RAPPORT B2009:02 Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk behandling. Goda exempel på lösningar vid svenska anläggningar ISSN 1103-4092
Förord Såväl biogas- som komposteringsanläggningar kan ge upphov till luktproblem. Frågan är central för Avfall Sverige och dess medlemmar som bedriver biologisk behandling. För att lyfta fram och ytterligare sprida kunskaper från de senaste årens strategiska arbete med att komma tillrätta med luktproblemen, har Avfall Sverige låtit sammanställa goda exempel från anläggningar som arbetat framgångsrikt med att minimera luktproblemen. Magnus Holmgren, Vattenfall Power Consultant AB, har gjort sammanställningen. Malmö oktober 2009 Per-Erik Persson Ordf. Avfall Sveriges arbetsgrupp Biologisk behandling Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
SAMMANFATTNING Vattenfall Power Consultant AB har på uppdrag av Avfall Sverige skrivit denna rapport. I uppdraget ingick att genomföra telefonintervjuer och faktainsamling från ett antal anläggningar för biologisk behandling som arbetat framgångsrikt med luktfrågan. Syftet med arbetet är att belysa goda exempel, såväl tekniska åtgärder som arbete med rutiner och arbetsplanering, som kan inspirera andra anläggningar som brottas med luktproblem, t.ex. i form av klagomål från närboende. Studien visar att det med luktreducerande teknik, samt inte minst med goda arbetsrutiner, går att få en bra luktsituation på anläggningar med biologisk behandling av avfall.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Bakgrund 1 2 Intervjuer 2 2.1 Borlänge (kompostering) 2 2.2 Örebro (kompostering) 3 2.3 Borås (rötning och kompostering) 4 2.4 Vänersborg (rötning) 5 2.5 Västerås (rötning och kompostering) 6 2.6 Malmö (förbehandling) 7 3 Tekniska Åtgärder 8 3.1 Luktreducering i utsläppspunkter 8 3.2 Rening av luft 8 3.3 Processåtgärder 8 3.4 Spärrar 9 3.5 Arbetsmiljö 9 4 Andra yyper av åtgärder 10 4.1 Avvikelsehantering 10 5 Referenser 11
1 INLEDNING 1.1 Syfte Vattenfall Power Consultant AB har på uppdrag av Avfall Sverige skrivit denna rapport. I uppdraget ingick att genomföra telefonintervjuer och faktainsamling från ett antal anläggningar för biologisk behandling som arbetat framgångsrikt med luktfrågan. Syftet med arbetet är att belysa goda exempel, såväl tekniska åtgärder som arbete med rutiner och arbetsplanering, som kan inspirera andra anläggningar som brottas med luktproblem, t.ex. i form av klagomål från närboende. Såväl biogas- som komposteringsanläggningar ingår i studien. Målet har varit att ha ett tydligt fokus på praktiska tillämpningar och exempel så att rapporten lätt kan användas av andra anläggningar. 1.2 Bakgrund Luktfrågan är och har alltid varit en stor fråga för anläggningar med biologisk behandling. Avfall Sverige har de senaste åren finansierat flera projekt med fokus på luktfrågan, bl.a. inom ramen för Avfall Sveriges utvecklingssatsning för biologisk behandling där rapporterna B2007:04 Åtgärder mot lukt erfarenheter från svenska anläggningar för behandling av bioavfall [1] och B2008:01 Luktproblem vid biologisk behandling - En genomgång av situationen i Sverige och av europeiska riktlinjer [2] publicerats. Som ett sätt att bygga vidare på kunskaperna från dessa projekt önskade Avfall Sverige sammanställa denna rapport med goda exempel från anläggningar som arbetat strategiskt med luktfrågan, för spridning och inspiration i branschen. Arbete med luktfrågan inom biologisk behandling pågår även inom ramen för flera olika Waste Refinery projekt, där hittills WR-03 Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av lukter och luktämnen från biologisk behandling av avfall [3] publicerats. 1
