Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2004

Relevanta dokument
Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2000.

Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 2009

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

MILJÖVETENSKAPLIGT PROGRAM MED NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING 180 hp (N1MVN) MILJÖVETENSKAPLIGT PROGRAM MED NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING 240 hp (NMILM)

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Kandidatprogrammet miljövetenskap

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

NATURVETENSKAPLIGA PROGRAMMET 160 POÄNG MED INRIKTNING MOT GEOVETENSKAP

Alumnstudie av naturvetarkemister

Efter Studierna, Naturvetare i arbetslivet VI. En uppföljning från Stockholms universitet Naturvetenskapliga fakulteten

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Technology Management Lunds Universitet

Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Vad tänkte vi på när vi skapade SMIL egentligen? Gunnar Köhlin Miljöekonom Tidigare ordf för Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet

Miljö- och hälsoskydd 2012 i Sverige

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning Technology Management

Vi vill att du besvarar enkäten utifrån dina studier vid Uppsala universitet i ovanstående huvudämne!

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 7 oktober 2004.

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR

EN ALUMNUNDERSÖKNING Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning

Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren

Ditt ansvar ska synas på lönen

HANDELSHÖGSKOLAN, INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK

PROGRAM I TEORETISK KEMI OCH DATORMODELLERING, 80 POÄNG Programme in Theoretical Chemistry and Computational Modelling, 80 points (120 ECTS credits)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

HANDELSHÖGSKOLAN. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, 180 högskolepoäng

EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Efter studierna. Naturvetare i arbetslivet IV - en uppföljning från Stockholms universitet 2007 EFTER STUDIERNA NATURVETARE I ARBETSLIVET IV,

Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H2003

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Ditt ansvar ska synas på lönen

Socialhögskolan Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Efter doktorsexamen. En enkät till disputerade vid Naturvetenskapliga fakulteten

UPPFÖLJNING AV APOTEKARE GÖTEBORGS UNIVERSITET 2007 UTEXAMINERADE FRÅN ALI HULO OCH CAMILLA BÖRSTELL STUDENTSTUDIEVÄGLEDARE FÖR APOTEKARPROGRAMMET

Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen

Arbetslivsundersökning 2011

Placement Report. Placement Report Placement Report är en kartläggning av TBi- alumnerna som gjorts av Alumniutskottet 2012/2013.

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Umeå universitet Kemiska institutionen Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Högskola/universitet

Utbildningsplan XGMVE. Programkod: Miljövetarprogrammet. Programmets benämning: Environmental Science Programme. 180 högskolepoäng/ects

Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar 1 termins heltidsstudier.

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016

Ditt ansvar ska synas på lönen

Basårsutbildningen anpassas till den efterföljande utbildningen och skall utöver breddningen av

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Tidigare utbildning Arbetslivserfarenhet som är värdefull för den sökta utbildningen Andra för utbildningen sakliga omständigheter

Teori och praktik. Vilket bör komma först?

Arvodesenkät. Resultat Egenföretagare.

Forskande och undervisande personal

Bakgrund och svarsfrekvens

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

Basårsutbildningen anpassas till den efterföljande utbildningen och skall utöver breddningen av

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018

Om enkäten. Resultat privat anställda företagsläkare, nov Bakgrund och syfte

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

Lönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare

Naturvetenskapliga fakulteten. Stockholms universitet Stockholm Tfn

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet presenterar: Efter studierna - naturvetare i arbetslivet III

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet

Efter studierna. Naturvetare i arbetslivet V

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Högskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram grundnivå 180 hp: Marin vetenskap Ett integrerat undervisningsprogram i Marina Vetenskaper

ELEKTRONIKINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Electrical and Electronic Engineering Programme, 120/160 points

Utbildningsplan Biologiprogrammet 120/160 poäng (BI05) Inriktning ekologi och geovetenskap Institutionen för matematik och naturvetenskap

Rättelse. Beslutsdatum: Dnr: :169 0 (1)

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Företagsläkarnas och skolläkarnas lönestatistik november 2013

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

Naturvetenskaplig masterexamen i Geografisk informationsvetenskap och fjärranalys för modellering och miljöövervakning

Behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i matematik, naturvetenskap och teknik, KPU, 90 hp

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

Transkript:

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskaplig fakultet Kansliet för miljövetenskaplig grundutbildning Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 4 En enkätundersökning genomförd under våren 5 Olga Sandberg, Sten-Åke Wängberg och Göran Wallin Mars 7

Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till 4 - En enkätundersökning genomförd under våren 5 Olga Sandberg, Sten-Åke Wängberg och Göran Wallin Mars 7 Sammanfattning Denna rapport är ett resultat av en undersökning som genomförts under våren 5 med syfte att följa upp de studenter som slutfört sitt examensarbete i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Rapporten är en uppföljning av en tidigare rapport som baserades på en enkätundersökning genomförd 1. Dessa undersökningar ger viktig information för utvecklingen av programmet så att det bättre kan anpassas till de krav som ställs i arbetslivet. Enkäten skickades ut till 272 studenter som tagit sin examen mellan åren 1994 och 4 och svarsfrekvensen var 7%. Av de svarande hade 53% läst det naturvetenskapliga miljövetarprogrammet, 35% hade läst fristående kurser medan 11% läst programmet i Naturvetenskaplig problemlösning. 137 av de svarande var kvinnor medan 54 var män. I sammanställningen har de svarande grupperats i två grupper, beroende av när de gått examenskursen. I den tidigare gruppen är de som gått kursen före år medan den senare gruppen är de som läst kursen 1-4. Av alla svarande hade 8% fast- eller visstidsanställning, 7% studerade eller doktorerade, 7% var arbetssökande medan 6% angav annat (främst föräldralediga). I den tidigare gruppen var endast 2% arbetssökande medan i den senare gruppen var 11% arbetssökande. Av de som var anställda jobbade 5% i privat sektor medan ca 25% jobbade inom kommunal verksamhet. Övriga jobbade inom statliga verk, länsstyrelser, universitetet eller var lärare. Sitt första jobb efter studierna fick nästan 5% genom kontakter eller som fortsättning på examensarbete, medan 26% fick det genom annonser. Vid byte av jobb fick över 5% det genom annonser. Medellönen för den tidigare gruppen var 27 medan den var 22 för den senare gruppen. Medellönen för män var 26 medan den för kvinnor var 23 9. Ingångslönen för den första anställningen var dock högre för kvinnor än för män, 18 6 jämfört med 18. Den totalt dominerande delen av studenterna (95%) hade Höga eller Mycket höga förväntningar på programmen. För Naturvetenskaplig problemlösning så uppfylldes dessa förväntningar hos 8% av studenterna medan hos miljövetarstudenterna var 62% nöjda. I den tidigare gruppen tyckte 76% av programstudenterna att kursutbudet var Bra eller Mycket bra, medan det för den senare gruppen ökat till 85%. 1

