Promemoria TIKU-SL-B 1 (7) Dnr: 8.4.2015 93/501/2014 Uppgifter till Kommunikationsverket om tillgången till fasta dataöverföringsabonnemang 1 Utgångspunkt och avgränsning Denna promemoria har utarbetats som en del av det samarbete med teleföretag som inleddes våren 2013. Syftet med samarbetet är att utveckla Kommunikationsverkets övervakning och styrning samt tjänster som tillhandahålls offentligt. Syftet är att effektivt samla in tillförlitliga uppgifter om tillgång med tanke på både ämbetsverket och operatörerna. I denna promemoria anges de den geografisk information som gäller fasta bredbandsförbindelser och som är en minimiförutsättning för den regionala granskningen av tillgången till abonnemang och därigenom för marknads- och nätanalyser. Också uppgifter om de abonnemang som är i användning kommer att samlas in för att beräkna de regionala abonnemangsuppgifterna som behövs i Kommunikationsverkets analyser. Avsikten är att samla in uppgifter så att det i alla tillämpliga delar motsvarar sådan insamling av tillgångsuppgifter som beskrivs i denna promemoria. I denna promemoria behandlas i regel endast insamlingen av tillgångsuppgifter, om inte något annat nämns. Trots de behov som gäller eventuella offentliga tjänster, samlas alla uppgifter om tillgången till och kvaliteten på abonnemang i första hand för Kommunikationsverkets interna användning. Därför har också definitionerna utarbetats endast från denna synvinkel. Tillgångsuppgifterna skall kunna utnyttjas på webbtjänsten tidigast under det sista kvartalet 2015 och det förutsätter att man kommer överens om principerna för publicering. Den bedömning som hänför sig till publiceringen görs genom en separat promemoria (TIKU- SL-J) som inte är en del av denna promemoria. 2 Allmänt om användningsändamålen Den regionala geografiska informationen om bredbandsabonnemang i det fasta nätet behövs bl.a. i Kommunikationsverkets nät- och marknadsanalyser. I analyserna bedöms t.ex. konkurrensförutsättningar genom överlappande nät och substituerbarhet. Utgående från uppgifterna i fråga kräver bedömningen förutom så exakt regional granskning som möjligt också en tillräcklig detaljerad uppdelning av abonnemang i kvalitetsmässigt olika grupper. Även kostnader för tillgång till abonnemang och begränsningar som beror på tekniska frågor är relevanta t.ex. för analyser av grossistmarknader, även om de inte har några direkta effekter
2 (7) 3 Uppgifter som tillställs på slutanvändare. Vid undantagssituationer som gäller nät möjliggör den geografiska informationen om abonnemang också en bättre bedömning av undantagens verkningar. Tillgångsuppgifterna är viktiga också för slutanvändare, i synnerhet för konsumenter, så att de är medvetna om de existerande abonnemangsalternativen och kan jämföra dem realistiskt. Operatörerna erbjuder i dag uppgifter om tillgången på ett varierande sätt via sina egna webbplatser och via sin kundtjänst. Möjligheter att i sammanställd form publicera tillgångsuppgifter som behandlas i denna promemoria ska bedömas separat. För att det ska vara möjligt att använda regelbundet insamlad information till nämnda ändamål ska uppgifterna samlas in minst en gång per år. Syftet är emellertid att bilda en mer aktuell lägesbild. Det betyder att uppgifterna skulle samlas in från alla aktörer två gånger per år, men att de dessutom skulle kunna tillställas frivilligt till exempel när det sker stora förändringar i nätet. På basis av de uppgifter som samlas in ska man kunna göra en uppdelning enligt följande olika synvinklar: Regionens precision 1. Byggnadsbeteckning 2. Postadress och postnummer 3. Koordinater (ETRS-TM35FIN-plankoordinatsystem /ETRS89- koordinatsystemet) 4. Postnummer och användningsplatser Uppgifterna skall meddelas med någon av ovan nämnda former. Om teleföretaget önskar kan det ge flera lokaliseringsinformationer. Det förbättrar lokaliseringens tillförlitlighet i oklara tolkningsfall. Om användningsplatsens adress eller byggnadsbeteckning saknas, måste man anmäla antalet användningsplatser i respektive position. Det är annars frivilligt att anmäla antalet. Accessteknik xdsl Ethernet Kabelmodem FTTH HomePNA
