Nätprovfiske i Halland 2011

Nätprovfiske i Halland

Nätprovfiske i Halland Biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke Tel. 3338 3 www.medinsbiologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson Lars Stibe Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande : ISSN 8 ISRN LSTYNM/.SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Omslagsfoto: Vy över Yasjön,

Nätprovfiske i Halland Biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar Mölnlycke 3 Robert Rådén, Anna Henricsson & Karin Johansson

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Innehållsförteckning. Inledning.... Metodik.... Provfiske.... Utvärdering... 3. Resultat och diskussion... 7 3. Fisk och försurning... 7 3. Provfiskade sjöar... 7 3.3 Botasjön... 8 3. Digeshultasjön... 9 3. Farssjön... 3. Gröna sjö... 3.7 Grötsjön... 3.8 Killebergssjön... 3 3.9 Lilla Frillen... 3. Lyngsjön... 3. Stora Skottsjön... 3. Stora Horredssjön... 7 3.3 Stora Ärsjön... 8 3. Svarta sjö... 9 3. Yasjön. Slutsats.... Referenser... Bilaga. Resultatsidor provfiske... 3 Bilaga. Nätinformation... 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.. Inledning Halland hör till de län i Sverige som har drabbats hårdast av försurning. Det finns flera skäl till detta. Länet är naturligt nederbördsrikt och en stor del av vädersystemen för med sig försurande föroreningar från Syd och Västeuropa. Utöver detta utgörs länets bergrund i mycket hög grad av svårvittrade kalkfattig mineral. Detta medför att markens naturliga buffringsförmåga är låg. För att motverka försurningens effekter i sjöar och vattendrag genomförs årligen omfattande kalkinsatser i länet. Effekterna av dessa insatser kontrolleras både via vattenkemisk och biologiskprovtagning. På uppdrag av länsstyrelsen i Hallands län har under undersökt fiskfaunan i 3 av de kalkade sjöarna (Figur ). Syftet var att undersöka i vilken grad sjöarnas fisksamhällen är påverkade av surt vatten samt ur ett biologiskt perspektiv belysa de utförda kalkningsinsatserna.. Metodik. Provfiske Provfisket utfördes av Anna Henricsson och Karin Johansson () under perioden till. Undersökningarna utfördes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Den samlade nätansträngningen i sjöarna varierade något. Av de tretton provfiskade sjöarna provfiskades fyra enligt den standardiserade kvantitativa metodiken (Botasjön, Farssjö, Lilla Frillen och Stora Horredssjön) i övriga sjöar utfördes inventeringsprovfisken med fyra lagda nät. Vid samtliga provfisken användes bottensatta översiktsnät av typen Norden. Efter provfisket rapporterades resultaten till Sveriges lantbruksuniversitet, sötvattenslaboratoriet och indexet beräknades (SLU ). Från SLU erhölls även värden baserade på tidigare års provfiskeresultat. är ett index som används för att påvisa påverkan av främst försurning och eutrofiering. Indexet sammanväger åtta delindex som beräknas från fångsten i ett standardiserat provfiske med bottensatta nät. Detaljerad information för respektive lagt nät redovisas i Bilaga. I samband med provfiskena utfördes mätningar av vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Resultaten av dessa mätningar redovisas tillsammans med beräknade index och samtliga resultat från årets provfiske i Bilaga.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Figur. Provfiskade sjöar i Halland och Skåne län (Svarta sjö belägen i Skåne län). Utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cdrom.. Utvärdering Resultaten av de utförda provfiskena utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7). Resultat från tidigare provfisken erhölls från Anders Kinnerbäck (SLU ). Samtliga vattenkemiska data levererades av Lars Stibe, länsstyrelsen Hallands län (Länsstyrelsen Hallands län ). Information kring tidigare års provfisken har erhållits från länsstyrelserna i Halland och Skåne (Lennartsson &, Ljunggren & ). I merparten av bedömningarna ansåg vi att klassningen enligt var korrekt. I de fall vår expertbedömning avvek från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kommenterades detta under resultat och diskussion samt i Bilaga.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Resultat och diskussion 3. Fisk och försurning Av förklarliga skäl hör fiskar till de djur som påverkas kraftigast av att vattnet de lever i blir surare. Försurning av vattnet leder hos fisk främst till utebliven reproduktion. Äldre individer kan ofta leva kvar under längre perioder i försurade vatten. Därför är det ofta intressant att studera om de förekommande fiskpopulationerna reproducerar sig. Enligt Degerman och Lingdell (993) orsakar försurning fiskmortalitet främst:. Försämrad kläckning pga. att ett lågt ph medför att kläckningsenzymet Chorionase inaktiveras.. Vid låga phvärden ökar ofta mängden löst aluminium och andra metaller i vattnet. Aluminiumet kan orsaka direkta skador på fiskarnas gälar men också framkalla kraftig slembildning med en ökad dödlighet som följ. Även utfällningar av andra metalloxider tros bidra till en ökad dödlighet bland fiskar i försurade vatten. Hur känsliga fiskar är för försurning varierar avsevärt mellan olika arter. De i Halland vanligt förekommande arterna och kan reproducera sig vid phvärden strax under, medan karpfiskar som mört och sarv får reproduktionen kraftigt störd redan vid ph. Av denna anledning är det av stort intresse om sjöarna hyser livskraftiga bestånd av dessa känsliga arter. 3. Provfiskade sjöar Nedan följer en redovisning av de sjöar som ingick i årets undersökning. Kommentarer och beräknade index för årets provfiske redovisas i Bilaga. Sammanfattningarna inleds med en text kring sjöns vattenkemi och fisksamhälle. Sedan redovisas årets och tidigare års data i form av fyra diagram. Två diagram beskriver sjöarnas vattenkemi. I phdiagrammet finns en linje inlagd vid ph. Denna linje beskriver ett phvärde då känsliga fiskarters reproduktion börjar bli eller redan är kraftigt störd. I alkalinitetsdiagrammet finns en linje som markerar en alkalinitet på,. När alkaliniteten går under detta värde är ett vattens buffringsförmåga så låg att risken för episoder med kraftigt sjunkande ph (så kallade surstötar) är överhängande. Surstötar uppstår ofta i samband med högflödesperioder. Typiska perioder för surstötar är i samband med snösmältningen och eller stor nederbörd på våren. Om surstötar sammanfaller med perioder då fiskpopulationer är känsliga, t ex. vid lek, kan stora skador orsakas. Slutligen redovisas tidigare års fångster (fångst per nätansträngning, F/A) samt en tidserie med beräknade värden i två diagram. Vilka arter som visas i F/Adiagrammet varierar något. Generellt visas fångsten av den historiskt sett dominerande arten (oftast abborre) samt eventuellt en förekommande försurningskänslig art (ofta mört eller sarv). Bredvid detta diagram återfinns ett diagram som redovisar en tidsserie med beräknade värden för utförda provfisken. 7

