PTS åtgärder för ökad mobiltäckning

PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-06-11 Dnr: 14-7016 1(17) PTS åtgärder för ökad mobiltäckning Marknaden för mobil kommunikation har utvecklats starkt sedan mobiltelefonin introducerades för drygt 30 år sedan. Utvecklingen präglas av stor dynamik och genomslaget för de så kallade smarta telefonerna har medfört en fortsatt kraftig ökning av datatrafiken i mobilnäten. Efterfrågan på kommunikationstjänster ökar och inte bara där man bor och arbetar utan också i andra sammanhang som till exempel under resor till och från arbetet. Vidare är mobiltäckning ofta nödvändigt för att exempelvis kunna utföra betalningar, ringa i fjällvärlden och genomföra effektiviseringar inom privat och offentlig verksamhet. Ofta är det endast de mobila näten som kan tillgodose dessa behov. Vidare har många hushåll valt bort fast telefoni 1 och använder numera främst mobiltelefoni 2. Näten byggs successivt ut för att möta den ökande efterfrågan. Det finns emellertid alltjämt platser där täckning och kapacitet efterfrågas men inte kan erbjudas eftersom operatörerna inte skulle få lönsamhet i sina investeringar. PTS redovisade i mars 2014 att det finns täckning för taltelefoni på cirka 85 procent av landets yta. När det gäller bredbandstäckning med lite högre hastigheter (10 Mbit/s) är bilden annorlunda. De nya 4G-näten täcker tillsammans drygt 40 procent av ytan, och de snabbaste mobila bredbanden (30 Mbit/s) täcker endast ett par procent av ytan. 3 1 Från 4,5 miljoner privata fasta abonnemang år 2003 till 2,9 miljoner år 2013 Svensk Telemarknad 2013 (PTS-ER-2014:18) 2 Samtalsminuter från mobilnät utgjorde 66 procent av all utgående trafik under 2013 Svensk Telemarknad 2013 (PTS-ER-2014:18) 3 Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät (PTS-ER-2014:11) Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se

2(17) PTS vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Det är i första hand kommersiella aktörer, det vill säga operatörerna, som ska tillhandahålla ett bra utbud av tjänster till hushåll och företag. PTS roll är här att skapa så tydliga och förutsägbara spelregler som möjligt och främja en sund konkurrens på marknaden och därigenom stimulera investeringar. En mycket viktig del av PTS arbete är att med olika insatser verka för att bredbandsmålen och regeringens bredbandsstrategi förverkligas, inte minst genom en utbyggnad av näten för mobilt bredband. PTS har i närtid, under 2013, bland annat genomfört fyra regeringsuppdrag med koppling till mobiltäckning (stickprovsmätningar, dialogmöten, statistikinsamling och förbättrade täckningskartor). Dessa uppdrag har bidragit till bättre konsumentinformation och har skapat incitament för ytterligare förbättrad mobiltäckning i landet. Inom ramen för regeringsuppdraget om statistikinsamling har PTS dessutom redovisat hur arbetet för ökad mobiltäckning kan bedrivas på lång sikt. Som en komplettering av den plan som redovisades beskriver PTS i denna promemoria mer kortsiktiga åtgärder. Dessa kan sammanfattas i elva punkter: Tilldelning av 700 MHz-bandet för att få bättre mobiltäckning Samhällsmaster för att främja mobiltäckning Förbättrad inomhustäckning inklusive wifi Uppföljning av mobiltäckning genom tillsyn och mätning Stöd till regionalt arbete med mobiltäcknings- och bredbandsfrågor Insatser för robusthet och hantering av elstörningar Information för konsumenter på mobil- och bredbandsmarknaden Utredning om bredband och IP-telefoni via satellit Branschöverenskommelse om miniminivåer för fibernät Ökad kunskap om betalterminaler i mobilnät Användning av frekvenser i syfte att möta efterfrågan på trådlösa tjänster. Varje åtgärdsområde inleds med en beskrivning av myndighetens pågående och planerade aktiviteter för att öka och förbättra tillgången till mobil kommunikation i Sverige (Bakgrund). Därefter följer en presentation av varje åtgärd och en beskrivning av de områden där det behöver göras mer (Åtgärder). Varje åtgärdsområde avslutas med en beskrivning av förväntade effekter (Förväntad effekt) och inom vilken tidsram arbetet ska bedrivas (Tidsram). Post- och telestyrelsen 2