INLEDNING... 3 GENOMFÖRANDET... 3 Utskickning och insamling av enkäter... 3 Klassificeringar... 3 RESULTAT... 4 Vilka har svarat?... 4 Varför läser du miljövetenskap i Göteborg?... 6 Ytterligare examen... 7 Sysselsättning... 7 Nuvarande sysselsättning... 7 Miljöinnehållet i sysselsättningen... 9 Nuvarande sysselsättnings varaktighet... 9 Första arbetet efter studierna... Byten av jobb... 12 De som hanterar miljöfrågor stor del av sin tid efter att ha bytt jobb... 13 Hur fick man jobb?... 14 Löneförhållanden... 15 Nuvarande lön... 15 Ingångslön... 16 Miljöprogram och -kurser... 17 Kurser... 17 Utbildningsprogrammen... 19 REFERENSER... 23 Tabell över figurer... 24 Appendix: Enkäten som skickades ut... 25 2

INLEDNING Denna rapport är den andra rapporten med uppföljning av de studenter som tagit examen i miljövetenskap vid Göteborgs universitet och baseras på en enkät som skickades ut till samtliga studenter som genomgått examenskurs i miljövetenskap t.o.m. 4 (enkäten finns med som appendix till rapporten). Den tidigare gjordes 1 (Mellin och Wallin, 1). De har genomförts vid kansliet för miljövetenskaplig grundutbildning vid den Naturvetenskapliga fakulteten. Att följa upp hur studenters karriär ser ut efter studierna är en viktig uppgift för att kunna anpassa undervisningen till arbetsmarknaden, av vilket denna rapport är en del. Miljöutbildning vid Göteborgs universitet har bedrivits sedan början av 197-talet och organiserades i 4-årigt program 1994. Naturvetenskaplig problemlösning (NP) var ett program med speciell pedagogik som startades 1995 som ett samarbete mellan ämnena Fysik, Matematik och Miljövetenskap med möjlighet att ta examen i var och ett av ämnena. I denna rapport är endast de som tagit examen i miljövetenskap inkluderade. En förkortad sammanfattning av motsvarande enkät för alla på NP finns på hemsidan. På grund av minskat antal sökande till NP-programmet har det inte tagits in några studenter sedan 4. GENOMFÖRANDET Utskickning och insamling av enkäter Enkäterna skickades ut med post till samtliga som hade blivit godkända på -poängsexamensarbete i miljövetenskap åren 1996-4. Adresser hämtades från Ladok (som uppdateras mot folkbokföringsregistret). 272 enkäter skickades ut. (Personer bosatta i utlandet kanske inte fick enkäten) Svarsfrekvens Antalet besvarade enkäter som hade inkommit till och med slutet av juni 5 var 191 stycken, vilket motsvarar 7% av de utskickade. Sammanlagt har 137 kvinnor och 54 män svarat på enkäten, vilket innebär att svarsfrekvensen bland alla män var 62% och alla kvinnor 73%. Anonyma enkäter För att göra sammanställningen utan att kunna se vem som har svarat, har enkäterna varit anonyma. Däremot har numrerade svarskuvert använts för att slippa skicka påminnelser till dem som redan har skickat in ett svar. Svarskuvertets nummer kan inte kopplas till någon enkät eftersom enkäterna var onumrerade. I samband med att svaren registrerades fick varje enkät ett nummer. Olika personer har skött kuvertöppning respektive sammanställning av svaren. Klassificeringar Viktade svar 3

På en del frågor var det möjligt att ange flera svarsalternativ. I dessa fall har varje alternativ delats med summan av alla alternativ. När en person har uppgett ett svar fick detta svarsalternativ värdet 1. När en person hade uppgett 2 svarsalternativ fick dessa värdet,5 osv. Detta gjordes för att summan av varje persons svar skulle vara lika mycket värda. Program och fristående Personer som svarat at de läst fristående kurser och inom program har räknats som programstudenter. Oftast har de börjat läsa fristående kurser i miljövetenskap och sedan sökt och kommit in på programmet senare (sen ingång). De två utbildningsprogram som frågorna gäller är Naturvetenskapligt miljövetarprogram (NMIL) och Naturvetenskaplig problemlösning (endast studenter med miljöinriktning) (NP). Tidsgrupperingar För att se skillnader mellan studenter som tagit examen olika år har det gjorts en gruppering så att studenter som tagit examen 1996- är i en grupp och de som tagit examen 1-4 i en andra grupp. Den första gruppen är då samma grupp som deltog i den tidigare enkätundersökningen (Melin och Wallin, 1). RESULTAT Vilka har svarat? Av dem som har svarat uppgav 47% att de var registrerade på examenskursen under åren 1996 till och 53% under åren 1 till 4 (Figur 1). 5 <1997 1997-1998 1999-1-2 3-4 Figur 1. År då de som fick enkäten blev godkända på examenskursen. Grupperade i 2-årsklasser. Fördelningen bland de inkomna enkäterna mellan de olika utbildningsprogrammen Miljövetarprogrammet (NMIL), Naturvetenskaplig problemlösning (NP) och fristående kurser i miljövetenskap (FRIST) visas i Figur 2. 4

9 8 7 6 5 NMIL NP FRIST Figur 2. uell fördelning över andelen studenter på de olika utbildningsprogrammen. (Fråga 3) Svarsfrekvensen bland dem som läste tidigare (registrerade på examenskursen 1996-) var svarsfrekvensen 73% och bland dem som läste senare (registrerade på examenskursen 1-4) var den 68%. (Möjlig felkälla var: folk kan ha svarat att de varit registrerade på examenskursen en annan termin än de var registrerade.) Större delen av dem som svarade på enkäten är födda under 197-talet (Figur 3). 5 <196 196-64 1965-69 197-74 1975-79 198-84 Figur 3. Födelseår bland dem som svarade på enkäten indelade i 5-årsklasser. (Fråga 2) När de som har svarat på enkäter började läsa miljövetenskap visas i Figur 4. 5

5 1996-1-4 <=1994 1995-96 1997-98 1999-1-2 3-4 Okänt Figur 4. Startår för samtliga svarande, uppdelat i 2-årsklasser och när de läste examenskursen. Varför läser du miljövetenskap i Göteborg? På frågan om varför de sökte miljövetenskap i Göteborg svarade 41% att de tyckte det verkade intressant, och 32% att de var bosatta i Göteborg (Figur 5). De allra flesta fick information om utbildningen genom Kurs- och programkataloger (Figur 6). Svar från personer som angett flera svar har viktats. 5 Bosatt i Gbg Ville flytta till Gbg Verkade intressant Platsgaranti NVB Annat Figur 5. Anledningarna till att de sökte miljövetenskaplig utbildning i Göteborg. (Fråga 7 b.) 9 8 7 6 5 Tidigare utbildning Internet Kurs- och programkataloger Vänner Annat Figur 6. Hur de svarande hade fått information om utbildningen. (Fråga 8) 6

