, som utställer fakturan. I ledamots möjlighet att underkasta sig prövning hos Konsumenttvistnämnden ligger dock en skyldighet för den för ärendet ansvarige

14 SvERIGES ADVOKATSAMFUN D advokaten som organiserat sin verksamhet i bolagsfmm att se till att advokatbyrån i så fall medverkar till prövning. 2.3 Kostnader i samband med förfarandet hos Konsumenttvistnämnden Enligt beaktandesats 41 i direktivet bör alternativa tvistlösningsförfaranden helst vara kostnadsfria för konsumenten. Om kostnader tillämpas bör det alternativa tvistlösningsförfarandet vara åtkomligt, attraktivt och billigt för konsumenten. A v denna anledning bör kostnaderna inte överstiga en nominell avgift. A v artikel 8 c) i direktivet framgår vidare att medlemsstatema ska se till att alternativa tvistlösningsförfaranden är effektiva och att förfarandet är kostnadsfritt eller tillgängligt mot en symbolisk avgift för konsumenten. Att ta ut en mycket begränsad ansöknings- eller expeditionsavgift av den konsument som påkallar prövning av sin sak hos Konsumenttvistnämnden, måste även med beaktande av direktivets lydelse kunna ses som godtagbart. Enligt Advokatsamfundet framstår det dessutom som såväl ändamålsenligt som nödvändigt, för att bl. a. undvika ogrundade ärenden. Något som förstärker angelägenhetsgraden av detta är omständigheten att det ska vara möjligt att inleda ärenden även online. Införandet av denna möjlighet har, enligt uppgift i Konsumenttvistutredningens direktiv, medfört en ökning av antalet ärenden hos ARN med 25 procent. Advokatsamfundet har därför gjort bedömningen att konsumenten har att erlägga en ansölaringsavgift för att kunna få sin sak prövad i Konsumenttvistnämnden (se 59 i stadgarna). Fråga är då vilket belopp ansölaringsavgiften ska bestämmas till. Kostnaden för att ansöka om stämning i domstol är för närvarande 450 kronor. Förslag föreligger dock att höja denna avgift till2 850 kronor för ett tvistemål och l 900 kronor för ett s.k. FT-mål. I det skiljeförfarande som fram till år 2001 anordnades av Advokatsamfundet hade klienten att erlägga en expeditionsavgift om 450 kronor, innan handläggningen påbö1jades. Utöver ansökningsavgiften ska varken konsumenten eller

15 SVERIGES ADVOKATSAMFUND advokaten ha att erlägga någon betalning till Konsumenttvistnämnden för förfarandet. De ska inte heller kunna förpliktigas att betala motpartens kostnad för fårfarandet hos nämnden (se 67 i stadgarna). Styrelsen stannade vid att en avgift om 450 kronor måste anses vara så begränsad att detta belopp inte rimligen kan avhålla de konsumenter som önskar få sin sak prövad, att vända sig till Konsumenttvistnämnden. Under den fortsatta beredningen av ärendet framkom dock att direktivet inte medger att ansökningsavgiften fastställs till ett så högt belopp som 450 kronor. Enligt uppgift har kommissionen ansett att ett riktmärke vid fastställarrdet av en avgift för det altemativa tvistlösningsorganet bör vara 8 euro. Advokatsamfundet har med hänvisning till detta tvingats revidera förslaget och konstaterat att ansökningsavgiften får närvarande inte kan bestämmas till ett högre belopp än l 00 kronor. 2.4 Konsumenttvistnämndens sammansättning m.m. Enligt beaktandesats 31 i direktivet bör medlemsstatema se till att altemativa tvistlösningsorgan löser tvister på ett rättvist, praktiskt och proportionellt sätt för såväl konsumenten som näringsidkaren, med utgångspunlct i en objektiv bedömning av de omständigheter under vilka klagomålet har lämnats in och med vederbörligt beaktande av partemas rättigheter. Av artikel6.1 i direktivet följer att medlemsstatema ska se till att de fysiska personer som ansvarar för altemativ tvistlösning har nödvändig sakkunskap och är oberoende och opartiska. Detta ska garanteras genom att det säkerställs att dessa personer a) har nödvändiga kunskaper och fårdigheter inom altemativ eller rättslig lösning av konsumenttvister samt allmän kännedom om lagen,