3(17) 1 Tilldelning av 700 MHz-bandet för att få bättre mobiltäckning 1.1 Bakgrund Regeringen beslutade den 27 februari 2014 att frigöra det så kallade 700 MHzbandet (694 790 MHz) för annan användning än marksänd tv från och med den 1 april 2017. PTS har med anledning av detta fått regeringens uppdrag att utifrån de politiska målen för informationssamhället utreda den fortsatta användningen av frekvensbandet. 4 Parallellt med denna utredning pågår ett internationellt arbete att harmonisera de tekniska förutsättningarna för en framtida användning av 700 MHz-bandet. PTS planerar även för en kommande tilldelning av frekvensbandet, samt arbetar med regeringens uppdrag att planera frekvensutrymme för marksänd tv efter den 31 mars 2017. 5 1.2 Åtgärder PTS kommer inom ramen för arbetet undersöka hur 700 MHz-bandet skulle kunna användas för att förbättra mobiltäckningen i områden som i dag helt saknar täckning eller där täckningen eller kapaciteten inte motsvarar användarnas efterfrågan på grundläggande kommunikation där de befinner sig minska sårbarheten i områden där stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen är beroende av en eller ett fåtal infrastrukturer för sin kommunikation. Inom ramen för PTS övriga arbete med 700 MHz-bandet kommer myndigheten att bidra till framtagandet av tekniska regler för användning av frekvensbandet ta fram en plan för användning av marksänd tv i frekvensområdet 470 694 MHz förbereda och genomföra en tilldelning av frekvensbandet. 4 N2014/2008/ITP 5 N2014/2009/ITP Post- och telestyrelsen 3

4(17) 1.3 Förväntad effekt Utredningen svarar på hur en tilldelning av 700 MHz-bandet skulle kunna förbättra mobiltäckningen i landet. 1.4 Tidsram PTS ska redovisa uppdraget att utreda den framtida användningen av 700 MHzbandet till Regeringskansliet senast den 30 april 2015. Frekvensbandet 700 MHz kommer att vara tillgängligt för annan användning än marksänd tv från och med den 1 april 2017. 2 Samhällsmaster för att främja mobiltäckning 2.1 Bakgrund Under 2013 arrangerade PTS regionala dialogmöten där operatörer och lokala företrädare diskuterade hur man kan samverka för ökad utbyggnad av mobilnäten. Ett av förslagen som framfördes var etablering av så kallade samhällsmaster. Med samhällsmaster menas att offentliga och privata aktörer på olika sätt tillsammans bidrar till att en ny mobilmast kan etableras. För det offentligas del kan det handla om allt från ekonomiska bidrag till att en kommun eller annan offentlig aktör erbjuder en öppen plattform, till exempel en hög byggnad, där operatörer ges möjlighet att installera antenner och annan utrustning eller anläggning av exempelvis mastfundament, fiber eller el. 2.2 Åtgärder För att få en mer samlad bild över på vilket sätt samhällsmaster kan förbättra mobiltäckningen i landet behöver PTS inledningsvis beskriva under vilka förutsättningar det kan vara lämpligt att uppföra samhällsmaster och identifiera under vilka omständigheter detta skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt kartlägga vilka faktorer som kan bidra till att operatörerna medverkar till etablering av samhällsmaster kartlägga vilka incitament och tillgång till infrastruktur som gör att lokala aktörer kan bidra till etablering av samhällsmaster kartlägga de juridiska förutsättningarna för uppförandet av samhällsmaster, framförallt i relation till det statsstödsrättsliga regelverket Post- och telestyrelsen 4