Ytterligare examen Av dem som svarade på enkäten har 29% uppgivit att de har någon ytterligare examen, förutom eventuell Fil mag i Miljövetenskap. Bland dem som läste Fristående kurser har 45% en ytterligare examen, medan det bland programstudenterna det är en lägre andel, 22% för NMIL och 14 för NP, som har det. Totalt har 55 personer uppgivit att de har någon ytterligare examen, varav några uppgivit två examina (Tabell 1). Tabell 1. Examina bland dem som uppgivit att de har någon ytterligare examen. (Fråga 5) Examen antal examina ospec Fil kand/ B Sc Fil mag/ bm Sc Högskoleexamen Biologi 7 3 2 2 Biomedicinsk analytiker 2 1 1 Fil Lic Fil Dr Tekn kand ingenjör Ekonomi 2 1 1 Fysik 1 1 Förskollärare 3 2 1 Geovetenskap (inkl naturgeografi, oceanografi, etc, men ej 5 1 1 2 1 geografi) Journalistik (inkl påbyggnadsutbildning o folkhögskloleutb) 4 1 3 Kemi 7 1 3 3 Lärare (grund- o gymnasieskola, inkl pedagoger o ämneslärare) 1 9 Miljöteknik 3 1 1 1 Miljövetenskap (inkl utländska examina) 3 1 1 1 Annat (allt annat) 11 1 1 2 1 1 2 3 Summa 58 8 13 7 3 1 1 2 6 17 annat Sysselsättning Uppdelat på områdena nuvarande sysselsättning, (tidigare sysselsättning), första jobbet, nuvarande jobb (om annat än första) samt hur man fått jobb och löner. Nuvarande sysselsättning På frågan om vad som var deras nuvarande sysselsättning, uppgav 5% av samtliga att de hade fast- eller tillsvidareanställning, 23% att de hade visstidsanställning, och inom övriga givna alternativ var gruppen arbetssökande störst med 7% (Figur 7Error! Reference source not found.). Om man delar upp de svarande i ovanstående fråga på när de läste, syns en tydlig skillnad mellan dem som var registrerade på examenskursen 1996- respektive 1-4 (Figur 8). I den tidigare gruppen är 76% Fast- eller tillsvidareanställda, medan bara 29% är det i den senare gruppen. 37% är visstidsanställda. I den senare gruppen är 11% arbetssökande medan det bara är 2% i den tidigare gruppen som är det. 7

g g y g Studerar Doktorerar Visstidsanställd Fast/tillsvidare Egen företagare Arbetssökande Annat 5 6 7 8 9 Figur 7. uell fördelning bland samtliga svarande över deras nuvarande sysselsättning. (Fråga 12) Studerar Doktorerar Fast/tillsvidare Visstidsanställd Egen företagare 1996-1-4 Arbetssökande Annat 5 6 7 8 9 Figur 8. uell fördelning av huvudsaklig sysselsättning, uppdelat på när personerna som svarat var registrerade på examenskursen. (Fråga 12) Studerar eller doktorerar Ett fåtal personer uppgav något av alternativen studerar (4 pers/2%) eller doktorerar (9 pers/5%) som huvudsakliga sysselsättning. De som studerar gör det medan de söker jobb, medan de som doktorerar gör det för att fördjupa tidigare kunskap och för att de är intresserade av ämnet. En klar majoritet av dem som svarade att de doktorerar har uppgivit att deras doktorandprojekt har en miljöprofil, och flera att de doktorerar i miljövetenskap. (Samtliga som svarat att de doktorerar är kvinnor) Fast/tillsvidareanställda, visstidsanställda och egenföretagare 8% av de svarande har svarat att de är fast- eller tillsvidareanställda, visstidsanställda eller egenföretagare. Arbetssökande De som har uppgivit att de var arbetssökande (7% av samtliga) när undersökningen genomfördes, hade de flesta haft denna sysselsättning i mindre än 6 månader. Av dessa hade 69% haft arbete tidigare. Könsfördelningen bland de arbetssökande visar att kvinnor är aningen överrepresenterade. 8

Annat De som har svarat Annat på frågan om vad som är deras huvudsakliga sysselsättning (6% av samtliga), är majoriteten föräldralediga, men det finns även personer som är på praktikplats eller post doc. Samtliga är kvinnor. Miljöinnehållet i sysselsättningen Av samtliga svarande har 48% uppgivit att de hanterar miljöfrågor mer än 9% av sin tid, 16% att de hanterar miljöfrågor 5-9% av sin tid, 8% att de gör det -49% och 1-% respektive, och hela % svarade %. Bland dem som läste tidigare (1996-) är det en högre andel som handerar miljöfrågor en stor del av sin tid, och bland dem som har svarat % har de flesta läst senare (Figur 9). 9 8 7 6 5 >9% 5-9% -49% 1-% % 1996-1-4 Figur 9. Hur stor del av sin tid de svarande uppgav att de hanterar miljöfrågor, uppdelade på när de var registrerade på examenskursen. (Fråga 11) Nuvarande sysselsättnings varaktighet Hur länge samtliga har haft sin nuvarande sysselsättning visas i figur Figur, och samma fråga uppdelat på när de var registrerade på examenskursen visas i figur Figur 11. 5 <6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år >4 år Figur. Hur länge samtliga svarande har uppgivit att de haft sin nuvarande sysselsättning. (Fråga ) 9

5 1996-1-4 <6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år >4 år Figur 11. uell fördelning över hur länge de har haft sin nuvarande sysselsättning, uppdelade på när de var registrerade på examenskursen. (Fråga ) Första arbetet efter studierna Frågorna om första arbetet skulle besvaras av alla som uppgivit att de arbetar, är arbetssökande, eller har haft någon anställning mellan tidigare och nuvarande studier/forskarstudier. På frågan om hur snart efter avslutade studier de fick anställning fanns ett alternativ med för Har inte fått något jobb. Detta eftersom även arbetssökande skulle kunna svara på frågan. I diagrammen nedan har den kategorin inte tagits med, utan bara svaren bland dem som har svarat att de har fått jobb. Hur snart de fick anställning efter avslutade studier skiljer sig mellan grupperna. De som läste de första åren som utbildningen fanns fick sitt första jobb efter studierna något tidigare än de som läste examenskursen de senaste fyra åren (Figur 12). På frågan om de sökte jobb aktivt under ovanstående tid (tiden mellan studierna och första anställningen) svarade 82% att de sökte arbete aktivt. 9 8 7 6 5 <3 mån 3-6 mån 6-9 mån 9-12 mån >1 år 1996-1-4 Figur 12. Hur snart de fick anställning efter avslutade studier, uppdelade på när de var registrerade på examenskursen. (Fråga )