16 S VE RIGES A DVOKATSAMF UN D b) utses för en så lång mandatperiod att oberoendet för deras handlande kan säkerställas och inte kan avsättas utan skälig grund, c) inte är underkastade instrulctioner av någondera parten eller partemas företrädare, d) får ersättning på ett sätt som inte är kopplat till resultatet av förfarandet, e) utan onödigt dröjsmål unclenättar det alternativa tvistlösningsorganet om alla omständigheter som kan påverka eller kan anses påverka deras oberoende och opatiiskhet eller ge upphov till en intressekonflilct med någondera parten i den tvist de ombeds lösa. Skyldigheten att meddela sådana förhållanden ska bestå under hela det alternativa tvistlösningsförfarandet Den ska inte vara tillämplig när det alternativa tvistlösningsorganet bara omfattar en fysisk person. Av at1ilcel6.5 följer vidare att tvistlösningsorganet ska bestå av ett lika stort antal företrädare för konsumentintresset, som företrädare för näringsidkarintresset Som tidigare nämnts ska möjligheten till prövning hos Konsumenttvistnämnden erbjudas som ett frivilligt alternativ till domstolsprövning. För såväl advokaten som klienten innebär detta att man kan få ett enkelt, snabbt och billigt avgörande av tvister. Det torde därtillligga i advokatkårens intresse att medverka till att klienten får sin sak prövad. Detta värde är dock beroende av att klienterna anser sig rättvist behandlade av Konsumenttvistnämnden och att förfarandet även i övrigt ter sig som ett förmånligt alternativ till domstolsprövning. För att uppnå detta krävs noggranna överväganden i fråga om nämndens sammansättning. Advokatsamfundet har stannat vid att Konsumenttvistnämnden bör bestå av fem ledamöter jämte fem suppleanter. Detta då en nämnd med fårre ledamöter och suppleanter skulle riskera att bli alltför sårbar.

17 SvERIGEs ADVOKATSAMFUND Inledningsvis kan konstateras att advokater måste anses ha störst kompetens att bedöma tvister som rör advokatverksamhet Att advokater ska ingå i Konsumenttvistnämnden är enligt Advokatsamfundets mening därför en självklarhet. För att tillförsäkra nämnden saldrunskap på bästa sätt bör en advokat med humanjuridisk inriktning och en advokat med affärsjuridisk inriktning vara ledamöter i nämnden. Konsumentintresset måste då också vara representerat genom två ledamöter. Därmed uppnås direktivets krav om att vmje parts intresse ska vara representerat med lika antal ledamöter. Eftersom det av flera skäl finns anledning att föreslå ett ojämnt antalledamöter i nämnden har Advokatsamfundet stannat vid att den femte och sista ledamoten ska vara en f.d. ordinarie domare, med erfarenhet av dispositiva tvistemål. Suppleanterna ska utses på samma sätt (se 52 första stycket i stadgarna). Ordförande i Konsumenttvistnämnden ska vara f.d. ordinarie domare (se 52 tredje stycket i stadgarna). 2.5 Hur ska ledamöterna i Konsumenttvistnämnden utses m.m.? Ledamöter och suppleanter i Konsumenttvistnämnden ska utses av Advokatsamfundets styrelse. Ledamöterna i Konsumenttvistnämnden ska utses för viss, icke obetydlig, tid, för att säkerställa att deras handlande är opartiskt. Enligt Advokatsamfundets bedömning är det lämpligt att bestämma tiden för förordnandena till tre år, med möjlighet att förordnas för ytterligare en period (se 53 i stadgama). Om ledamot eller suppleant avgår i förtid ska ersättare väljas för återstående tid (se 54 i stadgama). Ledamötemai Konsumenttvistnämnden har att pröva sitt oberoende i förhållande till pmiema. Detta måste ske enligt vad som föreskrivs i artikel6.1, vilken redovisats ovan. Ledamötemai Konsumenttvistnämnden ska självklart vara oberoende i förhållande till allt och alla som kan ha ett intresse av resultatet av nämndens prövning och som hindrar dem från att fatta beslut på ett rättvist, opartiskt och oberoende sätt. I fråga om jäv för