5(17) kartlägga internationella erfarenheter på området i syfte att få en klarare bild över hur samhällsmaster kan användas i Sverige. 2.3 Förväntad effekt En samlad kartläggning ger PTS en klarare bild över hur samhällsmaster kan användas för att förbättra tillgången till kommunikationstjänster i kommersiellt mindre attraktiva områden. 2.4 Tidsram Arbetet med att kartlägga förutsättningarna för samhällsmaster inleds under september 2014 och förväntas vara avslutat i september 2015. 3 Förbättrad inomhustäckning inklusive wifi 3.1 Bakgrund Huvuddelen av all mobil kommunikation sker inomhus. Inomhustäckningen påverkas av faktorer som dämpning i husväggar, mobiltelefoners mottagningsegenskaper och efterfrågade tjänster. Allt fler fastigheter i Sverige energieffektiviseras genom bland annat isolering och energiglas. Detta medför att radiosignaler får svårare att tränga igenom fönster och väggar, vilket kan innebära att inomhustäckningen i form av samtal och uppkoppling mot internet försämras eller helt omöjliggörs. Det pågår en intressant utveckling av inomhuslösningar, det vill säga lösningar som kan skapa täckning inomhus. Även system och funktioner tas fram som avlastar mobilnäten med hjälp av wifi. Förutom en kapacitetsavlastning medför wifi bättre och billigare datakommunikation i inomhusmiljö och kan på sikt även leda till ett minskat behov av inomhustäckning från mobilnäten. 3.2 Åtgärder För att skapa förutsättningar för nya lösningar som förbättrar inomhustäckningen har PTS tagit fram förslag till föreskrifter om utvidgat undantag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare i 1800 MHzbandet. Undantaget innebär att förutom GSM-kommunikation inomhus, kommer även teknikerna UMTS, WiMAX och LTE att tillåtas. Det kommer således bli möjligt för både befintliga aktörer med eget tilldelat spektrum och andra tjänsteleverantörer att utan särskilt tillstånd erbjuda inomhussystem till slutkund. Exempel kan vara en mikrobasstation som installeras utifrån en fastighetsägarens önskemål och behov. De nya lösningarna kommer därmed att Post- och telestyrelsen 5

6(17) ge konsumenterna ökad tillgänglighet till mobil kommunikation inomhus och ge nya aktörer möjlighet erbjuda tjänster till slutkund. PTS arbetar även aktivt för att internationellt harmonisera ytterligare frekvensutrymme för wifi. För närvarande studeras möjligheten att harmonisera extra frekvensutrymme i 5 GHz-bandet som kommer att kunna användas i framtida wifi-system. PTS följer även den pågående utvecklingen med seamless handover mellan LTE/VoLTE och wifi. För att förbättra inomhustäckningen från mobilnäten behövs härutöver en kartläggning av vilka åtgärder och möjligheter som främjar inomhuskommunikation, bland annat i samband med att byggnader energieffektiviseras. PTS kommer inom ramen för detta arbete att beskriva befintliga tekniska lösningar för att uppnå förbättrad inomhustäckning samt kartlägga pågående utveckling och framtida lösningar för att förbättra möjligheten till kommunikation inomhus kartlägga och analysera om det finns regulatoriska hinder som kan försvåra eller förhindra användandet av inomhuslösningar genomföra möten med relevanta myndigheter, däribland Boverket och Energimyndigheten, med ansvarsområden som har bäring på bland annat byggnormer, planläggning och energi med syfte att öka förståelsen hur andra myndigheters reglering påverkar möjligheter för inomhustäckning genomföra främjandeåtgärder som exempelvis; ta fram informationsmaterial kring lösningar för inomhustäckning som riktar sig till allmänheten, byggbolag och det allmänna, sammanställa resultat från studier gällande dämpning av radiosignaler i byggnadsmaterial, och utreda möjligheterna att etablera en pilotanläggning där nya tekniska lösningar med fokus på smarta fönster kan testas i samarbete med berörda aktörer. kartlägga erfarenheter från andra länder som arbetat med frågor kopplade till inomhustäckning, däribland Finland och Storbritannien. Vid kartläggningen kommer PTS på lämpligt sätt ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som andra relevanta aktörer har på området, bland annat byggindustrin, operatörer, fastighetsbolag, utrustningsleverantörer, fönstertillverkare, universitet och högskolor, Sveriges tekniska forskningsinstitut samt andra myndigheter. PTS föreslår även att Boverket ska Post- och telestyrelsen 6