Sin första anställning efter studierna fick 52% på ett företag (% på större företag, 17% på medelstora och 15% på mindre företag) och 24% på en kommun (Figur 13). 52% svarade att de hade en offentlig arbetsgivare och 48% att de hade en privat arbetsgivare. De vanligaste arbetsuppgifterna bland de givna alternativen var konslut (%), miljö- och hälsoskyddsinspektör (14%) (Figur 14). I den tidigare gruppen var 26% konsulter, men bara 11% i den senare. En annan vanlig arbetsuppgift i den tidigare gruppen var miljösamordnare, vilket 17% i den gruppen svarade men bara 3% i den senare. Mindre företag Mellanstort företag Större företag Statligt verk Länsstyrelse Landsting/Region Kommun 1996-1-4 Grundskola Gymnasieskola Universitet Annat 5 Figur 13. De typer av företag/myndigheter där de före detta studenterna har uppgivit att de hade sin första anställning, uppdelade på när de läste (Fråga 25). Konsult Handläggare Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljösamordnare Agenda 21- samordnare 1996-1-4 Miljöansvarig Miljöinformatör eller - utbildare Annat inom miljöområdet Annat utanför miljöområdet 5 Figur 14. Arbetsuppgifter på första jobbet, uppdelat på när de läste. 11

Byten av jobb Dessa frågor besvarades bara av dem som bytt arbete efter sin examen. Av dem som läste examenskursen 1-4 har 53% uppgivit att de har nytt arbete och för dem som läste 1996- var motsvarande siffra 77%. Hur länge de som har bytt jobb var kvar på sitt första arbete skiljer sig lite mellan dem som läste under programmets tidigare respektive senare år. En mindre andel av dem som läste tidigare arbetade mindre än 6 månader jämfört med dem som har läst senare, 14% i den tidigare gruppen jämfört med % i den senare (Figur 15). <6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 1996-1-4 3-4 år >4 år 5 Figur 15. Hur länge de svarande har uppgett att de hade sin första anställning. Observera att de som blev klara under de senaste åren inte haft möjlighet att arbeta så länge. (Fråga 26) De vanligaste nuvarande arbetsuppgifterna bland dem som har ett annat arbete än sitt första är Konsult (15%) och Miljö- och hälsoskyddsinspektör (13%) (Error! Reference source not found. Figur 16).Bland dem som läste tidigare är andelen projektledare och miljöansvariga större än bland dem som läste senare. Däremot är andelen konsulter större i den senare gruppen. De arbetar framför allt på företag av varierande storlek och i kommuner (Error! Reference source not found. och Figur 17) Fördelningen mellan privata och offentliga arbetsgivare inklusive kommunala företag är 44/56. 12

Projektledare Miljöansvarig Forskare Konsult Handläggare Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljösamordnare 1996-1-4 Agenda 21-samordnare Miljöinformatör eller -utbildare Lärare Annat inom miljöområdet Annat utanför miljöområdet 5 Figur 16. Arbetsuppgifter bland dem som inte är kvar på sitt första arbete efter studierna, uppdelade på när de läste. (Fråga 34) Mindre företag Mellanstort företag Större företag Statligt verk Länsstyrelse Landsting/Region Kommun Grundskola Gymnasieskola Universitet Annat 1996-1-4 5 Figur 17. Typer av företag/myndigheter där de som läste examenskursen 1996- respektive 1-4 arbetar (om de inte är kvar på sitt första jobb). (Fråga 33) De som hanterar miljöfrågor stor del av sin tid efter att ha bytt jobb Bland dem som hanterar miljöfrågor en stor del av sin tid (5-%) arbetar många inom företag eller kommuner (Figur 18). Deras arbetsuppgifter visas i figur Figur 19. 13

Mindre företag Mellanstort företag Större företag Statligt verk Länsstyrelse Landsting/Region Kommun Grundskola Gymnasieskola Universitet Annat >9% 5-9% 5 Figur 18. Verksamheter där de som hanterar miljöfrågor en stor del av sin tid arbetar. Projektledare Miljöansvarig Forskare Konsult Handläggare Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljösamordnare >9% 5-9% Agenda 21-samordnare Miljöinformatör eller -utbildare Lärare Annat inom miljöområdet Annat utanför miljöområdet 5 Figur 19. Diagram över vilka arbetsuppgifter de har som hanterar miljöfrågor en stor del av sin tid. (Fråga 34) Hur fick man jobb? På frågan hur de fick sitt första jobb efter studierna var det möjligt att ange antingen ett eller flera svarsalternativ. Svaren har därför viktats. Totalt sett är det vanligaste sättet att få första jobbet genom kontakter (%) följt av ett utannonserat (27%) och fortsättning på examensarbete (19%). I gruppen som blev färdiga tidigare var kontakterna mer betydelsefulla än för den senare gruppen (Figur ). I den senare gruppen var kontakterna mindre viktiga än utannonserade jobb även om skillnaden inte är stor 14

(28% utannonserat, 26% kontakter). Andelen som fått sitt första arbete genom fortsättning på examensarbetet var 18% i den tidigare gruppen och 19% i den senare. Utannonserat Kontakter Fortsättning på examensarbete 1996-1-4 Uppsökte själv arbetsplatsen Annat 5 Figur. Hur man fått sin första anställning efter avslutade studier. Uppdelat på när de läste examenskursen. (Fråga 23) Nuvarande arbetet, om annat än första, fick drygt hälften genom att söka ett utannonserat jobb (Figur 21). Frågorna om nuvarande arbetet skulle endast besvaras av dem som svarat nej på frågan om deras nuvarande är deras första efter studierna. Bara dessa svar finns med i följande diagram. Utannonserat Kontakter Fortsättning på examenarbete 1996-1-4 Uppsökte själv arbetsplatsen Annat 5 6 7 8 9 Figur 21. Vilka sätt de fick sina nuvarande jobb på, om annat än det första jobbet. Löneförhållanden Nuvarande lön Lönerna för samtliga som uppgett sin nuvarande månadslön, ligger mellan kr och mer än kr/mån (Figur 22). Medellönen för samtliga ligger på 24 5 kr/mån och medianlönen på 23 kr/mån. Se Tabell 2 för utförligare information. 15

< -12499 125-14999 15-17499 175-19999 -22499 225-24999 25-27499 1996-1-4 275-29999 -32499 325-34999 35-37499 375-39999 - 5 Figur 22. Nuvarande lön, uppdelade på när de läste examenskursen. (Fråga 35) Tabell 2. Löneläget våren 5 bland alla som uppgett månadslön. I kolumnen Antal finns angivet hur många svar som statistiken i varje grupp baseras på. nuvarande lön Antal medel -percentil 25-percentil Median 75-percentil 9-percentil Alla 15 24 5 23 1996-79 26 92 21 733 23 75 25 33 1-4 7 21 888 18 98 5 22 23 25 5 Kvinna 1 23 888 19 5 21 275 23 25 25 5 Man 26 259 21 9 23 85 5 35 26 NMIL 81 24 9 23 NP 14 23 432 23 FRIST 55 24 962 23 7 Ingångslön Ingångslönerna bland dem som uppgivit månadslön redovisas i Figur 3 och Tabell 3. Observera att det är stor spridning på när de svarande fick anställningen som de uppgett lönen för. 16