3 (7) Hastighetsklass för dataöverföring, nedströms (DL) 512 kbit/s (0,5+) 2 Mbit/s (2+) 10 Mbit/s (10+) 30 Mbit/s (30+) 100 Mbit/s (100+) Hastighetsklass för dataöverföring, uppströms (UL) mindre än 512 kbit/s (0,5-) 512 kbit/s (0,5+) 100 Mbit/s (100+) Uppkopplingsgrad För beräkningen av tillgången till bredband samlas följande detaljerade uppgifter in: 3.1 Tjänsteoperatörsverksamhet 1. Abonnemang som kan kopplas utan utbyggnad av nätet (t.ex. färdigbyggd och avslutad huskabel). Kunden får abonnemanget på beställningen. 2. Abonnemang för vilka nätet är byggt i närheten av kunden (t.ex. vid tomtgränsen) och som endast behöver en huskabel eller en annan motsvarande kort del av en abonnentförbindelse (delaccessnät). Kunden får abonnemanget inom rimlig tid från beställningen utan några stora byggnadskostnader. Definitionen omfattar också tillgången till sådana abonnemang som genomförts i projektet Bredband 2015 och erbjuds till baspris. Dessutom kommer vi att separat samla in uppgifter om regioner där tillgången byggs inom ett år (R) samt regioner där tillgången eller abonnemangen är utsatta för direkta nedläggningsplaner inom en tidsfrist på ett år (P). Teleföretaget kan tillhandahålla tjänster på hela det område som företagets nät omfattar eller i en del av det. En del av nätföretagen har ingen tjänsteoperatörsverksamhet alls. Om tjänster tillhandahålls endast i en del av nätet (t.ex. på grund av säljförbud) ska detta anmälas separat för nätet och regionen i fråga. För andra teleföretags nät ska tjänsteutbudet anmälas per teleföretag, nätteknik och region. Om tjänsteoperatören inte meddelar något annat, antas det att tjänsteoperatörens utbud (abonnemang och deras hastighetsklasser) är samma som i nätoperatörens anmälan om tillgång till tjänster. I ett annat teleföretags nät kan tillgången basera sig på vilken
4 (7) grossistprodukt som helst, dvs. både på hyrning av en abonnentförbindelse och på en s.k. grossistprodukt för bredband. Teleföretagen ska anmäla uppgifterna om sin tjänsteoperatörsverksamhet såväl för sitt eget nät som för andra teleföretags nät. Det förmodas att företaget är tjänsteoperatör i hela sitt eget nät, om inte annat anges. Om tillgång till tjänsterna anges alltså: Eventuella restriktioner (Säljförbud) i eget nät Tillgång till tjänsterna i andra aktörers nät 3.2 Regionens precision Ovan givna uppgifter kan ges med relevant regional noggrannhet. Utgångspunkten är att Kommunikationsverket bedömer den överföringshastighet som har samband med tillgång till tjänster på basis av tillgången till nätet. Teleföretaget antas tillhandahålla tjänster både till konsumentkunder och till företagskunder, om inte annat uppges. Om teleföretaget tillhandahåller tjänster endast till konsumenter eller till företag, måste detta anmälas separat. Undersökning av exempelvis om det finns överlappande nät samt beräkning av befolkningstäckningen kräver en så exakt lokaliseringsinformation om abonnemanget som möjligt. I praktiken betyder det en förteckning över individualiserade postadresser (bostadslägenheter, sommarstugor och lokaler). Med Befolkningsregistercentralens byggnadsbeteckning är det också möjligt att ta reda på en byggnads exakta position. Byggnadsbeteckningen är kanske en ännu entydigare beteckning än en adress, och kan, i möjligaste mån, ersätta adressuppgiften. Vid hanteringen av uppgifterna omvandlas postadresserna till koordinater för att möjliggöra en kartbaserad analys. Om varken adress eller byggnadsbeteckning finns att tillgå kan uppgifterna lämnas direkt som koordinater. Det kan dock försvåra granskningen. I avsaknad av adress och byggnadsbeteckning ska man dessutom uppge antalet användningsplatser i positionen i fråga (bostadslägenheter, sommarstugor och lokaler). För till exempel bostadsområden under byggnad ges bästa möjliga uppskattning. Sådana positioner som inte har ovan beskriven användningsplats utan endast till exempel en basstation ska inte uppges.