7(17) få i uppdrag att utreda hur byggnadsteknisk reglering påverkar möjligheterna att uppnå god inomhustäckning. 3.3 Förväntad effekt Ett utvidgat undantag från tillståndsplikt i 1800 MHz-bandet skapar förutsättningar för nya lösningar som förbättrar inomhustäckningen. Genom att öppna för fler marknadsaktörer kan dessutom tjänsteutbudet öka. Vidare kan det utvidgande undantaget utgöra ett komplement och i vissa fall även ersätta DECT i frekvensutrymmet ovanför. Den samlade kartläggningen av åtgärder och möjligheter som främjar inomhuskommunikation gör att PTS kan förbättra informationen till enskilda, företag och det allmänna. Kartläggningen leder också till ökad kompetens och förståelse för hur offentlig reglering och offentliga beslut påverkar möjligheten till mobilkommunikation inomhus. Vidare leder arbetet till ett ökat samarbete mellan parter som på olika sätt påverkar inomhustäckningen. 3.4 Tidsram Förslaget till nya föreskrifter om det utvidgade undantaget från tillståndsplikt är på remiss och föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Arbetet med att kartlägga vilka åtgärder och möjligheter som främjar inomhuskommunikation påbörjades i maj 2014 och förväntas vara avslutat i maj 2015. 4 Uppföljning av mobiltäckning genom tillsyn och mätning 4.1 Bakgrund I samband med tilldelning av ett frekvensutrymme ställer PTS i många fall krav på täckning. Ett sådant exempel är 800 MHz-bandet där ett av tillstånden omfattades av ett krav att 300 miljoner kronor ska användas specifikt för utbyggnad av bredband till fasta bostäder och företag som saknar det. I de fall då myndigheten aktivt och kontinuerligt genomför kontrollmätningar för att verifiera att operatörerna lever upp till tillståndsvillkoren har det visat sig att operatörerna anstränger sig för att säkerställa att täckningskraven efterlevs. Detsamma gäller då myndigheten genomför kontrollmätningar avseende operatörernas utfästelser i samband med marknadsföring, till exempel i form av täckningskartor. Post- och telestyrelsen 7

8(17) Ett område där PTS aktivt utövat tillsyn är uppföljningen av kravet i 800 MHzbandet. PTS har vid tillsynen funnit skäl att misstänka att tillståndshavaren Net4Mobility HB inte uppfyllt täckningskravet enligt ställda tillståndsvillkor. Bolaget har med anledning av detta fått tid till och med den 30 november 2014 att vidta rättelse och återrapportera till PTS. 6 Under 2013 genomförde PTS även stickprovsmätningar för att undersöka och rapportera avvikelser av täckning i olika operatörers täckningskartor, samt samlade in statistik om tillgången till och utbyggnaden av mobila cellulära kommunikationsnät för såväl tal- som datatjänster. Vidare har PTS och Konsumentverket på regeringens uppdrag utrett hur informationen och tillsynsmöjligheterna kan förbättras vad gäller täckningskartor och annan information om täckning, samt vilken betydelse valet av mobilterminal har för täckningen. Inom ramen för uppdraget har Konsumentverket och de nätägande mobiloperatörerna (Hi3G, Net1, Tele2, Telenor och TeliaSonera) efter samråd med PTS och Telekområdgivarna träffat en branschöverenskommelse om marknadsföring av täckning för mobila tjänster. 4.2 Åtgärder PTS har fått regeringens uppdrag att samla in statistik om tillgången till och utbyggnaden av mobila cellulära kommunikationsnät för såväl tal- som datatjänster. 7 PTS ska även kartlägga och redogöra för de olika nätens geografiska utbredning och förekomsten av antalet mobilbasstationer/siter, kapacitet i basstationer och uppgraderingar i teknik. Inom ramen för uppdraget ska följande aspekter belysas: de olika nätens täckning för olika slag av tjänster geografiskt, befolkningsmässigt och i förhållande till tillståndsvillkoren, regionala skillnader, hur de olika nätens täckning förhåller sig till varandra i olika delar av landet, samt övriga förhållanden som kan ha betydelse för uppdragets fullgörande. När PTS utövar tillsynsaktiviteter får det positiva effekter vad gäller operatörernas uppfyllande av tillståndsvillkor och korrektheten i deras marknadsföring. PTS har därför inlett ett arbete med att 6 Underrättelse till Net4Mobility AB om bristande efterlevnad av tillståndsvillkor dnr 14-5024 7 N2013/5885/ITP Post- och telestyrelsen 8