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3.3 Botasjön Botasjön började kalkas 989. Då kalkningarna påbörjades var sjön kraftigt försurad och vattnets alkalinitet obefintlig. De vattenkemiska undersökningarna i sjöns utlopp visar att kalkningsåtgärderna fungerat väl (Figur ). Sjöns vatten har sedan början av 9talet överlag haft en god buffertförmåga. Endast enstaka låga värden har noterats och de senaste åren har alkaliniteten varit stabil. Sedan början på talet har inga verkligt låga phvärden noterats. Även resultaten från provfiskeundersökningarna visar att vattenkvalitén i Botasjön blivit bättre. Den försurningskänsliga mörten har återkoloniserat sjön (Figur 3). Arten har fångats vid de två senaste provfiskena ( och ). Vid årets fiske var flera årsklasser representerade och resultaten visade att mörtens reproduktion fungerat väl de senaste åren (Bilaga ). Att sjöns fiskbestånd gynnats av kalkinsatserna visar sig även i serien med beräknade index (Figur 3). Sedan 99 har en tydlig trend med ökande indexvärden kunnat noteras. Sammantaget visade årets fångst att sjöns ekologiska status var god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 7, 7,,, ph 988 989 99 993 99 99 998 3 7 9 ph ph Alkalinitet (mekv/l),,,,3,, 988 989 99 993 99 99 998 3 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Botasjöns utlopp under perioden 988. F/A Gräns till God status,8 3,,, 89 9 9 9 9 Figur 3. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) av abborre och mört i Botasjön under perioden 989. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under perioden 99. 8

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Digeshultasjön Sjön började kalkas först 98 sedan dessa har sjöns buffertförmåga och phvärde varierat kraftigt med återkommande låga värden (Figur ). Resultaten från de utförda provfiskena i sjön styrker bedömningen att kalkinsatserna inte fungerat fullt ut. Trots att sjön har kalkats sedan 98 så är fångsten av abborre fortsatt i princip på samma nivåer som i början av 7talet (Figur ). Vid årets undersökning fångades flera årsklasser av abborre. Detta visade att sjöns abborrar trots en ojämn vattenkemi lyckats reproducera sig de senaste åren. ets fångst motiverade att sjöns ekologiska status klassades som måttlig. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 ph ph Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 983 98 987 989 99 993 99 997 999 3 8 983 98 987 989 99 993 99 997 999 3 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Digeshultasjön (litoralt) under perioden 983. F/A Gräns till God status 8,8,,, 7 7 8 9 9 7 7 8 9 9 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) av abborre i Digeshultasjön under perioden 97. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period. 9