18 SvERI GEs ADvOKATSAMFUN D Konsumenttvistnämndens ledamöter och suppleanter ska förvaltningslagen gälla i tillämpliga delar (se 56 i stadgarna). 2.6 Ersättning tillledamöterna i Konsumenttvistnämnden Uppdraget som ledamot i Konsumenttvistnämnden kan beräknas kräva en inte ringa arbetsinsats. Det framstår därför som naturligt att överväga frågan om ersättning till nämndens ledamöter. Verksamheten i Konsumenttvistnämnden ingår enligt Advokatsamfundet som ett led i upprätthållandet av god advokatsed. Uppdraget för advokat som ledamot bör därför ses som ett förtroendeuppdrag av samma karaktär som uppdrag i Advokatsamfundets styrelse eller disciplinnämnd. I överensstämmelse med detta bör inte någon ersättning för nedlagt arbete utgå till de ledamöter som är advokater. Ersättning för resekostnader ska dock utgå enligt samma principer som gäller för styrelsen och disciplinnämnden. När det gäller övriga ledamöter i nämnden kan dessa närmastjämföras med de allmänna representanterna som ingår i disciplinnämnden. Ett alternativ som kan övervägas är att ersätta ledamöterna per sammanträde, i stället för ett årligt arvode som är den princip för ersättning som tillämpas för de allmänna representanterna. Med hänvisning till Konsumenttvistnämndens organisation, med ledamöter och suppleanter samt då stor osäkerhet råder om hur många ärenden som kommer att prövas av nämnden har Advokatsamfundet stannat vid att bestämma ersättningen till 2 000 kronor per sammanträde. Ordföranden bör dock ha en högre ersättning, som i likhet med vad som för närvarande gäller hos ARN bör bestämmas till 4 000 kronor per sammanträde.

19 SvERIGES ADVOKATSAMFUND 2.7 Handläggning av konsumenttvister Konsumenttvistnämnden ska som ovan angetts bestå av fem ledamöter. Nämnden är dock beslutsför med tre ledamöter närvarande. I detta fall gäller också att lika antalledamöter ska representera advokat- och konsumentintresset (se 52 i stadgarna). Vid omröstning i nämnden gäller rättegångsbalkens regler i tillämpliga delar (se 55 ). 2.8 Inom vilken tidsfrist ska Konsumenttvistnämnden meddela beslut? Enligt artikel 8 e) i direktivet ska resultatet av det alternativa tvistlösningsförfarandet göras tillgängligt inom en period av 90 kalenderdagar från den dag då det alternativa tvistlösningsorganet mottar den fullständiga klagomålsakten. För mycket komplexa tvister får det ansvariga alternativa tvistlösningsorganet skönsmässigt besluta att förlänga denna period. Partema ska då informeras om detta samt om hur lång tid det förväntas ta att lösa tvisten. Detta innebär att prövningen i Konsumenttvistnämnden som huvudregel ska vara avslutad 90 dagar efter det att ett komplett ärende har inkommit till nämnden och det är färdigt för beslut. Nämnden ska då skriftligen underr-ätta partema om detta. Vid mycket komplexa tvister får dock fristen förlängas. Samma sak gäller om ett ärende har förklarats vilande. Beslut om detta fattas av Konsumenttvistnämnden, som då har att upplysa partema om hur lång tid det ungefår kan förväntas ta att lösa tvisten. Underr-ättelse om den förlängda fristen ska skickas till partema (se 65 i stadgarna). 2.9 Är parterna skyldiga att följa Konsumenttvistnämndens beslut m.m.? Enligt artikel10.2 i direktivet är det alternativa tvistlösningsförfarandet bindande för partema endast om de informerats om dess bindande karaktär i förväg och uttryckligen godtagit denna.

20 SvERIGEs ADvOKATSAMFUN D Enligt 4.1.7 VRGA är en advokat skyldig att följa beslut från Konsumenttvistnämnden. Detta framgår också av den allmänna information om prövningen, som flnns på Konsumenttvistnämndens hemsida. Om advokaten inte följer Konsumenttvistnämndens beslut, kan klienten anmäla detta till Advokatsamfundets disciplinnämnd. Konsumenttvistnämndens beslut kommer inte att kunna överidagas (se 68 i stadgarna). Om Konsumenttvistnämnden flnner anledning att exempelvis sätta ner ett arvode i väsentlig mån, kan nämnden hänskjuta ärendet till disciplinnämnden för prövning av huruvida omständigheterna är förenliga med reglerna om god advokatsed. Disciplinnämnden har därefter att göra en självständig prövning av ärendet utifrån VRGA. 2.10 Övrigt om Konsumenttvistnämnden Konsumenttvistnämnden har följande kontaktuppgifter. Postadress: Box 27321, 102 54 Stockholm Telefon: 08-459 03 00 E-post: konsumenttvistnämnden@advokatsamfundet. se Webbadress: www.advokatsamfundet.se/konsumenttvistnämnden Advokatsamfundets verksamhet är avgiftsfinansierad av ledamöterna i samfundet. Ä ven Konsumenttvistnämndens verksamhet finansieras på detta sätt. 3. Ändringar av Sveriges advokatsamfunds stadgar i anledning av inrättandet av Konsumenttvistnämnden Advokatsamfundet har som redovisats ovan fattat beslut om ändring av stadgama. En beslutad stadgeändring ska fastställas av regeringen för att bli gällande och så har skett genom SFS 2015:416.