9(17) identifiera geografiska områden (och för områdena relevanta frekvensband, till exempel 800 MHz och 900 MHz) där ökad tillsyn kan ge positiv och önskad effekt identifiera marknadsföring där ökad tillsyn kan ge positiv och önskad effekt upprätta en plan för tillsynsinsatser riktade mot operatörerna utvärdera tillgång till resurser, utrustning och kompetens vad gäller identifierade tillsynsaktiviteter praktiskt genomföra tillsyn enligt plan. 4.3 Förväntad effekt Uppföljningen leder till positiva effekter vad gäller operatörernas uppfyllande av tillståndsvillkor samt korrekthet i deras marknadsföring. 4.4 Tidsram Arbetet med att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 mars 2015. Det övriga arbetet påbörjades i maj 2014 och förväntas vara avslutat i juni 2015. 5 Stöd till regionalt arbete med mobiltäcknings- och bredbandsfrågor 5.1 Bakgrund Ett aktivt arbete på regional nivå (i första hand länsstyrelser och regioner) är en förutsättning för att Sverige ska komma vidare i bredbandsutbyggnaden och nå regeringens bredbandsmål. Regionala aktörer har stora möjligheter att bidra till förbättrad tillgång till såväl taltelefoni som bredbandstjänster, inte minst genom att vara en samordnande part som sammanför olika intressen och ökar kunskapen om hur efterfrågan och behov ser ut på regional eller lokal nivå. Under 2013 genomförde PTS dialogmöten i syfte att främja utbyggnaden av mobilnät och därigenom ytterligare förbättra mobiltäckningen i landet. Som en fortsättning på dessa dialogmöten beslutade regeringen den 3 april 2014 att uppdra åt länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands, Norrbottens, Södermanlands och Värmlands län att fortsätta att anordna dialogmöten eller att på annat sätt stimulera en regional dialog om mobiltäckning. 8 PTS ska enligt uppdraget bistå länsstyrelserna i arbetet. 8 N2014/1722/ITP Post- och telestyrelsen 9

10(17) 5.2 Åtgärder PTS ska inom ramen för uppdraget om att främja regionala dialoger för utbyggnaden av mobilnät; delta vid regionala dialogmöten, bistå i frågor av teknisk karaktär, till exempel redogöra för olika typer av nätinfrastrukturer och nätutrustning, bistå med detaljerad kartläggningsdata avseende tillgång till mobiltelefoni samt fast och mobilt bredband, samt bistå med stöd för en ökad användning av Ledningskollen. Därutöver har PTS under våren 2014 startat ett projekt som ska ge stöd till Dalarnas arbete med bredbands- och mobilfrågor. Myndigheten kommer inom ramen för detta arbete bistå Dalarnas regionala bredbandsforums kansli genom att vara ett bollplank i följande frågor: Information och underlag om; Bredbandsstöd Ledningskollen Kartläggningsdata om bredbandstillgång och mobiltäckning Tekniska frågor (i första hand mobilfrågor) Rådgivning kring robusthetsfrågor Samråd med berörda myndigheter OPS (offentlig-privat samverkan). Utifrån erfarenheterna i projektet kommer PTS ta fram en vägledning för samverkan kring bredbandsutbyggnad som andra län/regioner kan ha nytta av. PTS föreslår även att samtliga länsstyrelser får i uppdrag i sina regleringsbrev att fortsätta verka för en förbättrad tillgång till mobila tjänster och stimulera en regional dialog. 5.3 Förväntad effekt Insatserna underlättar regionala aktörers arbete med bredbands- och mobilfrågor. 5.4 Tidsram Arbetet med regionala dialoger påbörjades i april 2014 och ska redovisas till Regeringskansliet senast den 21 februari 2015. Arbetet med stöd till Dalarna påbörjades i maj 2014 och förväntas pågå minst ett år. Post- och telestyrelsen 10