< -12499 125-14999 15-17499 175-19999 -22499 225-24999 25-27499 275-29999 -32499 325-34999 35-37499 375-39999 - 5 Figur 23. Ingångslönen bland samtliga som uppgett en ingångsmånadslön, oavsett vilket år de fick sin anställning. Tabell 3. Ingångslöner för alla som angett ingångsmånadslön. I kolumnen antal finns angivet hur många svar som statistiken i varje grupp baseras på. Ingångslön antal medel -percentil 25-percentil median 75-percentil 9-percentil Alla 15 18515 185 1996-77 17943 15 165 18 1935 5 1-4 72 19118 16 175 19 5 2 Kvinna 112 1867 16 17225 19 2198 Man 38 18245 1585 17 18 19875 2165 NMIL 81 18884 19 NP 16 18684 1925 FRIST 53 179 18 Miljöprogram och -kurser Kurser På frågan om vilka kurser de har läst har alla svarat och markerat mellan och 15 kurser i listan. Endast 8% hade markerat att de läst examenskursen, trots att godkänd examenskurs var urvalskriteriet för enkätutskicket. Att inte % har svarat kan tyda på att de läst fel och missat examenskursen i listan, eller att en del uppfattade det som om det endast gällde teorimomentet som finns i en del av examenskurserna. Det genomsnittliga antalet lästa kurser var 8,7. Det varierar dock ganska kraftigt beroende på att en del har börjat läsa miljövetenskap under en senare del av sin utbildning eller läst på andra lärosäten men gjort examensarbetet i Göteborg, medan andra har läst hela programmet från början. I samma kurslista som ovan skulle man även rangordna de 3 kurser som varit mest nyttig med tanke på sin nuvarande sysselsättning (alternativt vad önskar arbeta med). Här hade en del missuppfattat frågan och betygsatt kurserna, och andra hade markerat fler kurser. Totalt har 165/191 svarat på denna delfråga, varav 139 har rangordnat 3 kurser som 1, 2 och 3. Bara dessa 139 personers svar är behandlade i Tabell 4. 17

I Tabell 4 redovisas vilka kurser som ett stort antal har läst, och andelen av dem som läst som har rankat kursen som 1, 2 eller 3. Detta gör att kurser inom en specialinriktning kan bli rankade högt, även om bara några få har läst kursen. Om mindre än 5% av samtliga har läst en kurs finns inte information i tabellen om hur stor andel som har läst den eller hur högt den rankades, då underlaget är för litet. En del kurser har bara funnits någon eller några terminer, eller blivit utbytta mot andra. Exempel på en utbytt kurs är breddningskursen Ekotoxikologi 5p som bytts ut mot Föroreningars effekter på biologiska system, 5p (FEBS). Tillämpad miljörätt hette tidigare Miljöjuridik, och fanns med under båda namnen i enkäten. I sammanställningen finns de behandlade som en kurs (på grund av förvirring bland de svarande och att det trots allt är samma kurs som bytt namn). Tabell 4. Kurslista. Endast svar från de 139 personer som har rangordnat 3 kurser som 1, 2 och 3. Andelen som läst en viss kurs visas i kolumnen andel läst och hur stor andel av dem som rankat en kurs som 1, 2 eller 3 finns i kolumn rankat 1-3/läst. Endast kurser som lästs av minst 5% av studenterna är med i tabellen. Kursnamn kurskod andel läs [%]t rankat 1-3/läst [%] Miljövetenskaplig introduktionskurs MI1, ES 6 Breddningskurs: Emission, spridning, omvandling och deposition av föroreningar ES21 57 15 Breddningskurs: Föroreningars effekter på biologiska system ES22 5 12 Ekotoxikologi ES2 Breddningskurs: Naturresurser ES23 58 4 Breddningskurs: Samhällets hantering av miljöproblem ES24 58 Miljökonsekvensanalys ES3 51 38 Energisystem ES3 54 Marin miljöövervakning ES3 8 45 Skoglig naturvård, p MI 6 38 Biologiska naturresurser och hållbar utveckling MI4 8 9 Internationella miljöavtal MI4 18 32 Industriellt och kommunalt miljöskydd 1, vatten MI6 28 33 Industriellt och kommunalt miljöskydd 2, luft MI16 24 38 Industriellt och kommunalt vattenskydd MI4 6 63 Vattenvård BIN29 27 29 Biologi: Ekotoxikologi BIN43 5 14 Naturvårdsbiologi BIN8 15 43 Geomorfologi och klimat med U-landsinriktning NGN4 6 13 Atmosfärkemi KEN17 5 29 Miljöekonomi ESO35 23 19 Miljövetenskaplig kunskapsbildning 1 ES1 5 14 Agenda 21 i praktiken MI1 7 Miljövetenskap: Självständigt arbete (ej Fallstudiekurs) MI26 7 Miljöjuridik / Tillämpad miljörätt MI27, MI27 71 86 Inriktning mot hållbar utveckling, trafik MI17 6 11 Hållbar utveckling, trafik och energi MI17 9 8 Miljö- och hälsoskydd för naturvetare, p MI37 13 83 Miljörevision MI4; MI41A 64 56 Miljörelaterad geovetenskap, 5p (inkl. Miljögeovetenskap, p?) GVN13 14 Miljökemi KEN49 12 12 Geografiska informationssystem (GIS), 5p (+GIS p?) NG11 12 38 Examenskurs 38 18

Utbildningsprogrammen De sista frågorna i enkäten skulle besvaras av dem som läst på Miljövetarprogrammet alternativt Naturvetenskaplig problemlösning. Dessa frågor berörde programmens upplägg, kursutbud, kursinnehåll samt förväntningar på utbildningen. Eftersom utbildningarna skiljer sig åt i upplägg och innehåll redovisas svaren här dels med en uppdelning på program, dels på när de svarande läste. Observera att antalet personer på de två utbildningarna skiljer sig kraftigt åt. Från Miljövetarprogrammet har cirka personer svarat och från Naturvetenskaplig problemlösning (med miljöinriktning) har cirka personer svarat på varje fråga. Alla har inte svarat på samtliga frågor eller delfrågor. Därför skiljer sig svarsfrekvensen lite mellan frågorna. Större delen av problemlösarna finns med i den grupp som gjorde examensarbete åren 1-4. Förväntningarna på programmen var höga (ca 7%) eller mycket höga (ca 25%) för båda programmen. En mindre del (ca 5%) har svarat mindre höga (Figur 24 och Figur 25). Bland dem som läste de första åren som utbildningen gavs hade en högre andel mycket höga förväntningar än bland dem som läste de senare åren. Förväntningarna blev uppfyllda för 8% av problemlösarna och 63% av NMIL-studenterna (Figur 26). 9 8 7. 6 5 NMIL NP Mycket höga Höga Mindre höga Låga Figur 24. Förväntningar på programmet bland NMIL- respektive NP-studenter. (Fråga 42. Obs NMIL=, NP=22 pers.) 9 8 7 6 5 t o m 1-4 Mycket höga Höga Mindre höga Låga Figur 25. Hur höga förväntningar de som läste hade på programmet. (Fråga 42) 19