2 INTERVJUER 2.1 Borlänge (kompostering) I Borlänge finns en komposteringsanläggning som drivs av Borlänge Energi. Historiskt sett har anläggningen haft mycket klagomål från närboende vad det gäller lukt. Till en början fanns tydliga tekniska orsaker till problemen som efter hand åtgärdades med bl.a. ombyggnationer och ny utrustning för strängvändning. Ventilationsluften (40 000 m 3 /h) renades till en början i ett biofiltertorn (investering ca 5 MSEK) som aldrig fungerade som det var tänkt, det blev aldrig någon biologisk tillväxt i filtret. Tornet fungerade som, och användes som, en våtskrubber istället, med begränsad reducering av lukten. För att förbättra luktreduktionen utvecklade personalen på anläggningen istället egna barkfilter (investering < 1 MSEK) vars funktion verkar vara att de torkar den fuktiga (71 % relativ fuktighet) ventilationsluften och därmed avskiljer luktande ämnen. Funktionen upplevs som god med detta filter. När de tekniska problemen åtgärdats efter hand så identifierades det att de kvarstående problemen i vissa fall berodde på att personalen frångick givna arbetsrutiner. Det gick ofta att direkt koppla klagomålen till sådana händelser i anläggningen. För att komma åt beteendeorsakerna till luktproblem inrättades ett belöningssystem för personalen, där 28 luktfria dagar, dvs. utan inkomna klagomål från närboende, belönades med gemensam fikastund med tårta och andra godsaker. Detta visade sig vara ett mycket effektivt sätt att förbättra beteendet bland personalen, och klagomålen minskade markant under en tid. 2
En del i arbetsrutinerna har varit att kontrollera vindriktning och väderförhållanden innan vissa arbetsmoment genomförs. Under den senaste tiden har vädret varit lite lynnigt med snabba skiftningar i vindriktning, vilket lett till nya klagomål från närboende. Vindvimplar har nu satts upp på anläggningen för att ge personalen bättre möjlighet att kontrollera vindriktningen i samband med att arbeten genomförs. Inom anläggningen pågår även verksamhet med avfall som går till förbränning. En rutin för att minska luktproblemen är att bara arbeta med en av verksamheterna åt gången. Två tekniska lösningar nämns speciellt. Arbetsmiljön förbättras genom att tilluften till anläggningen behandlas i en joniseringsanläggning. Denna har en mycket god funktion. Personalen märker direkt när ett joniseringsrör slutar att fungera, så effekten är mycket tydlig. Vidare behandlas ingående material till komposteringen med EM1, s.k. EM-teknologi [4]. Inkommande material besprutas med mikroorganismer som skall ha en luktreducerande funktion genom att bryta ned illaluktande ämnen i materialet. Funktionen och nyttan av denna behandling upplevs som något oklar av personalen, men man har ändå valt att behålla den. Slutligen konstateras att Borlänge Energi genom åren kommit fram till att en stor del av uppkomna luktproblem grundar sig i hur personalen utför olika arbetsuppgifter. Därmed är det mest effektiva sättet att motverka luktproblem att utarbeta arbetsrutiner samt att uppmuntra personalen till att efterfölja dessa. 2.2 Örebro (kompostering) I Örebro finns en komposteringsanläggning som drivs av Örebro kommun. För ca 5 år sedan byggdes en ny komposteringsanläggning, med sluten mottagning, vilket avsevärt minskat problemen och klagomålen jämfört med den tidigare anläggningen. Sedan en tid skickas protokoll till närboende där de har möjlighet att markera när och om de haft besvär av lukt. Ca 5 klagomål per år inkommer med den nya anläggningen. En bra komposteringsprocess anses viktig för att förekomma uppkomsten av luktproblem och arbetet med att förbättra själva processen ses därför som en viktig del även i arbetet med luktfrågan. Ventilationen från mottagningshallen behandlas med ozon. Sedan en tid doseras EM1 [4]. Funktionen upplevdes även på denna anläggning som oklar varför man valde att upphöra med doseringen under 2008. Snabbt märkte dock personalen att luktproblemen ökade i anläggningen varför beslut togs att återuppta doseringen. Intrycket från anläggningen i Örebro är därmed att EM1 har en klar och tydlig effekt vad gäller att minska luktproblemen. 3
I Örebro arbetas det aktivt med de s.k. mjuka frågorna, när det gäller arbetsrutiner så får väder- och vindförhållanden, om praktiskt möjligt, påverka arbetet till stor del. En annan typ av mjuk fråga som värdesätts är att försöka ha en god relation till de närboende. Närboende bjuds till exempel in att besöka anläggningen med jämna mellanrum. Vid luktrondering runt anläggningen ser personalen också till att aktivt ta kontakt med de personer som passerar för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. Till sist lämnas den allmänna synpunkten att alla anläggningar måste tilldelas tillräckliga resurser för arbetet. Med otillräckliga resurser kan det tyvärr bli så att arbetet med lukt får stryka på foten. 