11(17) 6 Insatser för robusthet och hantering av elstörningar 6.1 Bakgrund För att it-infrastrukturen ska kunna användas för samhällets tjänster måste näten vara säkra och robusta. Detta är särskilt angeläget i glesbygden där infrastrukturen ofta är begränsad. Eftersom det inte sällan är få abonnenter i dessa områden har operatörerna små incitament att snabbt vidta åtgärder vid eventuella störningar. De stormar som inträffade hösten 2013 illustrerar dessa problem. I exempelvis Strömsunds kommun var såväl fast telefoni som radiooch tv utslagna samtidigt under stormen Hilde. Med kunskap om vilka områden som har bristande robusthet kan PTS koncentrera myndighetens arbete till åtgärder som stärker de elektroniska kommunikationerna. Detta kan bland annat ske genom att fiber etableras på ett sådant sätt att den kommer många abonnenter till godo. 6.2 Åtgärder PTS har inlett ett arbete med att kvalificera och identifiera områden med bristande robusthet och hantering av elstörningar. Inom ramen för detta arbete kommer PTS att genomföra dialoger med regionala bredbandskoordinatorer för att få dem att tänka i robusthetstermer bistå Dalarnas regionala bredbandsforums kansli genom information och rådgivning kartlägga områden med begränsad tillgång till infrastruktur genom att använda data från bland annat PTS bredbandskartläggning kartlägga vilka siter som är mest utsatta för störningar och avbrott hjälpa till att utveckla informationsvägarna mellan operatörer och elnätsägare främja samverkan mellan operatörer och elnätsägare. 6.3 Förväntad effekt Genom att kvalificera och identifiera områden med bristande robusthet får PTS ett kartunderlag som bidrar till effektiva insatser för robust mobiltäckning och en effektivare hantering av störningar i elförsörjningen. 6.4 Tidsram Arbetet med att kvalificera och identifiera områden med bristande robusthet påbörjades våren 2014 och förväntas vara avslutat under 2015. Post- och telestyrelsen 11

12(17) 7 Information för konsumenter på mobil- och bredbandsmarknaden 7.1 Bakgrund Många konsumenter känner stor osäkerhet i valet av bredbandsanslutning och vid köp av internetabonnemang. Osäkerheten gäller till exempel val av teknik och abonnemang, hur man kan förbättra sina möjligheter att få tillgång till bredband samt hur valet av abonnentutrustning påverkar täckningen. Olika mobilterminaler (ofta mobiltelefoner, men även surfplattor, modem med mera) har olika prestanda, beroende på antennernas mottagningsegenskaper. PTS ser därför att det finns ett behov av samlad information till konsumenter i syfte att förbättra deras möjligheter att göra medvetna val. 7.2 Åtgärder PTS har under våren 2014 startat ett konsumentinformationsprojekt. Målet med projektet är att samla, och i den mån väsentlig information saknas, ta fram konsumentinformation om: Fiberanslutning: Vad ska jag tänka på när jag får ett erbjudande om en fiberanslutning? Hur ser behoven ut i framtiden? Olika tjänsters teknik- och kapacitetskrav: Vilken teknik och kapacitet behövs för olika typer av tjänster? Skillnader mellan trådlös eller fast teknik? Abonnemangsformer: Vad gäller vid köp av anslutning respektive internettjänst? Kostnad för olika abonnemang och vid olika användarmönster? Vad är det jag köper egentligen? Mobiltelefonens påverkan på kapaciteten: Vilka modeller stödjer vilka frekvensband? Hur kan jag förbättra täckningen på egen hand? Information om abonnentutrustning för trådlöst bredband: Genom att välja rätt abonnentutrustning kan kapaciteten i trådlösa nät förbättras långt från basstationer. Information om tillgång till internet och bredband i gles- och landsbygd: Vilka möjligheter finns för boende och företag i gles- och landsbygd? Vad kan jag själv göra för att förbättra mina möjligheter att få tillgång till internet? 7.3 Förväntad effekt En samlad informationsinsats hjälper konsumenten att göra medvetna val. 7.4 Tidsram Arbetet med informationsinsatser för konsumenter på bredbandsmarknaden påbörjades våren 2014 och förväntas vara avslutat i oktober 2014. Post- och telestyrelsen 12