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Farssjön Farssjön började kalkas 978. Fram till kalkstarten var sjön kraftigt försurad men kalkinsatserna har varit framgångsrika och sedan mitten på 8talet har sjöns vatten varit välbuffrat och phvärdena klart över (Figur ). Då sjön ligger högt upp i Fageredsåns vattensystem är upprätthållandet av en god vattenkvalité av stor betydelse även för de nedströms liggande åsträckorna som är lax och öringförande. Fångsten av abborre och mört i sjön i stort sett varit oförändrad sedan 99 (Figur 7). Detta speglar stabila förhållanden med en god vattenkvalité. Noterbart är dock att en försiktigt sjunkande trend kan anas för de beräknade indexen (Figur ). Orsaken till denna minskning är oklar och någon motsvarande trend kan inte ses i resultaten av de vattenkemiska analyserna. Sammantaget klassades Farssjöns ekologiska status som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 ph ph Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 977 98 983 98 989 99 99 998 7 977 979 98 983 98 987 989 99 993 99 997 999 3 7 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Farssjöns utlopp under perioden 977. F/A Gräns till God status,8 3,,, 9 9 Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Farssjön under perioden 99. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Gröna sjö Sjön började kalkas 988. Trots att sjön kalkas så har de uppmätta ph och alkalinitetsvärdena varierat betydligt sedan kalkstarten och låga värden har uppmätts nästan årligen (Figur 8). Det är först vid de två senaste provfiskena som resultaten börjat visa ett mer normalt abborrbestånd (Figur 9). ets fångst av abborre visade att artens reproduktion fungerat de senaste säsongerna. Möjligen kan avsaknaden av fisk större än mm spegla mindre lyckad reproduktion för ca. 3 år sedan. Ett rimligt resultat då sjöns alkalinitet och phvärden vid flera tillfällen sedan varit mycket låga (Figur 8) och risken för surstötar stor. Sammantaget klassades sjöns ekologiska status som måttlig. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 7 ph 987 989 99 993 99 99 998 7 9 ph ph Alkalinitet (mekv/l),,,,3,, 987 989 99 993 99 99 998 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7 9 Figur 8. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Grönasjöns utlopp under perioden 987. F/A Gräns till God status,8 3,,, 88 9 88 9 Figur 9. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och gädda i Grönasjön under perioden 989. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3.7 Grötsjön Innan Grötsjön började kalkas 987 var sjön kraftigt försurad. Fram till början på talet varierade sjöns alkalinitet och phvärden kraftigt och flera gånger noterades mycket låga värden (Figur ). Även provfiskeresultaten speglade denna ostabilitet, framtill påträffades endast abborre och gädda i sjön. Två arter som är förhållandevis försurningståliga. Men vid års fiske fångades mört. En art som förmodligen slogs ut redan under 7talet. ets provfiske visade på ett livskraftigt mörtbestånd med flera årsklasser representerade i fångsten (Figur och Bilaga ). Sammantaget klassades sjöns status som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 ph ph Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 98 988 99 99 99 99 997 999 3 8 98 988 99 99 99 99 997 999 3 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Grötsjöns utlopp under perioden 98. F/A Gräns till God status 8,8,,, 88 9 9 88 9 9 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Grötsjön under perioden 988. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3.8 Killebergssjön Killebergssjön är en liten sjö belägen i vattendraget Blankan. Sjön kalkas indirekt via en kalkdoserare belägen uppströms. Funktionen av kalkningen var fram till slutet på 9 talet bristfällig. Men sedan dess har få phvärden under uppmätts. Alkalinitetsvärdena visar dock att vattnets buffringsförmåga fortsatt varit svag (Figur ) och enstaka surstötar mellan kemiprovtagningarna kan inte uteslutas. Sedan provfiskena påbörjades 988 har endast abborre och någon enstaka gädda påträffats. Vid års undersökning var fångsten av abborre avsevärt lägre än tidigare (Figur 3). Orsaken till denna minskade fångst är oklar. Vid årets undersökning var fångsten av abborre fortsatt låg men glädjande nog påträffades mört. Tätheterna var dock låga. Enligt indexet klassades sjöns status nu som god. Vår bedömning är att denna klassning var ett klart gränsfall till måttlig status. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 ph ph Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 98 987 989 99 993 99 997 999 3 8 98 987 989 99 993 99 997 999 3 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Blankan vid Mejeribacken cirka 3 m nedströms Killebergsjöns utlopp under perioden 98. F/A Gräns till God status,8 3,,, 88 9 9 88 9 9 Figur 3. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Killebergssjön under perioden 988. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period. 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3.9 Lilla Frillen Lilla Frillen utmärker sig något bland de provfiskade sjöarna då dess vatten är förhållandevis klart. Detta beror i hög grad på att en betydande del av dess tillrinning kommer i form av grundvatten. Innan kalkningen i sjön startade 98 var sjöns ph lågt och sjöns alkalinitet mycket låg. Överlag lyckades kalkningen och vattenkvalitén förbättrades betydligt. Undantaget var ett antal år i början på talet då sjöns buffertförmåga och ph vid flera tillfällen var mycket låga (Figur ). Sjöns fiskbestånd håller fortfarande på att hämta sig efter dessa sura år. Vid undersökningar utförda före dominerades fångsterna av mört. Det är något anmärkningsvärt att den största fångsten av mört (antal fångade individer) gjordes 98. Alltså året innan kalkinsatserna inleddes. Numera är abborre den dominerande arten (Figur ), fångsten av arten är dock tydligt lägre än normalt för sjön. Sedan hösten har vattenkemin varit stabil och framtida undersökningar kan komma att visa om sjöns fiskbestånd kan återhämta sig. Sammantaget bedömdes sjöns ekologiska status vara måttligt hög. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 ph ph Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 97 978 98 98 98 989 99 99 997 8 97 978 98 98 98 989 99 99 997 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Lilla Frillens utlopp under perioden 97. F/A Gräns till God status,8 3,,, 8 8 9 9 8 8 9 9 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Lilla Frillen under perioden 98. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Lyngsjön I slutet på 8talet var sjön kraftigt försurad och ett kalkningsprojekt inleddes. De första åren var effekten av insatserna bristfällig. Sjöns phvärde och alkalinitet var ofta nere på biologiskt skadliga nivåer. Efter en revidering av kalkplanerna 993 har sjön dock svarat positivt på kalkinsatserna (Figur ). Numera är låga ph och alkalinitetsvärden undantagsfall. Även sjöns fiskbestånd svarade på den positiva utvecklingen och fångsten av abborre och mört ökade (Figur 7). ets provfiske visade att de båda arternas reproduktion fungerat de senaste åren. Fångsten av abborre var dock mycket sparsam. Sjöns ekologiska status klassades av som otillfredsställande. En klassning som i hög grad berodde av den låga fångsten av just abborre. En dominans av karpfisk som mört) kan indikera näringsämnespåverkan. I detta fall bedömer vi dock att sjön inte är negativt påverkad av näringsämnen. Vår bedömning är därför att indexet i detta fall blir något missvisande och att sjöns ekologiska status med avseende på fiskfaunan är god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 ph ph ph Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 987 989 99 99 99 99 998 3 7 9 987 989 99 99 99 99 998 3 7 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Lyngsjöns utlopp under perioden 987. F/A Gräns till God status,8 3,,, 9 9 9 9 Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Lyngsjön under perioden 99. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Stora Skottsjön Sjön är en källsjö till Björnbäcken i Viskans vattensystem. När sjön började kalkas 99 var sjön kraftigt försurad. Numera är sjöns vattenkvalité avsevärt bättre och sedan kalkstarten har låga ph och alkalinitetsvärden varit relativt ovanliga (Figur 8). Även sjöns fiskfauna speglar den förbättrade vattenkvalitén. Sedan undersökningen 99 har andel mört i fångsten ökat avsevärt och numera hyser sjön ett livskraftigt bestånd av den försurningskänsliga arten (Figur 9). Möjligen har mörtbeståndets utveckling till viss del skett på bekostnad av abborrens. Fångsten av abborre i sjön har minskat under hela provperioden. Sedan 99 har dock förändringarna varit marginella så några dramatiska förändringar i avseende på abborrtäthet har inte skett de senaste åren. Sedan 99 har fångsterna vid provfiskena motiverat att sjöns ekologiska status klassats som god. ets provfiske innebar ingen förändring. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 ph ph ph, Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 989 99 99 99 99 997 999 7 9 989 99 99 99 99 997 999 7 9 Figur 8. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Stora Skottsjöns utlopp under perioden 989. F/A Gräns till God status,8 3,,, 9 9 9 9 Figur 9. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Stora Skottsjön under perioden 989. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Stora Horredssjön I slutet av 7talet var sjön kraftigt försurad och dess buffertförmåga mycket låg. Kalkinsatserna har dock varit framgångsrika och sedan slutet på 8talet har vattenkvalitén varit god. Inga låga phvärden har noterats och sjöns alkalinitet har varit stabilt hög (Figur ). Syftet med kalkningsprojektet i Stora Horredssjön är inte bara att skydda faunan i sjön utan även att säkra en god vattenkvalité i den nedströms liggande Hornån. Ån hyser bland annat skyddsvärda lax och öringpopulationer. Numera visar provfisken i sjön på livskraftiga fiskbestånd (Figur och Bilaga ). Av de nio funna arterna är förekomsten av de mycket känsliga arterna mört och sarv goda indikatorer på ett lyckat kalkningsarbete. Sammantaget klassades sjöns ekologiska status som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 ph ph ph, Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 97 979 98 98 988 99 99 997 3 9 97 978 98 98 98 98 988 99 99 99 99 998 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Stora Horredssjöns utlopp under perioden 97. F/A Gräns till God status,8 3,,, 8 87 97 8 87 97 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Stora Horredssjön under perioden 98. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period. 7