2.3 Borås (rötning och kompostering) I Borås finns både rötning och kompostering vid Sobackens avfallsstation sedan 1995. Den första rötningsanläggningen tjänade som en förbehandling för matavfallet innan kompostering och stängdes 2001. Under den tid som matavfallet sedan istället direkt behandlades genom kompostering uppstod stora luktproblem. 2004 togs en rötningsanläggning i drift för produktion av biogas. Sedan 2008 behandlas inte något matavfall i komposteringen ens vid driftproblem i rötningen, utan den går i sådant fall till förbränning. Klagomålsstatistik finns sedan andra halvåret 2004 och visar på stora problem under 2005, beroende på att matavfall komposterades vid intrimningsproblem av den nya rötningsanläggningen. Klagomålen har sedan minskat år för år för att under 2008 vara nere på endast 2 stycken klagomål. Bland de åtgärder som vidtagits nämns allmänt ett medvetandegörande av luktfrågan i verksamheten, exempelvis att se till att dörrar stängs till lokaler som kan sprida lukt. Vid en inventering av luktkällor som gjordes under 2007 konstaterades också att störst risk för lukt föreligger vid avsteg från givna rutiner samt vid driftstörningar. Det effektivaste sättet att undvika luktproblem är därför att arbeta med förebyggande åtgärder och det arbetas löpande med att ta fram och förbättra driftrutiner och handlingsplaner. Alla klagomål registreras också i ett avvikelsehanteringssystem där ansvarig för åtgärd/ utredning utses och alla steg i hanteringen dokumenteras. Under hösten 2008 skickades en enkät med frågor om lukt till närboende. Inkomna svar tydde på att luktsituationen upplevs ha blivit bättre med åren. I april 2009 kommer en luktpanel med närboende att sammankallas för att diskutera luktfrågan. Vidare så genomför personalen själva så kallade luktrundor varannan vecka på fastställda punkter i området kring anläggningen. 4
Ett flertal tekniska åtgärder har också genomförts för att motverka luktproblem. Biofilter finns vid rötningsanläggningen. Dess kapacitet utökades 2006 sedan det visat sig att det var feldimensionerat från början, vilket kan ha orsakat luktstörningar. En källa till stark lukt som identifierats är driftstörning i form av skumning i bufferttankar. För att förbättra möjligheterna till att upptäcka skumning har därför ekolod, dubblerade nivåmätare och en övervakning på densitetsförändring installerats. 2.4 Vänersborg (rötning) I Vänersborg finns en rötningsanläggning för rötning av främst utsorterat hushållsavfall. I samma lokaler (med delat ventilationssystem) finns påssorteringsanläggning. Anläggningarna är placerade på deponiområde och intill en återvinningscentral. Under åren har anläggningen haft luktproblem av och till och det har också genomfört flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen, men arbetet kan definitivt inte betecknas som färdigt för vissa problem kvarstår. Att anläggningen ligger vid en deponi gör att det ofta är svårt att särskilja luktproblemen som uppkommer från rötningsanläggningen från övriga luktkällor på området. De tre stora källorna till lukt är ventilationsluften från rötningsanläggningen, lakvattendammar och deponin. Ventilationsluften vid rötningsanläggningen var från start utrustad med ozondosering som luktreducerande teknik. Mätningar för några år sedan visade att i stort sett alla luktande ämnen kom från de ventilationsdelar som är kopplade till blandningstankar och hygienisering (s.k. processluft). Övrig ventilationsluft från t.ex. mottagningshall och påssortering späder bara ut luften. Mätresultaten visade att ozonet inte tycktes ha någon större effekt på luktande ämnen, men personalen på anläggningen upplever en väsentlig skillnad när ozonanläggningen är av eller på. I nuläget planeras för byggnation av en ny gaspanna på grund av ett ökat energibehov. Detta möjliggör att använda den förorenade processluften som förbränningsluft i den nya pannan. Denna åtgärd förväntas ha mycket stor effekt på luktproblemen från anläggningen. Arbetsmiljön i anläggningen förbättras genom att tilluften behandlas i en joniseringsanläggning. Det rejektvatten som lämnar anläggningen pumpas till en lakvattendamm. Då rejektvattnet innhåller en stor andel biologiskt material bidrar det till besvärande lukt från lakvattendammen. Problemen med lukt har ökat sedan lagringskapaciteten i dammen utökades. Lakvattendammen luftas i dagsläget för att minska problemen, men en teknisk åtgärd som planeras i rötningsanläggningen är att byta till ett ultrafilter med större kapacitet för att få mindre andel biologiskt material i rejektvattnet. Med denna åtgärd kommer också en större andel av näringsämnena att hamna i biogödslet. Över åren har också fler och fler delar av anläggningen byggts in. Idag sker i stort sett all hantering (inklusive lastning och lossning) inomhus. 5