5 (7) Med teleföretagen avtalas separat om förfaringssättet för granskning och returnering av uppgifterna till den del uppgifterna från teleföretagen inte kan kombineras med befolkningsuppgifterna eller lokaliseras tillräckligt exakt. 3.3 Accessteknik 3.4 Dataöverföringshastighet Olika nättekniker möjliggör olika abonnemang för slutkunder, och dessutom kan teknikerna ha betydelsefulla skillnader som slutanvändaren inte direkt kan se. Ett exempel är hyrning av förbindelser på grossistmarknaden och kostnader som hänför sig till dessa. På basis av uppkopplingstekniken är det också möjligt att dra slutsatser om dataöverföringshastigheten för de uppkopplingar som erbjuds slutkunderna. De tillgängliga abonnemangen anmäls separat för varje nätteknik enligt given uppdelning. Om de uppräknade teknikerna inte lämpar sig för vissa av teleföretagets abonnemang ska svarspersonen kontakta Kommunikationsverket och vid behov komma överens om att lägga till en ny klass. Denna promemoria tar inte ställning till trådlösa förbindelser (eller beräkningen av deras täckningsområde) men man kan konstatera att motsvarande uppdelning gäller också dem. FTTB-abonnemang uppges på basis av accessteknik. Exempel: om det finns DSLAM installerat i husfördelaren är tekniken xdsl och om det finns en fiberswitch installerat i husfördelaren är tekniken Ethernet. Dataöverföringshastighet är den tydligaste och mest jämförbara indikatorn när det gäller kvalitativa skillnader mellan fasta förbindelser. Med hjälp av uppgifter som beskriver dataöverföringshastigheter är det möjligt att också på nationell nivå bedöma färdigheter som gäller informationssamhället och betrakta den nationella och regionala utvecklingen. De hastighetsklasser som frågas nämns enligt den nedre gränsen (samtidigt som följande klass utgör den övre gränsen) och de hänför sig direkt till Kommunikationsverkets regleringsoch rapporteringsbehov. De utgör också en lämplig ram för att bedöma den inbördes substituerbarheten som tillhandahålls konsumenter samt konsumenternas valmöjligheter. Dataöverföringshastigheten uppges i enlighet med teleföretagets servicelöfte. De hastighetsklasser som anmäls till Kommunikationsverket är 0,5+, 2+, 10+, 30+ och 100+ för nedströms trafik (DL) och 0,5-, 0,5+ och 100+ för uppströms trafik (UL). För varje position uppges per teknik den högsta hastighetsklassen som det går att uppnå i positionen i fråga. Alternativt är det också möjligt att uppge en mera exakt dataöverföringsahastighet (Mbit/s), varvid
6 (7) Kommunikationsverket placerar uppgifterna vid behov i ovan nämnda hastighetsklasser. 4 Format och tillställande av uppgifter Tillgångsuppgifterna om tjänster tillställs som en tabell där en rad i första hand representerar en byggnad. Vid behov är det möjligt att på olika rader separera olika trappor eller lägenheter i byggnaden, om de kan få olika accesstekniker eller hastighetsklasser. Den geografiska positionen uppges med hjälp av en postadress, byggnadsbeteckning eller, om de saknas, med koordinater. Uppgifterna om antalet abonnemang samlas naturligtvis in per adress. Permanent byggnadsbeteckning är en av Befolkningsregistercentralen definierad identifierare som identifierar en byggnad och är avsedd att införas under år 2014. Om adress eller byggnadsbeteckning inte finns att tillgå ges byggnadens koordinater. Som koordinatsystem används plankoordinatsystemet för ETRS-TM35FIN som är Finlands nationella realisering av det sameuropeiska koordinatsystemet ETRS89. ETRS-TM35FINkoordinaterna uppges i meter som östkoordinat (I) och som nordkoordinat (P). Uppgifterna tillställs Kommunikationsverket först i CSV-format. En fil kan innehålla en eller flera nättäckningar.
Promemoria TIKU-SL-B 7 (7) Dnr: 8.4.2015 93/501/2014 5 Införande av definitionerna 5.1 Uppgifter som piloteras 6 Ytterligare information Kommunikationsverket behöver i denna promemoria definierade tillgångsuppgifter för sitt styrnings- och övervakningsarbete från början av år 2015. Senast då ska de tekniska system som är viktiga med tanke på tillställande och mottagning av uppgifterna vara färdiga för införandet. Utvecklingen av systemen fortsätter även efter detta. Tillställande av uppgifterna piloterades under det andra halvåret 2014. Syftet med piloten var att reda ut om de system som har utvecklats före denna tidpunkt lämpar sig för tillställande av uppgifterna och med vilka tekniska lösningar uppgiftsinsamlingen kan fortfarande underlättas och effektiveras. Införande av definitionerna är dock inte bundna till de tekniska lösningarna, dvs. de definierade uppgifterna behövs för styrnings- och övervakningsarbetet oberoende av systemutvecklingens läge. Alla teleoperatörer som är verksamma i Finland ombeds tillställa uppgifterna om tillgången till fasta dataöverföringsabonnemang i enlighet med de definitioner som anges i denna promemoria och för varje teknik och hastighetsklass som tillhandahålls. Om lämnare av tillgångsuppgifter har frågor eller kommentarer om definitioner eller tillställningen av uppgifter uppmanar Kommunikationsverket att eventuella frågor och observationer skickas till adressen tiku@ficora.fi.