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3.3 Stora Ärsjön Då kalkningarna av sjön påbörjades 99 var sjön kraftigt försurad. Sjöns phvärde var nere vid och alkaliniteten obefintlig (Figur ). Stora Ärsjön svarade snabbt på kalkinsatserna och sedan början på 9talet har phvärdena överlag varit höga. Vid enstaka tillfällen har låga alkalinitetsvärden noterats i Albäcken (sjöns utloppsbäck) och enstaka surstötar mellan mättillfällena kan inte uteslutas. Sjön har förutom årets undersökning även provfiskats. Resultaten av de båda provfiskena var relativt likvärdiga (Figur 3), glädjande var dock att fångsten av de försurningskänsliga arterna mört och sarv ökat något. Sammantaget klassades sjöns ekologiska status som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 ph ph ph, Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 3 988 989 99 993 99 99 998 3 7 9 988 989 99 993 99 99 998 3 7 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Albäcken nedströms Ärsjöarna under perioden 988. F/A Gräns till God status,8 3,,, Figur 3. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Stora Ärsjön under perioden. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period. 8

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Svarta sjö Sjön började kalkas under 98. Kalkningen skedde via en uppströms placerad kalkdoserare. Denna doserare var i bruk fram till 3. Från och med hösten 3 kalkas sjön numera årligen från båt. Vid samtliga utförda provfisken (998, och ) har fyra arter påträffats (abborre, braxen, gädda och mört). Noterbart är att årets fångst per lagt nät (F/A) av både mört och abborre var den lägsta som noterats. Orsaken till denna minskning är oklar. Sedan hösten har sjöns ph och alkalinitet vid ett flertal tillfällen varit nere på oroväckande låga nivåer (Figur ). Det kan inte uteslutas att dessa perioder stört reproduktionen för sjöns fiskbestånd. Sjöns ekologiska status var god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 ph ph, Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 98 987 989 99 993 99 997 999 3 7 9 98 987 989 99 993 99 997 999 3 7 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Svarta sjös utlopp under perioden 98. F/A Gräns till God status 8,8,,, 98 98 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Svarta sjö under perioden 998. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period. 9

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. 3. Yasjön I slutet av 7talet var sjön kraftigt försurad med en obefintlig buffringsförmåga. Efter 98 har sjöns ph varit högre men fortfarande uppmäts låga värden och alkaliniteten är återkommande mycket låg (Figur ). Dessa perioder med låg buffringsförmåga gör att förekomst av surstötar mellan mättillfällena inte kan uteslutas. Fiskfaunan i sjön har vid samtliga provtillfällen dominerats av den förhållandevis tåliga abborren (Figur 7). Utöver abborre hyser sjön bestånd av gädda och inplanterad regnbåge. De sistnämnda planteras in för rekreationsfiske och fortplantar sig inte i sjön. Sammantaget var sjöns ekologiska status otillfredsställande. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 ph ph ph, Alkalinitet (mekv/l), Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 7,,,3,, 97 979 98 98 988 99 99 997 3 9 97 978 98 98 98 98 988 99 99 99 99 998 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Yasjöns utlopp under perioden 97. F/A Gräns till God status,8 3,,, 8 8 9 9 8 8 9 9 Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre i Yasjön under perioden 98. Det högra diagrammet visar sjöns ekologiska status (klassat enligt ) under samma period.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.. Slutsats Resultaten visar att kalkinsatserna i de provfiskade sjöarna överlag fungerat väl. Av de 3 undersökta sjöarna bedömdes åtta ha en god ekologisk status (Figur 8). Tre sjöar bedömdes ha en måttlig status och två otillfredsställande. För Lyngsjön var den låga klassningen (otillfredsställande) ett utslag av ett missvisande index, vår bedömning var att sjöns ekologiska status var god med avseende på fiskfaunan. I flera av de undersökta sjöarna uppstår fortfarande enstaka tillfällen med låg alkalinitet och snabbt sjunkande ph så det finns utrymme för förbättringar. I tio av de undersökta vattnen påträffades en eller flera försurningskänsliga fiskarter (i huvudsak mört och sarv). I vissa fall (exempelvis Killebergssjön) var tätheterna av känsliga arter dock låg. Sambandet mellan en stabil vattenkemi och fisksamhällena var i de flesta fall tydlig och i de sjöar med få episoder med låga phvärden och en god buffringsförmåga påträffades känsliga arter som mört och sarv.,,8 God status Måttlig status Otillfredsställande status,,,, Botasjön Digeshultasjön Farssjön Gröna sjö Grötsjön Killebergssjön La. Frillen Lyngsjön St. Skottsjön St. Horressjön St. Ärsjön Svarta sjö Yasjön Figur 8. Beräknat för nätprovfisken utförda inom ramen för kalkeffektskontrollen i Hallandslän.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.. Referenser Degerman, E., Lingdell, PE. 993. phisces Fisk som indikator på lågt ph. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (993) 3: 37 Lennartsson, T.. Nätprovfisken i hallands län. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet. Lennartsson, T.. Nätprovfisken i hallands län. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen Hallands län.. Sammanställning av årets och historiska kemidata. Data sammanställt av Lars Stibe, Länsstyrelsen Hallands län. Naturvårdsverket. 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 7:, utgåva. ISBN 97897. SLU.. Resultat samt beräknade index från årets och tidigare nätprovfisken. Data sammanställd av Anders Kinnerbäck, Sveriges lantbruksuniversitet.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Bilaga. Resultatsidor provfiske 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Botasjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m):,,,,,, 3, 3, Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 38/3 Viskan 3 Halland 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ 3 9, Sjön som är näringsfattig och försurningskänslig omges av blandskog. Längs sjöns östra strand finns ett mindre hygge. Längs stränderna återfinns glesa vassbälten och bestånd av bland annat vattenklöver och vit näckros. Stränderna är branta och botten mycket kuperad. I huvudsak utgörs sjöns bottnar av häll, sand och dy. I samband provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka och meter. Under detta skikt var temperaturen drygt fem grader. Ingen syrebrist förelåg. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon. Djupzon: Antal nät: Sarv F/A TOTALT: Bottensatta nät <3 m 3.9 m.9 m 9.9 m 3 3 3.9 m 3 Fångstresultat Bottensatta nät Art Sarv TOTALT: (st.) 8 8 7 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 7,3 37 3,3 9 7, 3 3, 87 77 Vikt/nät 97 39 Medelvikt 9 738 88 8, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Botasjö Utloppskoordinat: Längder 38/3 Datum: Nätprovfiske Sida 3 8 8 8 3 3 3 8 8 Längddata (mm) Art Sarv Medel 88 9 Största 3 Minsta 7 7 Antal 8 8 3 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,,,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,,9,9 88,,,, Referensvärde,7,,9 73, 38,8,3,83 Pvärde,7,8,,,99,9,,,7 Zvärde Noterbart var att inga fiskar fångades under meters djup. Då ingen syrebrist förelåg förefaller det troligt att den snabbt fallande temperaturen under detta djup kan förklara fångstfördelningen. ets provfiske visade på ett fisksamhälle dominerat av karpfisk som mört och sarv. Att mört påträffades relativt rikligt visade att de återkommande sjökalkningarna har en positiv inverkan på sjön. är en försurningskänslig art vars reproduktion störs redan vid phvärden strax över. Förekomst av flera storleksklasser av arten visade att dess reproduktion fungerat de senaste åren. Även Botasjöns abborrar reproducerar sig. Noterbart är dock att fångsten av abborre de senaste åren varit betydligt lägre än toppåren 989, 99 och 99. Orsaken till artens nedgång är oklar. Möjligen innebär sjöns ökande bestånd av mört en ökad födokonkurrens för små juvenila abborrar. För större fiskätande abborrar torde dock ett ökande mörtbestånd innebära ett större födounderlag. Sjöns ekologiska status var god,,,,,,,,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Digeshultasjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil 37/373 Nissan 3 Halland,,,,,,,,, 8,, Djup (m) mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ 3, Digeshultasjön är en skogssjö omgiven av tallskog med inslag av björk och gran. Stränderna är steniga och det växer bland annat starr och näckrosor i sjön. Sjöns vatten är ogrumlat men starkt färgat. I samband med provfisket noterades ett språngskikt vid 3 metersdjup. Bottenvattnet var svagt syresatt. Halten löst syrgas var, mg/l på 8, m djup. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon. Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m.9 m 9 3 9 Inga pelagiska nät lades. 9 3 Bottensatta nät 9 Pelagiska nät Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 9 9 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 3 3 3 3 Vikt/nät Medelvikt, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Digeshultasjön Utloppskoordinat: 37/373 Längder Datum: Nätprovfiske Sida 3 8 8 8 Ingen fångst. 8 3 3 8 7 78 8 9 9 Längddata (mm) Art Medel 9 Största Minsta Antal 7 9 8 Ingen fångst. 8 3 3 8 7 78 8 9 9 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,3,7,39, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde, Referensvärde,,, 3, 3,,8 97 7 39,,83 Pvärde,,7,,7,7,,,,8 Zvärde Att endast en art (abborre) påträffades är att betrakta som mindre än förväntat. Det var dock inte oväntat eftersom abborre helt dominerat fångsten vid samtliga provfisken sedan 97. 99 fångades en gädda, i övrigt har inga andra arter påträffats. Att mer försurningskänsliga arter som exempelvis mört och sarv inte fångas kan med största sannolikhet kopplas till sjöns kraftigt varierande ph och alkalinitetsvärden. Sjöns alkalinitet (buffertförmåga) har under perioden 983 återkommande legat under,. Vid så låga nivåer är risken för episoder med låga phvärden (sk. surstötar) mycket stor. Då dessa surstötar uppträder i samband högflödesperioder (som snösmältningen på våren) kan effekterna för vårlekande fiskarter som mört och sarv vara förödande. Sjöns ekologiska status var måttlig hög.,3,8,3,38,3,9,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 7