9 8 7 6 5 NMIL NP Ja Nej Figur 26. Hur väl programmet uppfyllde förväntningarna för NMIL- respektive NP-studenter. (Fråga 43) Problemlösarna är betydligt mer nöjda med upplägget än miljövetarna (Figur 27). Däremot är det ingen större skillnad på vad de tyckte med tanke på när de läste (Figur 28). Det är större variation på svaren bland problemlösarna på frågan om kursutbudet jämfört med NMIL-studenterna (Figur 29). Kursutbudet verkar ha förbättrats något under senare år. Något fler av dem som läste på senare år har uppgivit svarsalternativen bra eller mycket bra, och något färre mindre bra eller dåligt jämfört med dem som läste de tidigare åren som utbildningarna fanns (Figur ). Kursinnehållet var NP-studerna mer nöjda med än NMIL-studenterna. Det var en större andel NMIL-studenter som svarade mindre bra jämfört med andelen NP-studenter som uppgett samma svarsalternativ på frågan (Figur 31). Andelen som har svarat att kursinnehållet var mycket bra var väldigt liten (3%) bland dem som läste examenskursen åren 1-4 (Figur 32). I denna grupp har en majoritet (75%) svarat bra på frågan om vad de i korthet tyckte om kursinnehållet. Av dem som läste tidigare är andelarna som tyckte att det var mycket bra (%) och mindre bra (28%) större än bland dem som läste senare, även om 52% svarade bra. 9 8 7 6 5 NMIL NP Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Figur 27. Hur miljövetarna (NMIL) respektive problemlösarna (NP) tyckte om respektive programs upplägg. Observera att NMIL är ca personer och NP ca personer. (Fråga 44)

9 8 7 6 5 t o m 1-4 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Figur 28. Vad de tyckte om programmens upplägg fördelade på när de läste examenskursen. Både NMIL och NP finns med, men NP främst i den senare gruppen. (Fråga 44) 9 8 7 6 5 NMIL NP Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Figur 29. Vad NMIL- och NP-studenter tyckte om respektive programs kursutbud. (Fråga 44) 9 8 7 6 5 t o m 1-4 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Figur. Vad samtliga programstudenter tyckte om kursutbudet på respektive program, uppdelat på när de läste. (Fråga 44) 21

9 8 7 6 5 NMIL NP Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Figur 31. Vad NMIL- respektive NP-studenter tycker om kursinnehållet på deras program. (Fråga 44) 9 8 7 6 5 t o m 1-4 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Figur 32. Vad samtliga programstudenter, uppdelat på när de läste examenskursen, tyckte om kursinnehållet på programmet. (Fråga 44) De moment i utbildningen som de har haft mest nytta av i sin nuvarande sysselsättning är främst föreläsningar och grupparbeten (Figur 33 och Figur 34) En tydlig skillnad mellan programmen syns i förhållandet mellan hur viktiga föreläsningar respektive grupparbeten har varit (Figur 34). Bland problemlösarna har 68% uppgett grupparbeten som viktigt men bara 29% av NMIL-studenterna. Däremot har 33% av NMIL-studenterna uppgett föreläsningar som viktigt, till skillnad från problemlösarna där bara % har gjort det. 22

Föreläsningar Grupparbeten Studiebesök/Exkursioner Laborationer Övningar 1996-1-4 Litteraturuppgifter Annat 5 Figur 33. Moment i utbildningen som har varit mest användbara med tanke på nuvarande sysselsättning. Uppdelat på när de läste examenskursen. (Fråga ) Föreläsningar Grupparbeten Studiebesök/Exkursioner Laborationer Övningar NMIL NP FRIST Litteraturuppgifter Annat 5 6 7 8 9 Figure 34. Vad studenterna tyckte om momenten i utbildningen uppdelat på program. Endast svar med max 2 svarsalternativ. REFERENSER Melin K.och Wallin G (1) Uppföljning av miljövetarstudenter utexaminerade under åren 1994 till. Miljöutbildningsberedningen, Göteborgs Universitet. Finns att hämta på: http://www.envsci.org.gu.se/ 23