2.5 Västerås (rötning och kompostering) I Västerås finns sedan 2005 en biogasanläggning där organiskt avfall och vallgrödor används som substrat. Anläggningen är placerad på ett deponiområde med bl.a. intilliggande verksamhet med kompostering. Det goda exemplet från Västerås är att lägga mycket kraft på luktfrågan i upphandlingsfasen av en anläggning. De tekniska lösningarna för att hantera luktproblem baserades här på tysk teknik och erfarenheter som tidigare gjorts vid tyska anläggningar. Den gemensamma ventilationsluften från rötningsanläggningen och gasuppgraderingsanläggningen (stripperluften) renas i en vattenskrubber följt av ett väldimensionerat biofilter. Sedan anläggningen startade har inte några egentliga problem med lukt eller klagomål på lukt uppkommit. Först under hösten 2008 inkom klagomål vilket föranledde att materialet i biofiltret byttes ut. I samband med det arbetet kunde det också konstateras att det fanns igensättningar i bottenmaterialet i filtret vilket gjort att det inte fungerat som avsett. Förklaringen till igensättningarna kan hänföras till driftproblem som varit vid anläggningen. Vid uppgraderingsanläggningen finns en lutskrubber installerad då det vid byggnationen fanns farhågor om höga svavelvätehalter i stripperluften. Skrubbern har dock aldrig tagits i drift eftersom svavelvätehalterna konstaterats att ändå vara under de gränsvärden som biofilterleverantören satt upp. I nuläget finns planer på FeCl-dosering i rötkammaren, vilket görs av processkäl. En sådan dosering kommer också att minska svavelvätehalten i stripperluften vilket därmed ger en positiv bieffekt i form av minskad luktbelastning. Vid komposteringsanläggningen tillämpas ett par luktreducerande åtgärder. Före det att man vänder kompoststrängar kontrolleras alltid väder- och vindförhållanden och arbetet utförs inte i det fall som vindriktningen är olämplig. Vidare så doseras mikroorganismer till inkommande kompostmaterial samt även i samband med strängvändning. Mikroorganismerna upplevs som mycket effektiva för att förhindra luktproblem och man har ej heller några klagomål från närboende. 6
2.6 Malmö (förbehandling) I Malmö finns en ny anläggning för förbehandling av matavfall, som inledde sin provdrift i februari 2009. Vid anläggningen produceras en slurry som i dagsläget transporteras till Kristianstad för rötning. Anläggningen är placerad vägg i vägg med SYSAVs avfallsförbränningsanläggning. Luktfrågan var viktig under projektering och tillståndsprocess. Inspiration har till stor del hämtats från Jönköpings anläggning vilket gjort att i stort sett samma lösningar avseende luktreducering har valts i Malmö som i Jönköping. Hela anläggningen är sluten. När locket till tippfickan öppnas i samband med tippning så blåses joniserad luft in i tippfickan. Denna joniserade luft bildar ett slags lock i samband med tippningen. Anläggningen kan sedan inte startas förrän tippfickan är stängd igen. I flera delar av anläggningen tillsätts joniserad luft och bildar zoner kring den maskinella utrustningen där de joniserade partiklarna har tid att reagera med illaluktande ämnen. De punktutsug som finns i maskinerna är medvetet inställda på låga flöden för att ge joniseringen tid att verka samt för att inte röra upp luktande ämnen i onödan. Frånluften mynnar i avfallsbunkern vid förbränningsanläggningen vägg i vägg, och där tas primärluften till avfallspannorna. För att undvika spridning av lukt till omgivningen har arbetsrutiner tagits fram som bland annat berör dagliga driftrutiner, städning av lokaler och utrustning samt lastning av förbehandlat matavfall. För att undvika att luften i bilens tankar går ut obehandlad till omgivningen kopplas anläggningens avluftningsslang till bilens avluftningsrör. 7