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Farssjö Utloppskoordinat: 39/389 Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: 3 Ätran Län: 3 Halland Höjd över havet (m): 7 Temperatur och syrgasprofil,,,,,,,, Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH,KJ 9 3, Farssjön är en klarvattensjö belägen högt upp i Fageredsåns avrinningsområde. Den var innan kalkstarten 978 kraftigt försurad.,,, Djup (m) mg/l C I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett språngskikt mellan cirka och 7 meter. Under detta språngskikt sjönk halten löst syrgas och på meters djup var mängden endast, mg/l. Såpass låga halter kan påverka det profundala ekosystemet negativt. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon. Djupzon: Antal nät: Braxen F/A TOTALT: Bottensatta nät Pelagiska nät <3 m 3.9 m.9 m 9.9 m Inga pelagiska nät lades. 3 8 9 3 7 Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen TOTALT: (st.) 8 7 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 7 3 88, 89 8 3, 88 93 Vikt/nät 3 3 9 Medelvikt 7 7 39 733, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 8

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Farssjö Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 39/389 Datum: Längder 3 3 3 9 8 7 3 33 3 39 8 8 8 Längddata (mm) Art Braxen Medel 3 3 Största 7 Minsta 7 3 Antal 8 3 Braxen 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,8,8,, Kommentar/Bedömning God status Index värde 3,,3,8, 9,3, Referensvärde,3 3, 99 39,3,83 Pvärde,3,,,,,3,78,8,3 Zvärde Liksom vid provfisket fångades tre arter, abborre, braxen och mört. Att endast tre arter påträffades var lågt i förhållande till vad man kan förväntas finna i en sjö av detta slag. Noterbart var att den minsta fångade mörten var 3 mm. Att inga verkligst små individer påträffades indikerar att nyrekryteringen av arten varit svag de senaste åren. Det är dock viktigt att ha i åtanke att fångsten vid provfisken naturligt varierar och att den totala fångsten av mört vid samtliga provfisken i sjön har legat vid eller strax under tio individer per lagt nät. Så någon dramatisk förändring av fisksamhället har inte skett. I övrigt var resulatet av årets fiske förhållandevis "normala" och sjöns ekologiska status god.,,8,9,,,79,9,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 9

