Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet i alla åldersgrupper förväntas öka, men främst inom åldersgruppen 65 79 år. I bor närmare 25 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 6,5 % (1 601 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Tab 1. Antal invånare i 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 1 886 2 060 174 9,2 7 19 4 458 4 665 43 4,6 20 39 6 124 6 287 327 2,7 40 64 8 447 9 063 616 7,3 65 79 2 629 3 032 403 15,3 80 w 1 083 1 121 38 3,5 Totalt 24 626 26 227 1 601 6,5 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har en högre andel i åldersklasserna 7 19 år, 40 64 år och 65 79 år. Andelen vuxna 20 39 år är lägre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i och Stockholms län. Åldersklass 2002 2006 2002 SLL 2006 SLL 0 6 7,7 7,9 8 8,2 7 19 18,1 17,8 15,7 15,5 20 39 24,9 24 30,3 29,3 40 64 34,3 34,6 32 33 65 79 10,7 11,6 9,6 9,6 80 w 4,4 4,3 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare 25 74 år med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % 28,9 11,1 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I anser en lika stor andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra som länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd 66 SLL 66 Min Max 56-79 Lägre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I är andelen kariesfria 3- och 19-åringar något lägre än genomsnittet i länet. Tab 5. andel kariesfria 3- och 19-åringar i och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar 92,3 19,6 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Medellivslängd som länet Kvinnorna och männen i har nästan samma medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i och Stockholms län. Kvinnor Män 81,7 77,2 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet för kvinnor Det genomsnittliga antalet sjukdagar i är högre för kvinnor jämfört med länet. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i och Stockholms län år 2001.. Kvinnor Män) Totalt 28 14 21 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i är högre än genomsnittet för länet. Det gäller främst för kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt 18 12 15 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har en mycket lägre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. samt har förtroende för sjukvården. Andelen som har förtroende är något lägre än genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården 60 78 49 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i finns följande utbud av vård och tandvård Primärvården i med vårdcentraler i, Ösmo och Sorunda. Primärvården svarar även för hemsjukvård och har utökat öppethållande vardagar till kl 21.00 och helger kl 9.00-16.00 vid s vårdcentral. Mödrahälsovård finns på s vårdcentral. Barnhälsovård finns på s, Ösmo och Sorunda vårdcentral. Rehabilitering (sjukgymnastik och arbetsterapi) finns på s vårdcentral. Det finns fyra privatpraktiserande sjukgymnaster med mottagningar i. Fotsjukvård erbjuds vid s vårdcentral och av två privata fotterapeuter. Ungdomsmottagning Geriatrisk vård, avancerad hemsjukvård samt Äldre team vid Nynäs Vård AB. Ansvaret för läkarinsatser vid särskilda boenden för äldre delas mellan s primärvård och Nynäs Vård AB. Psykiatrisk mottagning för barn och ungdomar och för vuxna finns Beroendemottagning för vuxna finns Habilitering för barn & ungdom finns i Haninge, samt Habilitering för vuxna finns i Stockholm vid Medborgarplatsen I finns tillgång till kiropraktor vissa dagar i veckan Vid s sjukhus finns röntgenmottagning, gynekologisk mottagning samt audiologisk mottagning. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i gjorde år 2002, 169 189 öppenvårdsbesök. Det innebar 6 869 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal / SLL/ besök 1000 inv 1000 inv Primärv. 106 096 4 308 3 468 Geriatrik 530 22 50 Psykiatri 15 980 649 604 Akutsjv. 50 416 2 047 2 539 Totalt 169 189 6 869 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i hade förra året 3 819 slutenvårdstillfällen. Det var 155 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf / 1000 SLL /1000 inv inv Geriatrik 416 17 13 Psykiatri 369 15 13 Akutsjv 3 034 123 119 Totalt 3 819 155 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I motsvarar andelen barn som besökt tandvården genomsnittet för länet. Andelen 19-åringar som besökt tandvården är lägre än genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar 90,7 84,8 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 378 Mkr, dvs 15 441 kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i kostade förra året 378 Mkr. Tab 13. Hälso- och sjukvårdskostnad per vårdområde för befolkningen i. Vårdområde MKr Primärvård 60 Geriatrik 35,6 Psykiatri 42,3 Akutsjukvård 163,4 Läkemedel 53,3 Övrigt 23,4 Totalt 378,0 Kostnaden per invånare är 15 441 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. 2 exklusive tandvården För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat 2 595 1 465 89 480 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 62 127 3 545 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något högre. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad tkr Kr/inv 18 890 10 666 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre i Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr 10 787 6 091 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i : Samarbetsöverenskommelse mellan socialtjänsten i kommun, Nynäs Vård AB, primärvården och psykiatrin i. 4 Samarbetsavtal mellan SLL och s kommun gällande Ungdomsmottagning i Samarbetsavtal mellan SLL och s kommun gällande folkhälsoarbete. Omarbete pågår, beräknas vara klart under våren 2003. Överenskommelse mellan SLL och s kommun om samverkan kring Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd (BUS) - beräknas klart under våren 2003. Driftsavtal mellan kommun och Beroendecentrum gällande lokal beroendevård för vuxna. Uppsökande verksamhet för tandvården 11
Om ligger fyra mil från Stockholm, på Södertörns sydspets omgiven av Östersjön. I de norra delarna traditionsrik kulturbygd, i de södra delarna skärgård. I orter som Ösmo, Sorunda och Stora Vika är du mitt i det böljande sörmländska landskapet. I finns många av småstadens fördelar, med närhet till vatten och det odlade kulturlandskapet. Till kommer du med pendeltåg från Stockholms central. Kommunen har ca 700 företag, de flesta enmansföretag. Angränsande kommuner är Södertälje och Haninge. Mer information på kommunens hemsida. Sammanfattning I bor nästan 25 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 6,5%. har en högre andel befolkning i samtliga åldersgrupper utom i åldersgruppen 20 39 år. Andelen invånare 25-74 år med enbart förgymnasial utbildning är högre än länets genomsnitt. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. skvinnorna har något högre genomsnittligt antal sjukdagar och andel förtidspensionerade, i jämförelse med länet. En betydligt lägre andel av befolkningen i jämförelse med länet anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Lokalt i finns väl utbyggd primärvård, geriatrik och öppen psykiatri. Befolkningen gör fler besök / 1000 invånare i primärvård och psykiatri och färre inom geriatrisk sjukvård- och akutsjukvård, samt något lägre antal vårdtillfällen i akutsomatisk vård. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i är 378 Mkr. Kostnaden per invånare är 15 441 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Lokala samverkansöverenskommelser finns inom flera områden. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12