Tabell över figurer Figur 1. År då de som fick enkäten blev godkända på examenskursen. Grupperade i 2-årsklasser... 4 Figur 2. uell fördelning över andelen studenter på de olika utbildningsprogrammen. (Fråga 3)... 5 Figur 3. Födelseår bland dem som svarade på enkäten indelade i 5-årsklasser. (Fråga 2)... 5 Figur 4. Startår för samtliga svarande, uppdelat i 2-årsklasser och när de läste examenskursen.... 6 Figur 5. Anledningarna till att de sökte miljövetenskaplig utbildning i Göteborg. (Fråga 7 b.)... 6 Figur 6. Hur de svarande hade fått information om utbildningen. (Fråga 8)... 6 Figur 7. uell fördelning bland samtliga svarande över deras nuvarande sysselsättning. (Fråga 12)... 8 Figur 8. uell fördelning av huvudsaklig sysselsättning, uppdelat på när personerna som svarat var registrerade på examenskursen. (Fråga 12)... 8 Figur 9. Hur stor del av sin tid de svarande uppgav att de hanterar miljöfrågor, uppdelade på när de var registrerade på examenskursen. (Fråga 11)... 9 Figur. Hur länge samtliga svarande har uppgivit att de haft sin nuvarande sysselsättning. (Fråga )... 9 Figur 11. uell fördelning över hur länge de har haft sin nuvarande sysselsättning, uppdelade på när de var registrerade på examenskursen. (Fråga )... Figur 12. Hur snart de fick anställning efter avslutade studier, uppdelade på när de var registrerade på examenskursen. (Fråga )... Figur 13. De typer av företag/myndigheter där de före detta studenterna har uppgivit att de hade sin första anställning, uppdelade på när de läste (Fråga 25)... 11 Figur 14. Arbetsuppgifter på första jobbet, uppdelat på när de läste... 11 Figur 15. Hur länge de svarande har uppgett att de hade sin första anställning. Observera att de som blev klara under de senaste åren inte haft möjlighet att arbeta så länge. (Fråga 26)... 12 Figur 16. Arbetsuppgifter bland dem som inte är kvar på sitt första arbete efter studierna, uppdelade på när de läste. (Fråga 34)... 13 Figur 17. Typer av företag/myndigheter där de som läste examenskursen 1996- respektive 1-4 arbetar (om de inte är kvar på sitt första jobb). (Fråga 33)... 13 Figur 18. Verksamheter där de som hanterar miljöfrågor en stor del av sin tid arbetar.... 14 Figur 19. Diagram över vilka arbetsuppgifter de har som hanterar miljöfrågor en stor del av sin tid. (Fråga 34) 14 Figur. Hur man fått sin första anställning efter avslutade studier. Uppdelat på när de läste examenskursen. (Fråga 23)... 15 Figur 21. Vilka sätt de fick sina nuvarande jobb på, om annat än det första jobbet... 15 Figur 22. Nuvarande lön, uppdelade på när de läste examenskursen. (Fråga 35)... 16 Figur 23. Ingångslönen bland samtliga som uppgett en ingångsmånadslön, oavsett vilket år de fick sin anställning.... 17 Figur 24. Förväntningar på programmet bland NMIL- respektive NP-studenter. (Fråga 42. Obs NMIL=, NP=22 pers.)... 19 Figur 25. Hur höga förväntningar de som läste hade på programmet. (Fråga 42)... 19 Figur 26. Hur väl programmet uppfyllde förväntningarna för NMIL- respektive NP-studenter. (Fråga 43)... Figur 27. Hur miljövetarna (NMIL) respektive problemlösarna (NP) tyckte om respektive programs upplägg. Observera att NMIL är ca personer och NP ca personer. (Fråga 44)... Figur 28. Vad de tyckte om programmens upplägg fördelade på när de läste examenskursen. Både NMIL och NP finns med, men NP främst i den senare gruppen. (Fråga 44)... 21 Figur 29. Vad NMIL- och NP-studenter tyckte om respektive programs kursutbud. (Fråga 44)... 21 Figur. Vad samtliga programstudenter tyckte om kursutbudet på respektive program, uppdelat på när de läste. (Fråga 44)... 21 Figur 31. Vad NMIL- respektive NP-studenter tycker om kursinnehållet på deras program. (Fråga 44)... 22 Figur 32. Vad samtliga programstudenter, uppdelat på när de läste examenskursen, tyckte om kursinnehållet på programmet. (Fråga 44)... 22 Figur 33. Moment i utbildningen som har varit mest användbara med tanke på nuvarande sysselsättning. Uppdelat på när de läste examenskursen. (Fråga )... 23 24

Appendix: Enkäten som skickades ut Enkät till miljöveterare 5 Personuppgifter 1. Är du Kvinna Man 2. Vilket år är du född? År:. Del I. Utbildning 3. Vilken termin började Du läsa miljövetenskap? Ange termin + år, t ex VT98 för vårterminen 1998 Fristående miljökurser: Miljövetarprogrammet:. Naturvetenskaplig problemlösning:. 4. Vilken termin var du registrerad på examenskursen (p) eller examenskurserna (2xp)? VT-94 HT-94 VT-95 HT-95 VT-96 HT-96 VT-97 HT-97 VT-98 HT-98 VT-99 HT-99 VT- HT- VT-1 HT-1 VT-2 HT-2 VT-3 HT-3 VT-4 HT4 Annat:.. 5. Har du någon ytterligare examen (förutom ev fil mag i miljövetenskap)? Ja. Nej 6. Sökte Du liknande kurser/program på andra orter? Ja Nej 7. Var Göteborgs universitet Ditt förstahandsval? Ja Nej Varför sökte Du miljövetenskaplig utbildning i Göteborg? Ange gärna flera alternativ. Var bosatt i Göteborg och ville därför läsa där Var inte bosatt i Göteborg och såg det som ett tillfälle att flytta i och med utbildningen Hade fått information om kurserna/programmet och tyckte att de/det verkade intressant 25

Hade platsgaranti genom universitetets naturvetenskapliga basår Annat. 8. Hur fick Du kännedom om kurserna/programmet? Ange eventuellt flera alternativ Tidigare utbildning Internet Kurs- och programkataloger Vänner På annat sätt. 9. Var Du yrkesverksam inom miljöområdet när Du sökte Dina kurser/programmet i miljövetenskap? Ja Nej Del II. Sysselsättning. Hur länge har Du haft Din nuvarande sysselsättning? < 6 månader 6 månader-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år > 4 år 11. Hur stor del av tiden hanterar du miljöfrågor i din nuvarande sysselsättning? >9% 5-9% -49% 1-% % 12. Vad är din huvudsakliga sysselsättning nu? Kryssa endast i ett alternativ Studerar (ej doktorerar): gå nu till fråga 13 Doktorerar: gå nu till fråga 16 Fast anställd/tillsvidareanställd: gå nu till fråga Visstidsanställd (Vikariat, projektanställning, etc): gå nu till fråga Egen företagare: gå nu till fråga Arbetssökande*: gå nu till fråga Annat. * Gäller endast arbetssökande som inte har annan sysselsättning 26

13. Inom vilket område studerar Du? Miljövetenskap Kemi Biologi Fysik Geovetenskap Matematik Humaniora Samhällsvetenskap Annat. 14. Varför studerar Du? För att fördjupa tidigare kunskap För att bredda tidigare kunskap med ett nytt ämne Stort intresse av ämnet Har yrkesarbetat tidigare men ville göra något annat Söker arbete och studerar under tiden Annat. 15. Hade Du någon anställning mellan dina tidigare och nuvarande studier? Ja: gå till fråga Nej: gå till fråga 36 16. Inom vilket område doktorerar Du? Miljövetenskap Kemi Biologi Fysik Geovetenskap Matematik Humaniora Samhällsvetenskap Annat. 17. Varför doktorerar Du? För att fördjupa tidigare kunskap Stort intresse av ämnet Har yrkesarbetat tidigare men ville göra något annat Annat. 27

18. Har ditt doktorandämne en miljöprofil? Ja Nej Ange gärna kort vad Du doktorerar i 19. Hade Du någon anställning mellan dina studier på grundutbildningen och forskarutbildningen? Ja: gå till fråga Nej: gå till fråga 36 Första arbetet efter studierna. Hur snart efter avslutade studier fick Du anställning? < 3 månader 3-6 månader 6-9 månader 9-12 månader > 1 år Har ej fått något jobb 21. Sökte Du jobb aktivt under ovanstående tid? Ja Nej Om du inte har haft något jobb efter att du avslutade studierna, fortsätt nu till fråga 36 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 22. Vilket år fick du ditt första arbete efter studierna? År: 23. Hur fick Du Ditt första jobb efter avslutade studier? Utannonserat Kontakter Fortsättning på examensarbete Uppsökte själv arbetsplatsen Annat:. 24. Hade du din första anställning inom privat eller offentlig sektor? Privat Offentlig 28