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Grönasjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 8 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 79/33 98 Lagan 3 Halland 3 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ 8,8 Grönasjö är en näringsfattig sjö som med sitt maxdjup på m är ovanligt djup för sin ringa storlek ( ha). Sjön omges av blandskog och myrmark. Längs sjöns östra stränder finner man hagmark. Branta stränder omger sjön och i söder är sjön dämd med en hög vall. Längs stränderna finner man växter som starr och vita näckrosor. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett markerat temperatursprångskikt mellan cirka 3 och meter. Mätningarna visade även att vattenpelaren överlag var väl syresatt. Noterbart var dock att vattnet precis över botten i djuphålan var syresvagt (halten löst syrgas på 8 meters djup var, mg/l). Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m.9 m 3 7 3 8 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) Antal (%) 98,8 Antal/nät (st.) Vikt Vikt/nät (%) 33 7 8 7 88 38 Medelvikt 7 77 79, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Grönasjö Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 79/33 Datum: Längder 3 9 8 7 3 33 3 39 8 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Längddata (mm) Art Medel 9 Största 37 Minsta Antal Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,9,8,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde, 3,,, 77, Referensvärde 3,9, 7 37,3,83 Pvärde,9,,,93,38,7,7,3 Zvärde Liksom vid tidigare utförda undersökningar i sjön (988,99 och ) så dominerade abborrar fångsten. Längdfördelningen av de fångade abborrarna visade att artens reproduktion tycks ha fungerat väl de senaste åren. Noterbart var att fiskar över mm var mycket fåtaliga. Möjligen speglar detta att arten tidigare haft flera säsonger med en mindre lyckad reproduktion. Liksom tidigare år så påträffades enstaka exemplar av gäddor. Det är dock viktigt att ha i åtanke att just gäddor ofta är underrepresenteras vid provfiske. Arten är inte en lika aktiv predator som exempelvis abborre, vilket minskar sannolikheten att de skall fastna i näten. Ofta är gäddor även så pass stora att merparten av maskorna i ett nordiskt översiktsnät helt enkelt är för små för att effektivt fånga gäddorna.,,,,9,88,73,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Grötsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil /38 98 Lagan 3 Halland 7,,, 3, 3 7 8 Djup (m) mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ 39 8,3 Grötsjön är en kraftigt färgad skogsjö omgiven av blandskog (dominerad av tall). Längs sjöns stränder växer glesa starrbälten och enstaka vassruggar. Även gula och vita näckrosor förekommer. Vid provfisket observerades storlom. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan och 3 meter. Under detta språngskikt föll temperaturen tämligen jämnt till en bottentemperatur på 9,7 grader. Även mängden löst syrgas minskade under språngskiktet och strax under sex meter rådde syrebrist. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m 8 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 9 7 3, 7 3 7, 33 3 83 98 Vikt/nät 7 3 3 Medelvikt 87 77 98, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Grötsjön Utloppskoordinat: Längder /38 Datum: Nätprovfiske Sida 3 3 9 8 7 3 33 3 39 3 3 9 8 7 3 33 3 39 Längddata (mm) Art Medel 3 Största 398 Minsta 8 3 Antal 9 3 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,87,,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,7 Referensvärde 3,,,8 77 38,,,,8 3 3 3,,83 Pvärde,7,3,,7,,87,87,,3 Zvärde,,9,3 En riklig förekomst av mört (i flera storleksklasser) visade att arten reproducerar sig och att kalkningsinsatserna fungerar tillfredställande. Fångsten motsvarade i stort vad man kan förväntas finna i en sjö med motsvarande förutsättningar. Sjöns ekologiska status var god,7,,,,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 33

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Killebergssjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil 77/399 98 Lagan 3 Halland 9,,,,, 8 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ, Killebergssjön är en liten skogssjö med steniga stränder omgiven av blandskog. Vita näckrosor, starr och pors växer längs sjöns kanter. I sjön finns även en ö med häckande måsfåglar. Sjön kalkas indirekt genom kalkdoserare uppströms. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatusprångskikt mellan cirka och 3 meter. Under detta skikt föll vattentemperaturen långsamt. Bottenvattnet var 7,3 grader varmt och syrefattigt (,7 mg/l). Djup (m) Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m.9 m 3 9 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 9 9 3,8 7 3 9 3, 8 3 7 9 Vikt/nät 37 8 7 Medelvikt 3 7 7 7 78, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Killebergssjö Utloppskoordinat: Längder 77/399 Datum: Nätprovfiske Sida 8 3 9 8 7 3 33 3 39 8 8 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Längddata (mm) Art Medel 7 79 Största 73 Minsta 7 8 Antal 9 8 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,,33,, Kommentar/Bedömning God status Index värde, Referensvärde 3,, 3, 7, 73,,8,,7 9 9, 3,8,,83 Pvärde,,9,73,3,,9,,98,9 Zvärde Fångsten vid årets provfiske var mycket sparsam. Noterbart är att mört fångades, denna försurningskänsliga art har inte påträffats vid något av de fyra tidigare provfiskena (988,99,99 och ). Resultaten visar att både abborre och mört reproducerar sig i sjön men att tätheterna i bestånden är låga. Det minskade beståndet av abborre är anmärkningsvärt. Vid tidigare provfisken (988,99 och 99) var fångsten av abborre avsevärt högre och en trend med ett ett ökande abborrbestånd kunde skönjas. Orsaken till de senaste årens minskning är oklar. Det har vid flera tillfällen uppmätts låga alkalinitetsvärden. När sjöns buffringsförmåga blir alltför låg ökar risken för så kallade surstötar. Dessa kan vara förödande för vårlekande fisk som abborre och mört. Indexet klassade sjöns ekologiska status som god. Vår bedömning är att statusen gränsar till "Måttlig".,7,,3,,,3,8,3, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Lilla Frillen Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 3 7 8 9 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 389/3 Fylleån 3 Halland 9 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ 7 8, Lilla Frillen är en stenig sjö belägen högt upp i Fylleåns vattensystem. Sjön omges av blandskog. Att sjön är klar beror i hög grad av en riklig grundvattentillförsel. Vid provfisket observerade Knipa. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatusprångskikt mellan cirka 3 och meter. Under detta skikt föll temperaturen långsamt ned till botten där temperaturen var 9, grader. Även mängden löst syrgas minskade med ett ökat vattendjup. Strax under sju meter var vattnet syrefattigt. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m.9 m 3 3 3 7,,3 3,3,7 Bottensatta nät 8, Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 3 99 Antal (%) 3 Antal/nät (st.) 8 Vikt Vikt/nät (%) 37 7 797 3 839 Medelvikt 98 9 9 8, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Lilla Frillen Utloppskoordinat: Längder 389/3 Datum: Nätprovfiske Sida 9 3 3 9 8 7 3 33 3 39 9 3 3 9 8 7 3 33 3 39 Längddata (mm) Art Medel 7 7 Största 39 7 Minsta 73 Antal 3 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,,,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde,8 Referensvärde,,, 9 8,9 3,,,7 3 3,7,3 Pvärde,,,,97,,9,,,3 Zvärde Fångsten dominerades av abborre. Flera längdklasser var representerade och resultatet visar att Lilla Frillens abborrbestånd har haft en lyckad reproduktion de senaste åren. Även den försurningskänsliga mörten fångades. Här noterades dock inga verkligt små individer. Detta kan vara ett tecken på att den senaste leken inte var framgångsrik. Det kan dockinte uterslutas att de lagda näten lades i områden som inte hyste ettåriga mörtar. Att låga phvärden skulle vara orsaken till avsaknaden av små mörtar är inte troligt då inga verkligt låga ph eller alkalinitetsvärden noterats sedan. Sjöns ekologiska status varmåttligt hög.,,7,,,3,3,,83, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 37

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Lyngsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil 333/33 3 Ätran 3 Halland,,,,, 8 Djup (m) mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 7 AH, KJ 3,9 I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatusprångskikt vid cirka 3 m. Mätningarna visade även att vattnet under sju meter var syrefattigt. Att halten löst syrgas faller i språngskiktet för att sedan stiga något längre ned i vattenpelaren är vanligt. Oftast beror detta på nedbrytning av organisktmaterial (exempelvis plankton) som är suspenderat vid övergången mellan varmt ytvatten och kallare bottenvatten. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m.9 m 7 9 3 Bottensatta nät 8 Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 3 9,,3 7 37 7 79 78 Vikt/nät 3 39 Medelvikt, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 38