21 S VERIGES ADVOKATSAMFUND Tidigare lydelse Lydelse enl. SFS 2015:416 Om Konsumenttvistnämnden 47 Ledamot och suppleant i styrelsen, ledamot Ledamöter och suppleanter i styrelsen, av disciplinnämnden, generalsekreteraren ledamöter av disciplinnämnden, samt annan advokat som har deltagit i generalsekreteraren och andra advokater handläggningen av disciplinärende eller som har deltagit i handläggningen av annat tillsynsärende hos samfundet får ej disciplinärenden eller andra tillsynsärenden obehörigen för annan yppa vad de på grund hos samfundet samt ledamöter och av samfundsledamots skyldighet att lämna suppleanter i Konsumenttvistnämnden får uppgifter och tillhandahålla handlingar inte obehörigen för någon annan yppa vad erfarit om denne och hans verksamhet. de på grund av en samfundsledamots skyldighet att lämna uppgifter och tillhandahålla handlingar har fått veta om honom eller henne och hans eller hennes verksamhet. Meddelande om att någon antagits till ledamot av samfundet eller avgått dämr skall genom styrelsens försorg bringas till allmän kännedom. Disciplinnämnden får bestämma att beslut av nämnden i disciplinärende skall helt eller delvis offentliggöras. 51 Styrelsen ska se till att det blir allmänt känt att någon har antagits som ledamot av samfundet eller avgått ur det. Disciplinnämnden får bestämma att ett beslut av nämnden i ett disciplinärende ska offentliggöras helt eller delvis. Konsumenttvistnämnden får bestämma att ett beslut av nämnden ska offentliggöras helt eller delvis. 52 Konsumenttvistnämnden ska bestå av fem ledamöter och fem suppleanter. Av ledamöterna ska två vara advokater, två företräda konsumentintresset och en vara före detta ordinarie domare. Ordföranden i Konsumenttvistnämnden ska vara före detta ordinarie domare. Ett arende får avgöras av tre ledamöter, varav en advokat, en företrädare för konsumentintresset och en före detta ordinarie domare.

22 SvERIGES ADVOKATSAMFUND 53 Advokatsamfundets styrelse utser ledamöter och suppleanter i Konsumenttvistnämnden. Samtliga ledamöter och suppleanter förordnas för tre år i taget. En ledamot får inte omväljas om han eller hon kommer att ha varit ledamot av Konsumenttvistnämnden under sex år i följd vid utgången av den valperiod som han eller hon utsetts för. 54 Om en ledamot eller suppleant i Konsumenttvistnämnden avgår innan den valperiod som han eller hon valts för har gått till ända, ska en ersättare utses för den återstående perioden. 55 Vid omröstning i Konsumenttvistnämnden gäller rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål i tillämpliga delar. 56 I fi åga om j ä v för Konsumenttvistnämndens ledamöter och suppleanter gäller förvaltningslagen (1986:223) i tillämpliga delar.

23 SvERIGES A D VOKATSAM F UND Om ärenden i Konsumenttvistnämnden 57 Konsumenttvistnämnden ska pröva tvister mellan en konsument och en advokat eller advokatbyrå om en tjänst som advokaten eller advokatbynffi tillhandahållit konsumenten. 58 Med konsument avses en fysisk person som agerar för ett ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten. 59 En konsument kan skriftligen begära prövning av ett ärende, efter att ha betalat en ansökningsavgift som Advokatsamfundet bestämmer. 60 Advokaten och i förekommande fall advokatbyrån är skyldig att medverka i Konsumenttvistnämndens prövning, om en lösning i samförstånd inte har kunnat uppnås. Konsumenttvistnämnden får anmäla andra anspråk än arvode till advokatens försäkringsbolag. 61 Konsumenttvistnämnden prövar inte ett ärende om konsumenten inte har försökt uppnå en lösning i samförstånd med advokaten, värdet av det som yrkas understiger l 000 kronor, värdet av det som yrkas överstiger 200 000 kronor, ärendet kommer in senare än ett år efter det att konsumenten skriftligen framställde klagomålet till