25. Inom vilken verksamhet arbetade Du? Mindre företag (1-49 anställda) Mellanstort företag (5-5 anställda) Större företag (>5 anställda) Statligt verk Länsstyrelse Landsting/region Kommun Grundskola Gymnasieskola Universitet Annat:. 26. Hur länge arbetade Du? < 6 månader 6 månader-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år > 4 år 27. Vilka var Dina arbetsuppgifter? Konsult Handläggare Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljösamordnare Agenda 21-samordnare Miljöansvarig Miljöinformatör eller -utbildare Annat inom miljöområdet. Annat utanför miljöområdet. 28. Vad var Din ingångslön? kr Nuvarande arbetet 29. Är Ditt nuvarande arbete Ditt första efter studierna? Ja: gå till fråga 35 Nej: gå till fråga. Hur fick Du Ditt nuvarande jobb? Utannonserat Kontakter Fortsättning på examensarbete Uppsökte själv arbetsplatsen Annat:. 29

31. Vilket år fick du ditt nuvarande jobb? År: 32. Arbetar Du inom privat eller offentlig sektor? Privat Offentlig 33. Inom vilken typ av företag/myndighet arbetar du? Mindre företag (1-49 anställda) Mellanstort företag (5-5 anställda) Större företag (>5 anställda) Statligt verk Länsstyrelse Landsting/region Kommun Grundskola Gymnasieskola Universitet Annat:. Om Du kryssat i företag på föregående fråga: inom vilken bransch är företaget?. 34. Vilka är Dina arbetsuppgifter? Projektledare Miljöansvarig Forskare Konsult Handläggare Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljösamordnare Agenda 21-samordnare Miljöinformatör eller -utbildare Lärare Annat inom miljöområdet. Annat utanför miljöområdet. Förklara/utveckla gärna svaret 35. Vad är Din nuvarande lön? kr Fortsätt nu med fråga 36

Del III. Miljökurser och program 36. a) Vilka miljövetenskapliga kurser har du läst? Kryssa för i listan nedan vilka kurser du har läst. b) Vilka 3 kurser tyckte Du gav mest med tanke på det Du arbetar med nu alternativt vill arbeta med? Markera de tre viktigaste kurserna med 1, 2 och 3 där 1 motsvarar den viktigaste på linjen till vänster om kryssrutan i listan nedan. Läs noga, en del av kurserna har väldigt lika namn!! Markera 1, 2 eller Läst 3 (kryssa) Miljövetenskaplig introduktionskurs (MI1), (ES) Miljövetenskaplig baskurs naturvetenskaplig inriktning (ES14) Miljövetenskaplig metodkurs mätnings, simulering, statistik (ES15) Breddningskurs: Emission, spridning, omvandling och deposition av föroreningar (ES21) Breddningskurs: Föroreningars effekter på biologiska system (ES22) Ekotoxikologi (ES2) Breddningskurs: Naturresurser (ES23) Breddningskurs: Samhällets hantering av miljöproblem (ES24) Miljökonsekvensanalys (ES3) Globala förändringar (ES3) Energisystem (ES3) Marin miljöövervakning (ES3) Globala förändringar i ett biologiskt perspektiv (ES36) Skoglig naturvårdsbiologi (MI) Skoglig naturvård (MI) Tillämpningskurs i skoglig naturvård (MI2) Biologiska naturresurser och hållbar utveckling (MI4) Internationella miljöavtal (MI4) Industriellt och kommunalt miljöskydd 1, vatten (MI6) Industriellt och kommunalt miljöskydd 2, luft (MI16) Industriellt och kommunalt vattenskydd (MI4) Vattenvård (BIN29) Vattenvård (BIN29) Akvatisk toxikologi (BIN84) Biologi: Ekotoxikologi (BIN43) Ekotoxikologi med fysiologisk inriktning (BIN841) Ekotoxikologi med ekologisk inriktning (BIN431) Naturvårdsbiologi (BIN8) Fysikalisk mätteknik (FYN2) Miljöfysik (FYN2) Geomorfologi och klimat med U-landsinriktning (NGN4) Klimatvariationer och deras betydelse för landskapsutvecklingen (NGN13) Biokemisk miljötoxikologi (KEN34) Atmosfärkemi (KEN17) Biokemisk toxikologi (KEN3) Aerosoler (KEN7) 31

Markmiljö I (KÄ29) Markmiljö II, fältkurs (KÄ) Miljörelaterad sedimentologi I II (KÄN7) Miljöekonomi (ESO35) Miljövetenskaplig kunskapsbildning 1 (ES1) Miljövetenskaplig kunskapsbildning 2 (ES1) Miljövetenskaplig temaserie I-II (ES151-2) Miljövetenskaplig praktik (ES25) Agenda 21 i praktiken (sommarkurs) (MI1) Miljövetenskap: Självständigt arbete (MI26) (ej fallstudiekurs) Fallstudiekurs (Lundby, Styrsö, Majorna) Miljöjuridik (MI27) Tillämpad miljörätt (MI27) Inriktning mot hållbar utveckling, trafik (MI17) Hållbar utveckling, trafik och energi (MI17) Miljö- och hälsoskydd för naturvetare (MI37) Skogen, luftföroreningarna och försurningen (MI) Miljörevision (MI4; MI41A) Miljörelaterad geovetenskap (GVN13) Miljöutvecklingen under kvartärtiden (KÄN) Miljökemi (KEN49) Geografiska informationssystem (GIS) (NG11) Vattenundersökningar (OC6) Examenskurs Annan. 37. Vilken kurs/vilka kurser från något annat ämnesområde gav mest med tanke på ditt nuvarande arbete? 38. Vilken kurs/vilka kurser (ev från något annat ämnesområde) skulle du rekommendera andra som vill arbeta med liknande uppgifter?...... 39. Är det något som Du känner att Du saknar som utbildningen skulle kunna innehålla? Ja: Nej 32

. Vilka moment i utbildningen har du mest nytta av med tanke på Din nuvarande sysselsättning? Ange max 2 alternativ Föreläsningar Grupparbeten Studiebesök/Exkursioner Laborationer Övningar Litteraturuppgifter Annat:.. 41. Förslag till förändringar och förbättringar Frågorna nedan besvaras endast av Dig som läst Miljövetarprogrammet eller Naturvetenskaplig problemlösning. 42. Hur höga förväntningar hade du på programmet? Mycket höga Höga Mindre höga Låga 43. Uppfyllde programmet Dina förväntningar? Ja Nej 44. Vad tycker Du, i korthet, om programmet? Upplägg: Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Kursutbud: Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Kursinnehåll: Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 45. Övriga kommentarer Tack för din medverkan! 33