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Lyngsjön Utloppskoordinat: Längder 333/33 Datum: Nätprovfiske Sida 7 3 8 8 8 3 3 3 3 3 8 8 8 3 3 3 3 Längddata (mm) Art Medel 9 3 33 Största 9 3 9 Minsta 7 3 78 Antal 3 3 8 8 8 3 3 3 3 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,,,,3 Kommentar/Bedömning Otillfredställande status Index värde,8 Referensvärde 3,,,7 3,,9 3 97 9 3,7,83 Pvärde,8,,,9,,39,9,8,9 Zvärde Fångsten av abborre och mört visade att de båda arternas reproduktion fungerat de senaste åren. Vilket visar att kalkningen haft en positiv effekt. Sjöns status klassades av som otillfredställande. En klassning som till stor del berodde på den förhållandevis skrala fångsten av abborre. Indexet "tolkar" dominansen av mört som en negativ näringsämnespåverkan. Då någon sådan påverkan inte förelåg var vår bedömning är att indexet i detta fall blir något missvisande och att sjöns ekologiska status med avseende på fiskfaunan var god.,,,,7,7,87,3,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 39

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. St Skottsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil 38/983 Viskan 3 Halland,,, 3, 8 Djup (m) mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 7 AH,KJ 7 9 St. Skottsjön är en liten klar skogsjö. Vitmossa och starr växer längs sjöns stränder tillsammans med gula och vita näckrosor, sjöfräken och ängsull. En stor del av sjöns bottnar är mjuka. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperaturprångskikt mellan cirka och meter. Mätningarna visade även mängden löst syrgas sjönk med djupet. Vid cirka, meter var halten under mg/l. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: <3 m 3.9 m.9 m Inga pelagiska nät lades 3 3 3 8 Bottensatta nät 3 Pelagiska nät Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 98 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 9,9 3 8 7,8 3 38 88 8 3 Vikt/nät 338 39 Medelvikt 7 88 7, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. St Skottsjön Utloppskoordinat: Längder 38/983 Datum: Nätprovfiske Sida 7 3 8 8 8 3 3 8 8 8 3 Längddata (mm) Art Medel 93 7 Största 9 Minsta 7 Antal 98 3 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,8,89,,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,3 Referensvärde 3, 3,,7 88 8 3,3,39,, 8,,83 Pvärde,87,,9,,,8,,8, Zvärde Fångsten dominerades helt av den försurningskänsliga mörten. Arten var representerad med flera storleksklasser vilket visade att dess reproduktion fungerat väl de senaste åren. Även för abborre syntes flera storleksklasser, men tätheterna av arten var betydligt lägre än för mörten. I början av 9talet var rollerna omvända och abborre dominerade fångsten helt. Sammantaget bedömdes sjöns ekologiska status vara god.,,,,9,,,,7, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Stora Horredsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 3 3 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 3/98 Viskan 3 Halland 9 mg/l C Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Kommentar: Nätprovfiske Sida Datum: 8 AH, KJ,7 St. Horredsjön är en av Hallands största sjöar. Den har stora djupmråden och en lång omsättningstid (drygt år). Sjön är omgiven av blandskog. Stränderna är bitvis branta, men det förekommer även vassbälten. Bland växter som noterades vid provfisket kan starr, sjöfräken och gul näckros nämnas. Häckande svanar och måsfåglar observerades. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatusprångskikt mellan cirka och meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen Lake Nors Sarv Sik Sutare F/A TOTALT: <3 m 33, 3, Bottensatta nät 3.9 m.9 m 9.9 m 3 3 3,,33,3,7 9,3,7,, 3.9 m, 9 3 39.9 m,,, Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen Lake Nors Sarv Sik Sutare TOTALT: Antal Antal/nät Vikt Vikt/nät (st) (%) (st) (%) 38 9 93 9 387, 7 9 3, 3 3, 7,7 33 379 8 37 8 38 7 3,7 9 37 3, 97 9, 7 9 8 3 7 38 Medelvikt 3 7 3 7, 9 99 7 3339, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Stora Horredsjön Utloppskoordinat: 3/98 Längder Datum: Nätprovfiske Sida 8 8 8 8 8 8 3 3 3 3 8 8 Längddata (mm) Art Medel 8 Braxen 3 Lake 3 Nors Sarv Sik Största Minsta Antal 39 9 38 3 93 9 3 3 3 77 89 8 33 99 3 3 3 8 Nors 3 7 8 9 3 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,87,,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,7 Referensvärde 9, 9,, 38 3,8,78,9 3, 8 3,38,83 Pvärde,99,73,,7,,3,,9, Zvärde Provfisket visade ett förhållandevis diverst fisksamhälle där försurningskänsliga karpfiskar som mört och sarv förekom och har en fungerande reproduktion. Att fångsten i stort motsvarade vad man kan förväntas finna i en sjö av detta slag indikerade att de utförda kalkinsatserna varit framgångsrika. Sjöns ekologiska status klassades enligt index som god. En klassning vi bedömer vara korrekt.,,3,,3,8,,,7, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. St Ärsjön Utloppskoordinat: 387/933 Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Viskan Län: 3 Halland Höjd över havet (m): 9 Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 9 AH, KJ 7 7 Stora Ärsjön är en förhållandevis djup,näringsfattig skogssjö omgiven av blandskog dominerad av tall. Sjöns stränder utgörs delvis av hällar och branta stränder. Men det finns även smala vass och starrbälten. Utöver vass och starr förekommer bland annat gul och vit näckros, vattenklöver och notblomster. Sjöns bottnar utgörs i huvudsak av gyttja, sten och häll. Djup (m) mg/l C I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatusprångskikt mellan cirka och meter. Mätningarna visade även att merparten av vattenpelaren var väl syresatt. Under meter föll syrehalten snabbt och bottenvattnet var syrefattigt. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Sarv F/A TOTALT: <3 m 3.9 m 9.9 m 7 9 37 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Sarv TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 8 373 73 9 7 8 9 93 3 3 38 939 Vikt/nät 933 83 73 Medelvikt 7 39 9, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. St Ärsjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 387/933 Datum: 9 Längder 3 9 8 7 3 33 3 39 3 9 8 7 3 33 3 39 Längddata (mm) Art Sarv Medel 33 9 7 Största 37 8 Minsta 3 8 8 Antal 8 7 3 9 Sarv 8 7 3 33 3 39 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,,8,8,, Kommentar/Bedömning God status Index värde, Referensvärde 3,,,9 39 38,3,,,7 798 8 33,3,83 Pvärde,,,7,,7,,8,83,3 Zvärde Drygt 9 % av fångsten utgjordes av försurningskänsliga karpfiskar (mört och sarv). För båda arterna fanns individer från flera generationer reprsenterade i fångsten. Detta visade att de båda arternas reproduktion fungerat de senaste åren. Även för sjöns abborrar tycks reproduktionen fungera väl. Enligt var sjöns ekologiska status god. en klassning vi anser vara korrekt.,7,,3,3,7,,8,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Svarta sjö Utloppskoordinat: 87/33 Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: 97 Stensån Län: Skåne Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil,,, 3,,,, 3, Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: A.H/K.J 7,9 I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att något temperatusprångskikt inte förelåg men att vattnet vid tre meter var syrefattigt. Vid botten rådde i det närmaste syrefria tillstånd.,, Djup (m) mg/l C Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen F/A TOTALT: <3 m 3.9 m 37 3 8 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen TOTALT: (st.) 99 3 7 Antal (%),9,9, 3, Antal/nät (st.) 77 9 8 Vikt (%) 7 3 Vikt/nät 9,3 38,, 98,8 7 Medelvikt 7,,7,, 79, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Svarta sjö Utloppskoordinat: Längder 87/33 Datum: Nätprovfiske Sida 3 8 8 8 3 3 3 3 38 3 8 8 8 3 3 3 3 38 Längddata (mm) Art Braxen Medel 99,8 7, 9, 9, Största 38 9 7 Minsta 7 3 9 Antal 99 3 7 3 Braxen 8 8 8 3 3 3 3 38 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,3,77,,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,,8,9, 7,, 9,3,3,99 Referensvärde,79 9,8, 38, 3,3,,83 Pvärde,,7,,9,9,73,,, Zvärde Fiskfaunan dominerades av abborre. Fångstens sammansättning visade att sjöns abborrar haft en fungerande reproduktion de senaste säsongerna. Den försurningskänsliga mörten var inte lika talrik. Avsaknaden av verkligt små och stora individer antyder att arten återkommande har problem med reproduktionen. Sammantaget visar resultaten att svarta sjö är tydligt påverkad av försurning. Sjöns ekologiska status klassades av som god. En klassning vi bedömde gränsa till måttligt hög.,,3,9,,7,3,,8, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 7