24 SvERIGEs ADVOKATSAMFUN D advokaten, såvida det inte finns synnerliga skäl, ärendet inleds av okynne eller saknar grund, den komplettering som nämnden begärt inte kommer in :fi:ån konsumenten, utredningen är bristfällig och det inte går att avhjälpa bristen, ärendet med hänsyn till nämndens arbetsformer inte lämpar sig för prövning av nämnden eller allvarligt skulle förhindra nämnden från att fungera effektivt, eller ärendet handläggs eller är avgjort av domstol. 62 Om det redan av innehållet i ett ärende framgår att tvisten enligt någon av grunderna i 61 inte kan behandlas, ska Konsumenttvistnämnden tillhandahålla båda parterna ett motiverat beslut om avvisning inom tre veckor från det att ärendet togs emot. Om någon grund för avvisning enligt 61 framkommer senaste under handläggningen av ärendet, ska beslut om avvisning fattas så snmt som möjligt. 63 I ärenden hos Konsumenttvistnämnden ska den advokat som ärendet rör ges tillfälle att inkomma med ett skriftligt yttrande, om inte särskilda omständigheter motiverar något annat. 64 Förfarandet inför Konsumenttvistnämnden är skriftligt. 65 Konsumenttvister ska avgöras inom 90 dagar från det att de är färdiga för beslut. Konsumenttvistnämnden ska skriftligen unclenätta parterna när ett ärende är färdigt för beslut.

25 SvERIGEs ADVOK ATSAMFUND Om en tvist är komplicerad kan tiden för avgörande enligt första stycket förlängas. I sådana fall ska partema underrätts om detta och om hur lång tid det kan förväntas ta att pröva tvisten. 66 Ett ärende kan förklaras vilande av Konsumenttvistnämnden om tvisten prövas hos advokatens försäkringsgivare. 67 Partema svarar för sina egna kostnader för förfarandet. 68 Beslut från Konsumenttvistnämnden ska vara skriftliga och motiverade. Konsumenttvistnämndens beslut kan inte överklagas. 52 F öreslås ändringar av dessa stadgar, tillkommer det fullmäktige att besluta därom. Innan sådant beslut fattas, skall tillfälle beredas avdelningarna att å avdelningsmöte behandla föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver. Beslut om stadgeändring är ej giltigt, med mindre antingen beslutet fattats å ett ordinarie fullmäktigemöte och därvid biträtts av minst tre fjärdedelar av hela antalet fullmäktige eller ock beslutet fattats å två på varandra följ ande ordinarie fullmäktigemöten och å det möte, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de närvarande fullmäktige. Beslutad stadgeändring skall för att bliva gällande fastställas av Konungen. 69 Ändringar av dessa stadgar beslutas av fullmäktige. Innan ett sådant beslut fattas, ska avdelningarna ges tillfälle att behandla det aktuella förslaget på ett avdelningsmöte och sedan yttra sig över det. För att ett beslut om stadgeändring ska vara giltigt, krävs det antingen att beslutet har fattats på ett ordinarie fullmäktigemöte och då har fått stöd av minst tre fjärdedelar av hela antalet fullmäktige eller att beslutet fattats på två på varandra följande ordinarie fullmäktigemöten och på det möte som hålls sist har fått stöd av mist två tredjedelar av de närvarande fullmäktige. En beslutad stadgeändring ska fastställas av regeringen för att bli gällande.

26 SvERIGEs ADVOKATSAMFUND 4. Ändring av Vägledande regler om god advokatsed i anledning av inrättandet av Konsumenttvistnämnden Inrättandet av Konsumenttvistnämnden har som ovan angivits även krävt ändringar av VRGA. Ändringatna beslutades av Advokatsamfundets styrelse den 4 december och träder i kraft den l januari 2016. Nya bestämmelser: 4.1.5 Det åligger advokat som åtar sig uppdragför konsument att lämna information om Konsumenttvistnämnden på advokatbyråns hemsida och i förekommande fall i allmänna villkor. Därtill åligger det advokat att upplysa klienten om möjligheten att få saken prövad av Konsumenttvistnämnden, så snart klienten anmält missnöje eller framställt anspråk. 4.1.6 Advokat är skyldig att medverka i Konsumenttvistnämndens prövning, om en lösning i samförstånd inte har kunnat uppnås. 4.1. 7 Advokat är skyldig attfölja beslutfrån Konsumenttvistnämnden Ändring av befintlig bestämmelse: 8 Förhållandet till Advokatsamfundet En advokat är skyldig att inom förelagd tid inkomma med yttrande och svaromål som begärs av Advokatsamfundets styrelse, disciplinnämnd, generalsekreteraren eller dennes medhjälpare samt Konsumenttvistnämnden. Advokaten är därvid inte bunden av den tystnadsplikt som annars gäller. De uppgifter advokaten lämnar skall vara sanningsenliga.