3 TEKNISKA ÅTGÄRDER 3.1 Luktreducering i utsläppspunkter En generell åtgärd som går att tillämpa på alla typer av anläggningar är att bygga in anläggnings- eller processdelar så att de diffusa utsläppen minskar. Inom kompostering så kan en sådan åtgärd vara att övergå från öppen till sluten kompostering, t.ex. korvkompostering. Vattenhanteringen återkommer vid många typer av anläggningar som ett generellt problem. Vid rötning finns exempel på insatser för att rena rejektvattnet i rötningsprocessen, t.ex. med en SBR-anläggning som i Vänersborg. Det finns komposteringsanläggningar som arbetat mycket med lakvattenhanteringen och därigenom förbättrat situationen med lukt, exempelvis Göteborg. 3.2 Rening av luft Den klart dominerande tekniken för rening av luft i dessa sammanhang är biofilter, där funktionen upplevs mycket olika vid olika anläggningar och vetskapen om hur filtret ska skötas ibland är begränsad. I några fall har det visat sig att funktionen i biofiltret varit god men att det har varit underdimensionerat. Inom Waste Refinery pågår projekt för att belysa dessa frågor ytterligare. Biofilter kan med fördel kompletteras med en skrubber. Biofilter påverkas negativt av ammoniak och det är därför bra om det kan avskiljas uppströms i en skrubber. Höga svavelvätehalter i t.ex. stripperluft kan behandlas i en lutskrubber. I Borlänge finns ett egenkonstruerat barkfilter där personalen upplever att filtret torkar ventilationsluften och därigenom ger god luktreduktion. Kolfilter används vid några anläggningar med gott resultat, där dock de höga kostnaderna för aktivt kol kan avskräcka. Jonisering och ozondosering används vid några anläggningar. Vid några uppgraderingsanläggningar finns termisk oxidering (Vocsidizer) installerad för behandling av metanutsläpp, där även luktreduktion fås. Ett mycket effektivt sätt att ta hand om förorenade luftflöden är att använda dem som förbränningsluft i en panna, antingen direkt eller via utlopp i en avfallsbunker där förbränningsluften till pannan tas. 3.3 Processåtgärder En generell åtgärd är att aktivt jobba med att förbättra processen i anläggningen och därigenom motverka uppkomsten av luktproblem i utsläppen. Vid någon anläggning upplevs det att det finns mycket att arbeta med inom detta område, medan någon annan anläggning tycker att de effekter som kan uppnås på detta sätt är begränsade. Vid uppgraderingsanläggningar av strippertyp finns möjligheten att dosera järnklorid (FeCl) för att få förbättrade processegenskaper. Som en bieffekt av denna dosering kommer också svavelvätehalten, och därmed lukten, att minska. 8
Störningar i processen ger ofta upphov till luktproblem och det är därför viktigt att tidigt kunna upptäcka en begynnande störning. Både hängslen och livrem kan tillämpas, exempelvis i Borås där skumning övervakas med såväl ekolod, dubblerade nivåmätare som övervakning på densitetsförändring. Vid kompostering finns flera anläggningar som använder s.k. EM-teknologi för att bespruta substratet med luktreducerande mikroorganismer. Teknologin är förhållandevis billig och har åtminstone i Örebro visat sig ha en klar och tydlig effekt på att minska luktproblemen. 3.4 Spärrar Flera exempel finns på mekaniska spärrar där processer eller pumpar inte kan startas förrän vissa förhållanden är uppfyllda, t.ex. att portarna till mottagningshallen eller locket till tippfickan är stängda. 3.5 Arbetsmiljö Flera anläggningar har joniseringsutrustning på tilluften där en tydlig effekt på arbetsmiljön rapporterats. Personalen märker direkt när joniseringsutrustningen inte fungerar genom att deras upplevelse av lukt ökar. Vid ett par nya anläggningar tillämpas ett nytt tankesätt. Joniserad luft tillsätts där direkt invid maskinell utrustning och ges tid att reagera med illaluktande luft, s.k. joniseringszoner. Frånluftflöden i dessa anläggningar (monterade inne i maskinerna) är medvetet låga för att inte röra upp odörer och partiklar i onödan. 9