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Yasjön Utloppskoordinat: 3/3387 Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Fylleån Län: 3 Halland Höjd över havet (m): 7 Temperatur och syrgasprofil,,,,, Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: AH, KJ 3,7 Yasjön är en grund näringsfattig skogsjö omgiven av blandskog. Längs stränderna växer det starr. Vattnet var vid provfisket färgat men ogrumlat. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och höll en temperatur på cirka 8 grader. 3 Djup (m) mg/l C Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Regnbåge F/A TOTALT: <3 m 3,3,8 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Regnbåge TOTALT: Antal Antal/nät Vikt Vikt/nät (st.) (%) (st.) (%) 9 9 3 7999 7, 3 3 3, 33 9 8 9 9 Medelvikt 87 877 397, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 8

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Yasjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 3/3387 Datum: Längder 8 8 8 3 3 3 8 8 8 3 3 3 Längddata (mm) Art Regnbåge Medel 8 33 3 Största 33 8 Minsta 7 33 Antal 9 3 Regnbåge 3 9 8 7 3 33 3 39 8 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass Pvärde klass,8,3,8 Kommentar/Bedömning Otillfredställande status Index värde,, Referensvärde,,3,8 3,,9 88 39,,83 Pvärde,3,,,7,37,,3,7 Zvärde Liksom vid tidigare utförda provfisken i sjön dominerade abborre fångsten. Enstaka år fångas även gädda. Regnbågarna i sjön är inplanterade och reproducerar sig inte. Att flera längdklasser av abborre fanns representerade indikerade att arten har haft en lyckad reproduktion de senaste åren. Sammantaget pekar resulataten på en tydlig försurningspåverkan, något som de senaste årens vattenkemiska prover styrker. Sjöns ekologiska status var otillfredställande.,,8,,,9,,,, Företagsvägen, 3 33 Mölnlycke. Tel 3338 3, www.medinsbiologi.se 9

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Bilaga. Nätinformation

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Botasjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 3773 333 7 7 B NORD 37 3 8 3 B NORD 37 33 3 3 B NORD 393 3 B NORD 3738 338 3 3 B NORD 37 339 3 7 B NORD 37 38 8 B NORD 373 383 Digeshultasjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 39 39, B NORD 39 388 3 3 3 B NORD 38 39 B NORD 389 378 8 7 Farssjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 393 39 B NORD 387 388 8 7 3 B NORD 33 3 3, B NORD 3378 398 9 8 B NORD 338 38 3,, B NORD 3987 377, 7 B NORD 3 39 7 8 B NORD 388 33, Grönasjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 79 3,, B NORD 7983 7983 9 3 B NORD 79778 37 3 3 B NORD 79998 3383 7 3

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Grötsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 73 39 B NORD 33, 3 B NORD 37 B NORD 3 39 Killebergssjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 7777 39 9 7 B NORD 77 3973 7 3 B NORD 773 33 B NORD 77373 398 Lilla Frillen, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 3873 337 9 9 B NORD 38 337 8 8 3 B NORD 38 399 B NORD 3883 3 B NORD 388 373,, B NORD 3793 399 3 3 7 B NORD 387 3787 3 3 8 B NORD 38387 3 3 Lyngsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 3378 37 7 B NORD 3398 39, 3 B NORD 3383 388 9 B NORD 337 3 3, 3,8 St Skottsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 389 97893 3, B NORD 3893 9798 3, 3 B NORD 3897 9779 B NORD 387 9779 7

Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar. Stora Horredsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 33333 999 B NORD 33 93 38 3 B NORD 33 933 B NORD 3389 9 8 B NORD 337 98 3 B NORD 39 99 7 B NORD 33 9399 8 7 8 B NORD 379 937 3 9 B NORD 398 98 B NORD 333 93 B NORD 3 998 3 B NORD 38 93337,, 3 B NORD 39 989 3, B NORD 37 9 B NORD 338 93,, B NORD 389 97 7 St Ärsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 3899 93 B NORD 3897 999 7 3 B NORD 389 9373,, B NORD 3879 933 3, 8 Svarta sjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 93 379 B NORD 9 38 3 3 3 B NORD 7 3737 B NORD 97 3,, Yasjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 3 3378,, B NORD 38 33799 3 B NORD 38 3377 3, B NORD 3988 33799,,