13(17) 8 Utredning om bredband och IPtelefoni via satellit 8.1 Bakgrund PTS ska se till att telefoni och funktionellt tillträde till internet (1 Mbit/s) tillhandahålls de hushåll och fasta verksamhetsställen som inte kan få tillgång till dessa tjänster genom erbjudanden på marknaden. Som en del i detta arbete utvärderar myndigheten löpande olika kommunikationslösningar som kan tillhandahållas i områden med sämre tillgång till markbaserad kommunikationsinfrastruktur. Under 2013 lanserades en tjänst på den svenska marknaden som tillhandahåller bredband via satellit till ett pris som kan vara överkomligt för konsument. Operatören erbjuder även, genom ett samarbete med en IP-telefonioperatör, IP-telefonitjänster till sina kunder. 8.2 Åtgärder PTS har påbörjat en utredning för att utvärdera om kommunikationstjänster via satellit kan anses likvärdiga med traditionella tjänster för fast telefoni och bredband i fråga om bland annat funktionalitet, kvalitet, användarvänlighet och kostnader. Utredningen omfattar både teori och fälttester. 8.3 Förväntad effekt Om det visar sig att bredband och ip-telefoni via satellit kan ses som fullgoda alternativ till andra telefoni- och bredbandserbjudanden på marknaden ökas tillgången till kommunikationstjänster i områden med dålig kommunikationsinfrastruktur. Satellitlösningarna kan också utgöra ett komplement till annan infrastruktur och användas som nödlösningar i sårbara områden. 8.4 Tidsram Arbetet med att utreda om kommunikationstjänster via satellit kan anses likvärdiga med traditionella tjänster för fast telefoni och bredband påbörjades under våren 2014. Ett första delresultat av utredningen kommer att finnas tillgängligt i juni 2014, det vill säga när den teoretiska delen av utredningen är färdig. Arbetet med fältförsök påbörjandes i maj 2014 och förväntas pågå i 6-12 månader. Post- och telestyrelsen 13

14(17) 9 Branschöverenskommelse om miniminivåer för fibernät 9.1 Bakgrund Med de höga hastigheter som tillhandahålls i mobilnät är fiber fram till basstationen ofta en förutsättning för god kapacitet och robusthet. I dagsläget saknas emellertid standarder för hur nät anläggs och vilken kvalitet de ska hålla. 9.2 Åtgärder PTS har inlett ett arbete med att ta fram en branschgemensam överenskommelse om miniminivåer för fibernät. Inom ramen för detta arbete kommer PTS att ta fram vägledningar för robusta nät och noder i syfte att nå en branschgemensam överenskommelse för etablering av robusta fibernät inklusive anläggningstekniker samverka med de aktörer som ingår i Bredbandsforums arbetsgrupp Robusthet; Telenor, Skanova, IT- och Telekomföretagen, Trafikverket, Tekniska verken Linköping, SKL och Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf). 9.3 Förväntad effekt Branschöverenskommelsen leder till att fibernät anläggs på ett mer kostnadseffektivt och enhetligt sätt. Överenskommelsen lägger också grunden för att etablering av infrastruktur sker utifrån en gemensam miniminivå vilket skapar förutsättningar för morgondagens samhällstjänster. 9.4 Tidsram Arbetet med att ta fram en branschgemensam överenskommelse om miniminivåer för fibernät påbörjades under våren 2014 och förväntas vara avslutat under 2016. 10 Ökad kunskap om betalterminaler i mobilnät 10.1 Bakgrund Det är av stor vikt för tillgången till samhällsservice och tillväxt i hela landet att småföretagare och handeln, exempelvis bensinstationer, kan ta betalt av sina kunder, och att denna funktion fungerar året om. PTS har de senaste åren fått många frågor och klagomål om problem med betalterminaler. Ofta handlar det Post- och telestyrelsen 14

15(17) om att betalterminalerna inte fungerar när mobilnätet är överlastat. Situationen inträffar när efterfrågan är som störst det vill säga när många kunder befinner sig i området samtidigt till exempel i samband med sportlov, påsklov och semestertider. Orsaken till problemen är att dagens betalterminaler i regel använder sig av GSM-teknik och dess möjlighet till datakommunikation (GPRS). GSM-näten i dessa områden är ofta dimensionerade för ett relativt litet antal samtidiga användare. När antalet mobilanvändare i området mångdubblas räcker nätets kapacitet inte till. Till detta kommer att operatörerna i regel ger taltrafiken företräde (prioritet) framför datatrafik, exempelvis till och från betalterminaler. Operatörerna gör kontinuerliga investeringar för att förstärka kapaciteten i näten, men inte alltid i områden som inte når upp till lönsamhetskraven. Problemet kan i de allra flesta fall lösas genom att använda betalterminaler som använder andra nät än GSM-nätet. Genom att använda annan teknik kan man förbättra funktionen hos betalterminalen och få en högre grad av tillförlitlighet och säkerhet. 10.2 Åtgärder För att öka kunskapen om betalterminaler behövs en samlad informationsinsats till olika aktörer inom betalterminalmarknaden. Inom ramen för detta arbete kommer PTS att kartlägga tillgängliga lösningar för att möjliggöra betalningar över mobilnäten analysera möjligheter och begränsningar vad gäller utsikterna att använda tillgängliga betalningslösningar samråda med aktörer inom betalterminalmarknaden samråda med operatörerna för att uppmärksamma problemen med betalterminaler och öka förståelsen för prioritering av GPRS-datatrafik i aktuella områden bistå forskningsprojekt inom området, till exempel via KTH/Dalarna ta fram informationsmaterial om tekniska lösningar för betalningar riktade till aktörer i områden med begränsad kapacitet i mobilnäten. 10.3 Förväntad effekt En informationsinsats om betalterminaler ger företagare kännedom om alternativ som kan förbättra möjligheterna till betalningar över mobilnäten. Informationsinsatsen leder också till nya tekniska lösningar, till exempel genom att marknaden tar fram betalterminaler baserade på LTE800. Post- och telestyrelsen 15