4 ANDRA TYPER AV ÅTGÄRDER Vid framtagande och förbättring av arbetsrutiner är det viktigt att luktfrågan hanteras, t.ex. genom att ta hänsyn till väder- och vindförhållanden vid arbete, att arbeta med endast en verksamhet i taget eller att alltid stänga om sig. Speciellt vid in- och uttransport av material är det viktigt att ha rutiner för arbetet, samt att se till att rutinerna följs av anläggningens personal samt ev. entreprenörer. I förekommande fall kan också personalen behöva uppmuntras att följa givna rutiner, där Borlänges belöningssystem med tårta är ett tydligt exempel. Vid varje anläggning är det viktigt att det finns tillräckliga resurser för allt arbete så att inte luktfrågan riskeras att inte hinnas med. Detta är till sist en ledningsfråga. 4.1 Avvikelsehantering För en korrekt hantering bör samtliga klagomål eller avvikelser registreras i ett avvikelsehanteringssystem där ansvarig för utredning utses och alla steg i hanteringen dokumenteras. Avvikelsehanteringssystemet kan också med fördel hantera förslag på förebyggande åtgärder från personalen. En utredning bör alltid resultera i förslag på åtgärd för att förhindra uppkomsten av återkommande luktproblem. Eftersom luktproblem är en mycket subjektiv fråga är det viktigt att hålla en god relation till de närboende genom att exempelvis aktivera dem med luktprotokoll och enkäter samt upprätta luktpaneler. Det kan vara givande för samtliga parter att bjuda in närboende till anläggningsbesök och därigenom avdramatisera omgivningens bild av verksamheten samt skapa personliga kontakter mellan personal och omgivning. 10
5 REFERENSER 1. Åtgärder mot lukt - Erfarenheter från svenska anläggningar för behandling av bioavfall, Avfall Sverige RAPPORT B2007:04 2. Luktproblem vid biologisk behandling - En genomgång av situationen i Sverige och av europeiska riktlinjer, Avfall Sverige RAPPORT B2008:01 3. Karine Arrhenius, Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av lukter och luktämnen från biologisk behandling av avfall, Waste Refinery WR-03 4. Effektiva Mikroorganismer (http://www.greenfoot.se/) Intervjuer: Borlänge Christian Olhans, Borlänge Energi Örebro Gunnar Jansson, Örebro kommun Borås Sofia Andersson, Borås Energi & Miljö Vänersborg Jörgen Fredriksson & Ragnar Davidsson, Ragn Sells Västerås Carl-Magnus Pettersson & Helge Ziolkowski, Växtkraft Malmö Kjerstin Ekvall, Sysav 11
Rapporter från Avfall sverige 2009 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2009:01 Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler U2009:02 Användning av värmekamera inom avfallshanteringen. Förstudie U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar U2009:04 Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduktion av koldioxid med hjälp av alger U2009:05 Energy from waste - An international perspective U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall U2009:07 Torrkonservering av matavfall från hushåll U2009:08 Alternativa konstruktionsmaterial på deponier. Vägledning U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel U2009:10 Uppföljning av slaggrusprovvägar U2009:11 Detektering och kvantifiering av metangasläckage från deponier U2009:12 Avfallshantering på öar och i glesbygd U2009:13 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion U2009:15 Fiskhälsa U2009:16 Nya lakvatten Kemisk sammansättning och lämplig behandling U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie U2009:18 Energy from waste Potential contribution to EU renewable energy and CO 2 reduction targets U2009:19 Detektering av gas i deponier med resistivitet avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2009 Certification rules for compost B2009 Certification rules for digestate B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner B2009:02 Strategiskt arbete med luktproblem vid biologisk behandling Goda exempel på lösningar vid svenska anläggningar avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2009:01 Övervakning av tätskikt i deponier med impedansspektroskopi D2009:02 Behovet av nedströmsskydd ur ett långtidsperspektiv AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2009:01 Flygaskors egenskaper i våt miljö F2009:02 Erfarenheter av miljöpåverkan vid användning av slaggrus som förstärkningslager F2009:03 PCB- och dioxininnehåll i svenska avfallsbränslen F2009:04 Sammanställning av analyssvar från konserveringstest av kondensatvatten
Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 9 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling B2009:02 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se