16(17) 10.4 Tidsram Arbetet med informationsinsatser om betalterminaler inleds under juni 2014 och förväntas vara avslutat i maj 2015. 11 Användning av frekvenser i syfte att möta efterfrågan på trådlösa tjänster 11.1 Bakgrund PTS viktigaste verktyg för att bidra till en fortsatt mobilnätsutbyggnad är en aktiv spektrumförvaltning med fokus på att spektrum ska skapa största möjliga samhällsnytta. PTS beslutade i april 2014 om en långsiktig spektrumstrategi som beskriver de principer som myndigheten ska tillämpa i arbetet med spektrumplanering och tillståndsgivning för att säkerställa att radiospektrum ska räcka till samhällets behov av trådlösa tjänster, i dag och i framtiden. Spektrumstrategin tydliggör inriktningen för spektrumförvaltningen och vilka principer som ska ligga till grund för myndighetens prioriteringar för att maximera samhällsnyttan av radiospektrum. 11.2 Åtgärder PTS har under våren 2014 startat arbetet med att implementera spektrumstrategin i myndighetens verksamhet. Inom ramen för detta arbete kommer PTS att genomföra en samhällsnyttoanalys av framtida användning och tilldelning av 450 MHz-bandet (befintligt tillstånd löper ut under 2020) identifiera ytterligare frekvenser som kan undantas från tillståndsplikt, vilket skapar goda förutsättningar för exempelvis bättre inomhustäckning undersöka hur delad användning av frekvensband kan öka tillgången till radiospektrum lämpligt för mobilt bredband analysera effekterna av att operatörer eller andra aktörer får använda outnyttjat radiospektrum i syfte att förbättra kapacitet och täckning identifiera frekvensband som i framtiden är möjliga att använda för mobiltäckning och se över om ytterligare allokeringar behövs för att säkerställa att tillräcklig mängd spektrum kan användas för mobilt bredband de kommande åren arbeta med tillståndsvillkor, såsom täckningskrav, när tillstånd revideras, exempelvis i 900 MHz-bandet. Post- och telestyrelsen 16

17(17) 11.3 Förväntad effekt En genomtänkt spektrumstrategi bidrar till att täcka samhällets behov av radiospektrum för trådlösa tjänster. 11.4 Tidsram Arbetet med att implementera spektrumstrategin i myndighetens verksamhet påbörjades våren 2014. 12 Åtgärderna kan få effekt i närtid Flertalet åtgärder i denna plan kommer att genomföras under 2014 2015 och vissa av åtgärderna kan förväntas få effekt redan inom ett till två år, till exempel arbetet med betalterminaler, utredningen om satellit, tillsynsinsatser och information till konsumenter. Flera av åtgärderna är dock av sådant slag att det är svårt att utvärdera och mäta vilka effekter som direkt kan kopplas till den specifika åtgärden. Summan av åtgärderna, och även andra åtgärder som inte är inkluderade i denna plan, förväntas dock ge positiv effekt för mobiltäckningen på två till fem års sikt. Tilldelning av 700 MHz-bandet förväntas leda till en utbyggnad under 2017 2020 och därmed successivt till förbättrad mobiltäckning. Post- och telestyrelsen 17